När vi kommer tillbaka till jobbet känner vi oss inte alltid så pigga, en del upplever det rent utav mer stressande. Dan Hasson är forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Det tar tid för hjärnan att ställa om till de vardagliga arbetsuppgifterna, menar han.

Ger semestern en utvilande effekt?
– Det man kan uttala sig generellt om är att semester har en kortvarigt välgörande effekt. Men det kan variera mycket. En del har oerhört intensiva semestrar med barn och familj, konflikter och mycket som ska samordnas. Så för en del innebär inte semestern så mycket återhämtning. Samtidigt är det inte bara passiv vila som ger återhämtning utan det handlar också om att man varierar sina aktiviteter. Har man ett stillasittande jobb kan en fjällvandring aktivera andra delar av hjärnan och då får de man använder vanligtvis vila.

Är det bättre att ha en lång semester?
– Det finns inga vetenskapligt väletablerade slutsatser om hur lång semester man ska ta. Därför är det bättre att vara pragmatisk och välja det semesterupplägg som man själv föredrar. Tycker du om många korta semestrar så kanske det är bättre för dig.

Hur lång tid tar det att komma tillbaka med full styrka på jobbet efter semestern?
– Det kan ta några dagar. Det varierar väldigt. Ju äldre vi blir desto längre brukar det ta att ställa om. Man ska vara förlåtande mot sig själv de första dagarna och ha överseende med att man kanske inte presterar så mycket som man önskat.

Hur kan man själv påverka återgången till jobbet så att den utvilade känslan håller i sig?
– Man kan dels fundera över hur man kan förlänga själva semesterkänslan. Genom att börja på en onsdag eller torsdag blir första veckan inte så lång.Eller så kan man planera in aktiviteter som ger energi, som att träffa vänner eller gå och bada om vädret tillåter. Att prioritera är nog det viktigaste, och det finns övningar för att klara av det. En enkel tankeövning heter skrivbordsövningen där man tänker sig ett skrivbord med tre lådor där man sorterar in alla uppgifter man har att utföra — i den nedersta lägger man det som är andras jobb och i den mittersta saker varken du eller någon annan kan påverka eller göra någonting åt. Överst lägger man det man kan göra någonting åt, och väljer sedan bland dem vilka man vill prioritera. Gör man den här övningen tillräckligt ofta börjar hjärnan automatiskt att prioritera när man ställs inför arbetsuppgifter. Automatiskt sorterar man då till exempel bort andras jobb. Det är träning som ger färdighet.

Har den nya tekniken skapat mer stress i vår vardag?
– Rätt använd kan den nya tekniken vara av godo. För vissa har den skapat mer stress. Om tekniken medför negativa konsekvenser för att man ”måste” kolla facebook eller mejlen var femte minut bör man fundera över varför man känner behovet av att ständigt uppdatera sig. Ofta handlar det om en tillfällig ångestdämpning som missbruket av den nya tekniken medför. Det har egentligen inte med själva telefonen att göra. Det tar tid att anpassa sig till ny teknik på ett sätt som är bra för oss. När man har lärt sig det så har man nytta av det.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Marknadsföringsknepen är många och forskning har visat att inte minst sensorisk marknadsföring, som stimulerar våra sinnen är ett framgångsrikt sätt att öka våra inköp. Sven-Olov Daunfelt vid HUI Research är docent i nationalekonomi och forskar om konumentbeteende.

Handlar vi mer när butikerna skyltar med reaskyltar?
— Ja, generellt sett, eftersom reaskyltar signalerar ett lägre pris. Priset har blivit än mer viktigt nu när vi kan jämföra kostnad på internet, och det har störst effekt när inte alla rear liknande produkter samtidigt. När vi går in i en butik påverkas vi av många intryck samtidigt. Skyltarna drar till sig vår uppmärksamhet — men leder inte alltid till köp. Placering och färg på skyltar och vilken typ av vara det gäller spelar även stor roll. Det är helhetsintrycket som är viktigast.

— En studie med utstickande skyltning för ekologiska varor visade sig vara effektivt för vissa varor men inte andra. Medan det fick försäljningen att öka för ekologisk olivolja och kaffe så gav skyltarna motsatt effekt på mjöl. Hur vi uppfattar en prisskyltning kan alltså te sig väldigt olika beroende på vilken sorts vara det handlar om. I det här fallet fungerade det med de mer exklusiva matvarorna, men inte med basvaran där skyltningen möjligen indikerade att den ekologiska varan var dyr.

Vilken annan skyltning påverkar våra inköp?
— Specialexponering av utvalda varor är väldigt vanligt. Man har bland annat sett att varor i korgar i gångarna på matbutiker kan öka försäljningen med 1000%, utan att det är lägre pris på varorna. Värmeljus är ett exempel på vara som säljs mer om de specialexponeras. Men för att försäljningen ska öka gäller det att öka de oplanerade inköpen, att kunden köper något som inte står på inköpslistan. Om försäljningen däremot ökar på en vara på bekostnad av en liknande vara kallas det inom handeln för en kannibaliseringseffekt.

Vad spelar atmosfären för roll?
— De som är duktiga inom handeln,  som vet hur man tilltalar människors sinnen, har enorma fördelar. Om man till exempel kan kombinera synintrycket med hörsel- och känselsinnena kan man öka försäljningen. Får man en konsument att ta på saker så är det troligare att de köper varan.

Hur påverkar ljus och musik?
— Orange är en stressande färg som ofta används i till exempel snabbmatsrestauranger där man vill ha en snabb genomströmning av kunderna. Det har dock visat sig svårare att sälja exklusiva kläder när interiören är orange. Genom att använda ljussättning har dock experiment visat att även orange interiör kan ha en positiv effekt på försäljningen. Man har även mycket att vinna på att ha ett mjukare och mer smickrande ljus i provhytterna.
Musiken påverkar också vår upplevelse. I en undersökning spelades popmusik respektive klassisk musik i en vinbutik. Kunderna visade sig handla lika många vinflaskor, men när den klassiska musiken spelades handlade man generellt dyrare och mer exklusiva viner.

Hur kan man marknadsföra med dofter?
— Doften av färskt bröd och bullar är ett vanligt exempel. Det är en doft som är svår att härma artificiellt så bake-off-bröd i butiker har visat sig framgångsrikt. Men dofter är knepigt. Det är vårt starkaste emotionella sinne — det ger starka associationer som varierar stort mellan människor. Något som är positivt för en person kan ge motsatt effekt för en annan. Generellt gäller det att använda en doft som associeras med varan. Lavendel är till exempel en doft som har visat ge lugnande effekt och som fått restauranggäster att sitta kvar länge och beställa mer dricka efter maten. Vill man ha stor omsättning på kunder är detta däremot ingen bra doft.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Vad beror det på?
— Förra året var det en tydlig nedgång i förtroendet för forskare, och det är svårt att veta varför. Men en hypotes är att FN:s klimatpanel fick hård kritik för sina rapporter bara några veckor innan vår undersökning, säger Karin Hermansson, forskningschef på Vetenskap & Allmänhet. 
— Annars har förtroendet legat stabilt på 75-80 procent under de tio år vi mätt. Det är ett ganska högt förtroende. Forskning är ju ingen kontroversiell fråga i det svenska samhället, så det finns t ex ingen stark polarisering mellan olika grupper.

Vilka faktorer påverkar förtroendet?
— Utbildningsnivån är det som påverkar mest. Högutbildade personer är mer positiva till vad forskningen kan åstadkomma än de som bara har grundskoleutbildning. En förklaring kan vara att man ofta har högre förtroende för sådant man känner till och är berörd av. Har man själv pluggat kommer man närmare forskningen och förstår bättre hur det funkar, vilket ger en mer positiv bild. För lågutbildade ligger forskning kanske längre bort och det kan då lättare uppstå en misstro.

— När vi har frågat vad som påverkar förtroendet negativt, är de vanligaste svaren att forskarna ibland är styrda av andra intressen och ibland fuskar i sitt arbete. I en tidigare undersökning  såg vi att de som har högt förtroende svarar att det beror på att forskare upplevs som pålästa, engagerade och kunniga.

Vilket ämne har högst förtroende?
— Medicinsk forskning! Det kommer alltid högst, både när det gäller förtroende och viktighet. Jag tror det har att göra med att sjukdomar är något som engagerar alla — alla drabbas, antingen själv eller någon anhörig. Dessutom kan det hänga samman med ett högt förtroende för sjukvården i stort.

Hur ser det ut i andra länder jämfört med Sverige?
— Sverige ligger bland fem-i -topp när det gäller förtroendet för forskning, av de länder som undersökts. Övriga länder i topp är Finland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Svenskarna är generellt ett tillitsfullt folk. Flera undersökningar visar att vi litar på våra medmänniskor i allmänhet, vilket spiller över även på förtroendet för forskare.

Hur vet ni allt detta?
— Vi gör årliga undersökningar, dels genom ett tusental telefonintervjuer, dels genom enkäter i samarbetet med SOM-institutet. Dessa jämförs dessutom med internationella undersökningar.

Vad tror du om förtroendet för forskare i framtiden?
— Oj, jag är ingen spågumma…  Förtroendet för forskare generellt, som är det vi frågar om, har på det hela taget legat ganska stabilt i tio år och är redan högt, så jag är tveksam till om det kan bli så mycket högre än 80 procent. Vissa menar att det kanske till och med är lite väl högt. Ju mer folk får insyn i forskningen, desto mer kritiska frågor kan de ställa, vilket är positivt. All forskning är ju inte bra.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Fotnot: Läs mer om Vetenskap & Allmänhets årliga barometer.

Varför tror du att Nobelkommittén gav Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur just nu?
— Jag tror det var ett enormt internationellt tryck. I främmande länder tycker man det är jättekonstigt att han inte fått priset tidigare. Även många tidigare litteraturpristagare har varit förvånade att inte Tranströmer fick priset i stället för dem. Faktum är att han är mycket starkare utomlands. Efter Astrid Lindgren är han den mest översatta författaren — till mer än 60 språk. Att det tog så lång tid innan Tranströmer fick priset beror sannolikt på att han tidigare hade sina fiender och avundsmän inom Svenska Akademin.

Hur vill du beskriva karaktäristiken i Tranströmers författarskap?
— Styrkan i hans författarskap är kombinationen av vision, verklighet och humor. Å ena sidan myten eller det drömska, å andra sidan verkligheten. Mixen mellan dessa är det speciella i hans dikter. Det påminner faktiskt om den magiska realismen, tillämpad på lyriken. Sedan har hans lyrik en tredje komponent, och det är humorn. Framförallt tycker jag kombinationen av det visionära och det humoristiska är väldigt unikt. Sedan måste man tillägga musikaliteten. För Tomas har musiken spelat en väldigt stor roll. Många av hans dikter är komponerade, det vill säga skrivna som kompositioner. Inte på Frödings sätt med vokalharmoni och klanger i ljuden. Det handlar mer om sättet att komponera texten på. Särskilt i de långa dikterna tänker han som en kompositör. Två av Tranströmers dikter är särskilt tydliga exempel på detta: ”Schubertiana” och ”C Dur”.
 
Vad betyder det här för Sverige, för svensk litteratur och litteraturforskning?
— Jag tror det betyder väldigt mycket för Sverige som land. Som författare utgör Tranströmer en slags antites till nihilismen inom svensk kulturdebatt. Det blir ett trendbrott eller en slags slutpunkt nu. Tranströmer är en person som hela tiden har gått sin egen väg. En väg som har varit långt ifrån den moderna nihilismen. Plötsligt kommer man nu se att det finns alternativ.

Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap, har ägnat större delen av sitt forskarliv åt Tranströmers författarskap, och är lika mycket passionerad läsare som analytisk kritiker.

Hur glad är du idag?
— Jag har haft champagnen på kylning den här dagen i nästan 15 år, men alltid varit tvungen att låsa in den igen. Men nu äntligen, har jag druckit skumpa spetsad med glädjetårar.  Jag lärde känna Tomas Tranströmer redan 1974, då jag som frilansjournalist (extraknäckande doktorand) gjorde en intervju med honom för Göteborgs-Tidningen. Det var i anslutning till Bokens Dag, och den där intervjun har genom åren blivit flitigt citerad. Vi satt en hel dag i mitt kök. Ur detta växte både livslång vänskap och fyra decenniers forskning om Tranströmer. Min bok ”Varje problem ropar på sitt eget språk” avslutade ett mångårigt forskningsprojekt om sanningen och språket som diktarens enda verktyg.

Text: Liselotte Englund

Hur kom det sig att du skrev en bok om ond kemi?
— Jag hade länge haft en bokidé, utan att hitta rätt form och vinkel. Så läste jag ROSE- undersökningen, som visade hur ointressanta ord som ”atom”, ”molekyl” och ”polymer” uppfattades bland ungdomar, medan ord som ”drog”, ”gift”, ”sprängämne” och ”medicin” hamnade högst på listan. Ska man få folk att känna ”Wow, det här är ju jättespännande!” måste man utgå från det som väcker intresse. Då kom jag på att ondska kunde vara temat för min bok. Där ryms både gifter, droger och annat som folk tycker är spännande och otäckt. När jag såg utlysningen av Pi-priset, fick jag den spark jag behövde för att komma igång. Deadline låg åtta månader framåt tiden, en lagom tid att skriva boken på, så det var bara att sätta igång.
 
Vad är det för onda kemiska ämnen som behandlas i boken?
— Jag börjar med helvetet, dess historiska bakgrund och uppkomsten av dess klassiska svavellukt. Sedan går jag igenom kemin bakom svett och andra kroppsodörer, kommer in på gifters och drogers verkan i kroppen, vad som händer kemiskt när vi dör, beskriver varför dijonsenap och wasabi gör ont vid förtäring och avslutar med reaktioner som sker vid bränder och explosioner.
 
Vem vill du ska läsa den?
— Alla! En annan undersökning visade att inte bara skolelever uppfattar kemi som oviktigt och ointressant, utan också deras föräldrar. Och jag tror att alla som gillar deckare kommer att gilla min bok.
 
Vad handlar din egen forskning om?
— I samarbete med biologer vid medicinska fakulteten studerar jag hur en modifierad variant av björksocker, xylos, kan användas för att bota tumörer. Xylos förekommer naturligt i våra celler, men den här varianten har speciella celldödande egenskaper och kan alltså användas vid cellgiftsbehandlingar.
 
Populariserar du vetenskapen på andra sätt?
— Jag håller en del föreläsningar för gymnasieelever och allmänhet, och har tagit över Kemishowen här på LTH. Dessutom diskuterade jag och två andra kemister mode och kemi med tre modebloggare i eventet ”Mode och Molekyler” på Kulturen i Lund.
 
 
Text: Åsa Langefors, forskning.se

Fotnot: Pi-priset är ett populärvetenskapligt debutantpris som Kungliga Vetenskapsakademin tillsammans med förlaget Fri Tanke delar ut. Förutom 314 159 kr vinner man ett förlagskontrakt. Priset delades ut av P C Jersild och Christer Fuglesang, vid en ceremoni i Stockholm den 7 februari 2011.