Affektivt centrum (AC) i Malmö deltar i en internationell studie som ska utvärdera en objektiv metod som mäter suicidrisk.

Metoden som heter EDOR*, mäter hudens konduktans, dvs. hudens förmåga att leda svag ström, samtidigt som patienten överraskas med utvalda ljudsignaler. Patientens reaktion på ljudsignalen mäts som ökad svettning och därmed ökad konduktans.

Hyporeaktiva reagerar annorlunda
Forskarnas hypotes, som får stöd i flera vetenskapliga publikationer, bygger på att friska personer reagerar med hög uppmärksamhet på dessa signaler medan deprimerade med suicidtankar har låg uppmärksamhet, de är så kallade hyporeaktiva. Hyporeaktiva personer är ofta mindre rädda för fara och smärta och reagerar dåligt eller inte alls på omgivningens signaler.

– Man måste komma ihåg att hyporeaktivitet inte orsakas av en depression. Det är snarare en personlig egenskap, bara något man är. Men i kombination med en depression ökar risken för suicid avsevärt hos dessa personer, säger Robin Åkerlund, leg. psykolog vid Affektivt centrum i Malmö.

Internationell studie
Det riktigt intressanta är att metoden tycks kunna skilja mellan olika deprimerade med suicidtankar. Det är de deprimerade som också är hyporeaktiva som verkar ha den högsta suicidrisken.

Den internationella studien leds av docent Lars-Håkan Thorell vid Linköpings universitet och på Affektivt centrum i Malmö har man börjat rekrytera patienter till studien. Minst 100 personer kommer man behöva knyta till studien här. Därefter kommer resultaten att utvärderas och förhoppningen är att metoden så småningom kommer att kunna införas på psykiatriska kliniker.

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi
Här i Malmö vill man dessutom komplettera studien med att erbjuda hyporeaktiva patienter behandling i form av mindfulnessbaserad kognitiv terapi. Det är en evidensbaserad terapimetod utvecklad av forskare i Oxford. Den har visat sig framgångsrik på patienter med bland annat återkommande depressioner, bipolär sjukdom och suicidalitet.

– Det är sedan tidigare känt att meditation kan påverka hjärnan. Hjärnan är plastisk och borde därför gå att förändra med ett träningsprogram. Vår hypotes är att det borde vara möjligt att med genomgripande träning av hjärnan, så som mindfulnessbaserad kognitiv terapi, kunna komma åt problemet med hyporeaktivitet, säger Robin Åkerlund.

*EDOR är ett psykofysiologiskt test som har utvecklats av en forskargrupp vid Linköpings universitet under ledning av Lars-Håkan Thorell, docent i experimentell psykiatri.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 23 oktober 2014. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Genusforskningen är central för att bygga upp kunskapen kring hur ett jämställt samhälle ska uppnås. Det menar nya forskningsministern, Helene Hellmark Knutsson. Hon vill stärka genusforskningen genom att säkra genuskompetensen i bedömningen av forskning.

Enligt ministern har regeringen nu påbörjat arbetet med att säkerställa genusperspektiv i alla politikområden. Genusfrågor och jämställdhet står högt på regeringens agenda, försäkrar Hellmark Knutsson. Samtidigt understryker hon att det är viktigt att hålla isär frågorna. Arbetet med jämställdhet i akademin är en sak, satsningar på genusforskning en annan.

– Vi vill vara tydliga med att båda sakerna är angelägna. Den kunskap genusforskningen ger är viktig för den här regeringen, säger Helene Hellmark Knutsson.

I regeringsförklaringen aviserade statsminister Stefan Löfven att departement och myndigheter ska få tydligare uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Högskolor och universitet är bland de sista delarna av svensk offentlighet som ännu inte fått särskilda direktiv om att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Forskningsministern ser det som prioriterat att föra en dialog med lärosäten om hur ett sådant arbete kan utformas.

I tidigare intervjuer har Hellmark Knutsson sagt att Socialdemokraterna har ett förslag om att inrätta ett bonussystem för att få fler professorer som är kvinnor. Hon vill inte svara på hur mycket medel det kommer att röra sig om men understryker att arbetet kommer att ske på bred front. Ministern talar även om att tillsätta medel för att skapa goda anställningsvillkor på högskolan och långsiktighet i forskningen:

– Vi måste också kvalitetssäkra rekryteringsprocesser och anslag och se till att arbetet sker på formella grunder och inom formella strukturer.

Vill stärka tvärvetenskaplig forskning
Under senare år har det talats allt mindre om genusforskning i den svenska forskningspolitiken. Som svar på vad kan bero på säger Helene Hellmark Knutsson att det kan handla om att man har velat föra in genusperspektivet överallt.

– Risken med det är att genusperspektivet försvinner eller får minskade resurser, säger Hellmark Knutsson.

Vetenskapsrådets tvärvetenskapliga expertråd för genus är ett exempel på hur arbetet med genusfrågor förändrats. Förra året lades rådet ner och istället beslutades att en särskild beredningsgrupp för genusvetenskap skulle inrättas inom ämnesområdet humaniora och samhällsvetenskap. För genusforskare inom andra discipliner, till exempel naturvetenskapliga, kan det bli problematiskt. Hur ska genusforskningen främjas även utanför humaniora och samhällsvetenskap?

– Vi ska undersöka hur Vetenskapsrådet har jobbat med frågorna. Det är viktigt att få till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Genusforskning behövs inom många områden och får inte falla bort och försvinna för att man saknar kompetens att bedöma ansökningar.

Efterlyser genuskompetens i beredning
Till skillnad från Sverige har EU, inom ramen för Horisont 2020, ställt krav på att inkludera genusperspektiv i forskning. Såväl genus i forskningsinnehåll som jämställdhet i forskarmiljöer är reglerat. I vissa utlysningar kommer det att vara krav på genusperspektiv, i övriga uppmuntras det och ska öka chansen att få tilldelning.

– Vi vill inte ligga efter den internationella utvecklingen utan vill vara ett föregångsland i dessa frågor, säger Hellmark Knutsson.

En möjlig väg, enligt ministern, kan vara att säkerställa genuskompetens vid bedömning och vid beredning av forskningens förutsättningar och behov. Ett sådant forum kan vara Forskningsberedningen, som är ett rådgivande organ till regeringen i forskningsfrågor och består av företrädare från olika delar av forskarvärlden och näringslivet. Beredningen har en framträdande roll i att ta fram den nya forskningsproposition som kommer 2016. Betyder det att vi nu kan hoppas på ett uppsving för genusforskningen i Sverige framöver?

– Ja det hoppas jag verkligen – vi är en feministisk regering. Det innebär att alla frågor som rör jämställdhet och hur maktförhållanden mellan könen ser ut är viktiga frågor. Genusforskning är en central del i att bygga upp det kunskapsunderlag som behövs, avslutar Helene Hellmark Knutsson.

Ulrika Helldén

Artikeln ovan har publicerats av Nationella sekretariatet för genusforskning som intervjuat ministern för högre utbildning och forskning om hur hon ser på genusforskning och jämställdhet i akademin. Följ länken för att läsa mer om genusforskning.

Kontaktinformation
Ulrika Helldén, kommunikatör Tel: 031-786 49 27 Mobil: 0766-184927 E-post: ulrika.hellden@genus.gu.se

Limnologen Stefan Bertilsson ska tillsammans med andra forskare från Uppsala och Umeå universitet göra en resa i tiden. De ska göra detta genom att analysera ett historiskt miljöarkiv från botten av Ekoln i form av en sex meters sedimentkärna. Den ska de sedan använda för att med modern DNA-teknik spåra exempelvis patogener, algblomningar, antibiotikaresistens och avtryck av andra regionala händelser olika bakåt i tiden.

– Det är ett nytt sätt att få information om vad som hänt. Vi känner till historien för det här området ganska väl och detta ger oss en möjlighet att koppla samman genetiska avtryck i sedimentarkiven med olika regionala händelser och förändringar i miljön, säger Stefan Bertilsson.

Vi vet exempelvis relativt väl när människor flyttade in, när man började använda domesticerade djur utbyggnaden av vattenreningsverk och när industri och sjukvårdsinrättningar etablerades.

– Det är väldigt intressant att försöka se vilka avtryck alla dessa händelser satt i miljön. Vi vet inte hur väl den här typen av DNA-material bevaras över tid. Så projektet blir också en benchmarking.

Dypropp från botten
För att få upp sedimentproppen har forskargruppen pressat ner ett åtta meter långt plaströr i Ekolns botten. Det här är en metod som Jonathan Klaminder och hans Umeå-baserade forskargupp är experter på. Sedan lyfter de upp borrkärnan, transporterar iland den, lägger den ner och kapar med glödtråd upp den sex meter långa borrkärnan i en mängd skivor. Varje skiva kommer att innefatta flera års biologiskt material som reflekterar utvecklingen i Fyrisåns avrinningsområde.

– Eftersom materialet blir mer och mer sammanpressat ju djupare man kommer så blir det också fler år per skiva ju längre ner i borrkärnan vi kommer. De översta 30 centimetrarna motsvarar kanske ungefär lika många år, men vid sex meters djup är vi flera tusen år tillbaka i tiden, säger Stefan Bertilsson.

Algblomningar och antibiotikaresistens
Uppsalaregionen är Sveriges vagga. Och mycket av det som hänt i Uppsala-området har lämnat spår i Ekolns bottensediment. Det gäller såväl den tidiga historien som den allra senaste tiden. Därför kan en sådan här borrkärna svara på en mängd intressanta frågor.

– Vi kan exempelvis studera historiken hos algblomningar. Vilken typ av växtplankton har dominerat ett visst år? Hur har det förändrats över tid? Har nya arter invaderat? När började växtplanktonen producera toxiner? Om vi kan förstå vad som styr en invasion av blommande växtplankton kan vi använda det i dagens förvaltning av våra vattenresurser.

Men forskarna kommer också att kunna undersöka uppkomsten av antibiotikaresistens och avgöra när vi fick antibiotikaresistenta mikroorganismer i området, samt vilken typ av läkemedelsrester som fanns i miljön när dessa resistensmekanísmer uppstod.

– Fanns det antibiotikaresistenta bakterier innan vi började använda antibiotika? Sånt är jätteintressant att få reda på, och är något som infektionsläkaren Björn Olsen och hans forskargrupp kommer att fokusera på inom detta samarbete, säger Stefan Bertilsson.

Forskarna hoppas också se en DNA-signal från digerdöden i sedimentet. Om de gör det finns möjligheten att ta liknande sedimentprover på andra platser för att kunna följa farsotens utveckling.

Kim Bergström

FAKTA
Projektet kräver tvärvetenskap. Här följer några av de olika kompetenser som krävs för att genomföra studierna:

  • Kompetens att ta borrkärnor.
  • Extraktion av DNA för att kartlägga organismerna från Ekoln
  • Analys av pollen och mikrofossiler
  • Röntgen av borrkärnan
  • Identifikation av sjukdomsalstrare.
  • Jämförelse med historiska källor
  • Miljöförvaltning

Artikeln har tidigare publicerats på Uppsala universitets webbplats, www.uu.se. Direktlänk till artikeln: http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=3670&area=2,4,5,10,16&typ=artikel&na=&lang=sv

Kontaktinformation
kommunikation@uadm.uu.se

– Vi ser framför oss kortare sjukhusvistelse och konvalescens liksom färre biverkningar, vilket är mycket värt för den enskilda patienten, säger Angelica Loskog. (Foto: Mikael Wallerstedt)

Föreställ dig att kunna bota lymfom och leukemi genom att behandla några droppar blod. Ett par nålstick, få biverkningar, kort konvalescens och voilà! Låter det för fantastiskt för att vara sant? Kanske det, men faktum är att ett forskarteam vid Uppsala universitet just nu är delaktiga i att ta cancervården precis ett så stort steg in i framtiden.

– Vi är först i världen med att i kliniska tester behandla cancer med en ny typ av CAR T-celler. De inledande resultaten har gett intressanta svar och viktiga indikationer om hur vi ska gå vidare. Naturligtvis har vi en lång väg kvar till en godkänd produkt, men går allt som vi hoppas kan vi vara på marknaden inom tio år, säger Angelica Loskog, adjungerad professor i immunterapi.

Immunterapi mot cancersjukdomar är ett hett spår just nu. Så hett att Science, en av världens mest prestigefyllda tidskrifter, utnämnde området till 2013 års främsta vetenskapliga genombrott. Det handlar om olika metoder att förstärka kroppens immunförsvar mot cancerceller. Stora framsteg är gjorda, ännu fler är under utveckling och i Uppsala blickar man framåt med tillförsikt.

– Uppsala universitet befinner sig i fältets framkant och nu börjar vårt arbete även uppmärksammas internationellt. Våra framsteg förklaras till stor del av ett nära samarbete med Onkologen på Akademiska sjuhuset, vilket underlättar för oss att etablera nya terapier kliniskt, berättar Angelica Loskog.

Ett annat, mer långväga samarbete bedriver forskargrupp Loskog i samverkan med amerikanska Baylor College of Medicine. Här deltog Angelica som postdoktor i att utveckla så kallade CAR-vektorer för att med genteknik trimma kroppens T-celler och dess förmåga att bekämpa cancerceller. Väl tillbaka i Sverige fortsatte hon att utveckla metoden och resultaten pekar alltjämt rakt framåt.

T-celler är en central del av människans immunförsvar, men kan i dag inaktiveras av cancerceller. Genom att tillföra specialdesignade receptorer, så kallade CAR (chimära antigenreceptorer) har forskarna skapat CAR T-celler som bättre identifierar cancerceller, förblir aktiva trots dessas immunhämmande substanser och framför allt, förstör cancercellerna. Tidiga tester visade hur CAR T-cellerna dödade upp till 80 procent av alla cancerceller i en odlingsskål inom en timme, och sommaren 2014 var teamet redo att påbörja kliniska prövningar på cancerpatienter.

– Den prekliniska processen har löpt över all förväntan. Dels på grund av ett fortsatt mycket effektivt samarbete med Baylor, dels tack vare ett stort finansiellt stöd från AFA Försäkring utan vilket vi sannolikt inte kunnat genomföra processen, säger Angelica Loskog.

Behandlingen inleds med att patienten lämnar 30 milliliter blod ur vilket T-cellerna extraheras. Dessa blandas med ett virus som bär på CAR-gener samt ett signalämne som får dem att växa och föröka sig. Parallellt förbehandlas patienten med en låg dos cytostatika som dämpar immunförsvaret och minskar antalet cancerceller. Därpå återinförs CAR T-cellerna i patienten för att söka upp och förgöra, i första hand, lymfomceller.

– Den första patienten som genomgick terapin upplevde körtelsvällning och en överreaktion i immunsystemet. Det innebär att vi sannolikt behöver öka doserna till de resterande 14 patienter som ska delta i Fas I-studien. Vår linje är att behålla fokus på lymfomceller, men uteblir den önskade effekten så har vi en färdig plan B, berättar Angelica Loskog.

Går allt planenligt hoppas teamet att några år in i nästa decennium kunna lansera en snabb cancerterapi att ta till redan i ett tidigt sjukdomsskede. Till de potentiella fördelarna hör även ökad miljövänlighet – mängden cytostatika i omlopp minskar drastiskt – och en betydligt högre kostnadseffektivitet.

– Vi ser framför oss kortare sjukhusvistelse och konvalescens liksom färre biverkningar, vilket är mycket värt för den enskilda patienten. En central fråga att ta ställning till är hur vi ska designa den eventuella slutprodukten för att maximera användningsområdet, själv ser jag framför mig ett slutet system där du helt enkelt behandlar patientens blod i en preparerad påse innan återinföring, säger Angelica Loskog.

Text: Magnus Alsne

Artikeln har tidigare publicerats i Uppsala universitets magasin Nya Horisonter, www.uu.se/nya-horisonter.

FAKTA: CAR-T-CELLER

  • Genom att genetiskt förstärka patientens T-celler med en chimär antigen receptor kan de söka upp och döda cancerceller.
  • Forskargrupp Loskogs CAR T-celler är specialiserade på att känna igen leukemi och lymfomceller.
  • Projektet bedrivs i samarbete med Akademiska sjukhuset (professor Gunilla Enblad, docent Hans Hagberg), Karolinska Sjukhuset och Baylor College of Medicine, USA.

Kontaktinformation
kommunikation@uadm.uu.se

Helene Lööw är expert på svensk fascism och nazism. (Foto: Mikael Wallerstedt)

– Det finns ingen ”nynazism”. Det finns bara en obruten organisatorisk linje som går tillbaka till grundandet av Sveriges fascistiska kamporganisation 1924. Det finns en organisatorisk utveckling även om rörelsen varit ideologiskt splittrad med många fraktionsstrider, säger hon.

Den ideologiska splittringen bottnar mycket i synen på staten efter ett maktövertagande. För ta över makten vill både nazister och andra fascister göra, men det finns inget likhetstecken mellan fascism och nazism.

– Nazismen har en rasideologi som många fascistiska grupper saknar. Fascisterna vill å andra sidan ha en korporativistisk stat, vilket inte nödvändigtvis nazisterna vill ha.

Men Helene Lööw vill också påpeka att det är skillnad på den svenska fascismen och Sverigedemokraterna (SD).

– SD är svåra att klassificera. De har rötter i den här världen men också bland populistiska rörelser, och har absorberat lokala missnöjespartier. De ”riktiga” fascisterna tycker också att SD är samma sorts förrädare som alla andra partier.

Historiskt kan man se att sådana partier går framåt när väljarna upplever övriga partier som ideologilösa och alltför lika. Men en sådan grogrund när också den fascistiska rörelsen. Den växer när det är oroliga tider, när många känner sig vilsna och inte riktigt förstår vart samhället är på väg, och när man upplever att det övriga politiska systemet inte kan hantera situationen.

– Och där är vi nu. Man tycker inte skolan och kollektivtrafiken funkar och ingen kan svara på varför. Reformer som skulle vara jättebra fungerar inte. Man upplever att politiken lämnar vissa regioner därhän. Man ska vara kund i samhället och kunna ta för sig, men alla fixar inte det. Trianguleringen mot mitten innebär också att flankerna lämnas vidöppna. Allt detta gynnar både missnöjespartier som SD och ännu extremare partier.

Helene Lööw är utan tvekan en av Sveriges ledande forskare på svensk fascism och nazism. Men också en av få.

– Det är ganska magert, och det har det varit ganska länge. Det betyder bland annat att det finns stora luckor i kunskapen. Vi har inte fått pengar till några större projekt sedan 90-talet. Sedan dess har det varit kaffepengar.
Hon säger att det bland annat beror på att det i Sverige inte finns något samlad forskningsmiljö för frågorna. Det är hon en av de som försöker ändra på. Alla fakulteter vid universitetet har gått samman för att bilda ett centrum för politisk forskning.

Tillsammans med professorn i folkrätt Iain Cameron arbetar hon med att skapa en masterutbildning kring extremism, social oro och samhällskydd. Hon är väldigt nöjd med denna satsning Uppsala universitet gör.

– Det visar att akademin vill satsa. Det är också viktigt att det finns miljöer där alla kan träffas och diskutera, där det organiseras seminarier och föreläsningsserier.

Text: Kim Bergström

Artikeln har tidigare publicerats i Uppsala universitets personaltidning Universen.

Kontaktinformation
kommunikation@uadm.uu.se

Frida Fåk är biolog och arbetar i gränslandet mellan biologi, medicin och livsmedelsteknologi. Hennes forskning är framför allt inriktad på åderförkalkning och hur man ska kunna hindra att ”plack”, ansamlingar av kolesterol i blodkärlen, lossnar och ger upphov till blodproppar.

– Plack finns hos de flesta äldre människor. Men vad är det som gör att placken sitter stabilt på plats hos somliga och aldrig gör någon skada, medan de lossnar och ger blodproppar hos andra? undrar hon.

Mer gynnsam bakterierflora
Hon tror själv att det delvis beror på tarmbakterierna. Undersökningar har nämligen visat att åderförkalkningspatienter har en annan tarmflora än friska personer. I så fall kunde man kanske förebygga åderförkalkning genom fiberprodukter som gynnar bra tarmbakterier, och behandla redan uppkommen åderförkalkning genom att ersätta dåliga bakterier med en mer gynnsam bakterieflora.

Ett av Frida Fåks mål är nu att ta fram en livsmedelsprodukt som är både god och full av åderförkalkningshämmande fibrer. Lyckas det, så blir hon själv en av de första konsumenterna.

– Ja, definitivt. Jag har en del åderförkalkning i släkten och vill gärna göra vad jag kan för att förebygga sjukdomen!

För dem som redan fått förändringar i blodkärlen hoppas hon också att tillförsel av nya tarmbakterier kan ha effekt. Tanken är att sätta samman en ”cocktail” på 15–20 olika nyttiga bakterier, som kan etablera sig i tarmen och se till att de sämre bakterierna inte får en chans att bre ut sig.

Gick ner i vikt
Bakterier är egentligen väldigt mycket mindre än Frida Fåks ursprungliga favoritvarelser, som hör hemma i en större skala. Hon började som ”grön biolog”, en sådan som studerar djuren i deras naturliga ekosystem och inte i labbet. Kvar från den tiden är hennes intresse för att teckna djur.  Än så länge är tecknandet mest en hobby, men hon har gått på kurser i forskningskommunikation och illustration, och startat ett eget litet företag på området.

För att återgå till frågan i textens början ”Är det mina tarmbakteriers fel att jag är tjock?” vill Frida Fåk svara ja – åtminstone när det gäller råttor. Om man ger en fet råtta tarmbakterier från en råtta som fått samma mat men hållit sig smal, så går den ner i vikt så att båda råttorna snart blir lika smala.

Text: INGELA BJÖRCK

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 16 oktober 2014. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Nu har Zaal Kokaia och Olle Lindvall vid Lunds universitet tillsammans med Jonas Frisén vid Karolinska Institutet, upptäckt en tidigare okänd mekanism genom vilken hjärnan producerar nya nervceller efter stroke. Resultaten publiceras i veckans nummer av Science.

Forskarna visar i studier på möss att efter en stroke börjar en grupp av stödjeceller i nervsystemet, astrocyter, i den skadade delen av hjärnan att blida nya nervceller.

– Det är första gången som astrocyter har visat sig ha kapacitet att starta en process som leder till att nya nervceller bildas efter stroke, säger Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet.

I den strokemodell som användes blockerades mellersta hjärnartären vilket ofta sker vid stroke hos människor. Detta gav upphov till en skada i första hand i striatum, som är en del av storhjärnan. Med hjälp av genetiska metoder för att kartlägga vad som hänt med cellerna, kunde forskarna visa att astrocyter i detta område bildade omogna nervceller som sedan utvecklades till mogna nervceller.

Latent funktion aktiveras vid skada
Forskarna har också identifierat den signalmekanism som reglerar omvandlingen av astrocyter till nervceller. I en frisk hjärna är denna mekanism aktiv och hämmar omvandlingen så att astrocyterna inte skapar några nya nervceller. Efter en stroke släpper hämningen och astrocyterna kan starta processen och börja bilda nya nervceller.

– Det intressanta är att astrocyterna bildade nya nervceller även när vi blockerade signalmekanismen i friska möss. Detta tyder på att den latenta funktionen att bilda nervceller i astrocyter kan aktiveras inte bara av stroke utan även av andra mekanismer. Det gör signalmekanismen till ett potentiellt användbart mål för produktion av nya nervceller som kan ersätta döda nervceller även vid andra skador och sjukdomar i hjärnan, berättar Zaal Kokaia.

Även i den mänskliga hjärnan?
Redan för tio år sedan var Kokaias och Lindvalls grupp först med att visa att det efter en stroke bildas det nya nervceller från hjärnans egna neurala stamceller. De nya rönen understryker ytterligare att när den vuxna hjärnan drabbas av en katastrof, exempelvis en stroke, gör den allt den kan för att reparera sig själv med hjälp av olika mekanismer. Det stora framsteget med den nya studien är att den visar, för första gången, att självreparation i den vuxna hjärnan också innefattar att astrocyter startar en process genom vilken de ändrar sin identitet till nervceller.

– En av de viktigaste uppgifterna är nu att undersöka om astrocyter omvandlas till nervceller även i den mänskliga hjärnan vid skada eller sjukdom. Intressant nog är det känt att i den friska mänskliga hjärnan bildas nya nervceller i striatum. De nya fynden visar på möjligheten att vissa av dessa nervceller härrör från lokala astrocyter. Om den nya mekanismen fungerar även i den mänskliga hjärnan och kan förstärkas kan det få klinisk betydelse, inte bara för strokepatienter, utan också för att ersätta nervceller som har dött och därmed återställa funktion hos patienter med andra sjukdomar såsom Parkinsons- och Huntingtons sjukdom, säger Olle Lindvall, seniorprofessor i neurologi vid Lunds universitet.

Text: KATARINA BRANZÉN

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 13 oktober 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Om stora proteiner läckt ut i urinen innebär det att njuren inte fungerar som den ska, och att patienten troligen löper risk för både hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt.

Det visar en nyligen framlagd avhandling av Rafid Tofik, akutläkare vid SUS. Han har undersökt vad förekomsten av stora proteiner som IgG och IgM i urinen betyder för patienter med diabetes, njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom.

IgM och IgG är immunoglobuliner – antikroppar som tillhör kroppens immunförsvar. De ska finnas i blodet och omsättas i kroppen för att försvara oss mot infektioner.

– Om de utsöndras i urinen betyder det att njuren släppt ut dem, det vill säga att njurens filtrationsbarriär är skadad. Dessa proteiner är större än albumin, det protein man brukar leta efter vid test av äggvita i urinen. Att de ändå kunnat komma ut i urinen betyder att det finns stora skador i njurens blodkärlsbädd, säger Rafid Tofik.

Skadorna i njurens blodkärl beror troligen på ateroskleros, ”åderförkalkning”, som i så fall finns i hela kroppen och även kan skada patientens hjärna och hjärta. Rafid Tofiks forskning på olika patientgrupper visar också mycket riktigt att patienter med höga nivåer av IgM och IgG i urinen har sämre prognos än andra.

Tre patientgrupper beskrivs i avhandlingen:

• 139 patienter med typ 1-diabetes och 106 patienter med typ 2-diabetes. De som vid studiens start hade höga nivåer av IgM i urinen löpte 3-4 gånger högre risk att utveckla njursvikt och att dö i hjärtinfarkt eller andra komplikationer.

• 178 patienter som sökt för akut bröstsmärta. De som visade sig ha akut kranskärlssjukdom hade mer IgM i urinen än de andra, och patienterna med mycket IgM hade också en tredubblad risk för dödsfall eller allvarliga hjärt-kärlhändelser de följande två åren.

• 189 patienter med glomerulonefrit (kronisk inflammation i njurens små kärlnystan, nefronerna). De patienter som hade mycket IgG i urinen löpte en signifikant högre risk att utveckla njursvikt under de kommande åren.

Vanliga sjukhuslaboratorier har idag inte den utrustning som behövs för att testa IgM och IgG i urinen.

– Men analysen i sig är inte komplicerad, säger Rafid Tofik. Om vidare studier bekräftar resultaten hoppas han därför att detta kan bli en rutintest vid diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, som i ett tidigt skede kan sålla fram de högriskpatienter som behöver extra noggrann behandling och uppföljning.

Text: INGELA BJÖRCK

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 8 oktober 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö på Lunds universitet har doktoranden Rickard Linnskog fördjupat sig i hur man kan motverka spridning och metastaser av den ökända hudcancertypen malignt melanom.

Hans avhandling bygger vidare på forskargruppens tidigare rön kring proteinet Wnt-5a som av allt att döma har en viktig roll vid utveckling av både malignt melanom och bröstcancer. Proteinet har dock olika verkan beroende på sjukdom:

– Wnt5a främjar tumörens spridning vid malignt melanom. En hög produktion är i detta fall därför negativt. Vid de bröstcancertyper som undersökts så har Wnt-5a istället en hämmande verkan på spridningen, förklarar Rickard Linnskog.

Kombination angriper från två håll
Nu hoppas han och forskarkollegerna att en kombinationsbehandling som stoppar spridningen av malignt melanom på sikt kan bli verklighet.

– Kombinationsbehandlingen innebär att vi angriper Wnt-5a från två håll. Dels motverkar vi funktionen, de egenskaper som gynnar spridningen av cancern. Dels motverkar vi produktionen, alltså bildandet av nytt Wnt-5a, fortsätter Rickard Linnskog.

Kombinationen består av en särskilt utvecklad peptid med namnet Box-5 och neutraliserande antikroppar riktade mot ett kroppseget protein med beteckningen IL-6.

Box-5 efterliknar Wnt-5a, men har modifierats med målet att motverka Wnt-5a:s förmåga att främja spridningen av malignt melanom.

Funkar att framställa i större skala
IL-6 är ett protein som under normala förhållanden främst uttrycks av bl.a. immunceller, men som även kan börja produceras av de celler som ger upphov till malignt melanom. Där kan IL-6 även öka cellernas produktion av Wnt-5a, visar forskargruppens resultat.

– Både Box-5 och neutraliserande IL-6 antikroppar är relativt enkla och billiga att framställa i större skala. Genom att arbeta med mindre doser av två komponenter istället för större dos av ett enskilt preparat ökar potentialen att träffa rätt i behandlingen och undvika biverkningar, säger Rickard Linnskog.

De inledande resultaten är lovande, men fortfarande återstår en hel del arbete. Nästa steg är att sätta upp studier med Box-5 och neutraliserande antikroppar mot IL-6 på försöksdjur. Därefter krävs kliniska prövningar innan en behandling eventuellt kan bli verklighet.

Rickard Linnskog är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet. Den 10 oktober 2014 försvarar han avhandlingen ”Inhibition of WNT5A Signaling and Function in Malignant Melanoma”.

FAKTA
Om malignt melanom
Hudcancerformen malignt melanom är på stark frammarsch och varje år drabbas omkring 200 000 människor i världen av sjukdomen. Upptäcks tumören tidigt kan den oftast enkelt avlägsnas och patienten överlever i de flesta fall. Tillåts tumören att växa blir den mycket aggressiv och sprider sig till olika delar av kroppen. Dessa patienter överlever i snitt bara 6-9 månader.
Oklok solexponering och känsliga hudtyper medför ökad risk för malignt melanom.
I nuläget finns ingen väl fungerande behandling mot malignt melanom som spridit sig i kroppen.

Text: Björn Martinsson

Artikeln är publicerad på medicinska fakulteten, Lunds universitet

Kontaktinformation
Björn Martinsson, Lunds universitet, e-post bjorn.martinsson@med.lu.se

– Vi kommer att individualisera träningsprogram för personer mellan 60 och 80 år, med lindrig kognitiv svikt och låta dem träna kondition och uthållighetsstyrka under 12 veckor, förkarar Anita Wisén, fysioterapeut och universitetslektor, som tillsammans med Susanna Vestberg, psykolog och universitetslektor, är projektansvariga för studien.

Tester på Health Sciences Lab i Lund
Lindrig kognitiv svikt definieras som ett tillstånd mellan normalt åldrande och demens och karaktäriseras av minnesförsämring och sviktande funktioner i t ex uppmärksamhet, beslutsfattande och reaktionstid. Träningen för deltagarna i studien, sker i samarbete med Friskis & Svettis.

Före och efter de 12 veckornas träning, mäter man kondition och fysisk aktivitetsnivå och tar blodprover. Man mäter också om och på vilket sätt, minnet och de kognitiva funktionerna har förbättrats.

Fördröja utveckling av demens
– Målet är att förebygga och fördröja utveckling av demens och hitta förklaringsmekanismer för hur hjärnan påverkas av träning, säger Anita Wisén.

Studien, är ett samarbete mellan forskargruppen fysioterapi vid Institutionen för hälsovetenskaper och Institutionen för psykologi vid Lunds universitet samt minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 6 oktober 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

– Det finns en risk för felaktigt negativa reaktioner, och att vi därmed missar personer som har kontaktallergi mot parfymer. Med grund i studierna rekommenderar vi därför att testberedningarna färdigställs i omedelbar anslutning till att de ska användas, berättar Martin Mowitz, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Kontaktallergi diagnosticeras genom ett så kallade lapptest där beredningar av de allergiframkallande ämnena placeras i testkammare som sitter på tejpremsor, och därefter fästs remsan på patientens rygg. När en tid har gått undersöks huden för eventuella reaktioner. Om patienten är allergisk för ett ämne uppkommer ett eksem i miniatyr på platsen där detta ämne suttit.

Ämnen hinner avdunsta
Det händer ofta att en patient testas för så många som 50-100 olika ämnen, och då är det vanligt att testet förbereds före besöket.

Inom ramen för avhandlingen gjordes kemiska analyser av testberedningar av parfymämnen som förvarats upplagda i testkammare under olika lång tid. Det visade sig att flera av de undersökta ämnena avdunstade ifrån testberedningarna i sådan utsträckning att resultatet av allergitesterna riskerar att påverkas.

Denna misstanke kunde bekräftas i en uppföljande studie där patienter lapptestades med beredningar av parfymämnen som dels var upplagda i testkammare sex dygn i förtid, dels i omdelbar anslutning till besöket på mottagningen. Fler reagerade för de nyupplagda testberedningarna än för de som färdigställts sex dygn tidigare. Skillnaden var statistiskt signifikant.

Parfymindustri tar fram särskilda varianter
I två av avhandlingens studier undersöktes även oak moss absolute*. Det är ett extrakt av en lav som är en vanlig parfymingrediens och som ofta orsakar kontaktallergi. Fokus var på särskilt framtagna modifierade varianter med lägre allergennivåer och som används av parfymindustrin: Hur påverkade dessa personer som redan hade allergi mot oak moss absolute? Detta undersöktes bland annat i ett användartest som efterliknade en daglig användning av en parfym innehållande oak moss absolute.

Slutsatsen blev att de modifierade varianterna inte var tillräckligt lindriga för allergiska personer, utan att de allergena egenskaperna skulle behövas minskas ytterligare.

* Kallas ibland ekmossa, trots att det är en lav. I innehållsförteckningen på kosmetiska produkter används namnet Evernia prunastri extract.

Text: Björn Martinsson

FAKTA
Martin Mowitz är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och kemist vid yrkes-och miljödermatologiska avdelningen på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Den 3 oktober 2014 försvarar han avhandlingen ”Contact allergy to fragrances with a focus on oak moss absolute”.

Om parfymer och kontaktallergi (hudallergi)
Av de drygt 2 500 parfymämnen som finns är minst 100 allergiframkallande vid hudkontakt. Dessutom är det många ämnen som inte är retande på egen hand men som blir allergiframkallande när de lagras, vilket sker ofta med olika hygienprodukter.

Eftersom många parfymer innehåller samma doftämnen utsätts vi för dem om och om igen.  Åtminstone en procent av normalbefolkningen har kontaktallergiska besvär av parfymämnen.
(Källa: Astma & Allergilinjen och Lunds universitet)

Kontaktinformation
Björn Martinsson, Lunds universitet, e-post: bjorn.martinsson@med.lu.se

När tusentals människor sitter ner gatorna i Hongkong i protest mot styrda val illustrerar det ett större skeende i Östasien, att antalet väpnade konflikter minskar och de civila upproren blir fler. Skälet är enkelt: fredliga aktioner är mer framgångsrika. Inte en enda väpnad konflikt har lyckats avsätta en regering de senaste 40 åren i Östasien. Däremot har ett antal folkliga uppror haft framgång.

– Civila kampanjer är kraftfulla för att de får med så stora delar av befolkningen. Tröskeln för att engagera sig är lägre än att ansluta sig till en gerillaarme, säger Isak Svensson, freds-och konfliktforskare vid Uppsala universitet.

Folkmassans väldighet tycks ge ett övertag.

– De slår mot maktens stödpelare: legitimiteten. Man använder en slags Jujutsu som lockar fram övermaktens repression. I sådana situationer kan det även hända att armén byter sida.

Svårt att ge eld mot civila
Det hände i Manilla 1986. Nunnor och präster gick i första ledet i Peoples Power Revolution och då blev det svårt för militären i ett katolskt land att ge eld. Resultatet blev att Filipinernas president Marcos drevs på flykten.  I Östtimor förekom visserligen våldsutövning men det var de fredliga kampanjerna som fick stenen att välta. Munkarnas uppror i Myanmar var kanske det viktigaste skälet till varför militären tog över makten.

Isak Svensson medverkar i forskningsprogrammet The East Asian Peace Since 1979: How Deep? How Can It Be Explained?som finaniseras av Riksbankens Jubileumsfond. Tillsammans med 23 andra forskare undersöker han hur det kommer sig att världens mest krigshärjade region, Östasien, har blivit den kanske allra fredligaste. Men samtidigt ökar alltså de obeväpnade folkupproren.

– Det är inte så att de sociala spänningarna har minskat. Upproren tycks bara ha tagit nya uttryck. Rebellgrupperna har bytt taktik för att driva igenom de förändringar de vill se, säger Isak Svensson.

Obeväpnade uppror sprider sig
Isak Svensson har tillsammans med doktoranden Matilda Lindgren analyserat olika konfliktdatabaser, bland annat NAVCO (The No-Violent and Violent Campaigns and Outcomes) och där sett detta mönster. En möjlig förklaring för Ostasiens del är att det har blivit svårare att bedriva gerillakrig. Bättre vägar och övervakningssystem har försvårat uppbygganden av baser. Isak Svensson noterar också att obeväpnade konflikter tycks inspirera andra och sprida sig.

Traditionellt har freds- och konfliktforskare inte brytt sig så mycket om fredliga folkuppror. Har de alls diskuterats har de ansetts som något självklart gott och eftersträvansvärt.  Isak Svensson är inte så säker på det sista. I Thailand har fredliga folkrörelser använts av gulskjortorna för att störta demokratiskt valda ledare. På andra ställen, som i Libyen och senast i Ukraina, har upprorsrörelserna kidnappats och extremradikala krafter har lyckats dra nytta av dem – och resultaten har i vissa fall blivit katastrofala.

– Det här är något som händer, men som vi inte förstår inom forskningen, säger Isak Svensson.

Demonstranterna städar efter sig
Demonstrationerna i Hongkong anses tillhöra de fredligaste. Inget våld, inte en enda rapport om skadegörelse eller plundring. Demonstranterna städar till och med bort sina lunchlådor. Det är dock ingen garanti för att lyckas.

– Kampanjen handlar om territoriell autonomi för Hongkong och sådana uppror har mindre sannolikhet att lyckas än statmaktskonflikter, säger Isak Svensson.

Text: Thomas Heldmark

Artikeln är ursprungligen publicerad på Riksbankens jubileumsfond.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Samtidigt är det viktigt att vara medveten om distinktionen mellan äldreforskning och åldrandeforskning – och det är forskning om åldrandet som är nyckeln till den kunskapsutveckling som samhället behöver, menar Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

Äldreforskning ger viktig kunskap om situationen för dem som är äldre idag, medan forskning om åldrandet kan hjälpa oss att förstå de möjligheter och utmaningar som den åldrande befolkningen för med sig.

Det finns därför betydande behov av fördjupning om kunskapen om åldrandet hos många av de forskare som ger sig in på området, menar Susanne Iwarsson.

Åldrande befolkning – en global utmaning
– Många forskare som kommer från andra discipliner är inte medvetna om var kunskapsfronten ligger. Även om de har gedigna specialkunskaper från sina egna fält blir kontentan att man inte ställer de skarpa frågeställningar som behövs och riskerar att upprepa studier som genererar redan känd kunskap.

Hon har många års erfarenhet av tvärvetenskaplig forskning och säger också att det finns tydliga brister hos några av de granskningskommittéer som ger medel till toppforskning inom olika områden:

– Vi måste ligga i framkant, men inom t ex ERC (European Research Council) finns det ingen specifik granskningskommitté för äldre- och åldrandeforskning. Det gör att våra projektansökningar bedöms av experter inom andra områden och möjligheten att få denna typ av toppforskningsanslag är i nuläget i princip obefintlig.

Även om den åldrande befolkningen är en stor global utmaning handlar forskningen idag betydligt mer om möjligheterna och om vad den åldrande befolkningen kan bidra med i samhället. Äldre ses snarare som en resurs och inte som en belastning eller ett offer för sitt eget åldrande.

Veta vad åldrandet innebär
Men gamla föreställningar lever kvar och Susanne Iwarsson menar att åldrandeforskningen lätt upplevs som ett forskningsfält där det inte behövs så mycket specialkunskaper. Åldrandet är ett allmänmänskligt fenomen och alla har någon typ av relation till äldre och åldrande. Detta gör att många forskare inte ser nödvändigheten i att läsa in sig på det aktuella kunskapsläget.

– Ett exempel inom tvärvetenskaplig äldre- och åldrandeforskning är tillämpningar inom IT där det blir ganska meningslöst att forska utan att ha kunskap om vad åldrande innebär med hänsyn till t ex kognition och perception.

Susanne Iwarsson pekar också på risken att åldrandeforskare avfärdar tvärvetenskaplig forskning från andra discipliner för att den inte anses tillräckligt välgrundad. Detta kan leda till att nya och spännande perspektiv inom äldre- och åldrandeforskningen inte kommer fram. Trots allt är hon optimistisk och understryker att det är viktigt att många forskare ger sig in i detta spännande forskningsfält.

– Vi behöver samarbeta mer och jag möter massor av engagerade kollegor från olika discipliner som har spännande idéer – men man måste ha med sig den vetenskapliga grunden för forskning om äldre och åldrande och inte enbart förlita sig på specialistkunskaperna från den egna disciplinen.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 2 oktober 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

 – Det är den första studien någonsin som i så här stor skala har tittat på detta samband, säger Jan Sundquist, professor och en av forskarna som genomfört studien. Vi har undersökt registerdata för drygt en halv miljon individer födda från 1991 till 1995.

Samband adhd och missbruk
I studien har varje individ som fått diagnosen adhd före 15 års ålder, följts i upp till fem år via olika register för att se om de hamnade i ett drogmissbruk.

Professor Jan Sundquist pekar på att kopplingen mellan adhd och missbruk varit känd länge, men att nu är detta samband tydligt klarlagt.

– Vi kunde se att det är drygt tre gånger så hög risk att hamna i drogmissbruk för den som har adhd, säger Jan Sundquist. Vi förväntade oss en ökad risk, men inte att den skulle vara så här stor. Naturligtvis betyder inte detta att alla med adhd riskerar att hamna i ett drogmissbruk, men det är viktig kunskap för att kunna sätta in förebyggande insatser i tid.

Adhd-läkemedel ökar inte risken
I studien kunde också forskarna se att ungefär tre fjärdedelar av ungdomarna som fått diagnosen adhd före 15 års ålder fick centralstimulerande läkemedel för att minska besvären av sin adhd.

– Läkemedlen gör att till exempel aggressiviteten minskar och att de får lättare att koncentrera sig, säger professor Kristina Sundquist, som är medförfattare till studien.  Som distriktsläkare har jag sett hur ungdomar med enorma problem i skola och vardag har blivit hjälpta av läkemedlen. Samtidigt har jag mött en rädsla hos föräldrar att läkemedelsbehandlingen skulle kunna försätta deras barn i ett missbruk.

Både Jan Sundquist och Kristina Sundquist betonar att ett viktigt budskap från studien är att det inte finns någon sådan risk.

– Vi kunde inte se någon skillnad mellan de som fått adhd-läkemedel eller inte när det gäller vilka som hamnade i ett drogmissbruk efter en uppföljning på upp till fem år, säger Jan Sundquist.

Från vänster Henrik Ohlson, Kristina Sundquist och Jan Sundquist. Foto: Bertil Kjellberg

Både gener och uppväxtmiljö
Med så kallade släktinganalyser är det möjligt att ta hänsyn till både gener och uppväxtmiljö.

– En styrka i studien är också att vi har jämfört risken för syskon och mer avlägsna släktingar, säger Kristina Sundquist. Våra resultat pekar på att både gener och uppväxtmiljö har betydelse för att hamna i missbruk om man har adhd. Adhd-symtomen i sig, till exempel svårigheterna i att kontrollera sina impulser, kan också leda till missbruk.

Text: NINA NORDH

Artikeln är utsedd till månadens vetenskapliga artikel i september 2014 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 30 september 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

 I en ny studie har forskare från Lunds universitet tillsammans med kollegor i Frankrike och Italien studerat hudens pigment och dess byggstenar. Pigment i både hud och hår består av två olika melanin: eumelanin och pheomelanin. Eumelaninet gör att vi blir solbruna och ger färg till brunt och svart hår, medan rödhåriga personer med ljus hy istället har mycket pheomelanin.

Omvandlar till värme
– Vi fann att eumelanin omvandlar farlig UV-strålning till värme med nära 100 procents effektivitet. Den kemiska reaktionen går oerhört snabbt, på mindre än en tusendel av en miljarddels sekund, säger Villy Sundström, kemiprofessor vid Lunds universitet.

Det som i detalj händer vid den kemiska reaktionen är att en vätejon, en proton, sparkas ut från pigmentet i samma ögonblick som UV-ljuset når pigmentmolekylen.

Man skulle kunna likna händelseförloppet vid att melaninet gör sig av med UV-ljusets energi genom att mycket snabbt skjuta iväg en protonprojektil.

Denna projektil gör i sin tur av med energin till omgivande membranvävnad i form av värme och har därmed omvandlat farlig UV-energi till ofarlig värme.

Förhindrar skadliga reaktioner
– På detta sätt desarmerar pigmentet energin i UV-ljuset och förhindrar att den orsakar skadliga kemiska reaktioner, säger Villy Sundström.

Eumelanin anses vara det pigment som skyddar mot UV-strålning medan pheomelanin tros på något sätt ge upphov till hudcancer, vilket är förklaringen till att rödhåriga personer har större tendens att få malignt melanom.

Men forskarna har hittills inte haft någon kunskap om vilka kemiska reaktioner som UV-ljuset orsakar i pigmenten. Därmed har man hittills också saknat inblick i de pigmentprocesser som leder till skyddseffekt respektive sjukdomstillstånd.

Utveckla bättre solskyddsprodukter på sikt?
– Genom att förstå hur naturen skyddar sig mot UV-ljus kan vi utveckla nya bättre solskyddsprodukter som bygger på samma principer och därmed få ett bättre skydd mot exempelvis hudcancer, säger Villy Sundström.

Tanken är också att man, för människor med defekt produktion av eumelanin, på sikt skulle kunna hitta behandlingsmetoder och substanser som ersätter det naturliga pigmentet.

Eumelanin byggs upp av två snarlika byggstenar, men det är bara den ena som ger upphov till skyddseffekten. Det visar att den är mycket specifik; det handlar om små skillnader i byggstenarnas kemiska struktur. Denna insikt kan vara viktig vid utveckling av substanser för behandling och som skyddsprodukter.

Text: LENA BJÖRK BLIXT

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 22 september 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Idag betraktas drygt hälften av världens länder som demokratier, men även i resten av länderna hålls det oftast någon form av val. Där tillåts en viss andel av folket att rösta ”fel” – bara de inte äventyrar slutresultatet. Dessa länder kallas på forskarspråk för valauktokratier och de har ökat kraftigt i antal under de senaste 25 åren. Kännetecknande är att andra partier tillåts delta, men ingen annan än den sittande regimen tillåts vinna. Om regimen ser en risk att förlora tar man till metoder som valfusk, röstköp eller till och med våld och fängslande av politiska motståndare. Dessa länder är alltså klart och tydligt icke-demokratier, trots att ”val” hålls.

Nyetablerade demokratier
Efter 1989 har militären i afrikanska länder oftare ingripit till förmån för demokratin än tvärt om. Den typen av födslovärkar ser man i nästan alla nyetablerade demokratier. Det kan ta decennier och ibland århundraden innan den demokratiska rättstatens principer slår igenom. Det blir extra problematiskt när militären i demokratins namn (paradoxalt nog) går in och avsätter en vald regim. Ett tydligt exempel är Egypten, där Muslimska brödraskapet genom en militärkupp fråntogs den makt de vunnit i demokratiska val. Folket hade tydligen röstat ”fel”.

­– Det är lätt att se det som ett bakslag när militären tar över, men i många länder det ett sätt att återinsätta demokratin om landets valda ledare börjar missbruka folkets förtroende. Då händer det att militären griper in och ser till att nya val hålls igen ganska snabbt, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det finns även andra exempel, där omvärlden ogillar ett valresultat och gör vad man kan för att ”straffa” landet i fråga till exempel genom sanktioner. Ofta är det stormakter som USA, EU och Ryssland som sätter sig till doms över valresultat och de är inte nödvändigtvis konsekventa i förhållande till demokratins teori. Mycket beror på vad som ligger i deras egna strategiska intressen, det är det som man i första hand tar hänsyn till.

Sveriges demokrati
En demokrati måste vara handlingskraftig och för att fungera på ett bra sätt behöver många värden vara i balans. Demokratiskt fattade beslut måste kunna omsättas i praktiken och det kräver en effektiv förvaltning. Rättssäkerheten är en förutsättning för en väl fungerande demokrati, men samtidigt får inte systemet vara så stelt att det inte producerar något.

– Det räcker alltså inte med att bara anordna allmänna val för att kallas demokrati, det måste också finnas en rättslig grund för institutionerna. Maktapparaten måste kunna prestera och det ska finnas en viss grad av effektivitet i förvaltningen, säger Helena Wockelberg, statsvetare vid Uppsala universitet.

Sverigedemokraterna är invalda i demokratisk ordning, men deras framgångar sticker samtidigt i ögonen på de övriga partierna. Man kan tycka illa om Sverigedemokraternas invandringspolitik, men de är inte anti-demokrater i den meningen att de vill avskaffa demokratin. Så länge de erkänner demokratins grundläggande spelregler så måste man också respektera deras yttrande- och åsiktsfrihet.

– Det betyder dock inte att de övriga partierna måste bjuda in Sverigedemokraterna till förhandling. Det är upp till de andra partierna att välja vilka de vill samarbeta med, vilket är helt i enlighet med det demokratiska systemet, säger Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap i Göteborg.

Problem uppstår ifall regeringen blir för svag och då kan det utlysas nyval. Nytt för i år är dessutom att den nya statsministern måste godkännas av riksdagen. Talmannen får fyra försök på sig och därefter blir det automatiskt nyval.

Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist
Redaktör: Danil Lundbäck, forskning.se
Intervjuade forskare: Staffan I. Lindberg, Henrik Ekengren Oscarsson och Helena Wockelberg

Kontaktinformation
red@forskning.se