Alzheimerforskare vill se mer diagnostik och behandling
Nu slås ett rejält slag för diagnostik och läkemedelsbehandling för Alzheimers sjukdom, ett tillstånd som enligt ledande forskare i fältet bör behandlas. I en serie artiklar i The Lancet ges en både bred och fördjupande bild av forskningsläget.
– Det här är ett tydligt ställningstagande, och för svensk del en väckarklocka. Vi har kommit till en fas där Alzheimers sjukdom inte längre är något man inte kan göra så mycket åt. Nu måste vi få in den nya diagnostiken och de nya läkemedlen, och ställa om sjukvården, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.
Artiklarna som publicerats natten till tisdagen utgör tillsammans ”The Lancet Series on Alzheimer’s disease” och sammanfattar dagsläget inom alzheimerforskningen på global nivå. I två av tre artiklar är Henrik Zetterberg medförfattare.
Stor internationell samsyn
Serien beskriver forskningens historik, de stora upptäckterna, kontroverser längs vägen, och att det i dag finns en samsyn hos majoriteten forskare i världen om att sjukdomspatologin, med höga nivåer av amyloid- och tauproteiner i hjärnan, i sig initierar sjukdom.
Likaså finns en enighet om att personer som genomgår minnesutredningar bör erbjudas ett stick i fingret så att blodet kan analyseras för biomarkörer för Alzheimers sjukdom, gärna i ett tidigt skede när problemen med minne och tankeförmåga fortfarande är milda.
– Det som diskuterats är om de nya kliniska testerna är tillräckligt bra, och om de nya läkemedlen ger en kliniskt meningsfull effekt. Svaret på de frågorna är ja, testerna är tillräckligt bra och läkemedlen gör nytta och bör användas, så länge risken för biverkningar vid exempelvis hjärt-kärlsjukdom hanteras rätt, säger Henrik Zetterberg.
Allt fler tester i Sverige
EU har godkänt läkemedlen lecanemab och donanemab som bromsar utvecklingen av mild demens vid alzheimer genom att ta bort amyloidplack i hjärnan. Efter godkännandet har olika länder i EU gått olika långt. Svensk vård väntar på myndighetsbesked innan läkemedlen kan börja användas.
Samtidigt tas allt fler blodprov för alzheimertester vid basala minnesutredningar i svensk primärvård, som komplement till kognitiva tester och bedömningar av fysisk och psykisk hälsa, inklusive insatser för att utesluta exempelvis stress, depression eller hjärntumör.
I Henrik Zetterbergs forsknings- och labbmiljö på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal har inflödet av alzheimerblodtester för analys ökat i antal bara de senaste månaderna:
– Varje vecka kör vi kanske 40-50 prover, i huvudsak från Sverige och från olika håll i landet, och jag förväntar mig att det kommer att öka väldigt nu under hösten, säger han.
Det handlar inte om screening, betonar Henrik Zetterberg, utan om rutinsjukvård av patienter som söker hjälp för att de upplever att minnes- och tankeförmågan sviktar. I en av hans Lancetartiklar beskrivs utvecklingen inom alzheimerdiagnostiken som en revolution.
– Det är väldigt kul att vi i Sverige har det på plats, vi ligger i klinisk framkant. Sedan är det minst sagt irriterande och etiskt problematiskt att vi inte har läkemedlen på plats. Lancetartiklarna sätter ner foten och säger att nu har vi någonting som faktiskt ser bra ut, och diskussionen om nyttan kan vi lägga bakom oss, avslutar Henrik Zetterberg.
Studier i serien: New landscape of the diagnosis of Alzheimer’s disease, Treatment for Alzheimer’s disease, och Alzheimer’s disease outlook: controversies and future directions, artiklarna nås via https://www.thelancet.com/series-do/alzheimers-disease
Expertkontakt: Henrik Zetterberg, tel. 0768 67 26 47, e-post henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Presskontakt: press@sahlgrenska.gu.se
Pressbild: Henrik Zetterberg (foto: Johan Wingborg)