Etruskiska gravkammare blir tillgängliga i digital portal
Föreställ dig att stiga in i en 2 500 år gammal grav – utan att lämna soffan. Med hjälp av modern teknik har svenska forskare dokumenterat och visualiserat närmare 280 etruskiska kammargravar i Italien. Resultatet är en ny digital portal som öppnar upp kulturarvet för forskare, studenter och allmänhet världen över.
– Vi är aldrig de första som har besökt dessa platser: de har nyttjats av herdar och bönder, och har registrerats av arkeologer under de senaste hundra åren, men det känns ändå ibland som att man stiger in i en plats där tiden har stått stilla och att man stör en frid, säger Jonathan Westin, forskningsingenjör vid Göteborgs universitet.
Han har själv pressat sig ner i hål och krupit genom trånga gångar för att dokumentera flera gravkamrar runt San Giovenale i Italien.
Portalen, som redan är öppen för besökare, samlar äldre forskning från Svenska institutet i Rom och kombinerar den med ny teknisk dokumentation som möjliggjorts av den senaste tidens teknikutveckling.
– Blylod, måttband och fältanteckningar har fått sällskap av fotogrammetri, laserskanning och databaser, säger Jonathan Westin.
Med det samlade materialet har han och kollegorna vid Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora, byggt en digital modell och ett gränssnitt där varje grav kan utforskas.
Projektet har också resulterat i en virtual reality-applikation med syftet att både tillgängliggöra och ge en mer kroppslig upplevelse av kamrarna.
– Framför allt 3D-skanningarna bidrar till att personer som inte haft möjlighet att resa till dessa siter och utforska kamrarna under mark, nu för första gången både kan uppleva dem och hämta in ny data, säger Jonathan Westin.
I verkligheten är gravarna ofta svåråtkomliga. De ligger långt från allmänna vägar och kräver att man kryper fram mellan stenras och damm.
– Inte sällan får man åla sig fram mellan rasrester i något som för ett otränat öga likaväl hade kunnat vara en grotta. Luften är tung av damm och man är ytterst medveten om hur långt bort hjälp finns om något skulle hända.
En kung med passion för arkeologi
Svenska institutet i Rom, som driver projektet tillsammans med Göteborgs universitet, har sedan 1925 haft en central roll i svensk arkeologi i Italien. Institutet var starkt involverat i de stora utgrävningarna i södra Etrurien på 1950-talet. I dag är dess bibliotek ett av de främsta i världen inom etruskologi och besöks av forskare från hela världen
– Utgrävningarna fick stort medialt genomslag, både hemma i Sverige och i Italien, mycket tack vare den dåvarande kungens, Gustav VI Adolfs, inblandning. Kungen, som själv var arkeolog med en stor passion för de antika kulturerna, deltog personligen i utgrävningarna, fram till året före sin död 1973, säger Hampus Olsson, forskarlektor vid Svenska Institutet i Rom.
Nu hoppas han, ihop med projektets övriga deltagare att den digitala databasen ska fortsätta växa och kunna användas i ännu fler projekt – både svenska, italienska och internationella.
Kontakt:
Jonathan Westin, tel: 073-040 1770, e-post: jonathan.westin@lir.gu.se
Hampus Olsson, tel: 070-353 8480, e-post: olsson@isvroma.org
Används i ny kurs i Rom
Under 2026 kommer portalen även att användas i undervisning. Studenter vid Göteborgs universitet får då möjlighet att arbeta praktiskt med insamling av data, 3D-skanningar och digital publicering i samarbete med Svenska Institutet i Rom.
Besök portalen: https://etruscan.dh.gu.se/
Fakta om etruskerna:
- Ett folk som levde i mellersta Italien ca 800–1:a århundradet f.Kr.
- Centrum: Etrurien, dagens Toscana, norra Lazio med flera områden
- Kända för handel, konst, gravar och ingenjörskonst
- Talade ett unikt språk som inte var indoeuropeiskt
- Påverkade Rom starkt inom religion, arkitektur och stadsplanering
- Infogades i Romarriket under 300–200-talet f.Kr.