Därför är skogen så omdebatterad – mellan klimatmål och konkurrenskraft
Skogen är och har varit en omdebatterad fråga och synen på hur den ska förvaltas är minst sagt delad. EU:s växande inflytande, skogens roll som kolsänka och industrins krav på konkurrenskraft har skapat en laddad politisk fråga. Samtidigt står markägare och forskare mitt i stormen – och försöker hitta vägar framåt.
– Traditionellt sett har skogen inte varit ett område där EU har kompetens att lagstifta. Men i takt med att klimatfrågan blivit större har skogens betydelse blivit allt viktigare, inte minst som kolsänka. Det har lett till lagstiftning och strategier som förändrat synen på skogens roll i Europa, säger Johanna Johansson, docent i statsvetenskap och lektor i miljövetenskap, som i sin forskning bland annat studerat den politiska debatten i Sverige runt skogsfrågan.
Generellt är svenska politiker positiva till EU, men de är skeptiska till den förra kommissionens reglingar som riktar in sig på skogen. Inte minst är de oeniga i synen på kalhyggen där unionens regleringar uppfattas som ett hot mot ett aktivt skogsbruk. Samtidigt är Europa vår viktigaste exportmarknad för skogsprodukter.
– När EU nu vill begränsa uttaget av biomassa blir det kontroversiellt, nästan alla partier utom vissa vänsterpartister, liberaler och Miljöpartiet är emot. Problemet är att om andra länder börjar försvara sina egna industrier på samma sätt, som Tyskland med bilindustrin, så hotar det hela EU-samarbetet.
Geopolitik och konkurrenskraft
Rysslands anfallskrig i Ukraina och den politiska utvecklingen i omvärlden har gjort att geopolitik blivit en alltmer central fråga. Det vill säga hur globala maktförhållanden och konflikter påverkar politiska beslut och ekonomiska prioriteringar. EU har skiftat fokus och siktet är i dag mer inställt på konkurrenskraft, snarare än klimat och biologisk mångfald.
– Till exempel har man lanserat ”The clean industrial deal” istället för ”The green deal” eftersom man anser att Europa ligger efter både USA och Kina. Det påverkar i hög grad Sverige som nu börjat jobba mer proaktivt i Bryssel. Sverige har fått ett fönster av möjligheter eftersom klimatdiskussionen nu kopplas till geopolitik och konkurrenskraft. Det handlar inte om att man backar helt från klimatmålen, men skogens roll spelas ner, säger Johanna Johansson.
Klimatet källa för oro bland markägare
Samtidigt finns det en oro bland markägare i Sverige. Skogens tillväxt har sjunkit de senaste åren och i vissa delar av landet har det varit ett stort uttag av biomassa från skogen. Skogsindustrin menar att det beror på ökad efterfrågan delvis på grund av det geopolitiska läget. Men även torka orsakad av klimatförändringar och fler angrepp från granbarkborren pekas ut som bakomliggande faktorer.
– De flesta markägare vill inte gå med förlust, men de är inte blinda för klimatet. De funderar mycket på vad de ska plantera, hur de ska tänka långsiktigt. Tidigare fanns en stark uppfattning att klimatförändringarna var positiva för skogen – varmare klimat ger ökad tillväxt – men nu ser vi en stor oro. Ett flertal aktiva markägare ser nu klimatet som ett hot och söker strategier framåt, säger hon.
Skogen som verktyg
Den stora knäckfrågan är hur man ska se på skogen. Ska man låta den stå och fungera som kolsänka och bevara biologisk mångfald? Eller ska man se den som en källa till förnybar energi och material, något som förespråkare säger ger klimatnytta och ekonomiska möjligheter inte minst till landsbygden. Går det att hitta en balans mellan de två ståndpunkterna?
– Skiftet gör det svårt att utveckla politik som gör att vi faktiskt når klimatmålen. Jag hoppas och tror på lokala lösningar och goda exempel. Politiken är splittrad, och miljömålsberedningens förslag har blivit urvattnade eftersom partierna inte kan enas, avslutar Johanna Johansson
Kontakt:
Johanna Johansson, docent i statsvetenskap.
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör
0722-10 14 53, sophia.nilsson@sh.se