Varför behövs kemins år?
—  För att visa vilken enorm betydelse kemin har i våra liv! Allt är kemi och något vi använder dagligen. Atomer och molekyler finns överallt, i matlagningen, i kroppen, i alla produkter runt omkring oss.  Det är viktigt att kunna kemi för att förstå sitt liv! Till och med våra känslor är ju störtskurar av hormoner, säger Eva Åkesson och det går inte att ta miste på hennes engagemang.

Vem vänder ni er till? 
— Lärare och elever och alla som inte redan är frälsta inom kemi. Vi vill nå ut till unga människor med att kemi är spännande! Det handlar mer om att få folk att uppskatta kemi, än om att utbilda dem. Alla behöver inte bli kemister, men det är en bra allmänkunskap att ha. 
Internationell slogan är ”Chemistry – Our life, our future”.

Vad kommer att hända under året?
— Det blir en rad olika aktiviteter som ska visa kemins betydelse; föreläsningar, utställningar, debatter och konferenser. Vi ska också utföra världens största experiment, ett globalt vattenexperiment för ungdomar kring pH och rening av vatten, med det största antalet laboranter på en och samma gång.
— Dessutom har vi i Sverige valt att organisera aktiviteterna kring 12 månadsteman, från  konst och kultur i januari till kemins historia och Nobel  i december. Det blir bland annat filmer och månatliga lektionstips till skolor på www.lektion.se.

Hur kom Kemins år till?
— Idén började diskuteras i IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry), där jag satt med, redan 2006. Efter en hel del lobbyverksamhet, bland annat med hjälp av Etiopien och några andra afrikanska länder, fick vi till slut FN-organet UNESCO att proklamera 2011 som ett internationellt kemiår. Från början siktade vi på 2009, men 2011 är bra eftersom det sammanfallet med Marie Curie-jubiléet. Den är hundra år sedan hon fick sitt andra nobelpris – i kemi. Därför hyllar kemiåret särskilt Marie Curie och alla kvinnliga kemister.

— Det är ett spännande år vi ser fram emot!

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Fotnot: Läs mer om Kemins år på www.kemi2011.se och www.chemistry2011.org.

 

Kontaktinformation
red@forskning.se

 Frågan om att framställa kött utifrån stamceller har varit aktuell sedan 1990-talet och fortfarande tror forskarna att det kan dröja 10-15 år innan så kallat in vitro-kött ska kunna produceras för kommersiell försäljning. Idén till konferensen kommer från professor Julia Gold, Chalmers och professor Stellan Welin Linköpings universitet, två av de forskare som ingår i den svenska forskargruppen. Stellan Welin, verksam på avdelningen hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, är bioetiker och bidrar med forskning kring etik och social acceptans.

Varför ordna en konferens kring konstgjort kött?
— Meningen är att vi ska försöka sy ihop forskningssamarbeten.

Finns det inga forskningshemligheter? En djurrättsorganisation har ju t ex utlovat 1 miljon dollar till den som lyckas ta fram en kycklingfilé på konstgjord väg till juni 2012?
— Jag tror mer på samarbete — och framför allt är det roligare! Det finns exempelvis ett nederländskt patent, som de gärna delar med sig av, men vi får väl se var vi står efter konferensen. Dessutom befinner vi oss rätt långt ifrån en kommersialisering av någon produkt. Att hinna få fram en filé till sommaren 2012 bedömer jag som omöjligt.

Var i utvecklingen befinner sig svenska forskare jämfört med forskare i andra länder?
— I Sverige befinner vi oss fortfarande i uppstartsfasen. Längst har man förmodligen kommit i Nederländerna — men vi ska nog komma ikapp! NASA var också tidigt ute för att försöka få fram kött till astronauterna men nu satsar amerikanarna på robotar för rymdprojekten istället.

Hur ser finansieringen ut? Betraktas arbetet fortfarande lite som science fiction?
Ja, det är mycket svårt att få pengar. Vi har försökt söka EU-pengar till forskargruppen på Chalmers men fått nej för att vi befann oss ”far from European values”. Första gången vi fått externa pengar är nu till konferensen som ESF (The European Science Foundation) finansierar. Annars är det universitetets egna pengar som används till den här typen av forskning.

Var befinner sig forskningen tekniskt just nu? Finns det något kött att provsmaka?
— Inte vad jag vet. Gruppen på Chalmers har tagit fram en muskelcell som odlas i en bioreaktor. Det första målet är att försöka få fram köttfärs — filéer och biffar kommer att ta betydligt längre tid.

Vilken utmaning anser du vara störst — att få fram kött på konstgjord väg eller att konsumenterna ska vilja äta det?
— Största utmaningen är produktionen: att få fram en billig process, bättre bioreaktor, bättre stamceller från djur och en bättre näringslösning. Konsumenternas acceptans blir den andra utmaningen och det tredje stora steget blir att gå från köttfärs till filéer.

Vore det inte bättre att prata om en ny näringsrik och miljövänlig produkt än att kalla det för kött?
— Nej, jag tänker tvärtom. Folk vill ha kött och jag tror det är svårare att få konsumenterna att välja en ny produkt som de inte vet vad det är. Genom att visa bilder från våra slakterier kommer det inte att bli så svårt att få människor att tänka om.

En osäkerhetsfaktor är om tillverkningen av konstgjort kött kommer att bli mer kostnadseffektiv och miljövänlig än traditionell köttproduktion. Man slipper kostnader för uppfödning, utfordring och slakt men varifrån tas exempelvis näringen till konstgjord köttproduktion?
— Idag används en väldigt dyr näringslösning som består av kalvserum, men det finns alternativ inom den medicinska forskningen som vi ska försöka gå över till. Över huvud taget kan nog forskningen kring konstgjort kött få en del draghjälp av den medicinska forskningen där intresset är stort för att odla stamceller — då till organ för transplantationer.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Andréas Olsson är marinarkeolog och enhetschef på Sjöhistoriska muséet. I veckan som gått har hans namn dykt upp i flera olika tidningar efter att nyheten om vrakfyndet Mars släpptes. För honom själv och andra forskare återstår nu ett långt arbete med att fastställa skeppets identitet. Exakt hur forskningen kommer att bedrivas är inte bestämt än, men troligtvis blir det i form av ett samarbete mellan Södertörns högskolas marinarkeologiska centra MARIS, Statens maritima museer och University of Southhampton, England.

Hur fastställer man identiteten på ett sådant här gammalt skepp?
— Vi vet att det ägde rum ett sjöslag mellan den svenska och den dansk-lybska flottan 1564 vid Ölands norra udde. Vi har också vissa enkla beskrivningar av de fartyg som då förliste.  Därefter utgår vi från foton och film över vrakplatsen och försöker knyta ihop vraket med de skriftliga källorna. Vi är ganska säkra på att det är Mars vi har hittat. Vrakets storlek stämmer, byggtekniska detaljer och blandningen av olika storlekar av bronskanoner och enstaka smidda järnkanoner uppfyller vad vi förväntar oss ska finnas på Mars vrakplats.

Vad finns dokumenterat om Mars?
— Det finns en hel del skriftliga källor. Dels finns det skrifter som beskriver sjöslaget, dels sådana som beskriver skeppets byggnation.

Finns det några ritningar?
— Nej, ritningar från 1500-talet är ovanliga, de blir vanliga först under 1700-talet. Dessutom ser ett skepp sällan ut som på en ritning utan förändras under byggets gång. Däremot kan man hitta avbildningar, till exempel målningar, av olika fartyg.

Hur kommer forskare och andra inblandade gå tillväga framöver?
— Det kommer att ske i flera steg. I ett första skede kommer vi att bilddokumentera vraket och komplettera med uppmätningar av olika byggnadsdetaljer. Steg två blir att arbeta med det insamlade materialet för att ta fram skisser till en ritning. Detta är ett arbete som kommer att pågå under en längre tid. Vi kommer antagligen också att arbeta med vad vi kallar för dendrokronologi, det vill säga att datera virket som skeppet är byggt av.

Ska man ska bärga skeppet och göra ett ”Marsmuséum” av det?
— Det är inte något vi arbetar för. Personligen tycker jag att vi redan har ett bra Vasamuséum och även ett bra muséum för Regalskeppet Kronan i Kalmar Län. Behöver vi verkligen ett till? Man ska vara medveten om att det är en otroligt stor samhällsekonomisk satsning och ett mångårigt konserveringsarbete att bärga ett skepp. Konserveringen av Vasa pågår än idag och dykare undersöker fortfarande Kronans vrakplats. Det är med andra ord ett långt och omfattande arbete.

Finns det några risker med att ta upp föremål som har legat orörda så länge. Till exempel bakterier och sjukdomar?
— I samband med stadsarkeologiska utgrävningar av bland annat latriner har man i vissa fall sett sig tvungen att förse arkeologerna med munskydd och handskar, så det är ingen dum fråga. Men jag har faktiskt inte hört om det i samband med en marinarkeologisk utgrävning.

Dykare har letat efter Mars i 20 år, finns det fler skepp som man aktivt söker efter?
— Ja det finns några, lätt mytiska fartyg som man letar efter. Ofta är det vrak som Anders Franzen (som bland annat lokaliserade Vasaskeppet) skrev om. Ett exempel är skeppet Svärdet, som gick på grund i närhet av Kronans förlisningsplats. Problemet är att hon fattade eld och drev iväg innan hon sjönk, och det är därför svårt att hitta den exakta förlisningsplatsen. De instrument man använder sig av är idag väldigt bra och utrustningen är dessutom tillgänglig för betydligt fler dykare nu jämfört med förr. Det hittas väldigt mycket vrak i Östersjön just nu, och det kommer att påträffas flera spektakulära fynd framöver.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

I Sverige föregås skolstarten numera av ett år inom den skolförberedande sexårsverksamheten. Men systemen varierar i olika länder och barn kan börja i formell skolundervisning flera år tidigare än vad de gör i Sverige. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och har specialiserat sig på de yngre barnens lärande.

Spelar åldern vid skolstart någon roll?
— Frågan om vilken ålder som är lämpligast för skolstart och betydelsen av förskola diskuteras i hela Europa och är sammankopplad med att nationer söker efter en framgångsfaktor i utbildningssystemet. Man kan argumentera för att frågan är irrelevant eftersom det handlar om vilken verksamhet som erbjuds barnen.  Men, om vi utgår från att skolan är en institutionaliserad verksamhet som är bärare och förmedlare av vissa centrala kunskaper, normer och värden och som skiljer den från förskolan och förskoleklassen, är frågan om ålder vid skolstart av största vikt.
 
Vid vilken ålder är det lämpligast att börja skolan?
— Det hör samman med vilken verksamhet som barnen kommer till då de börjar skolan. De flesta studier ger emellertid inga belägg för att en tidig skolstart, då barnen är 4–5 år, skulle vara gynnsam för hur barn presterar senare i skolan. Snarare pekar den samlade svenska och internationella forskningen på att tidig formaliserad skolgång med mer vuxenstyrd undervisning missgynnar elever i den fortsatta skolgången. Skillnader tenderar att jämna ut sig med stigande ålder och ju senare i skolgången som undersökningarna görs. Länder som lyckas väl i internationella mätningar har olika skolstartsålder, i Finland börjar barnen till exempel vid sju års ålder.
 
Hur ser det ut i andra länder?
— I de flesta länder börjar barnen skolan vid 6 års ålder. Att länder i Europa har olika tidpunkter för skolstart beror huvudsakligen på en historisk tradition och uppbyggnaden av olika skolsystem har utgått från denna tradition. Åldern för skolstart har alltså inte beslutats utifrån några utvecklings- eller utbildningskriterier.
 
Vad säger forskningen om effekterna av att börja tidigt respektive sent?
— Forskning indikerar att tidig formaliserad undervisning i klassrumsmiljö har negativa konsekvenser för barns fortsatta lärande och prestationer i skolan. Däremot uppstår positiva effekter på barns lärande om de tidigt vistas i miljöer, tillsammans med andra barn och kunniga och intresserade vuxna, som utmärks av samspel, aktivitet och interaktion. Det verkar vara den viktigaste förklaringen till att barns vistelse i förskolan har positiva effekter. En förskola med god kvalitet har positiva effekter på barns kognitiva, sociala och emotionella utveckling, vilket visar sig i prestationer senare i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden.

— När vi talar om och diskuterar effekter av tidig skolstart är det barnets ålder då han eller hon börjar den obligatoriska skolan som är i förgrunden. Men detta är naturligtvis bara en del av bilden. Många länder har en väl utbyggd förskola med inslag som liknar den obligatoriska skolan. Att låta förskolan vara en del av utbildningsväsendet och införandet av läroplan är exempel på hur nationer som Sverige strävar efter att reglera innehåll och former för lärande på ett liknande sätt för skola och förskola.

Vad betyder den skolförberedande sexårsverksamheten för skolstarten?
— Förskolepersonal bör noga fundera på vad skolförberedande verksamhet innebär.  En verksamhet som främjar att barn är aktiva, kreativa och problemlösande är antagligen den bästa skolförberedelse som barn kan få.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Flera europeiska länder har sedan förra året rapporterat om mässlingsutbrott. Frankrike är värst drabbat med över niotusen fall sedan det senaste utbrottet började i oktober förra året. Annika Linde är chefsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet och f.d. professor i virologi.
 
Vad är mässling?
— Mässling är en virusinfektion som är mycket smittsam och en av våra allvarligaste klassiska barnsjukdomar. Nästan ingen som smittas får en lindrig infektion. Sjukdomen ger feber, rödflammiga utslag över hela kroppen, ögoninflammation och infekterade luftrör. Dödligheten i moderna samhällen är mellan en på tusen och en på femtusen. I utvecklingsländer däremot kan dödligheten uppgå till 25 procent. Mässlingsinfektionen försvagar immunförsvaret och följdsjukdomar som blindtarmsinflammation, lunginflammation och aktivering av vilande tuberkulos kan uppkomma.
 
Hur känner man igen mässling?
— Förutom feber, hosta, ögoninflammation och utslag på kroppen får man vita fläckar på kindslemhinnan, vilket är ett säkert tecken på sjukdomen. Eftersom mässling är ovanligt nu förväxlas den ofta med en svår allergisk reaktion, men man blir sällan sjuk med så hög feber av allergi.
 
Riskerar mässling att sprida sig från Danmark till Sverige?
— Ja, men vi bör inte få något omfattande utbrott. I Sverige är mässlingen eliminerad. Vi kan få enstaka importfall, och de kan i sin tur smitta enstaka personer, men vi brukar inte få någon stor inhemsk spridning.  När 90 — 95 procent av befolkningen är immuna så har sjukdomen så liten möjlighet att smitta vidare att man inte får stora utbrott. Vi räknar med att 97 procent av svenskarna är immuna på grund av vaccination eller att man har haft mässling som barn.  I Danmark är under 90 procent immuna.
 
Vad får det för konsekvenser om vi får fler mässlingsfall i Sverige?
— Risken finns att viruset smittar dem som är ovaccinerade, att det till exempel kommer in i antroposofiska grupper där man inte vaccinerar sina barn. De som är vaccinerade två gånger mot mässling har minimal risk att smittas. Av de fall av mässling vi har sett i år var alla ovaccinerade eller hade endast fått en spruta.  1982 började alla barn vaccineras mot mässlingen. Samtidigt infördes vaccination i årskurs sex, så de som är födda före 1980 har bara vaccinerats en gång eller inte alls. När vaccinationen infördes minskade virusspridningen i landet. Tidigare blev alla infekterade, men under 70-talet var det en del ovaccinerade som heller inte blev smittade. Personer i medelåldern (runt fyrtio) har, förutom de småbarn som inte vaccinerats, störst risk att inte ha skydd och därmed att få mässling.
 
Finns det risk för att viruset förändras och immuniteten försvinner, som vid säsongsinfluensa?
— Mässlingsvirusets gener har visat sig mutera lika ofta som influensavirusets. De är båda RNA-virus men mutationerna i generna får inte genomslag på mässlingsvirusets äggviteämnen. Tillräcklig forskning har inte gjorts på varför mässlingsvirus inte förändras men den rådande hypotesen är att förändringar inte är förenliga med vissa virus förmåga att överleva. Därför, eller på grund av någon okänd mekanism, förändras inte mässlingsviruset och vi fortsätter vara immuna om vi en gång blivit vaccinerade eller har haft sjukdomen.
 
Varför väcker mässlingsutbrotten sådan uppmärksamhet?
— När det kommer mässlingsutbrott är det viktigt att få att folk fundera över sitt mässlingsskydd. Så länge en del av befolkningen inte är vaccinerad handlar det om att skydda individer mot svår sjukdom. Är man född före 1970 och är osäker på om man är vaccinerad bör man bli det om man ska åka utomlands. Dessutom innebär varje mässlingsfall en enorm arbetsinsats för våra smittskyddsläkare. Det är enligt lagen en smittskyddspliktig sjukdom och vi måste spåra varje människa som kommit i kontakt med ett mässlingsfall, försäkra oss om att personen är skyddad efter genomgången sjukdom eller vaccination och ge de oskyddade vaccin eller immungloblin.

Text: Anna Sandström, forskning.se

 

 

Kontaktinformation
red@forskning.se

— Miljöpartiet sticker ut från alla andra partier på så vis att man tillåter en hög grad av individualism. Det är inte fult att göra karriär. Miljöpartister som öppet deklarerar sina ambitioner och drivkrafter och öppet säger att de stävar efter en viss position riskerar inte att stötas ut, vilket vi vet kan ske i andra partier, säger statsvetaren Patrik Öhberg, verksam vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Han har med hjälp av de så kallade Riksdagsundersökningarna (se nedan) utmanat den grundläggande berättelsen om svensk representativ demokrati, så säger att politiker inte drivs av personliga ambitioner att klättra, att nå positioner. De som gör detta upptäcks och mönstras ut. Det står att läsa i biografier av före detta statsministrar.

I Patrik Öhbergs undersökning visade det sig att i alla riksdagspartier utom Miljöpartiet fanns det 1996 mellan fem till tio procent bland riksdagsledamöterna som kunde anses vara karriärpolitiker. I Miljöpartiet var nästan hälften av riksdagsledamöterna uttalade politiska karriärister med personliga drivkrafter att hamna i ministerställning, i EU-parlamentet med mera.

Vad beror det på?
— Miljöpartiet har många fler individualister i sina led. Jag vet inte vad det beror på; om det söker sig andra människor dit, som inte gillar att hänga på kafferep utan som driver sina egna agendor, sina egna kampanjer på sina egna sätt.
Vilka dessa karriärister är, har förstås Patrik Öhberg undersökt. Han konstaterar att de gärna kommer från Stockholm, att de inte har arbetarbakgrund, att de påfallande ofta är proffspolitiker när de kommer till riksdagen.  

Patrik Öberg definierar politikerkarriäristerna genom att undersöka vad de vill göra om tio år, ifall deras ambitioner sträcker sig bortom att sitta i riksdagen.  
— Jag har försökt att hitta dem som medvetet strävar efter positioner som är svåra att nå. Och tidsgränsen tio år indikerar att det är ett mål de måste arbeta sig mot, det kommer inte av sig själv. Om politiken är ett smörgåsbord vill jag ta reda på vilka som är beredda att tränga sig fram till det smörgåsbordet.  

Hur blir karriären för politikerkarriärister?
— Det går alldeles utmärkt för politikerkarriärister. De blir inte utpetade ur partierna som Göran Persson vill göra gällande, de är inte föremål för skandaler mer än andra. I stället är de drivande även om de är mindre fokuserade på enskilda väljares problem än andra politiker. De är visserligen lyhörda mot partilinjen men bryter den med jämna mellanrum.

— De är inte mjukare i ryggen än andra. Däremot är de medvetna om partilinjen, men går medvetet emot i frågor där de förstår att de kan profilera sig. Det är nog framgångsrikt. Amerikansk forskning har visat att det inte lönar sig att vara för foglig, säger Patrik Öhberg.  

— Kanske har det skett sen förändring i synen på politiskt ledarskap bland väljarna och att Socialdemokraterna inte har hunnit anpassa sig, säger Patrik Öhberg.

 
Fotnot: Patrik Öhberg försvarar sin avhandling Politiker med karriärambitioner — en omöjlig självklarhet. En studie om karriärambitionernas betydelse i den representativa demokratin den 27 maj.
Fotnot 2: Artikeln publicerades den 17 maj 2011 på Riksbankens jubileumsfond.

 
Text: Thomas Heldmark

Riksdagsundersökningarna

Riksdagsundersökningarna är en databas som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond och utgör en närmast världsunik källa för att pejla attityder, åsikter och drivkrafter hos de folkvalda.
Riksdagsledamöterna har från 1969 och sedan vid åtta tillfällen fram till idag besvarat frågor om vad de tycker i rena sakfrågor såsom klimatpolitik, immigration, men också om hur de ser på partidisciplin, hur de definierar den representativa demokratin, hur ofta de bryter mot partilinjen med mera. Politikerna är mycket öppna och 90 procent av alla svarar, vilket gör materialet extra värdefullt.
Databasen är omgärdat med ett försiktighetsbälte och inte öppen för allmänheten och inte ens för alla forskare.
 

Kontaktinformation
red@forskning.se

Thomas Jaenson är professor i biologi (särskilt medicinsk entomologi) vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet. Han har bland annat forskat på hur klimatförändring förändrar fästingarnas livsvillkor.  

Vad är en fästing för djur?
— Det är ett spindeldjur — en grupp där allt från spindlar och skorpioner till små och stora kvalster ingår. Fästingar är en typ av större, blodsugande kvalster och det finns runt 900 fästingarter i hela världen. Den vanligaste i Europa är arten Ixodes ricinus.

Hur lever fästingarna?
— Fästingar kan suga blod hos allt från ormar och möss till större däggdjur. Under fästingens fyra olika livsstadier — ägg, larv, nymf och vuxen hona eller hane — suger den blod både som larv, nymf och vuxen hona. Hanens enda syfte är att para sig med honorna. Ibland kan man se en fullvuxen hona på till exempel en hund där fästinghonan har en eller flera mindre fästingar hängande på sig. Det är hanar som försöker para sig med honan.

Hur många gånger kan en fästing suga blod?
— Fästingar tar ett stort blodmål under varje aktivt livsstadium. När larverna sugit blod en gång utvecklas de till nymfer och nymferna utvecklas efter sitt enda blodmål till honor eller hanar.  Efter att den vuxna honan ätit färdigt ramlar hon av sitt värddjur och lägger alla sina ägg — upp till 2 000 — på ett och samma ställe. Därefter dör hon.

2 000 ägg? Hur stor är överlevnadsstatistiken?
— I en konstant fästingpopulation blir bara två av äggen fullvuxna fästingar. Det är alltså en hög dödlighet bland framförallt äggen och larverna. Viktigaste mortalitetsfaktorerna är uttorkning samt svält när de blodsökande stadierna inte finner några värddjur.

När riskerar man att få en fästing?
— Vår vanligaste art är aktiv när temperaturen stiger över 5 grader. Den aktiva perioden och antalet fästingar kommer dock att öka i framtiden. Det har vi kunnat förutspå med hjälp av SMHI:s prognos över vegetationsperioden som i framtiden kommer att bli längre. Man kan redan nu se att fästingar spridit sig norrut till Lappland där de tidigare inte fanns, något som beror på klimatförändringar. Samtidigt som antalet ökar i norr kommer det också att minska i sydöstra Sverige där vi får allt för torrt. Fästingar behöver hög luftfuktighet i markskiktet där de tillbringar den mesta tiden.

Hur kan vi hålla nere antalet fästingar?
— För att minska fästingarnas spridning — och även spridningen av de sjukdomar som fästingarna bär på – måste vi begränsa antalet rådjur i antal och till vissa områden. Rådjur och andra hjortdjur är tacksamma värddjur för fästingar i flera olika livsstadier och det finns ett starkt samband mellan rådjurspopulationen och fästingpopulationen. Även om fästingpopulationen på lång sikt kommer att öka, har den under de senaste två åren på sina håll ändå minskat. Detta beror på att vi just haft två stränga vintrar och därför färre rådjur i Sverige. Omvänt hade vi under 90-talet väldigt många rådjur, vilket resulterade i en högre fästingpopulation.

Vilket är det bästa sättet att undvika att få en fästing i vår?
— Ha stövlar och långbyxor – gärna instoppade i stövlarna. Med ljusa kläder är chansen att se fästingarna större. Fästingar finns i markvegetation och ibland i lägre buskage, de kan varken hoppa eller flyga. Om en fästing hinner sätta sig är det viktigt att plocka bort den direkt. Ju längre tid fästingen hinner suga desto mer saliv med mikroorganismer hinner den föra över till oss, vilket ökar risken för att bli sjuk.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fästingar som sjukdomsspridare:

Att fästingar kan växla mellan olika värddjur under en och samma livstid gör att de effektivt kan sprida sjukdomar orsakade av virus och bakterier från djur som näbbmöss och smågnagare till oss människor. När fästingen suger blod utsöndrar den saliv som innehåller bedövande och smärtstillande ämnen. Saliven innehåller också ämnen som gör att blodet inte levrar sig i fästingens matsmältningskanal. Därutöver innehåller saliven de bakterier, virus och andra mikroparasiter som fästingen kan bära på.

Borrelia: Flera olika arter av Borreliabakterier kan orsaka sjukdom hos oss människor. 5 — 20 procent av nymferna är infekterade med Borreliabakterier och 15 — 30 procent av de vuxna fästingarna är infekterade med Borreliabakterier. Om man blir smittad med Borrelia är inkubationstiden i genomsnitt en till två veckor. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. 

TBE: Fästingburen hjärnhinneinflammation är en virussjukdom som ofta är rätt begränsad till vissa områden i Sverige. Fästingarna kan infekteras av viruset genom till exempel skogsmöss eller ärva viruset från sin fästingmamma. De flesta människor som får TBE blir återställda, men en tredjedel får bestående men. Det finns vaccin som skyddar mot TBE. 

Tularemi/Harpest: Fästingar kan sprida tularemi. På Kosteröarna i Bohuslän och speciellt på Karlsöarna vid Gotland, är det mycket troligt att just fästingar har bidragit till överföring av tularemi till människa (från skogshare). Fästingöverförd tularemi är även känt från Nordamerika och Sovjetunionen/Ryssland. På sensomrarna i Norrland är det oftast fråga om stickmyggöverförd tularemi till människor. Hur myggorna får infektionen, för att sedan sprida den vidare, är mer osäkert.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Dalai Lama var lycklig över att få dela med sig av sina erfarenheter till Södertörns studenter. (Foto: Elin Melin)

Södertörns högskola har profilerat sig som en interkulturell högskola där individer från flera olika länder och kulturer möts. Kanske är det den profileringen som gjorde att Dalai Lama tackade ja till en inbjudan om att föreläsa på högskolan.

En av initiativtagarna är Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria och prorektor på Södertörns högskola. För drygt ett år sedan hörde hon talas om att Dalai Lama skulle åka runt i Europa och kanske även besöka Sverige.

— Vi skrev ett brev där vi berättade om Södertörns högskola och bjöd in honom att föreläsa här. Vi fick snart veta han var positiv till besöket, mycket tack vare vår mångkulturella profil och vårt projekt konfliktsmart där vi har samarbetat med gymnasieskolor och låtit elever och studenter lösa olika typer av konflikter. Efter en del förhandlingar tackade han ja till vår inbjudan, berättar Rebecka Lettevall när vi ses knappt en timme före Dalai Lama ska gå upp på scenen.

Rebecka Lettevall är självklart glad och förväntansfull inför föreläsningen, liksom de studenter som hade turen att få en plats antagligen också är. Vissa utbildningsprogram har varit prioriterade, men biljetter har också slumpats ut mellan resten av högskolans studenter och en del lärare. Att unga är intresserade av Dalai Lama och den buddistiska kulturen är inget nytt — så var det även 1989 då Dalai Lama fick Alfred Nobels fredspris.

—  I samband med Nobelpriset 1989 blev Dalai Lama mer populär, tidigare hade han ibland framstått som lite udda. Mot slutet av kalla kriget sökte många en annan typ av visdom, lite mer flower power-anda i motsats till det dåvarande relativt hårda klimatet. Att han är så uppskattad i dag beror nog på att han är en varm förespråkare för icke våldsprincipen, dessutom under väldigt lång tid. Dalai Lama är också en väldigt stark personlighet och han utstrålar en vänlighet som tilltalar många.

Dialoger — det mänskliga sättet att närma sig en bättre värld
Sekunderna innan Dalai Lama ska gå upp på scenen är det tyst i aulan, som om vi alla håller andan och inte riktigt vet vad vi har att vänta oss. När vi snart skymtar honom i sina röda munkkläder bryts tystnaden av fotografernas ivriga fotograferande och ljuset från blixtarna lyser upp den dovt belysta aulan. Dalai Lama hälsas välkommen och när han inleder sin föreläsning börjar han med att berätta om sin syn på lycka.

— Vi vill alla ha ett lyckligt liv. Pengar eller makt kan vara en del av metoden för att få det, men det är inte alls säkert. Man kan se att vissa människor med gott om pengar och makt, som individer kan vara fulla av ångest och stress och ofta kanske använder olika typer av hjälpmedel för att må bra. Den verkliga källan för lycka kommer inifrån oss själva, säger Dalai Lama.

Dalai Lamas budskap om lycka och fredliga lösningar kan tyckas vara enkla. Att Dalai Lama fick fredspriset berodde framför allt på hans konsekventa motstånd till våld i kampen för Tibets frihet. Under sitt framträdande på Södertörn frågar han publiken vilka religioner och nationaliteter som finns representerade. Bland annat kristna, muslimer, hinduer och ateister återfinns bland åhörarna. Att alla människor skulle ha samma åsikt om saker och ting är inte möjligt och Dalai Lama använder tvillingar som en metafor för att illustrera hur människor som ser ut att vara väldigt lika egentligen kan ha helt olika åsikter och värderingar.

—  Men att lösa konflikter genom våld är inte acceptabelt, man måste ha en dialog och komma överens fredligt. Dialoger är det mänskliga sättet att närma sig en bättre värld, säger Dalai Lama under föreläsningen.

Fred som en process
Man kan fråga sig vad fred egentligen är och svaret varierar beroende på vilken teori man lutar sig emot. När vi innan föreläsningen frågar Rebecka Lettevall, som har ägnat sig åt fredsforskning, ställer hon sig bakom teorin om att se freden som en pågående process och inte som ett statiskt tillstånd som sker en gång. Att lösa konflikter fredligt, i enlighet med Dalai Lama princip, kan också vara resurseffektivt.

— Att vinna genom våld innebär också att vidmakthålla våld. Då måste man lägga ner resurser på att upprätthålla ett fredstillstånd. Skapas freden med fredliga metoder kan man lägga ner dessa resurser på sådant som är viktigt till exempel i form av sjukvård, omsorg och utbildning, berättar Rebecka Lettevall.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Webbsändning av föreläsningen på Södertörns högskola finns tillgänglig till den 15 maj.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Tibetanska jordbrukare. Den officella bilden till den kinesiska ockupationen var från början att modernisera landet. (Foto: SXC)

Jan Magnusson vid Socialhögskolan, Lunds universitet, har sedan 1990-talet forskat om tibetanska flyktingar.

Hur många tibetaner lever i exil?
— Det är svårt att säga, men när den tibetanska exilregeringen genomförde en officiell folkräkning förra året kom den fram till att det är runt 145 000. De allra flesta är tibetaner som flydde redan i början av 1960-talet, i efterdyningarna av lhasaupproret den 10 mars 1959 då Dalai Lama hastigt gick i exil till Indien, samt deras barn och barnbarn. Merparten av de tibetanska flyktingarna bor i Indien och Nepal.

Under 1950-talet tog Kina gradvis kontroll över Tibet. Officiellt handlade det om att befria landet från dess teokratiska styrelseskick och modernisera samhället. För att vinna över det tibetanska folket i moderniseringsprojektet byggde kineserna bland annat vägar och broar. Under denna period var det många som välkomnade deras närvaro. Efter lhasaupproret hårdnade det kinesiska greppet avsevärt och landet styrdes sedan utan hänsyn till tibetanernas åsikter.

Hur kommer det sig att Tibet är så viktigt för Kina?
— Det finns stora mineraltillgångar i Tibet som Kina vill exploatera. Forskning visar att den ekonomiska utvecklingen gått framåt och att många tibetaner upplever att de har fått det materiellt bättre, även om det endast finns religionsfrihet på pappret och diskriminering och övergrepp mot tibetaner också ofta förekommer.

Är det många som flyr från Tibet i dag?
— En del, men under de senaste åren kan man framförallt se början till en  andra våg av tibetanska flyktingar som lämnar bosättningarna i Indien och Nepal för att söka ett bättre liv, framförallt i USA, Kanada och Australien.

Har Dalai lama en andlig, religiös eller politisk roll?
— Antagligen alla på en och samma gång. Personen Dalai Lama, det vill säga Tenzin Gyatso, är unik och kommer därför att bli svår att ersätta. Han är förmodligen en av världens viktigaste religiösa ledare och det är inte bara tibetaner som ser upp till honom utan även människor runt om i hela världen. Tibetanska buddister ser honom också som en emanation av gudomen Chenrezi, en bodhisattva med ett speciellt uppdrag att sprida medkänslans budskap i världen.  

Vad utmärker den tibetanska exilregeringen?
— Det finns egentligen ingen riktig exilregering utan en organisation med säte i Dharamsala i norra Indien som till det yttre ser ut som en regering med olika departement och en förvaltningsstruktur. Men den har egentligen ingen makt över de tibetanska flyktingarna och inte något mandat att verka som en exilregering i Indien. Förutom att den administrerar en stor del av biståndet till flyktingarna kan man kanske se den som ett sätt att utveckla ett styrelseskick som skulle kunna träda in i den händelse att Tibet skulle bli självstyrande igen. Däremot har exiltibetanerna, genom exilregeringens arbete, varit bra på att få ut sitt budskap mycket starkare än andra de flesta andra flykting- och exilgrupper.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Forskning.se var på plats när Dalai Lama föreläste på Södertörns högskola.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Stephan Rössner är professor emeritus och tidigare verksam vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset.
 
Vilka är de vanligaste dieterna?
— Vad folk i allmänhet äter vet vi inte i detalj, men vi vet vilka det skrivs mest om i media. I Sverige handlar det ofta om GI och andra lågkaloridieter, stenålderskost, högfettskost och medelhavsdieten. Det finns mycket forskning om medelhavsdieten, framför allt grekiska studier som visar att kosten är bevisat bra för långsiktig hälsa och förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.  

Medelhavsdieten har sitt ursprung i Grekland, även om den moderna svenska kosten egentligen påminner väldigt mycket om den mat man äter i länder kring medelhavet.
 
— Kosten innehåller mycket olivolja, grovt bröd och fiberrika grönsaker som bönor, baljväxter och rotfrukter. Den innehåller också en mindre mängd mejeriprodukter, kött och fisk. Man dricker gärna vin till maten och äter olika typer av fruktdesserter.

Vid motsatta sidan av medelhavsdieten finns andra, fettrika dieter som LCHF (low carb high fat) och som man stöter på allt fler anhängare av.

— LCHF är en kost med ett högt fettintag och som många gått ner i vikt av. Men man har inte skiljt på betydelsen av att långsiktigt må bra och att endast gå ner i vikt — gå ner i vikt kan man göra genom att minska på matintaget, oavsett diet. Vissa förespråkare av högfettsdieter har hävdat att den här typen av kost kan förebygga svininfluensa och cancer, men för det finns inga vetenskapliga bevis. Det man däremot har sett är att diabetiker kan minska sitt insulinbehov, säger Stephan Rössner.

Hur mycket socker kan vi stoppa i oss?
— Det finns rekommendationer från livsmedelsindustrin om att vi utan risk skulle kunna äta upp till 25 procent av våra kalorier som raffinerat socker, medan forskare och NNR (Nordic Nutrition Recommendations) rekommenderar ett dagligt maxintag på 10 procent.

Är det verkligen bra med lightprodukter?
— Många är oroliga över riskerna med sötningsmedel, men det finns metervis med material om att till exempel aspartam, som är ett av de vanligaste sötningsmedlen, är ofarligt. Sötningsmedlen utsöndras ur kroppen och inlagras aldrig.

Text: Elin Melin, forskning.se

Näringsämnen i livsmedel

Kolhydrater
Varför? Kolhydrater är en viktig energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket.
Var? Bröd, mjöl, gryn, fullkornspasta, potatis, frukt, grönsaker och baljväxter innehåller kolhydrater som kan vara bra för oss. Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker (t ex läsk och godis) är däremot inte nyttiga.

Fett
Varför? Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer. Fetterna förser oss också med livsnödvändiga fettsyror och ger oss energi.
I vilken form? Fett förekommer som mättade, enkelomättade eller fleromättade fetter där omättade är bäst. Utöver det finns även transfetter som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och nyligen har blivit förbjudna i livsmedel.

Protein
Varför? Protein är nödvändigt för cellernas uppbyggnad, för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret.
Var? Protein finns i huvudsak i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg samt vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål.

Vitaminer
Varför? Vi känner till 13 vitaminer som är essentiella, dvs livsnödvändiga, och som kroppen inte själv kan producera.
Var? Fyra vitaminer är fettlösliga — A, D, E och K — och finns mest i feta livsmedel som oljor, mjölk och fet fisk. Nio vitaminer är vattenlösliga: Vitamin C och åtta B-vitaminer. Vitamin C finns mest i frukt och grönsaker och B-vitaminer finns mest i kött, fågel och spannmål.

Utöver detta finns även kostfiber, salt och mineraler i maten.

Källa: Livsmedelsverket.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Forskning.se:s bidrag:

Ett dinosaurieägg har kläckts i laboratorium i USA
Ett dinosaurieägg som legat orört i sanden i över 70 miljoner skickades 1998 till ett laboratorium i USA. Där har det sedan dess förvarats i ett särskilt ljusrum, motsvarande den effekt som används för ruvande höns. För en månad sedan hörde personalen oväntat ljud från ägget och strax därpå började skalet krackelera och ut kom en liten dinosaurieunge, cirka tre decimeter lång från huvud till svans.

— Det är en häpnadsväckande sensation, säger laboratoriets forskningschef Jester Iocus. Vi tror att det rör sig om den fågellika dinosaurien Balaur som bland annat utmärker sig genom sina krökta klor.

Ja, visst låter det fantastisk. Nästan för bra för att vara sant — och det är det också. För det här är förstås ännu ett aprilskämt.

Redaktionen på forskning.se kunde inte låta bli att försöka lura er lite, lite. Men som de kunskapsälskande människor vi är har vi försökt ta reda på ursprunget till traditionen att ”narra april” — vilket visat sig vara lättare sagt än gjort. Enligt Nordiska museet går denna sed i Sverige tillbaka till 1600-talets mitt, men man vet inte varifrån traditionen kommer från början.

Man luras flitigt kring 1 april även i andra europeiska länder och i Frankrike finns skämtandet dokumenterat från 1500-talet. I USA, Australien och Storbritannien kallas dagen All fools day. Den kanske mest kända medievitsen kommer just från Storbritannien, i Evening Standard som 1 april 1846 hade en annons om åsnevisning utanför staden. Folk åkte dit och höll utkik efter djuren — tills de insåg att de själva var åsnorna.

De mest kända svenska medieskämten är kanske Göteborgspostens, som 1950 skrev att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten, samt Kjell Stensson som i svartvit tv 1962 sa att man kunde få färg-tv genom att trä på en nylonstrumpa på skärmen. Inslaget finns på svtplay.se.

Har du blivit lurad i dag?

Text: forskning.se

Läs här om de bästa svenska aprilskämten: http://aprilskamt.se/

Kontaktinformation
red@forskning.se

Formaldehyd kan bland annat användas som konserveringsmedel och enligt EUs regelverk är då halten 0,2% tillåten. I Brazilien blowout var halten 7,9%.

Marie-Louise Lind, yrkeshygieniker och forskare vid institutet för miljömedicin på KI, är förvånad över de höga halterna i produkten, och säger att det inte är ovanligt att formaldehyd används som konserveringsmedel, men då i betydligt lägre doser. Formaldehyd är en gas som både inandas och tas upp genom huden, vilket gör den mer komplicerad att skydda sig från.

Förutom den cancerogena risken, är formaldehyd allergiframkallande. Ämnet irriterar ögon och luftvägar och den som andas in gasen under längre tid kan få nästäppa, luftvägsirritation och andningsbesvär av astmatyp.

Är det någon som har kontroll över alla hårvårdsprodukter som finns idag?
— Nej, när det gäller kemikalieämnena i produkterna finns ingen stor kontroll. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet med ansvar för kosmetiska produkter och Arbetsmiljöverket är ansvarigt för tillsyn av arbetsmiljön när produkterna används.

Vilka är svårigheterna med forskning kring hårvårdsprodukter?
— Den typen av produkter som frisörer använder, handlar om en mycket komplex kemi där olika ämnen påverkar varandra och kanske även det skyddsmaterial frisörer kan skydda sig med. I min egen forskning har jag kommit fram till att skyddshandskar är ett bra skydd för frisörerna. Men just nu studerar jag om väteperoxid kan förstöra materialet i handskarna. Väteperoxid är ett mycket vanligt förekommande ämne bland de produkter frisörer använder.

Vilken annan forskning om hårvårdsprodukter är aktuell nu?
— Ett projekt går ut på att studera hur kemikalierna från permanent hårfärg släpper från håret efter färgning. Det finns också ett projekt vid Lunds universitet som studerar ökad cancerrisk för frisörer efter hantering av just hårfärgningsmedel. Man vet sedan tidigare att det finns en något ökad risk för cancer i urinvägarna. I det här projektet har forskarna precis hunnit samlat in blod och urin från de frisörer som ska undersökas, så resultatet från projektet kommer att dröja något år.

Hinner inte nya produkter komma fram innan forskningsresultaten är klara?
— Jo, utvecklingen går väldigt fort. Men när det gäller hårvårdsprodukter så bygger de fortfarande på rätt ”gammal” kemi. Basämnena i till exempel hårfärgningsmedel eller permanentvätskor är i stort sett de samma idag som de varit under många år.
————————-
Efter Läkemedelsverkets analys ska företagen bakom de två produkterna Brazilian Blowout Acai professional Smoothing Solution och Keratin Complex Smoothing Therapy Natural Keratin Smoothing Treatment, enligt Läkemedelsverket istället lansera ersättningsprodukter — som också ska analyseras av Läkemedelsverket.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vad är en solstorm?
— Det är solens sätt att bli av med den energi som lagrats i magnetfältet i solens yttersta atmosfär koronan. Det observeras som “solar flares”, intensiv elektromagnetisk strålningsutbrott och/eller koronamassutkastningar, kolossala plasmamoln med magnetfält. De snabba plasmamolnen skapar chocker som kan accelerera protoner framför till höga energier. Jordriktade koronamassutkastningar med hastigheter upp till 2000km/s kan nå fram till jorden inom 18 timmar.

Kan vi på jorden påverkas av solstormar?
— Ja, både jordens atmosfär och teknologiska system påverkas av solstormar. Solar flares påverkar jordens jonosfär och därmed kortvågskommunikationen, samt navigationssystem som GPS. De upphettar också atmosfären för lågflygande satelliter, vilka tappar höjd på grund av den ökade friktionen. Koronamassutkastningar med intensiva protoner kan skada instrument ombord på satelliter och göra dem odugliga. De snabba plasmamolnen ger också kraftiga jordmagnetiska stormar med vackra norrsken, men även jordmagnetiskt inducerade strömmar som påverkar de elektriska systemen på jorden. Den kraftiga jordmagnetiska stormen den 29 oktober 2003 orsakade ett elavbrott i Malmö.

Kan en solstorm förutsägas?
— Ja, internationellt finns en organisation “International Space Environment Service”, som består av 13 st “Regional Warning Centers” i världen. RWC-Sweden ligger i Lund. Dessa regionala varningcenters ger varningar och gör prognoser av solstormar och effekter utifrån rymd- och markbaserade observationer.

Det har pratats om en extrem superstorm 2013, kan man veta det redan nu?
— Nej. Årtalet kommer däremot från att vi beräknar nå denna solcykels maximum under 2013-2014 då de kraftigaste solstormarna förväntas inträffa. Intresset för en extrem supersolstorm, som solstormen den 1-2 september 1859 då till exempel norrsken observerades i södra Indien, kommer från USA. Där har man i en rapport och i möten diskuterat vad en sådan storm skulle kunna åstadkomma i dagens mycket känsligare samhälle. Statiskt har man uppskattat att en sådan kraftig storm inträffar omkring vart 150:e år. Intressant är också att det skedde under en medioker solaktivitetscykel som denna förväntas bli.

Kan vi förbereda oss inför en superstorm?
— Ja, det finns mycket att göra på många olika plan. Satsa på grundsolstormsforskning så förbättrade prognoser tas fram från solrymdsonder. Bygg ut nätverket av varningscentra världen över och gör prognoser förståeliga och tillgängliga för berörda myndigheter och användare av teknologiska system. Det finns flera sätt att minska riskerna, till exempel back-up-system för GPS, kraftigare skydd för satelliter och blockeringsskydd för el-kraftnätet.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Jenny Madestam är universitetslektor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare undersökt hur den socialdemokratiska idealbilden av partiledarskapet ser ut.

Vilka ideal finns för en socialdemokratisk partiledare att leva upp till?
— Jag brukar kalla den socialdemokratiska ledartypen för en kompispappa eller kompismamma, där den å ena sidan ska vara en tydlig auktoritär som går i täten och som partimedlemmarna kan se upp till. Å andra sidan ska samma person vara en jämlike, en kompis som inte får gå i täten utan ska vara likvärdig partiets medlemmar. Jantelagen är väldigt stark, vilket gäller generellt i svensk kultur, men är kanske ännu starkare inom socialdemokratin som är ett kollektivistiskt parti där gruppen är det centrala och inte individen.

Hur gör man för att leva upp till dessa motstridiga ideal?
— Det ideal som jag har forskat fram är just ideal och som är svåra att leva upp till i verkligheten, och rent av omänskligt att förena. I ledarskapet finns hela tiden konflikter; man ska vara tydlig och ta kommandot samtidigt som man ska lyssna och vara lyhörd. Därför blir man aldrig helt nöjd med en ledare, det är som på semestern när du vill vara aktiv och resa runt samtidigt som du vill ligga helt still och bara vila. 

Hur förhöll sig Mona Sahlin och Göran Persson till idealen?
— Mona Sahlin lutade mer åt kompisidealet, hon gick in mer som en lagledare framför ett starkt jag. Hon var den lyhörda partiledaren till skillnad från Göran Persson som i stället levde upp till pappaidealet och visade var skåpet skulle stå.

Är den föreslagna partiledaren Håkan Juholt en pappa eller kompis?
— Om man ser på Håkan Juholt så utstrålar han ett kompisideal med bred förankring i partiet och sägs vara en bra lyssnare. Samtidigt tyckte jag att han påminde lite om Göran Persson under gårdagens presskonferens, han utstrålade självförtroende och gav intryck av att kunna ta kommandot. Så möjligen kommer Håkan Juholt att i större utsträckning kunna kombinera de båda idealen, men det återstår att se.

Vilka egenskaper är generellt viktiga för en partiledare att ha?
— Tydlighet är viktigt, du måste ha en idé om vad du vill och förmåga att driva igenom idén. Det kan handla om vad som helst, vilka som ska sitta i regeringen, vilka värderingar partiet ska ha, och så vidare. Sedan ska du också ha mod, du måste vilja driva frågor och inte bara lyssna och gå efter vad andra tycker, som partiledare kan man inte bli älskad av alla och det måste du stå ut med. Du måste också kunna kommunicera, både inom det egna partiet och ut mot väljarna.  Plus, du måste kunna hålla ihop partiet. Alla partier har interna konflikter och det gäller att hålla en balans mellan allas olika åsikter, inte minst inom Socialdemokraterna som är ett väldigt stort och brett parti. 

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Va, varför ska man inte använda glidvalla?
— Av två skäl. Dels blir det bättre glid, dels är det bättre för hälsan och miljön.

På gamla träskidor använde man stearin eller tjära för att få bättre glid. Trä är ett poröst material som suger åt sig vatten, därför behövde man lägga på glidvalla. Men sedan 1970-talet har i stort sett alla skidor ett belag av så kallad ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE). Det är ett ickeporöst och vattenavvisande material med goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning. Att lägga paraffin på UHMWPE-belag är som att lägga tjära på en plastbåt.
 
— Det räcker att sickla belaget med en stålsickel då och då. Det tar bara några minuter, jämfört med att stå en timme i vallabod, lägga på glidvalla och andas in mindre hälsosamma odörer.
 
På vilket sätt är glidvallan farlig?
— Problemet uppstår vid prepareringen av skidorna. När glidvallan smältes på skidorna, andas man in olika ångor som frisätts i luften, vilket kan leda till 15 procent sämre lungeffektivitet under det närmaste dygnet. Använder man glidvallor med fluorkarboner ökar hälsoriskerna avsevärt, bland annat får man höga fluorhalter i blodet
— När paraffinrester med fluorkarboner sedan hamnar i soporna och bränns utvecklas gaser som är tio gånger farligare än stridsgasen fosgen som användes under första världskriget.
 
Varför skippar inte fler glidvallan?
— Ja, det är en bra fråga. Den etablerade vallaindustrin säger att jag har fel, men de har inte lagt fram några argument för varför, trots att mina första resultat publicerades redan 2006 i en licentiatavhandling, säger Leonid Kuzmin, som själv hade lång erfarenhet både som skidåkare och vallatekniker innan han började forska.
— Folk får göra som de vill, skidåkning är ju en fritidssysselsättning, men varför hålla på med glidvalla när det är billigare, snabbare och mer hälsosamt att använda ursprungsbelaget?
 
Vad ska man göra om man redan har glidvalla på sina skidor?
— Det är bara att skrapa bort glidvallan från ursprungsbelaget med en stålsickel. Det tar några minuter att få fram en ny fräsch yta med bra glid och det kan göras om och om igen i flera år utan att belaget tar slut.
       
Gäller detta både längdskidor och slalomskidor?
— Ja, det är samma princip, säger Leonid Kuzmin på telefon från Sälen, innan han själv ska ge sig ut på en skidtur.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Sociala nätverk för akademiker och forskningsintresserade:

Johan Eklund är kommunikationsansvarig för Sverige på det sociala nätverket Researchgate som har kontor i Berlin, Tyskland. Det är ett av flera sociala nätverk som riktar sig mot den akademiska världen.

Researchgate, vad är det?
— Det är ett socialt nätverk för forskare som kombinerar klassiska nätverksfunktioner, som profiler och diskussionsgrupper, med en akademisk platsbank, litteratursökning och evenemangskalender. Målet är att utöka samarbetet mellan forskare internationellt och i dagsläget har vi medlemmar i 196 länder, allra flest i USA och Storbrittanien.

Litteratursökningen använder flera, stora databaser och det finns även möjlighet för forskare att publicera egna granskade artiklar via open access. Kombinationen av skräddarsydda forskartjänster med klassiskt, socialt nätverkande är enligt Johan Eklund utmärkande för Researchgate.

— Det är inte så många som kombinerar open access och databassökning med diskussionsforum. Det finns ett par mindre forskarnätverk, men vår främsta konkurrent är Academia, som även det är ett internationellt nätverk.

Kan vem som helst gå med i nätverket?
— Ja, alla kan gå med. Men av de som är medlemmar i dag har majoriteten  en doktorsexamen eller högre i något ämne. Den mest representerade disciplinen är i nuläget naturvetenskap. Bland övriga medlemmar finns till exempel studenter som är intresserade av att hitta forskning inom olika områden och som vill diskutera och ställa frågor till verksamma forskare.

Vilka står bakom sajten?
— Vi har funnits sedan maj 2008 och initiativtagare är tre forskare från Tyskland. En av dem, Ijad Madisch, kläckte idén när han insåg att det är mycket forskningsresultat som man aldrig hör talas om, inte minst de negativa resultaten. I ett nätverk kan man diskutera all forskning. Till exempel kan en kemist som helt har fastnat i sitt forskningsprojekt dela med sig av problemet till andra inom samma disciplin och därmed få hjälp att komma vidare.

Upplever ni att forskare gör detta, delar med sig av sina erfarenheter?
— Ja, verkligen.  Diskussioner i tusentals ämnesspecifika grupper pågår varje dag. En av de mest aktiva grupperna är gruppen ”Methods” där forskare utbyter erfarenheter av olika metoder inom exempelvis kemi, biologi och medicin. Alla som går med i nätverket är ju intresserade av att föra forskningen framåt.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: I faktarutan till höger finns länkar till Researchgate och till flera andra liknande sociala nätverk.

Kontaktinformation
red@forskning.se