Hur ska ni fira?
— Haha, ja du. Vi firar genom att uppdatera vår logga och ta en fika på redaktionen förstås, men vi väntar med att fira stort till 10-årsjubileet.

Hur har forskning.se vuxit under de här åren?
— Utvecklingen har varit fantastisk och vi får massor med positiv feedback från våra användare i de undersökningar vi gör. Men jag kan också konstatera att saker tar tid. En del av de visioner vi hade i starten håller vi först nu på att lansera. Innan man kan genomföra saker måste rätt tekniska förutsättningar finnas och i bland har vi högre ambitioner än resurserna räcker till. Vi lever också i en föränderlig värld, som kräver stor anpassningsförmåga när förutsättningarna ändras, och det tycker jag vi klarat bra.  Nu är vi bra på att återanvända material, det är ju det vi gör mest, och framöver kommer vi att komplettera med mer eget material.
 
Om man själv söker på nätet finns ju massor med information om forskning och vetenskap. Varför behövs forskning.se?
— För att läsarna kan gå till en enda plats för att få en överblick över olika forskningsområden. Vi plockar bra forskningsinformation, gör den sökbar och paketerar den för olika målgrupper. Det är en service vi ger till både de som söker och de som producerar forskningsinformation.
 
Hur kan man som läsare vara säker på att det som står på forskning.se är sant?
— Vårt material är i första hand andrahandsinformation, från till exempel lärosäten och forskningsfinansiärer, och vi måste lita på att deras information är korrekt. Det material vi själva producerar är forskningsgranskat av experter på området.
 
Ni tar upp allt från terrorism till vulkanaska på en och samma sajt. Blir det aldrig spretigt?
— Nej, det är spännande! En av våra uppgifter är ju att väcka intresse för forskning och det gör vi bland annat genom att belysa flera olika ämnen för att visa att du faktiskt kan forska om allting. Forskning berör oss alla på ett eller annat sätt – förr eller senare.
 
En annan uppgift ni har är att stimulera till debatt och diskussion. Hur gör ni det?
— Det är en svårare uppgift för en webbplats. Vi har enkäter och bloggar på sajten för att få och förmedla läsarnas åsikt. Målet har vi haft länge. Det är först nu när bloggarna har slagit igenom som det blivit lättare att få i gång en debatt via internet och vi jobbar på att gör mer inom det här området.

Text: Elin Melin, forskning.se

— Jag har undersökt hur tjänstemännen på svenska departement och myndigheter anpassar sina arbetssätt för att passa in i EU-sammanhang, och vilka konsekvenser det får för den svenska demokratin, säger hon.

Hur ser EU-arbetet ut för de svenska statstjänstemännen?
— Arbetet är ofta mycket mer informellt, det är viktigt att känna till beslutsprocessens historia, jargong och aktörer. Agendan och tidtabellen går ofta inte att råda över. Dessutom kan det vara svårt att få politiska styrsignaler eftersom svenska politiker sällan är särskilt aktiva i EU-frågor. Tjänstemännen lämnas att på egen hand tolka och utforma den svenska positionen — mer än att de försöker att undanhålla detta från politiker.

Arbetar svenska tjänstemän annorlunda än sina europeiska kollegor?
— När det gäller förhandlingar brukar svenskar oftast beskrivas som väl förberedda och samordnade, men detta anses också kunna vara ett problem. Ofta behöver man kunna ”välja sina strider” — tycker man något om varje fråga är det svårt för andra att förstå vad Sverige egentligen tyckte var viktigast.

Vad är den stora utmaningen för svenska tjänstemän i mötet med EU:s beslutsprocesser?
— EU:s beslutsprocesser är mer komplexa än de svenska. De innehåller fler aktörer, är mer expertbetonade och också mer informella. Det kan vara svårt att hinna med svenska arbetsmönster såsom remissförfaranden och samordningsprocedurer.

— Eftersom det idag också saknas en tydlig svensk politisk strategi om HUR man ska arbeta med EU-frågor, måste de som nu börjar arbeta med EU-frågor ”uppfinna hjulet ” på nytt. Det saknas strukturer och sätt att sprida de kunskaper som finns inom förvaltningen om hur man bedriver ett effektivt EU-arbete.

Hur påverkas familjelivet för tjänstemännen utomlands?
— Synen på exempelvis föräldraledighet skiljer sig mellan Sverige och EU,  även om de som arbetat länge på exempelvis kommissionen pekar på förbättringar över tid. Många menar dock att de knappast skulle råda den som nyligen bildat familj att söka sig till ett jobb inom EU.

— Många upplever vidare att det är ett krävande arbete med långa dagar och ett intensivare tempo än hemma, men att det också är mycket givande att få vara med där det händer. Dock visar mina studier att det finns en efterfrågan på mer stöd från till exempel regeringskansliet vad gäller att hjälpa till i karriärutvecklingen — både i Bryssel men också när/om man kommer tillbaka till Sverige igen.

Text: Tommy Karlholm, forskning.se

Fotnot: SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) har lagt fram rapporten Europeiseringen av Sverige om hur Sverige har påverkats av 15 års EU-medlemskap.

Länk till Europadagens hemsida

— Vi lever i ett samhälle som blir allt mer individualiserat och allt färre väljare identifierar sig med ett politiskt parti. Samtidigt har partierna en avgörande roll i den politiska processen. Vad innebär denna utveckling för möjligheterna att utöva folkstyre? Det är något som vi granskar, säger Ulf Bjereld.
 
Vad forskar ni på kring årets valrörelse?  
— I Sverige har vänster-högerdimensionen dominerat det politiska livet mer än i kanske något annat land. När nu industrisamhället fasas ut — och informationssamhället växer fram — framträder nya politiska skiljelinjer vid sidan av vänster-höger. Vad innebär dessa nya skiljelinjer — bland annat baserade på synen på kunskap som en allmän egendom eller som en vara, möjlig att köpa och sälja på en marknad — för till exempel Piratpartiets möjligheter att ta sig över fyraprocentsspärren? Det tittar vi närmare på.
 
Vilka övriga satsningar på demokrati gör ni?
— Göteborgs universitet har utpekat forskning om ”Opinion och demokrati” som ett av sina styrkeområden. Den svenska delen av det världsomfattande forskningsprogrammet ”World Value Survey” (”WVS”) har placerats vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Här byggs nu en unik och ledande miljö för forskning om demokratifrågor. Länge var det i huvudsak de rika, industrialiserade länderna i väst som var demokratier. I dag har stora delar av världen demokratiserats. Samtidigt framträder blandformer — uppdelningen mellan demokrati och diktatur blir allt trubbigare.
 
Hur skulle Sverige se ut utan demokrati?
— Jag ser demokrati som det politiska system som bäst främjar frihet och jämlikhet. Därför tror jag att Sverige utan demokrati skulle vara ett land med mindre frihet och mer ojämlikhet.

 
Text: Tommy Karlholm, forskning.se

Hur vet växterna när det är vår?
– Den absolut viktigaste orsaken är dagsljusets längd. Men också andra faktorer som temperatur och fuktighet spelar in, även om de har en mer marginell effekt. I år är våren sen på grund av att snön legat kvar så länge. Snötäcket och värmen gör att dagsljuset inte tränger ner på samma sätt, säger Lars-Åke Janzon.

Träd och örter mäter dagens längd med hjälp av olika kemiska processer, främst i klorofyllet. Lökväxter, som vårlök, och frön har dock inget klorofyll, utan har snarare en inbyggd klocka.
– Där är det sannolikt temperaturen som spelar en avgörande roll. Men ofta ligger vårblommorna redan i startgropen, med utlöpare eller revor, som är ljuskänsliga. Här finns det mycket kvar att forska på.

Dagen är lika lång för vintergäck som maskros — varför kommer de inte samtidigt?
– De är helt enkelt programmerade olika. Generna avgör hur arten styrs av dagsljuset.
De tidiga snödropparna är inte inhemska utan importerade från medelhavsländerna (det finns fyra förvildade arter i Sverige).
– Där är de förstås tidigare än här, men det är inte säkert att det är bland de allra tidigaste vårblommorna där, säger Lars-Åke Janzon.

Hur funkar växterna vid ekvatorn?
– Växterna vid ekvatorn har ingen årstidsväxling. Det sker en ständig förnyelse hos växterna och de tappar blad kontinuerligt, precis som våra barrträd. Eftersom det inte råder någon större förändring i dagsljusets längd, har kyla och regnperioder större inverkan där.

Flyttfåglarna då, hur vet de när det är vår i Sverige?
– Det är dagsljusets längd som styr här också. Anledningen till att de inte stannar där de är på vintern, till exempel i Afrika, kan handla om konkurrens, som födotillgång. Vi har visserligen färre insektsarter, men fler individer av varje art…
 
Den fågel som flyttar allra längst är silvertärnan. Den flyger nästan från pol till pol, 1500 mil.
– Vi kan tycka att förhållandena är de samma vid Antarktis som Arktis, men det tycker inte silvertärnan som hellre häckar vid Nordpolen.

Text: Eva Barkeman, forskning.se