Från kl 12.00 till kl 19.00 kommer hela redaktionen för forskning.se att finnas på plats i Nordstan, Göteborg. Där kommer vi att arbeta redaktionellt, svara på frågor från allmänheten och samtidigt presentera forskning kring sinnesmarknadsföring – det vill säga den typen av marknadsföring butiker använder sig av för att få oss att köpa mer. Genom att stimulera våra fem sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) på rätt sätt får de oss kunder att öppna plånböckerna.

Till vår hjälp har vi med oss en expert på området. Andreas Eklund är forskare vid institutionen för marknadsföring vid Linnéuniversitetet och skriver en avhandling om hur marknadsföring kan hitta fram till de fem sinnena.

låter du dig luras av marknadsföringsknepen. Titta på våra exempel och tävla om en bok om sinnesmarknadsföring.
Välkommen!

Text: Elin Melin

Faktiskt är magkänsla inte magisk alls, utan en biologisk mekanism. Det finns två system i hjärnan som används vid beslutsfattande. Ett är medvetet, logiskt och rationellt. Det andra är omedvetet; det vi kallar intuition eller magkänsla.

Hjälper oss att ta snabba beslut
Det omedvetna systemet lagrar dels negativ situationskunskap som att ormar är farliga, dels positiv kunskap som att det är gott med glass. All inhämtad kunskap från en situation smälter samman och bildar ett enda minne, en magkänsla.

Det medvetna systemet hanterar istället en sak i taget. Systemet kan bli överbelastat i en komplex situation, och är därför också långsammare.

– Därför är den första ingivelsen ifall något är bra eller dåligt baserad på magkänslan, säger Lars Björklund, filosofie doktor i utbildningsvetenskap och forskare vid Linköpings universitet.

Med erfarenhet får vi bättre magkänsla
Ju fler likartade situationer vi har varit med om, desto mer situationskunskap lagras i det omedvetna minnesarkivet. Det är därför mycket erfarenhet gör att vi tar bättre beslut med magkänslan. Magkänslan styr 90-95 % av allt vi gör varje dag. Därför kan vi ta så många beslut utan att tänka medvetet på det. Det gäller allt från basala beslut som att hålla kaffekoppen rakt så du inte spiller, till om du ska tacka ja till ett nytt jobb.

Många situationer är komplexa och beslut måste fattas snabbt. Erfarna sjuksköterskor på akutavdelningar använder magkänslan i sitt yrke. Det kan gälla beslut som att läkare måste tillkallas, eller att en patient bör hållas kvar över natten. I fall där erfarenhet saknas är det dock bättre att ta ett medvetet beslut.

– Har du aldrig kört motorcykel och ska köpa din första hoj kan du inte lita på magkänslan, säger Lars Björklund. Plötsligt har du valt motorcykel baserat på färgen och inte det som egentligen är viktigt.
 
Magkänslan är snabb och oftast till stor nytta, menar Ari Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys, affilierad forskare på Stockholms universitet.

– Ibland är den dock för snabb och uttalar sig om saker den inte har en aning om. Det beror på att världen förändras i en allt snabbare takt. Det verkar logiskt att mer information alltid skulle leda till bättre beslut, men inte sällan är det tvärtom, säger han.
 
Enligt Ari Riabacke har vi även för vana att söka information så den motsvarar våra, mer eller mindre medvetna, förväntningar.

– Omge dig därför med kritiska röster och människor som förmår att se saker och ting ur ett annat perspektiv, om du vill fatta bra beslut, säger han.

Stress kan förändra beslutsfattandet
Men ibland slås magkänslan faktiskt av. I en okänd situation kan vi bli stressade och då tar det medvetna beslutsfattandet över. Det har sin poäng att ta beslut baserade på fakta i situationer som vi saknar erfarenhet från. Ibland kan det dock vara en nackdel. Den här mekanismen förklarar varför idrottare kan prestera bättre på träning än i stora mästerskap. Och varför körskoleeleven kör bra på lektionerna, men kuggar uppkörningen.

– De blir helt enkelt stressade och börjar tänka, säger Lars Björklund.

Text: Elin Lundström Belleza

Till Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen i Malmö remitteras patienter med svårläkta eksem från hela södra sjukvårdsregionen. Där inleds ett omfattande detektivarbete för att hitta orsaken till deras besvär.

– När en patient kommer hit till hudkliniken är det viktigaste för oss att lyssna på patientens egna upplevelser av sina besvär och att försöka hitta en orsak till dem. Detta innebär ofta att utesluta en kontaktallergi och att ge råd, säger Cecilia Svedman som är specialistläkare vid avdelningen.

För det mesta är det heller inte så enkelt att ett eksem bara beror på en enda sak. En skadad hudbarriär kan också göra att många ämnen är irriterande för huden. Känsligheten i huden är även olika hos olika människor.

– När det gäller hygienprodukter och kosmetika kan de flesta faktiskt ge irritation på huden i mer eller mindre grad beroende på hur känslig hud man har. Och det gäller oavsett om du är allergisk mot ämnen i produkten eller inte, berättar Malin Engfeldt som är yrkeshygieniker vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

En svag kontaktallergi behöver inte vara hela förklaringen till patientens besvär, men kan underhålla ett eksem så att det inte läker.

Detektivarbete på hudkliniken
Om man misstänker att patienten kan ha en kontaktallergi görs alltid ett så kallat lapptest. Det är en sorts provokationstest som skall efterlikna vad som händer på huden då någon med en allergi utsätts för det ämne han eller hon inte tål.

Vid ett lapptest läggs ämnen som kan ge kontaktallergi i små koppar som sedan sätts fast mot ryggen. Efter några dagar kan man sen se om huden har reagerat mot det eller inte.
Om man är allergisk får man ett eksem på den plats där ämnet man är allergisk mot har suttit. Vissa reaktioner kommer snabbare och försvinner snabbare, och därför avläser doktorn ryggen vid två tillfällen. Vid varje undersökning testas minst 30, men oftast 70 ämnen så man får reda på mycket på en gång.

Kontaktallergi mot formaldehyd vanligare än parabener
Tvärtemot vad många kanske tror är parabener inte det konserveringsmedel som oftast ger allergier i hygienprodukter och kosmetika. Det är snarare tvärtom berättar Malin Engfeldt och Cecilia Svedman.

I stället är det bland annat konserveringsmedlet formaldehyd som forskarna i Malmö har fokus på just nu i ett doktorandprojekt som utförs av Inese Hauksson.

För den som är formaldehydallergisk kan det vara svårt att veta om man verkligen exponeras för formaldehyd, berättar Malin Engfeldt. Anledningen är att formaldehyd sällan tillsätts kosmetika och hudvårdsprodukter i ren form. I stället tillsätts ämnen som sakta bryts ned och då avger formaldehyd, så kallade formaldehydavgivare.

Undersöker hygienprodukter
På labbet i Malmö analyserar just nu Lena Persson, som är biomedcinsk analytiker, en stor mängd olika hygienprodukter för att se om de innehåller formaldehyd.

– Vi vill bland annat se om de patienter som vi vet har en kontaktallergi mot formaldehyd använder produkter med formaldehyd utan att veta om det, berättar Cecilia Svedman.

– Tidigare har vi sett att producenter ibland missar att deklarera produkter rätt. Orsaken kan vara att tillverkaren inte vet att vissa råvaror är konserverade eller att andra konserveringsmedel avger formaldehyd när de finns i produkten.

Studie om orsak till eksem hos barn
Just nu pågår också en studie där Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vill ta reda på hur vanligt det är med kontaktallergier hos ungdomar och barn. Forskarna vill också se hur ofta barnen har samtidiga eksembesvär.

– Det finns tidigare studier som tyder på att det är vanligare än man tror, berättar Cecilia Svedman.

Studien som omfattar hela Södra sjukvårdsregionen pågår under våren 2013 och är en del av ett större allergisamarbete med barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Doktorand Ada Uldahl-Curiac ska sammanställa resultatet av undersökningen under hösten.
Då hoppas man också kunna kunna gå vidare med studier som närmare undersöker om kontaktallergierna orsakar eksem.

Text: NINA NORDH

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 22 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information om ämnet finns att läsa.

KONTAKT:
info@vetenskaphalsa.se. www.vetenskaphalsa.se

Världen ser idag inte ut som den gjorde för 50 år sedan. En växande medelklass i fattiga länder och mindre dödlighet har höjt medelåldern till 68 år i världen. Med en äldre population kommer nya sjukdomar och utmaningar. På Global Health Beyond 2015 i Stockholm diskuterades dessa NCDs, livsstilsrelaterade sjukdomar filtigt, tillsammans med andra världsproblem som ojämställdhet och globala miljöproblem.

– Man kunde se en stor entusiasm och optimism på mötet. I viss mån är det ”wishful thinking” men det är viktigt att unga studenter och forskare är intresserade och engagerar sig. Vi får dock inte glömma de problem som finns kvar, berättar Vinod Diwan, professor i epidermiologi.

Insatser når inte de fattigaste
Forskningen som bedrivs idag är nästan inte alls riktad mot de fattiga, utan mot en allt mer välställd medelklass menar han. Mer än 90 procent av all hälsoforskning i Sverige är riktad till oss som bor här. Av de resterade procenten är en riktad till de riktigt fattiga. Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap och forskningsledare för projektet Global Hälsa vid Göteborgs universitet, håller med om att det är ett problem.

– Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes drabbar de starkaste grupperna i samhället, den växande medelklassen. Mödradödlighet och mental ohälsa blir då underprioriterade. Det är viktigt att vi arbetar med NCDs, men Sverige är på många sätt ett enfrågeland och vi förlorar därför lätt fokus på helheten. Vi måste kunna göra mer än en sak åt gången.
Ett annat problem är att de insatser vi gör, trots att de ska kunna användas av alla inte kommer de fattigaste till gagn enligt Vinod Diwan.

– Oftast är det de människor som redan har resurser som har tillgång till sjukvården, även om den är gratis.

Han menar att folk som är fattiga inte alltid vet att de kan få sjukvård, men även om de känner till den kan de inte utnyttja den.

– De fattigaste lever för dagen. Om de inte kan jobba har de inga pengar att köpa mat för. Om man då väljer att åka till ett sjukhus för sina pengar har man inget att äta och kanske inget jobb när man kommer tillbaka. Fattigdom är det största problemet i världen, säger Vinod Diwan.

Behövs lättillgängliga lösningar
Vinod Diwan och andra forskare på området menar därför att det är viktigt att vi arbetar med lösningar som inte kräver en stark infrastruktur eller komplicerade system. Ett bra exempel är mobiltelefoner.

– När jag bodde i Zambia 1975-77 kunde jag inte ringa någonstans eftersom att det inte fanns något fast telefonnät. Idag har jag en vän där, och hans dotter kan nu ringa och prata med mig eftersom de har mobiltelefoner. Hade man försökt bygga ut ett fast telefonnät som i Sverige hade det varit förgäves.

Både Gunilla Krantz och Vinod Diwan tror att en av lösningarna för framtiden är att flera olika discipliner samarbetar inom forskning för att hitta långsiktiga lösningar som kan användas även av de som har lite resurser.

– Det är viktigt att man samarbetar inom olika områden så att både sociala, ekonomiska och medicinska faktorer beaktas när vi genomför forskningsprojekt med universitet i till exempel Afrika och Asien inom området global hälsa. Vi måste fokusera både på sjukvården och möjligheten att få tag i den. Målet är ju att alla ska ha tillgång till vård på lika villkor, menar Gunilla Krantz.

Text: Samuel Greén

Professorerna Mats Hammar och Carl Johan Östgren vid Linköpings universitet har kartlagt de senaste forskningsrönen för den vetenskapliga tidskriften Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology. Deras reviewartikel “Healthy aging and age-adjusted nutrition and physical fitness” ger en mängd goda råd till den som vill ta chansen att påverka sin hälsa i tid.

Gå inte proppmätt från bordet
Att minska på kaloriintaget är nyttigt inte bara för att hålla vikten. Energin ska ju förbrännas i cellerna och iden processen bildas syreradikaler, aggressiva ämnen som skapar oxidativ stress vilket bland annat bidrar till cancer och hjärt-kärlsjukdom.
– En lätt undernäring i form av begränsat kaloriintag är sannolikt gynnsamt på sikt. Vi är konstruerade för att stå ut med perioder av brist på mat, säger Carl-Johan Östgren som är professor i allmänmedicin.

Det dagliga kaloribehovet styrs av många faktorer som ålder, kön, fysisk aktivitet och kroppsvikt. Om man vill dra ner kan det grovt tillyxat räcka med 1 500 kilokalorier om dagen för kvinnor och 1 800 för män om man är måttligt fysiskt aktiv. Det finns emellertid en risk om kosten är alltför ensidig – särskilt viktigt när man håller en lågkaloridiet är att få i sig nödvändiga mineraler, vitaminer och protein.

Det är dock etiskt omöjligt att genomföra randomiserade, långsiktiga studier på kostens betydelse. Vi är hänvisade till epidemiologiska data. Man vet att människor på olika håll i världen, t ex Okinawa i Japan, som äter energifattig mat kan bli mycket gamla.
Människan har en mekanism i hjärnan som reglerar aptiten. Om den hade en 100-procentig precision skulle individen hålla en jämn vikt, men om den slår fel bara på en procent ger det plus/minus 2 kg per år. I ett samhälle med överskott på mat kan det lätt bli 10-12 kg på ett decennium.

Undvik övervikt
Övervikt och fetma är i sig ett hot mot ett långt friskt liv. BMI är ett trubbigt mått. Bukhöjd ger en bättre bild. Den ska mätas i liggande. Bukfett som inte ”flyter ut” utan beskriver en uppåtgående kurva, är lagrat bland inälvorna och har större påverkan på ämnesomsättningen vilket innebär en riskfaktor bland annat för insulinresistens och åtföljande typ 2-diabetes. Det idealiska midjemåttet, som ger lägsta risk för hjärt-kärlsjukdom, är under 80 cm för kvinnor och 94 för män.

– Den vikt man har som 20-åring ska man försöka behålla livet ut. Så är det hos naturfolken, säger Carl Johan Östgren.
Om den pågående fetmatrenden i USA fortsätter kommer den att ta ut de positiva hälsoeffekterna av minskad rökning, förutspår en amerikansk studie.

Välj en nyttig kost
”Medelhavskost” syftar på den mathållning man hade på Kreta på 1950-talet. Där ingår mycket grönsaker, nötter, spannmål, olivolja, fisk, skaldjur och ett dagligt men måttligt intag av vin, däremot bara små mängder rött kött.

I den välkända studien The Lyon Heart Study deltog 605 personer som överlevt sin första hjärtinfarkt. Hälften lottades till en grupp som fick leva på medelhavskost, övriga fick en normal men återhållsam diet. Studien fick avbrytas i förtid eftersom den positiva effekten av medelhavskosten var så uppenbar. Enligt andra studier beror detta på att dieten ger en stor andel enkelomättade och mättade fettsyror men lågt intag av transfetter, mycket kostfibrer, antioxidanter, polyfenoler och magnesium, allt befrämjande för en god hälsa.

Rör på påkarna
Regelbunden fysisk aktivitet, som raska promenader minst 40–50 minuter om dagen, och så lite stillasittande som möjligt motverkar både hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer.  Rörelse bidrar också till att förhindra benskörhet och lindra övergångsbesvär.
– Att sitta still väldigt mycket är lika farligt som att inte motionera alls, säger Mats Hammar, som är professor i obstetrik och gynekologi.

Effekten av fysisk aktivitet på hjärt- och kärlsjukdom verkar främst bero på att den sänker blodtrycket, medan påverkan på blodfetterna är mer omdiskuterad.
En metastudie baserad på 250 epidemiologiska studier ger övertygande evidens på att fysisk aktivitet minskar risken för cancer i bröst och tjocktarm, sannolikt också i lungor och prostata.

Ett enkelt sätt att hålla koll på sin fysiska aktivitet är att bära på sig en stegräknare. En frisk vuxen som vill räkna sig till de aktiva bör gå mer än 10 000 steg per dag, vilket motsvarar 6–7 kilometers promenad. Under 5 000 steg betraktas som en ”stillasittande” livsstil.
Stor inverkan på hälsan har regelbunden fysisk träning. De flesta undersökningar tyder på en mer än 50-procentig minskning i dödlighet hos vältränade personer jämfört med stillasittande. Träning har också visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan, bland annat genom att den förbättrar sömnkvaliteten hos medelålders och äldre med sömnproblem.

Ta några beprövade piller
D-vitaminbrist ligger bakom en rad olika sjukdomstillstånd. Mest känd är rakit, ”engelska sjukan”, som orsakar en uppmjukning av skelettet och kan drabba barn i 2–3–årsåldern. Vitaminet är av betydelse för omsättningen av kalk och fosfat och skyddar mot bland annat benskörhet och inflammationsprocesser. D2 och D3 finns i livsmedel som fisk och ägg. D3 bildas också i huden under inverkan av ultraviolett ljus. Sola lagom och ät fisk!

Selen finns naturligt i jorden och anrikas i grödor, men det är geografiskt väldigt ojämnt fördelat. I Karelen där selenhalten är låg är andelen hjärt-kärlsjukdom ovanligt hög. I en uppmärksammad studie av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet påvisades att ett kosttillskott av antioxidanterna Q10 och selen kan halvera risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Båda substanserna motverkar den oxidativa stress som kännetecknar patienter med hjärtsvikt. Men för att få en bra klinisk effekt behövdes båda dessa substanser.
Vitamin B12 är en bristvara hos 10-15 procent av äldre vuxna, vilket associeras med neurologiska sjukdomar och blodsjukdomar.

Text: Åke Hjelm
Fotnot: Artikeln är även publicerad på Linköpings universitet.

Årets influensakoll drog igång i slutet av november, och nu i mitten på december har 1300 deltagare anmält sig.

– Förra året var det 2600 personer som gick med. I år hoppas vi på 3500 deltagare. Det behövs egentligen ännu fler i varje län för att vi ska få en bra bild av hur influensan sprider sig, säger AnnaSara Carahan, epidemiolog vid SMI, Smittskyddsinstitutet.

På hemsidan kan man se utvecklingen av influensan på en karta över Sverige. Det som är nytt för i år är att kartan visar förekomsten på länsnivå. Förra året var uppdelningen på postnummernivå. Förhoppningen är att den nya uppdelningen ska ge en tydligare bild av spridningen.

– Deltagarna ska rapportera varje vecka, lite grann som en väderstation som rapporterar läget just för den deltagaren. Så samlas denna information och blir till en bild över spridningen av influensaliknande sjukdom i Sverige, säger hon.

En annan ny del som tillkommit i år är en grupp deltagare som personligen bjudits in per post, utöver de som självmant väljer att delta.

– Vi har bjudit in 2500 personer, ett representativt urval som ska spegla Sveriges befolkning. Vi hoppas på att ungefär 500 går med i studien. Det har inte gjorts i något annat land i samband med den här typen av kartläggning. Vi ville testa det, säger AnnaSara Carahan.

Influensakoll pågår till slutet på maj. För att vara en del i kartläggningen av influensan och hur den sprider sig i Sverige anmäler man sig på influensakolls hemsida.

Annika Linde, statsepidemiolog och ansvarig för SMI:s del av projektet, svarade på forskning.se:s frågor inför lanseringen förra året.

Vad är Influensakoll?
– Influensakoll är ett system som man själv anmäler sig till. Man får en fråga varje vecka, per mejl, om hur man har mått under den gångna veckan. Frågorna handlar om influensasymptom och resultaten sammanställs så att man kan se till vilka städer man har rapporterat från. Det tas ju inga prover, så man kan inte vara säker på att det är influensan. Men eftersom vi vill veta hur omfattande ett utbrott är och hur snabbt det sprider sig, så är det ett system som kan ge en bra ögonblicksbild. Parallellt tas det prover av distriktsläkare ute i landet i ett annat övervakningssystem. I det läkarbaserade systemen kan man se om det finns influensa, men det säger inte hur utbred den är. Allt som ger symptom som influensa är definitivt inte influensa, men Influensakoll kan ge en bra överblick av om det är väldigt många med influensaliknande sjukdomar.

Kan vem som helst vara med?
– Influensakoll vänder sig till alla, men man måste ha en mejladress, eftersom man får förfrågningarna via mejl. För att data ska kunna tydas uppger man födelseår och -månad, kön, postnumret där man bor, och lite annan bakgrundsinformation. Man kan däremot rapportera åt andra så vem som helst kan vara med; föräldrar kan rapportera för sina barn och äldre som inte själva har dator kan be någon om hjälp som har en mejladress. Sedan måste man vara en trogen rapportör under sex veckor för att komma med i underlaget. Man rapporterar alltså också när man är frisk.

Vad vill ni att det ska leda till?
– Vi vill att det i slutändan ska leda till ett stabilt och bra system som kan förutsäga hur och när influensa sprider sig i Sverige. I det akuta läget vill vi kunna se och följa vad som händer när något kommer. Det kan vara viktigt för att vara beredd om samhällsfunktioner hotas när många blir sjuka samtidigt. Sedan kan man efter några år se när på året olika saker sker och hur svängningarna ser ut i samhället. På så sätt kan man se och förutse spridning. Det blir ett instrument för oss att kunna hjälpa samhällsplanerare så de kan upprätthålla samhällsfunktioner på bästa sätt. Vi vet redan att vi har den största spridningen av luftvägsinfektioner i februari. Med influensakoll tror vi att vi kommer få en ännu bättre bild hur det ser ut både i tid och på olika orter i Sverige.

Hur många måste vara med?
– Vi har räknat med att om man vill ha en bra bild av alla län i Sverige så krävs det uppåt 50 000 personer.  Beroende på hur många som anmäler sig så kan man sedan göra olika beräkningar. Men det handlar framför allt om att få en bra spridning i landet, så att bedömningen kring mindre städer i olika landsdelar också blir bra.

När kan man börja se mönster i influensaspridnigen?
– Vi kommer nog nästan omgående att se grundmönster i smittspridningen. Nu när influensan är på intågande blir det kanske redan nu  ett litet skutt upp i kurvan, men det blir nog ingen ordentlig topp förrän efter jul. I januari brukar det klättra upp ordentligt.

Text:  Anna Sandström, forskning.se