Barnens perspektiv i fokus när familjers språkval studeras

Ett kännetecken för flerspråkiga familjer är den komplexa och mångfacetterade kommunikation som präglar vardagens samspel. Familjemedlemmarna använder olika språk beroende på vem de pratar med och i vilket sammanhang.

Det är vanligt att föräldrar och barn i dessa familjer har olika språkliga förutsättningar, inte minst till följd av varierande grad av exponering för såväl föräldrarnas modersmål som samhällets majoritetsspråk. Dessa olikheter kan i sin tur ge upphov till skilda språkpreferenser och olika språkval inom familjen, vilket påverkar hur, när och med vem olika språk används i det dagliga livet.

I en avhandling inom forskningsfältet ”familjens språkpolitik” (FSP) analyseras hur barn och föräldrar i flerspråkiga familjer, som migrerat från det globala Syd till det globala Nord, upplever samspelet mellan majoritetsspråket svenska och olika minoritetsspråk i vardagen.

I undersökningen ingick nio familjer från Etiopien och Eritrea, med 16 vuxna och 18 barn mellan 7 och 15 år. Samtliga barn är födda i Sverige medan föräldrarna kom till Sverige som vuxna.

En stor del av tidigare forskning har koncentrerat sig på kärnfamiljer och tvåspråkiga par från västerländsk medelklass. På senare tid har fler familjetyper börjat undersökas; allt från migrantfamiljer och urfolksfamiljer till hbtq-familjer eller familjer med ensamstående föräldrar. Men barns erfarenheter och röster har länge varit underrepresenterat inom forskningsfältet.

– Tidigare studier har ofta byggt på föräldrars berättelser. Barnens perspektiv har saknats. Min studie visar att barn inte bara anpassar sig till de språkval som föräldrarna gör, utan att de själva aktivt påverkar och formar familjens språkpraktiker, säger Abraham Yeshalem, doktorand i flerspråkighet vid Göteborgs universitet.

– Barns språkliga agens är central för att förstå hur flerspråkighet används och utvecklas i vardagen. Deras röster ger oss en nyanserad bild av hur språkbruk formas i mötet mellan hem och samhälle.

Tre delstudier om språkanvändning
Avhandlingen bygger på tre delstudier, där både barns och föräldrars erfarenheter av språkanvändning i hemmet analyseras. Genom intervjuer och metoder som exempelvis rumsliga språkkartor – där deltagarna ritar en skiss över sin bostad för att visa vilka språk som används i olika rum – synliggörs hur olika språk används och värderas i familjelivet.

– Resultaten visar att det inte enbart handlar om individuella preferenser eller familjens interna beslut. Språkvalen formas också av bredare språkideologier i samhället och kan påverkas av negativa attityder till vissa språk eller språkbruk, säger Abraham Yeshalem.

– Svenska med främmande accent eller bruk av flerspråkig förortsslang i hemmet uppfattas till exempel ofta som otillräckligt och olämpligt. Dessa uppfattningar är tecken på en internaliserad språkstandardiseringsideologi som genomsyrar familjernas FSP-beslut. Deltagarnas berättelser och reflektioner visar hur detta ideologiska ramverk påverkar både språkvalen i hemmet och synen på vad som anses vara ”rätt” och ”fel” språkbruk.

Å ena sidan finns ett tryck att anpassa sig till en standardiserad svenska och å andra sidan en vilja att bevara modersmålet. Studien belyser hur minoritetsspråk inom familjen både kan fungera som en resurs för identitet och kulturell kontinuitet, men också som en markör för olikhet i ett samhälle där enspråkig standard ofta idealiseras.

Avhandlingen The South in the North. Raciolinguistic Perspectives on Family Language Policy in Sweden försvarades vid en disputation den 19 september.

Avhandlingen finns fritt tillgänglig: https://hdl.handle.net/2077/85705

Kontakt:
Abraham Yeshalem, doktorand vid Göteborgs universitet, e-post: abraham.yeshalem@svenska.gu.se