Brett stöd för myndigheter att ingripa mot vilse­ledande information

En stor majoritet av svenskarna är för att vilseledande information och desinformation bemöts eller korrigeras av svenska myndigheter. Detta oavsett om det vilseledande är publicerat av ett svenskt medieföretag eller av en enskild utländsk användare som gjort inlägg i sociala medier.

Det visar två enkäter som Statistikmyndigheten SCB och forskare på FOI skickat ut till 5 000 slumpmässigt utvalda svenskar. Den ena skickades ut innan covid 19-pandemin och den andra strax efter.

– Efter pandemin hade stödet ökat markant för att myndigheter ska bemöta enskilda svenska och utländska medborgare som sprider desinformation, säger forskningsledare Ola Svenonius på FOI.

Enkäterna undersökte även attityder till totalförsvaret. Där ingår psykologiskt försvar. Det handlar om att motverka andra staters informationspåverkan, säkerställa den egna statens och mediernas möjlighet till kommunikation med befolkningen och att stärka allmänhetens försvarsvilja.

Personerna i undersökningen fick ta ställning till följande fråga: Tycker du att myndigheter i fredstid bör arbeta med att korrigera [”bemöta” i 2022 års undersökning] ”falska” nyheter och desinformation publicerade av
– svenska medieföretag?
– utländska medieföretag?
– enskilda svenska användare på blogg eller sociala medier?
– enskilda utländska användare på blogg eller sociala medier?.

Enkäten som skickades ut 2020 besvarades av 31 procent och den som skickades ut 2022 besvarades av 36 procent.

– När myndigheter utövar påtryckningar mot medierna i syfte att bemöta vad de betraktar som vilseledande information går det ur ett bredare perspektiv att tala om censur även om det inte utgör sådan i lagens mening, säger Ola Svenonius.

Kan det alltså vara så att Sveriges befolkning ser positivt på censur?

– Det är nog snarare så att svenskarna har ett stort förtroende för myndigheterna och tycker att de ska ha en omfattande handlingsfrihet. Dock pågår en politisering av faktagranskning, inte minst i USA. Politiska krafter som gärna använder censurbegreppet i dess vida mening påverkar den politiska agendan. På sikt kan det få betydelse för vilken information som betecknas som falsk och hur den bör bemötas, säger Ola Svenonius.

Memot Accepterar befolkningen censur? är skrivet inom ramen för Forskningsprogram civilt försvar. Det ska bidra till att tillgodose de civila aktörernas kunskapsbehov för det civila försvarets utveckling, för central till lokal nivå. Forskningen bedrivs inom fem temaområden, vilka också skapar en stomme för framtida mer omfattande och fördjupad forskning. Forskningsprogrammet finansieras av anslag från regeringen.

Läs memot

Under 2024 startade FOI ett viktigt uppdrag…Läs mer