Barns kroppsuppfattning påverkar första idrottsbetyget
Flickor som är missnöjda med sina kroppar får lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, medan elever med stark tilltro till sin fysiska förmåga presterar bättre. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Sista året på mellanstadiet innebär att det är första gången sjätteklassarna får betyg i idrott och hälsa.
– Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period. Kroppen förändras i och med puberteten och barn får ofta en stor självmedvetenhet kring frågor som rör kropp och utseende, säger Carolina Lunde, professor i psykologi.
Bakgrunden till studien var bland annat att undersöka hur det första betyget i idrott och hälsa samspelar med barns kroppsuppfattning.
Resultaten visar att de barn som har en positiv tilltro till sin kropps fysiska förmåga får högre betyg.
– Detta gäller både flickor och pojkar och tyder på att de som tror på sig själva vågar delta mer aktivt och visa sina kunskaper på idrottslektionerna, säger hon.
Missnöje med kroppen ger sämre betyg
Det framkom också att flickor – men inte pojkar – som är missnöjda med, eller känner oro för, sina kroppars utseende eller fysiska förmåga får sämre betyg i idrott och hälsa.
– Detta hänger i sin tur samman med att dessa flickor i slutet av studien intresserar sig mindre för sin fysiska hälsa, till exempel genom att de rör mindre på sig. Och det är det viktigaste med den här studien – att betygen verkar kunna äventyra läroplanens långsiktiga mål, som att främja en positiv kroppsuppfattning och ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, säger Carolina Lunde.
Viktigt att skolan känner till betygens påverkan
Att det här bara gällde flickorna kan spegla att det ställs större krav på deras utseende. Kraven gör att flickor oftare än pojkar är mer missnöjda med sina kroppar, vilket kan leda till att de undviker situationer då kroppen exponeras, till exempel under idrottslektionerna.
– Jag tycker det är viktigt för skolan att känna till att betyget kan motverka läroplanens målsättning för en del barn. Även om det inte går att slopa betygen så behöver vi hjälpa alla barn att känna att deras kropp duger precis som den är, säger Carolina Lunde.
Sammanlagt deltog fyrahundrafemtio svenska skolbarn i årskurs sex i studien genom att svara på enkäter. Dessa delades ut i början av höstterminen, i slutet av höstterminen då de fått sitt första betyg, och i slutet av vårterminen.
Kontakt: Carolina Lunde, professor i psykologi, telefon: 070–828 8731, e-post: carolina.lunde@psy.gu.se