Därför gråter bebisen

Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.

Studien som nyligen publicerades i JCPP Advances bygger på enkätsvar från föräldrar till 1 000 tvillingar runt om i Sverige. Föräldrarna fick besvara frågor om barnens sömn, gråt och förmåga att komma till ro både när tvillingarna var 2 och 5 månader gamla. Forskarna var intresserade av att ta reda på hur gener och miljö påverkar dessa beteenden under de första månaderna i livet, något som ingen studie tidigare har gjort.

Tydligast resultat syntes när forskarna analyserade hur lång tid per dag som barnen grät.

– Det vi hittade var att gråt till stor del är ärftligt. Vid två månaders ålder förklarar generna cirka 50 procent av hur mycket barnen gråter. Vid fem månaders ålder förklarar generna upp till 70 procent av variationen. För föräldrar kan det kanske vara en tröst att veta att det främst handlar om gener och att de själva har begränsad möjlighet att påverka hur mycket barnet gråter, säger Charlotte Viktorsson, postdoktor i psykologi och huvudförfattare till studien.

De återstående procenten, som inte kan förklaras av generna, berodde på det forskarna kallar ”unik miljö” – faktorer i barnens omgivning eller livssituation som är unika för varje barn och som inte går att identifiera exakt utifrån enkätsvaren.

Tvillingstudier avslöjar genernas betydelse

Deltagarna rekryterades via brev som skickades till familjer med tvillingar i åldern 1–2 månader. Familjerna identifierades genom folkbokföringsregistret. För att kunna ringa in hur stor del av ett beteende som är genetiskt jämförde forskarna enäggstvillingar med tvåäggstvillingar. Fördelen med att studera tvillingar är att de delar viktiga faktorer som hemmiljö, familjesituation och socioekonomisk status. Om enäggstvillingar blir mer lika varandra än vad tvåäggstvillingarna blir i termer av en viss egenskap, till exempel hur mycket de gråter, så ses det som ett uttryck för genernas betydelse för den egenskapen.

Miljön spelar roll för spädbarns insomnande

Med samma metod analyserade forskarna också antalet gånger barnen vaknade på natten. Här spelade generna mindre roll. Antalet uppvaknanden under natten påverkades främst av miljöfaktorer, vilka till exempel kan bestå av sömnrutiner och omgivningen barnet sover i.

I enkäten fick föräldrarna även ange hur lång tid det gick från att barnen lades till att de somnade.

− Hur snabbt spädbarnen kom till ro berodde primärt på miljön vid två månaders ålder, men vid fem månader hade gener fått en viss betydelse. Detta speglar den snabba utvecklingen hos spädbarn, och kan eventuellt tyda på att föräldrarnas insatser kring insomnandet kan ha störst effekt under de första månaderna, säger Charlotte Viktorsson som lett studien.

Det är dock svårt att dra slutsatser om vilka interventioner som är effektiva baserat på den här typen av observationsstudie.

− Även om vi inte kan se vilka specifika miljöfaktorer som påverkar antalet uppvaknanden eller hur lång tid det tar för dem att komma till ro, pekar den här studien ut riktningen för kommande studier med fokus på sömnrutiner.

Forskarna har följt tvillingarna fram till 36 månaders ålder, vilket kommer göra det möjligt att se hur sömn och gråt utvecklas när barnen blir äldre. Den aktuella studien är den första i ordningen som baserats på denna data.

Artikel: Viktorsson, C., Yahia, A., Taylor, M. J., Ronald, A., Tammimies, K., & Falck-Ytter, T. (2025). Genetic and environmental influences on sleep quality, ability to settle, and crying duration in 2- and 5-month-old infants: A longitudinal twin study. JCPP Advances, e70023. DOI 10.1002/jcv2.70023

För mer information:

Charlotte Viktorsson, postdoktor vid Development and Neurodiversity Lab (DiVE) vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, e-post: charlotte.viktorsson@psyk.uu.se; mobil: 070-741 99 94

Terje Falck-Ytter, professor vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, e-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se

Fakta om studien:

Föräldrarna som deltog i studien fick svara på frågor om hur länge barnen grät, hur ofta de vaknade på natten och hur lång tid det tog för dem att komma till ro. Bland barnen fanns stora individuella skillnader. Vissa barn kunde till exempel vakna upp till 10 gånger per natt. Siffrorna nedan visar ett genomsnitt.

2 månader: Gråt (per dygn): ca 72 min; Uppvak: 2,2 ggr per natt; Komma till ro: ca 20 min

5 månader: Gråt (per dygn): ca 47 min; Uppvak: 2,1 ggr per natt; Komma till ro: ca 14 min