Det finns ett flöde av elever med goda förutsättningar från kommunala skolor till fristående skolor. Mönstret är särskilt starkt om eleverna bor i socioekonomiskt utsatta områden.
– Elever som har högutbildade föräldrar väljer i större utsträckning än elever med lågutbildade föräldrar, att lämna den kommunala skolan för att gå i en fristående skola. Med den här typen av mönster kan man förvänta sig att skolvalet i kombination med friskolereformen leder till ökad segregation, säger Helena Holmlund, docent i nationalekonomi och verksam på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Segregationen i skolan har ökat
Forskarna på IFAU har undersökt vilka elever som väljer att gå i friskola. De har sammanställt uppgifter över var alla elever som gick i årskurs nio mellan 1988 och 2009 bodde och om de gick i kommunal eller fristående skola. Sedan har de beräknat vilken skola eleverna skulle ha gått i om de inte hade möjlighet att välja.
Forskningen har fortsatt och nu undersöks perioden 2010 fram till 2016.
– Det vi har sett fram till 2009 är att segregationen har ökat mycket. Och analyser från Skolverket visar att den fortsätter att öka, säger Helena Holmlund.
Skolvalet utnyttjas framförallt av familjer där föräldrarna har god ekonomi och hög utbildning. Resursstarka föräldrar vet har hur de ska orientera sig på skolmarknaden, de ställer sina barn i kö i tid till populära skolor, de kan hantera om barnen får långa resor och de har råd att flytta om det skulle krävas för att barnen ska kunna gå på den skola som de tycker är den bästa. Det är tydligt både i forskningen från IFAU och i avhandlingen Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor. Den senare en studie utförd vid barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, av Anna Ambrose som nu fortsätter sin forskning vid Örebro universitet.
– Det är de resursstarka familjerna som väljer, säger Anna Ambrose som under 2012 och 2013 intervjuade föräldrar, elever och skolpersonal på tre olika skolor utanför Stockholm.
Var skolan ligger var det viktigaste för dem som gjorde ett aktivt val av skola.
Skolor i områden där flertalet boende antingen har lägre utbildning eller utländsk bakgrund, eller båda delar, är de skolor som väljs bort.
Rätt sorts elever har rätt sorts föräldrar
Studien visar att en tydlig åsikt bland de föräldrar som gjort aktiva val var att de ville att deras barn ska gå med ”rätt sorts elever”.
– Det är elever som har ”rätt sorts föräldrar.” Och med rätt sort menas föräldrar som har hög utbildning, säger Anna Ambrose.
En av de skolor som Anna Ambrose studerade var en skola i ett socioekonomiskt utsatt område där många av de boende har utländska rötter, men där de flesta eleverna är födda i Sverige.
– Den skolan är i princip dömd på förhand genom sitt geografiska läge. Det är ingen som vill välja den på grund av att den ligger där den ligger. Även om eleverna trivdes väldigt bra på skolan så är föreställningarna om platsen så stigmatiserande att få personer ger skolan en chans. Med ett marknadssystem inom utbildningsväsendet får en skola av den typen väldigt svårt att hävda sig, säger Anna Ambrose.
Ryktet viktigt vid aktivt skolval
Den skola som istället lockade flest elever och hade en lång kö ligger i ett område där det bor välutbildade höginkomsttagare. Redan på förskolan får föräldrarna höra att det är en bra skola med ordning och reda och goda resultat. Och näst efter skolans placering är ryktet det som gör en skola populär, säger Anna Ambrose.
Eftersom forskning pekar mot att det är de resursstarka grupperna som använder sig av skolvalet ställer sig Anna Ambrose frågande till om det verkligen går att tala om ett fritt skolval. Dessutom gör bostadssegregationen att grundskolor i välbärgade förorter och Stockholms innerstad i stort sett är stängda för andra barn än de som bor i området eftersom närhetsprincipen gäller. På de skolorna går därför nästan enbart elever som är väl rustade att ta sig igenom utbildningssystemet.
Skolor väljer sina elever
I sina studier har Anna Ambrose också sett att det trots lagar och regleringar finns risk att även skolorna väljer sina elever.
– Det fanns tendenser i alla tre skolor som jag undersökte att styra bort elever som ansågs ha särskilda behov. Det kunde vara elever med stora pedagogiska behov, utåtagerande elever eller elever med sociala problem, säger Anna Ambrose.
– På en skola visade till exempel rektorn en lista med elever som stod i kö till skolan. En av eleverna bodde nära skolan och hade därför geografiskt företräde. Men rektor gjorde klart att den eleven inte kommer att få börja eftersom det var känt att den var bråkig. På den mest populära skolan misstänkte föräldrarna att skolan manipulerade kösystemet eftersom det var förvånansvärt många elever som hade fått den sista platsen.
Det är en effekt av de marknadsmekanismer som styr skolan där varje elev är en intäkt, menar Anna Ambrose.
– Rektorerna hade en stark moralisk vilja att göra rätt men man hade också en kostnadskalkyl att ta hänsyn till. Eleverna får då inte kräva för mycket resurser.
Men den viktigaste orsaken till segregationen i skolan är bostadssegregationen. Det visar både Anna Ambroses och Helena Holmlunds forskning.
– Skillnaden i elevsammansättning i bostadsområdena har ökat i alla fall sedan mitten av 1990-talet och det är så långt tillbaka som vi kan mäta. Det är den största bakomliggande orsaken till att skolsegregationen har vuxit, säger Helena Holmlund.
Samtidigt skulle ett fritt val av skola kunna vara ett sätt att bryta bostadssegregation. Men i praktiken är resultatet det motsatta.
– Att skolval ska kunna bryta skolsegregationen, det stämmer i teorin men det beror på vilka som utnyttjar skolvalet. Eftersom det är de starka eleverna som gör det förstärker skolvalet segregationen, säger Helena Holmlund.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Vad är segregation?
– Skolsegregationen i Sverige består av att elever med höga betyg samlas i vissa skolor och elever med lägre betyg på andra.
Vilket i sin tur beror på att skolorna är segregerade i förhållande till elevernas socioekonomiska förhållande.
– Elever med till exempel migrationsbakgrund är överrepresenterade på vissa skolor och de med svensk bakgrund är överrepresenterade på andra skolor, jämfört med hur det ser ut i befolkningen som helhet, säger Helena Holmlund.
Skolpeng och fritt skolval
Skolpeng och friskolereformen infördes 1992 av den borgerliga regeringen och är två olika reformer som är sammankopplade.
Friskolereformen innebär att andra aktörer än stat och kommun kan starta en skola. Syftet var bland annat att öka den pedagogiska variationen men också att marknadskrafterna skulle tvinga skolorna att ta större hänsyn till elevers och föräldrars behov.
Skolpeng är den summa som betalas till skolan för varje elev som går där. Skolpengen betalas av elevens hemkommun och följer eleven om den byter skola. Skolpengen består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd.
Källa : Wikipedia och Helena Holmlund
All samhällsplanering i västvärlden utgår idag från att vi konsumerar och att tillväxt är normen. Samtidigt har många forskare funderat över hur rimligt det är.
– Det är till exempel uppenbart att ju mer vi konsumerar och producerar desto sämre är det för miljön, säger Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och författare till böckerna Ekonomi utan tillväxt (2011) och Tillväxt till varje pris (2013). Han är också en av deltagarna i forskningsnätverket Bortom BNP-tillväxt.
Vill visa alternativa levnadssätt
Forskningsnätverket undersöker sedan 2014 vad som händer med, och i, ett samhälle om den ekonomiska tillväxten avstannar. Syftet är att förbereda samhället på de utmaningar som kan uppstå i så fall.
Projektet, som involverar 17 forskare från bland annat KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet, har tagit fram fyra möjliga framtidsscenarion som alla utgår från fyra hållbarhetsmål.
De fyra målen är:
1. Sverige ska vara fossilfritt år 2050 vilket betyder att inga fossila bränslen används som bränsle eller i industriella processer. Sveriges konsumtion får maximalt bidra till 0,82 ton CO2-ekvivalenter (GHG) per person och år.
2. Mängden mark per person som används för svenskarnas konsumtion överstiger inte den globala bio-kapaciteten.
3. Alla invånare i Sverige, oavsett kön, könsspecifika uttryck, sexuell läggning, etnicitet och religiös tillhörighet, ålder, funktionshinder, klass och inkomstnivå, har rätt att delta i och påverka politiska val och beslutsfattande som påverkar deras liv.
4. Invånare i Sverige har tillräcklig tillgång till resurser och tjänster som kan skapa möjligheter till boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för god hälsa. Dessa resurser och tjänster fördelas enligt rättviseprinciper
– Invånarna i Sverige ska ha tillgång till resurser som kan skapa möjligheter för boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för en god hälsa, säger Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet och ledare för arbetspaketet om samhälleliga och miljömässiga målsättningar.
Enligt Mikael Malmaeus är den övergripande tanken med projektet att visa att det finns andra sätt att leva och att detta ska leda till diskussion bland människor.
– Vår uppgift är således att hitta övertygande argument med hjälp av tung akademisk forskning, säger Mikael Malmaeus.
Fyra olika framtidsscenarier:
Lokal självförsörjning: Export, import och konsumtion har minskat kraftigt till förmån för de lokala marknaderna. Arbetet sker i små lokala sammanslutningar, ofta organiserade som ett kooperativ. Mängden produkter som produceras är liten och människor arbetar mycket. En stor del av arbetet görs oavlönat eftersom tid ägnas åt självförsörjning. Dock minskar tidspressen eftersom en del av det sociala umgänget sker på arbetsplatsen.
Människor lever frivilligt enkelt och har självmant valt att minska sin konsumtion. Den nationella valutan har kompletterats med en lokal valuta som endast kan användas för konsumtion av lokalt producerade varor och tjänster. Energin är förnybar och produktionen lokal. Materialanvändningen har minskat med 30 procent jämfört med idag.
Kollaborativ ekonomi: Människor har blivit medvetna om konsumtionssamhällets baksidor, vilket innebär att vi hellre delar, lånar, byter och hyr än köper. En stor del av produktionen är organiserad i kooperativ och i nätverk där produktionsmedel delas. Det privata ägandet har minskat till förmån för gemensamt ägande. Gränserna mellan privat och offentligt, konsumenter och producenter har till stor del suddats ut. Makten är spridd över många aktörer.
Tillit är en av samhällets viktigaste resurser och styrningen och planeringens uppgift är att underlätta snarare än att kontrollera. Energitillförseln är förnybar och materialanvändningen har minskat med en tredjedel jämfört med 2015.
Automatisering för livskvalitet: Robotar och automatisering har ersatt mänsklig arbetskraft och arbete är således inte längre fokus för samhällsdebatten. Få medborgare har kunskap om varu- och matproduktion. Produktionsvinsten växlas in i minskad arbetstid, cirka tio timmar per vecka, och resten av tiden ägnas åt sociala relationer och annan meningsfull fritidssysselsättning.
Tillräcklighet präglar människors liv och den materiella konsumtionen är låg. Import och export av material och råvaror till industrin är dock stor eftersom produktionen är specialiserad. Samhället har drag av korporativism där teknikföretag har stort inflytande över den offentliga politiken. Energin är förnybar och materialanvändningen har minskat med fyra procent jämfört med 2013.
Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten: Insikten om ekosystemens gränser har lett till en lagstiftning som främjar en cirkulär ekonomi som bygger på återanvändning och återvinning. Avfall finns inte längre som begrepp då allt ska demonteras och återanvändas och social status och materiell konsumtion är inte längre sammankopplade. Ekonomisk tillväxt är inte ett mål och BNP-måttet har ersatts av indikatorer på en hållbar ekonomisk utveckling. Staten fattar majoriteten av besluten och styr mot resurseffektivitet i samhället. Även företagens makt har ökat då de äger och kontrollerar de resurser som används i produktionen.
Energin är förnybar och materialanvändningen har minskat med två procent jämfört med 2013.
Forskare måste skrämmas mer
Varken Mikael Malmaeus eller Alf Hornborg tror dock att det går att stöpa framtiden i något av ovan nämnda scenarier. Speciellt inte med tanke på dagens konsumtionstrender. Som bäst hoppas Mikael Malmaeus på att det blir en kombination av dem alla – och i värsta fall ingen av dem. Och enligt honom lutar det dessvärre åt det senare.
– Idén om tillväxt är djupt rotad i vårt samhälle och med tanke på att vi redan har passerat naturens gränser är jag inte säker på att det går att bryta den nedåtgående spiralen.
Han inser att det låter dystert och att det inte är vad folk vill höra, men han menar att det är det som är poängen.
– Jag tycker att man ska vara ärlig och kunna säga att människor inte agerar tillräckligt mycket. Jag tror att forskare måste skrämmas mer för att få andra att förstå att det är en akut kris vi befinner oss i.
Utmaning att kombinera självförsörjning med moderna trygghetssystem
Alf Hornborg är något mer diplomatisk i sitt siande, men tror även han på ett kommande sammanbrott.
– Det mest sannolika är att vi följer historiens mönster och drabbas av någon form av förlust av samhällelig komplexitet.
Detta behöver dock inte leda till elände och återgång, förutsatt att myndigheterna utvecklar strategier för att dämpa krisens följdverkningar.
– Med förutseende planering kan detta öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och mer tillfredställande att leva i. Den stora utmaningen är att organisera en samhällsekonomi som uppmuntrar lokal självförsörjning utan att avveckla moderna framsteg inom social trygghet, sjukvård och jämlikhet.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Projektet Bortom BNP-tillväxt är finansierat av Formas och pågår mellan 2014 och 2018. Övriga medverkande är VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Södertörns högskola och Tillväxtanalys. KTH samordnar och leder projektet. Studien ska mynna ut i en rapport, rekommendationer till beslutsfattare, en rad vetenskapliga artiklar och seminarier
För några år sedan publicerade myndigheten Trafikanalys en rapport om män och kvinnors resvanor. I undersökningen framgick att bilen är det vanligaste färdsättet hos både män och kvinnor, men att män kör mer bil än kvinnor – hela två mil mer om dagen för att vara exakt. Förra året gjorde Trafikanalys en uppföljning och det visade sig att trenden fortfarande såg likadan ut.
– Män och kvinnor gör ungefär lika många resor per dag. Den stora skillnaden ligger i hur man väljer att resa. Män kör framförallt bil betydligt längre sträckor medan kvinnor kör kortare avstånd, säger Lena Smidfelt Rosqvist som forskar på resande med koppling till makt och jämställdhet på konsultföretaget Trivector.
Anledningen till detta tror hon delvis är att män i högre grad än kvinnor har längre till arbete och skola eftersom kvinnor, både historiskt och idag, tenderar att hålla sig närmare hem och barnomsorg.
De flitigaste bilförarna är medelålderns män boende i glesbygd medan de som har minst antal kilometrar i bilen är yngre kvinnor i städer.
– Det är i senare åldrar som män drar i från i antal kilometer. Det blir en första brytpunkt när man skaffar sitt första jobb (från 23-årsåldern och uppåt), och öka sedan ytterligare i åldersspannet 36-55 år, säger docent Lena Winslott Hiselius som forskar på hållbara resor vid Lunds Tekniska Högskola.
31 minuter till jobbet
Svenskens medelrestid per arbetsresa är 31 minuter (2016), vilken är är en 4-procentig minskning från året före.
Källa: Trafikanalys
En annan skillnad är att kvinnor gör fler, men kortare, inköps- och serviceresor då flera ärenden uträttas, medan mäns bilresor i första hand är förknippade med transport till och från arbetet. Detta antas bero på att kvinnor fortfarande tar huvudansvaret för hem och barn. Enligt Trafikanalys uppföljningsrapport ägnar män 15 procent mer restid åt vardagsresande kopplat till arbetet jämfört med kvinnor. Samtidigt ägnar de tio procent mindre restid för inköp och service jämfört med kvinnor, och drygt 20 procent mindre restid för nära och kära.
Kvinnor reser mer hållbart
Fler manliga mil innebär också större miljöpåverkan.
– Näst efter flyg är bil det mest miljöpåverkande trafikslaget så mäns miljöpåverkan från transporter är betydligt större än kvinnors. Faktiskt nästan 40 procent mer, säger Lena Smidfelt Rosqvist.
Både hon och Lena Winslott Hiselius är överens om att om män skulle börja tillämpa samma resvanor som kvinnor så skulle både miljön och klimatet må mycket bättre.
– Om män skulle resa som kvinnor får man en minskning av koldioxidutsläppen på drygt 17 procent och då skulle vi vara väldigt nära den minskning som krävs för att nå hållbarhetsmålen, som ska vara uppfyllda till år 2030, säger Lena Winslott Hiselius.
Skulle trenden gå åt andra hållet, det vill säga att kvinnor skulle börja använda bilen lika mycket som män, skulle framtiden dock se betydligt dystrare ut. Vi skulle till exempel få vinka adjö till hållbarhets- och klimatmålen och samhället skulle få en stor extrakostnad.
Enligt en undersökning som Trivector gjorde åt Malmö stad år 2012 angående män och kvinnors resvanor skulle miljökostnaden i staden öka med 300 miljoner kronor om året om kvinnor anammade samma resvanor som män. Det skulle även krävas fler parkeringsplatser, en kostnad som beräknades uppgå till 800 miljoner kronor. Skulle män resa som kvinnor skulle staden däremot spara upp till en miljard kronor.
Yngre generationer bilar mindre
I verkligheten går trenden mot minskad bilism, åtminstone vad gäller den yngre generationen.
– Det finns en stor skillnad mellan generationerna i hur vi reser. Till exempel reser yngre generationer generellt kortare sträckor än generationerna före dem, säger Lena Smidfelt Rosqvist, vars uttalande bekräftas av rapporten ”Unga om olika trafikslag” av Trafikanalys.
I den framgår att unga män och kvinnor också är mer medvetna om vikten av hållbart resande jämfört med äldre generationer. Sammanställningar för andra länder visar på liknande trender.
– Utvecklingen gäller också kvinnor även om deras resandepuckel släpar efter ett antal år, något som hänger samman med körkorts- och bilinnehav samt ekonomiska förutsättningar som kommit kvinnor till del senare i historien.
Om trenden håller i sig skulle det kunna innebära en minskning av koldioxidutsläppen med 20 procent fram till 2050 jämfört med idag, vilket är i samma storleksordning som om män reste som kvinnor.
Problem att äldre bestämmer
Men även om män skulle anamma samma resvanor som kvinnor, alternativt som den yngre generationen, så räcker det inte för att nå klimatmålen. För att nå dit behövs en minskning av mängden bilkilometer och lastbilstrafik med 30 procent till 2030. Således måste även kvinnor minska sitt bilberoende och använda mer kollektiva färdmedel, cykel och gång. En svår uppgift, enligt Lena Smidfelt Rosqvist.
– Det finns en mycket intressant dimension i denna förändring mellan generationer eftersom de grupper som reser mest – medelålders män och vanebilister – också är de som har mest makt att påverka. Det riskerar att snarare fokusera på bevarande av ohållbara resvanorna än stötta de mer hållbara vanorna och attityderna hos yngre generationer och kvinnor.
Ett annat problem enligt både henne och Lena Winslott Hiselius är att det inte finns någon myndighet som har ett uttalat ansvar för att transportsektorns hållbarhetsmål nås, och som kan kommunicera relevant fakta för att stötta omställningen.
Lena Winslott Hiselius anser dock inte att ansvaret för att utveckla det hållbara resandet bör ligga enbart på transportsektorn.
– Det finns inget enkelt svar för då hade ju en förändring redan varit på gång. Men transportsektorn kan inte ensam vända på skutan, utan ansvar måste ligga på alla plan. Den politiska nivån befinner sig dock i en speciell position då de sätter spelreglerna för samhällets aktörer, från individer och företag till myndigheter och organisationer. I grunden handlar det om att de måste möjliggöra så att kommande generationer inte behöver en bil.
Mer jämlikt i kollektivtrafiken
Inom kollektivtrafiken är skillnaderna mellan könen inte lika stora som vad gäller bilkörning. Sammanlagt reser män och kvinnor ungefär lika långt, men precis som med bilkörning tenderar kvinnor att göra något fler och kortare resor med tåg och buss medan män gör färre och längre resor. Intressant i sammanhanget är att andelen män som reser kollektivt har ökat från fyra procentenheter 2005 till 14 procentenheter år 2014.
Även resor till fots eller med cykel är relativt lika vanligt bland män och kvinnor (drygt 30 procent jämfört med knappt 30 procent).
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Sommaren 2018 går till historien som en av de varmaste i Sverige. Bakgrunden till det extrema vädret var så kallade atmosfäriska blockeringar som stoppade regnen från Atlanten. Och orsaken till det skulle kunna vara förändringar i Golfströmmen. Även mindre förskjutningar kan påverka regionala klimat och ge oss annorlunda väder.
I början av 2018 visade en svenskledd internationell forskargrupp att det finns en koppling mellan en långsammare Golfström och envisa högtryck över Skandinavien som ger hetta och torka.
Varmare somrar att vänta
– Det är en tillfällighet att vädret är så extremt just nu, precis efter vår studie, men likheten mellan årets väder och vår modell är extremt stor, säger Frederik Schenk, som forskar om forntida klimat på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
– Min forskning visar att vi kan vänta oss varmare somrar i framtiden om Golfströmmen saktar ner ytterligare. Och de flesta klimatmodeller pekar på att det kommer att fortsätta.
Avvikelser från klimatologiska medeltemperaturer i maj 2018. Sverige och centrala Europa hade det varmare än någonsin tidigare uppmätt. De områden i Nordatlanten som är kallare än vanligt kan vara drivande bakom de atmosfäriska blockeringar som orsakade värmen. Källa och figur: F. Schenk baserat på NCEP/NCAR Reanalysis Data från NOAA/ESRL Physical Sciences Division.
Frederik Schenk har undersökt en period för drygt 10 000 år sedan då inlandsisen över centrala Sverige snabbt smälte. Värmen hade återkommit efter istiden och allt var upplagt för “bättre väder”. Då sjönk plötsligt temperaturerna igen.
Den dominerande teorin till varför detta inträffade är att enorma mängder sötvatten från isavsmältningen rann ut i havet och dämpade Golfströmmen som förde upp värme söderifrån. I tusen år var klimatet bistert innan strömmen kom igång ordentligt igen.
Långa kalla vintrar och korta heta somrar
Frederik Schenk har utvecklat en modell i datorn som simulerar klimatet under den här tiden och resultatet blev en överraskning. Vintrarna i norra Europa var långa och kalla, men de varvades med korta, mycket varma och torra somrar.
För att kontrollera hur bra simuleringen stämmer med verkligheten har han undersökt sedimentkärnor och kunnat konstatera att det växte plantor i det dåtida Sverige som var beroende av höga temperaturer under sommaren.
Modellen av det forntida klimatet visar att en nedsaktad Golfström gav kallare vatten i Nordatlanten, vilket skapade så kallade atmosfäriska blockeringar på sommaren. Istället för svala havsvindar västerifrån dominerades då vädret i Skandinavien av sol och värme från öster.
Det var dock en kort och intensiv sommar som snabbt ersattes av antingen kyla från Sibirien eller kalla vintervindar från ett nedkylt Nordatlanten under resten av året.
Därför saktar golfströmmen av (om den gör det)
“Golfströmmen” är egentligen inget ord som används av forskarna, men ett begrepp som kommer nära är AMOC – Atlantic Meridional Overturning Circulation. AMOC är en process som driver strömmarna i Atlanten och fungerar genom att varmt vatten som strömmar upp mot Europa från ekvatorn via Mexikanska golfen avger värme och avdunstar. Det gör att vattnet blir både kallare och saltare och båda dessa effekter leder till att vattnet blir tyngre. I Nordatlanten sjunker det därför nedåt och färdas med en djuphavsström söderut igen längs Amerikas kust.
Om vattnet blir mindre salt på grund av exempelvis mycket regn eller ishavssmältning i norr sjunker det inte på samma sätt. “Pumpen” går långsammare. Detta är vad som hände efter istiden, då enorma mängder sötvatten rann ut i havet.
Den avsmältning som idag sker i Arktis är långt ifrån lika stor, men vissa forskare tror att det redan påverkar Golfströmmen. Andra pekar på att färskvatten från Arktis är en så försvinnande liten faktor jämfört med till exempel nederbörd och avdunstning och att Golfströmmen inte kan påverkas av detta.
Atmosfäriska blockeringar är normala väderfenomen, men det finns tecken på att de blir mer långdragna och intensiva när Nordatlanten är väldigt kall. Den som tittar på en aktuell karta över globala temperaturer kan notera att centrala Nordatlanten de senaste åren har varit mycket kallare än vanligt, vilket kan vara en bakgrund till de ihållande höga temperaturerna och uteblivna regnen över de brittiska öarna och norra och centrala Europa under försommaren 2018.
– Den dominerande teorin i forskarvärlden är att den nuvarande nedkylningen av Nordatlanten beror på att Golfströmmen har saktat in och det stämmer också med vår modell, säger Frederik Schenk.
Havsglidare. Nya typer av autonoma farkoster kan styra genom havsdjupen i tre dimensioner. 10 sådana robotar som samverkade skulle kunna övervaka Golfströmmen och avgöra om den saktar in, menar forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Sebastiaan Swart
Men forskarna är inte eniga. Anna Rutgersson, som är professor i meteorologi vid Uppsala universitet, tycker att analysen som Frederik Schenk har gjort är väldigt intressant och konstaterar att sommarens högtrycksblockering har varit ovanligt ihärdig, men pekar på att det inte finns några entydiga resultat som visar att Golfströmmen har bromsat in.
– Det går inte att säga att sommarens varma väder beror på en klimatförändring som har gjort att Golfströmmen bromsar in. Det är entydigt att en ökad växthuseffekt leder till en global uppvärmning, men vi behöver förstå mer av vilken påverkan detta har på det regionala klimatet i olika områden, säger Anna Rutgersson.
Om det skulle vara så att Golfströmmen har saktat in finns ingen självklar anledning. Har isavsmältningen i Arktis eller Grönland något med saken att göra eller är det naturliga variationer?
Så övervakas golfströmmen
Argo – Just nu flyter över nästan 4 000 bojar i Argoprojektet omkring i världshaven. De mäter temperatur och salthalt och befinner sig oftast på runt 1000 meters djup, men stiger då och då upp och rapporterar till satellit. Argo-bojarna flyter fritt och kan inte styras. De kan inte användas för att avgöra om Golfströmmen saktar in.
Satellit – Havet övervakas kontinuerligt av satelliter som kan mäta strömningshastighet och temperatur, men det är endast den översta centimetern av havsytan som kan övervakas på det sättet. Satelliterna visar att Nordatlanten har blivit kallare.
Glidare – Nya typer av autonoma farkoster kan styra genom havsdjupen i tre dimensioner. 10 sådana robotar som samverkade skulle kunna övervaka Golfströmmen och avgöra om den saktar in.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, efterlyser mer kunskap.
– Det är omdiskuterat och stora osäkerheter. Jag har ännu inte sett något som jag blir riktigt orolig av när det gäller Golfströmmen eftersom den fluktuerar naturligt, men man har ingen kontinuerlig övervakning och kan inte jämföra med de studier som kommer. Jag tycker därför att steg ett är: börja mät kontinuerligt.
Robotar kan hålla koll på golfströmmen
Att kartlägga gigantiska rörelser i havsdjupen är inte lätt. Satelliter kan bara se ytliga rörelser och riggar och bojar har inte kunnat ge tillräcklig täckning, men nu finns det enligt Anna Wåhlin tekniska förutsättningar att börja mäta.
Autonoma robotar, så kallade Havsglidare, kan kartlägga världshaven på ett helt annat sätt än man kunnat hittills. Göteborgs universitet har precis köpt in en sådan och planerar att utöka flottan.
Havsglidarna kan ”segla” på undervattensströmmarna med hjälp av fenor och roder. De behöver därför ingen propeller för att automatiskt ta sig över Atlanten på en dryg månad. De kan färdas långt nere i djuphaven och stiger då och då upp till ytan och rapporterar av till satelliter. De laddar sina batterier med sol- och vågkraft.
Enligt Anna Wåhlin skulle det räcka med tio sådana glidare för att kontinuerligt hålla koll på Golfströmmen genom att färdas fram och tillbaka över Atlanten. För att kunna läsa ut en trend skulle man behöva minst tio års mätningar, men det skulle ge värdefull kunskap. Dessutom tror hon att det skulle lindra oro.
Kan Golfströmmen ändra riktning?
En sak är säker. Mardrömmen att Golfströmmen skulle vända och snabbt kasta oss nordbor in i en istid är bara en mardröm. Det hände i filmen The Day After Tomorrow från 2004, men kommer inte att hända nu. Golfströmmen är en liten del av en global cirkulation i havet och så länge solen skiner och jorden snurrar är sådana stora och snabba förändringar extremt osannolika, men även mindre förskjutningar kan påverka regionala klimat och ge oss annorlunda väder. Kanske är detta en process vi märker av nu.
Så kan vi påverkas av en långsammare golfström
Det är inte bara själva Golfströmmen som för upp värme från sydligare breddgrader utan även vindar, men det är troligt att en långsammare Golfström skulle leda till en nedkylning. Detta kan dock motverkas av stigande globala temperaturer på grund av växthuseffekten. Det som kommer att märkas är antagligen att vädret blir mer extremt. Något kallare vintrar och fler extremt heta och torra sommarmånader är vad Frederik Schenks forskning pekar mot och det skulle orsaka stora förändringar i den svenska växtligheten. Dessutom skulle minskad årsnederbörd påverka vår vattenförsörjning. Den svenska berggrunden håller inga stora mängder grundvatten och vi är beroende av stor nederbörd. För att tackla en sådan utveckling skulle vi till exempel behöva avsalta havsvatten i stor skala.
– Om vi är rädda för att något ska hända behöver vi övervaka det och man skulle absolut kunna göra det. Det är inte ens en stor kostnad. Det är bara det att någon måste ta ansvar och helst måste flera länder gå ihop, men det kanske inte ens ska vara forskare. Det kanske ska drivas som en miljöövervakning. För när det händer något och vi står inför en rejäl kris, då behöver vi all kunskap vi kan få, säger Anna Wåhlin.
Anna Rutgersson håller med.
– Förändrad cirkulation i hav och atmosfär kan leda till stora förändringar av temperatur och nederbörd regionalt. Genom att öka antalet mätsystem i haven, förbättra satellitövervakningen och våra globala modeller kan vi få bättre förståelse av samverkan mellan hav och atmosfär.
Strömmen kan ta fart igen
Frederik Schenk vid Stockholms universitet efterlyser också kontinuerliga observationer för att vi ska bli mer säkra på vad som händer med Golfströmmen. För att kunna skilja naturliga variationer från förändringar orsakade av till exempel växthuseffekten tror han att vi behöver en mätserie på minst 100 år, men det är ingen anledning att inte börja.
– På 1800-talet reste de ut med fartyg på Atlanten och mätte ytvattnets temperatur på olika platser i havet. Dessa data användes senare för att förbättra våra meteorologiska prognoser och används fortfarande för att rekonstruera historiska havstemperaturer. Då tycker jag att vi borde kunna mäta hastigheten på Golfströmmen idag för att kunna förbereda oss bättre för framtiden.
Även om förändringar är viktiga att följa är havets cirkulation ett samspel mellan världshavens alla strömmar och dess växelverkan med atmosfären. Det långa perspektivet är därför också bra att ha med sig.
– Om Golfströmmen saktar ner ordentlig på grund av ökad mängd färskvatten i norr kan systemet kompensera och några sekler senare kan strömmen ta fart igen, säger Frederik Schenk.
Text: Dag Kättström på uppdrag av forskning.se
Medeltemperaturen i Stockholm under maj månad 1756-2018. Siffrorna har korrigerats för den extra värme som urbana miljöer ger upphov till.
Rom är ett av världens mest klassiska turistmål. En stad med historiska lämningar sedan årtusenden. Och en stad som genererat otaliga guideböcker, från medeltid och framåt.
– Rom är en stad där alla lager finns bevarade. De medeltida vägarna bygger på de antika och väldigt lite har förändrats i stadsmiljön, säger Anna Blennow som är universitetslektor i latin vid institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet.
Hon har lett ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om hur guideboken utvecklats genom historien. Forskarna valde en guidebok var, från medeltiden och in på 1900-talet och studerade dem genom bland annat workshops på plats i Rom.
Beskrivningarna har förändrats
– Vi gjorde stadsvandringar där vi tog ut våra böcker på promenad för att se vad som hände om vi försökte följa dem i verkligheten. Det är först då man fullt ut förstår vilka funktioner de olika böckerna har och vilken målgrupp de riktat sig till.
Forskarna kunde stanna en halv dag vid ett monument eller en plats för att se hur de olika böckernas beskrivningar har förändrats.
– Det var stora skillnader i vad man har tyckt varit sevärt och viktigt, vackert eller fult. Det är intressant att spåra upp vad guideboken tiger om, det säger mycket om tiden.
Piazza Navona
Anna Blennow tar Piazza Navona som exempel, en ikonisk plats full av arkitektur och konst och med stora inslag av barock. Det anses fint idag, men inte under 1800-talet. Då hade guideböckerna nästan inget att säga om piazzan.
Samma sak med Caravaggio, en konstnär vars verk alla vill se idag. De ansågs under en period inte vara bra konst och finns då inte med i böckerna. Vissa platser har förändrats mycket, exempelvis Forum Romanum som grävdes ut i större omfattning i slutet av 1800-talet och först då blev ett viktigt besöksmål.
Stereotyper i befolkningen
Forskarna fann vissa stereotyper, exempelvis i beskrivningar av Roms befolkning. Först nämns de inte alls men skildras sedan som lite farliga.
– När befolkningen dyker upp i böckerna blir de ett pittoreskt inslag – men som resenären helst inte ska interagera med. Man kunde bli lurad och lokala guider påstods kunna komma med osann information.
En guidebok ska dels visa vägen och dels ge information. Den ska vara strukturerad geografiskt så att man kan ta sig fram, men också berätta tematiskt. Förslag på lagom långa promenader återkommer i alla epoker.
– De funktioner som vi hittade i guideböckerna har varit lika under alla tider. Det som har skiftat är vilka som reser och vad de har för syfte med resan.
Ekonomi och infrastruktur styr resandet
De typiska Romresenärerna är dels pilgrimer som besöker religiösa platser, dels historiskt och arkeologiskt intresserade och dels turister som mest vill strosa omkring och äta glass och dricka prosecco.
Medeltiden är pilgrimernas tid, under renässansen och framåt reste de bildade och bemedlade, på 1800-talet ger sig medelklassen ut och under 1900-talet kommer massturismen i stor skala då även arbetarklassen får råd att resa.
– Resandet påverkas mycket av ekonomi och infrastruktur. Som när järnvägsnätet byggs ut över hela Europa och när flygresor blir så pass billiga att nästan vem som helst kan flyga.
Den guidebok Anna Blennow själv djupstuderat är den allra äldsta, från 800-talet. Den finns i ett klosterbibliotek i Schweiz, i ett enda exemplar. Den är kortfattad med listor på monument, men så fiffigt upplagd att de monument som listas på bokens vänstersida också ligger på vänster sida när man rör sig genom staden, och vice versa.
– Den är som en karta i ord.
Världens äldsta guidebok från 800-talet beskriver Rom. Boken finns i ett enda exemplar, på ett Klosterbibliotek i Einsiedeln i Schweiz. Bild: Einsiedeln, Stiftsbibliothek, Codex 326(1076), f. 67r – Manuscript of collected works
Pocketformat bäst
Bilder och kartor kommer först under 1600-talet. Alla böcker som forskarna valt hade samma storlek: pocketformat. Förlag har ibland gjort försök med större format men det enda som verkar funka i längden är den lilla pocketboken.
Vissa guideböckerna talar med en anonym, objektiv röst medan andra har en personlig ton där författaren blir en god vän. Ett exempel på det senare är Rom på 8 dagar från 1927, den första svenska guideboken om staden skriven av journalisten Ellen Rydelius.
– Hon är en pålitlig vän som man tar i handen och ger sig ut med.
Anna Blennow är besatt av guideböcker, så fort hon ska ut och resa tar hon med sig en äldre guidebok. Om den är omkring hundra år eller yngre finns de monument och hotell som den rekommenderar nästan alltid kvar.
– Det är ett jätteroligt experiment som man kan göra.
Annat värde än det digitala
Malin Zillinger som universitetslektor vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet forskar om resenärers sätt att söka information idag. Hon konstaterar att guideboken håller ställningarna – i vår alltmer digitaliserade värld.
– Guideböckerna är fortfarande stora, det är inte så att det digitala har tagit över.
Forum Romanum
Hon konstaterar att guideboken har fått ett annat sorts värde än förr, den har vissa fördelar gentemot det digitala. Den samlar olika sorters information på ett bra sätt, den blir något som vi samlas kring och som vi litar på, mer än på nätet. Vi spenderar tid med guideboken, läser den som en roman och den blir en statussymbol, något att sätta i bokhyllan för att visa upp hur vi rest.
Digital information funkar bäst i vissa situationer: innan vi bestämt resmål, strax innan vi ska besöka till exempel ett museum för att kolla öppettider och sådant, och om vi ska boka resor och boende själva.
– Då spenderar vi mycket tid på nätet. Myten om att sökningar på internet är enkla – det stämmer inte. Det är inte alltid lätt att hitta, sökvägar är inte så logiska.
Lagom kunskap är bäst
Malin Zillinger menar att vi vill ha lagom mycket fakta innan vi ger oss ut och reser.
– Jag behöver ett visst mått av information – men inte för mycket. Jag vill vara en äventyrare och kunna upptäcka saker på plats och det gör jag inte om jag redan vet allt.
Malin Zillinger gjorde för ett antal år sedan en studie vid turistforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet om hur tyska guideböcker skildrade Sverige. Hon fann bland annat att de inte alltid hade så bra koll på geografin, en av dem hade exempelvis Idre i Dalarna som den nordligaste destinationen. Men det har blivit bättre konstaterar hon.
– De har bättre koll idag, de som skriver guideböcker är ofta hängivna resenärer. Det är sällan jag upptäcker några felaktigheter.
Hon fann också vissa stereotypa beskrivningar av Sverige, som ”älgarnas land” eller ”de röda stugornas kungarike” – och det lever kvar.
– Det är svårt att förändra stereotyper. Om bilden av Sverige är att där finns älgar och att det är roligt – då blir det också det som jag letar efter. Bilden av Astrid Lindgren-landet lever fortfarande starkt, beroende på att generationen som läste henne när de var små vill förmedla det vidare till sina barn.
Text: Helena Östlund, på uppdrag av forskning.se
Två till tre gånger per år. Vid fler tillfällen än så kan inte barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder äta fet fisk från Östersjön. Vi andra kan äta fisken högst en gång i veckan. Det handlar framför allt om strömming, men också vildfångad lax.
Rekommendationen kommer från Livsmedelsverket. Att den finns är en förutsättning för Sveriges undantag från EU-regler som förbjuder försäljning av så här giftiga livsmedel. Ett tillfälligt tillstånd har funnits sedan 2002. Tio år senare, när undantaget blev permanent, sa den tyske representanten för EU-kommissionen så här:
”Det är en rättighet för den svenska regeringen att förgifta sin egen befolkning”.
Bakom undantaget finns en omsorg om fiskerinäringen.
Det gift som vi svenskar tillåts stoppa i oss heter dioxin, en förening som är fettlöslig och mycket svår att bryta ner. Den blir därför kvar i naturen och halterna ökar ju längre upp i näringskedjan man kommer. Dioxin förs över via moderkaka och bröstmjölk och kan påverka fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet samt orsaka cancer.
Flera dioxinvarianter
Dioxin finns i 210 olika varianter. Det är något som Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö vid SLU har utnyttjat när hon och hennes kollegor har tagit reda på var dioxinet kommer ifrån. Spårningen börjar med ett sedimentprov som analyseras för att ta reda på vilka dioxinvarianter som finns just där.
Ett miljögift som bildas oavsiktligt
Dioxiner är samlingsnamn för klorerade miljögifter, som polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Gruppen dioxiner består av sammanlagt 210 olika föreningar.
Dioxiner användas inte till något, utan bildas oavsiktligt vid förbränning av till exempel ved och avfall samt där ämnen som innehåller klor förekommer.
Dioxinernas egenskaper som giftiga, fettlösliga och långlivade gör dem mycket skadliga om de sprids i miljön, eftersom de lätt tas upp och ansamlas hos människor och djur.
Källa: Naturvårdsverket
– Vi försöker jobba med så många varianter som möjligt och har kunnat använda ett 50-tal, säger Karin Wiberg.
Hon och hennes kollegor kom fram till att det finns sex olika slags källor med varsitt fingeravtryck; en kombination av olika dioxinvarianter.
Bieffekt av förbränning
Dioxin är inte ett ämne eller en kemikalie som används i någon form av produktion, utan uppstår som en biprodukt vid till exempel förbränning. Ett annat ursprung är klorblekning.
– En viktig slutsats från våra sedimentstudier blev att luft är den största källan men att vi också ser bidrag från cellulosaindustrin, säger Karin Wiberg.
Nästa steg, att ta reda på var dioxinet i själva fisken kommer ifrån, var betydligt svårare. Fiskar kan nämligen bryta ner vissa varianter av dioxin, vilket gör att bara 17 av de 210 varianterna blir kvar.
– Första utmaningen var om det skulle gå att göra över huvudet taget, säger Karin Wiberg. Men sedan kom vi på hur vi skulle göra det.
Resultatet förvånade forskarna. Medan halterna från atmosfäriska källor av dioxin gick ner fanns en annan dioxinkälla där halterna låg stabilt eller gick upp något: tetraklorfenol, ett bekämpningsmedel som användes för att skydda trä mot mögel bland annat på sågverk.
– Det var oväntat för användning av klorfenolprodukter är förbjudna sedan länge och används inte, säger Karin Wiberg.
Mätt dioxin i strömming
Resultatet tyder på att fler faktorer spelar in. Forskarna har använt sig av data från Naturhistoriska riksmuseets återkommande mätningar av dioxinhalter i strömming. Där har storleken använts som mått på ålder. Men om fiskarnas tillväxt blir långsammare över tiden innebär det att de fiskar som studeras blir äldre och äldre, och därmed har samlat på sig större doser dioxin.
– Det är något som vi tycker att man ska titta vidare på, säger Karin Wiberg.
Hur mycket och vilka varianter av dioxin som finns i fisken påverkar Sveriges möjlighet att behålla undantaget. Om halterna sjunker tillräckligt mycket skulle strömmingen och laxen kunna säljas även på andra marknader.
Dioxin i fet fisk
Människan får i huvudsak i sig dioxiner från feta animaliska livsmedel som fisk, mjölk och kött.
Vildfångad lax, öring och sill/strömming från hela Östersjön – från Skånes sydkust till norra Bottenviken – innehåller så höga halter av dioxin och PCB att de innebär en hälsorisk, även om de har halter strax under EU:s gränsvärde. Detta gäller även vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern och röding från Vättern.
För konsumtion av dessa fiskar har Livsmedelsverket särskilda rekommendationer.
– Problemet är att halterna i fisken inte sjunker i den takt man vill att den ska sjunka, säger Karin Wiberg.
När strömming från Östersjön kommer att kunna säljas utomlands är oklart. För att snabba på processen kan det bli aktuellt att försöka rena sedimenten från dioxin.
– Vårt budskap är att det kan finnas anledning att ägna större uppmärksamhet åt förorenad mark och sediment, säger Karin Wiberg. För oavsett vad som orsakar för höga halter står det klart att den relativa betydelsen av klorfenolkällan har en ökande tidstrend medan luftens påverkan minskar.
Sedimenten på havsbottnen innehåller fler föroreningar än dioxin, och flera myndigheter hanterar idag frågan om vad som ska göras åt dem. Förra året bildades en arbetsgrupp med representanter från flera myndigheter som ska komma fram till vilken myndighet som ska ha huvudansvar och vad som kan göras. Resultatet ska presenteras hösten 2018.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Inför beslut om tvångsvård av kvinnor med svårt missbruk görs en bedömning av vårdbehovet, vanligtvis genom en intervju. Men i vissa fall görs en så kallad utökad bedömning med mer omfattande tester. En studie gjord vid Göteborgs universitet visar att den utökade bedömningen inte leder till ett bättre vårdresultat för kvinnorna – samtidigt som den är mycket kostsam för kommunen.
Kostsamma tester − Merkostnaden för de kvinnor som fick en utökad bedömning var mellan 256 000−557 000 kronor per person. Ungefär hälften av kostnaden föll på socialtjänsten i kommunen, säger Tina Olsson, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Förklaringen till merkostnaden var bland annat de särskilda psykologtester och psykiatriska undersökningar som ingick i en utökad utredning. Meningen är att resultatet av testerna ska vara ett stöd i utformningen av kvinnornas vård- och behandlingsplaner.
− Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen, säger Tina Olsson.
Var tionde dog trots vård Tillsammans med professor Mats Fridell vid Lunds universitet har hon följt 228 kvinnor, som på grund av ett svårt missbruk tvångsvårdades mellan åren 1997 och 2000 på ett behandlingshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Kvinnorna tvångsvårdades inom ramen för LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga). Av dessa kvinnor fick 130 en utökad bedömning.
Tio procent av deltagarna i studien dog inom fem år på boendet där de tvångsvårdades. De hade då en genomsnittsålder på 34,5 år.
− Det är en smärtsam siffra som säger oss att detta är en mycket utsatt grupp. Dödligheten är betydligt högre än för andra kliniska grupper missbrukare i Sverige och internationellt. Den här gruppen löper också en stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, säger Tina Olsson.
Få erbjöds KBT Endast tio procent av deltagarna i studien blev erbjuden en behandlingsinsats när de tagits in för tvångsvård, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedelsbehandling. Forskarna menar att resultatet väcker frågan huruvida professionella inom socialtjänst har tillräcklig kunskap för att kunna tolka resultat från utökade bedömningar.
− Kvinnor med svårt missbruk är en extremt utsatt grupp som löper hög risk att hamna i fängelse eller dö i ung ålder. Det är relevant att ta reda på om de behandlingsinsatser som erbjuds den här utsatta gruppen överhuvudtaget är verkningsfulla, säger universitetslektor Tina Olsson.
Kontakt:
Tina Olsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, tina.olsson@socwork.gu.se, 031−786 1584
Ett svenskt forskarlag från Malmö universitet har tillsammans med tyska kollegor utvecklat en hybrid kraftkälla – som klarar av att samtidigt utvinna solenergi och biokemisk energi från kroppsvätska och sedan lagra dessa två som elektrisk energi i samma enhet.
Det supertunna biobatteriet kan komma att ersätta dagens konventionella batterier i framtida mobila enheter både på och i kroppen eller integrerade i våra kläder.
Det är Sergey Shleev, professor i biomedicinsk teknologi och verksam vid Biofilms Research Center for Biointerfaces vid Malmö universitet, som leder det svenska forskarlaget.
– Runt 90 procent av de batterier vi använder på jorden i dag återanvänds inte. Med tanke på att vi beräknas ha runt 20 miljarder bärbara uppkopplade prylar år 2020 är situationen ohållbar, säger Sergey Shleev.
Socker från kroppen blir el
I en artikel publicerad i början av 2018 i tidskriften Elsevier, visar man att den energirika sockerarten glukos kan utvinnas ur kroppen och sedan transformeras och lagras som elektricitet.
– Vi har utvecklat ett flexibelt och transparent material som både kan omvandla och lagra energi. Nästa steg för oss blir att förfina tekniken så att kraftkällan får maximal laddningspotential och blir ännu miljövänligare, säger Sergey Shleev.
Som exempel på det senare nämner Sergey Shleev att byta ut metallen i bränslecellen mot miljövänliga och nedbrytningsbara polymerer, som är grundstommen i många plaster. Men man vill också undersöka möjligheten att utvinna energi ur olika typer av kroppsvätskor; som svett, saliv, blod och även tårar.
Transparent material fångar upp solenergi
Det finns stora vinster med ett material som är både flexibelt och transparent. Flexibilitet innebär att kraftkällan går att integrera i saker som kräver följsamhet: som linser, plåster och även kläder. Transparensen är – förutom den rent kosmetiska fördelen – en viktig funktionell egenskap då den möjliggör för solenergin att nå fram till cellens samtliga lager.
– Det finns många potentiella bränslen i vår kropp. Man kan säga att konstruktionen vi tagit fram fungerar som en liten miniatyrkropp. Det är samma process. Vi förser den med bränsle – i detta fall är maten glukos – som sedan oxideras i molekylärt syre.
Andra kemiska föreningar som kan fungera som bränsle är bärnstenssyra, etanol och även mjölksyra som det redan påbörjats studier om.
Men solenergin då? Är det nödvändigt att komplettera med extern energi eller kan det räcka med den som kommer från kroppen? Man ska aldrig säga aldrig, menar Sergey Shleev. Men med den kunskap man besitter i dag behöver kraftkällan en liten knuff utifrån för att komma upp i tillräcklig spänning. Det kan vara elektromagnetisk strålning från solen, det kan vara termisk energi, men det kan också vara mekanisk energi eller rörelseenergi.
Piezoelektriska kläder
Forskare på Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett vävt tyg som ger ifrån sig elektricitet när det sträcks eller utsätts för tryck. Tillräckligt för att tända en lampa eller driva en miniräknare. Teknologin bygger på den piezoelektriska effekten – som innebär att elektricitet skapas ur en mekanisk rörelse i samband med att material deformeras. Resultaten publicerades i våras i tidskriften Flexible Electronics.
– Vi har använt tekniken i textilen i axelremmen på en väska. Ju tyngre väskan är packad och ju större del av väskan som består av vår väv, desto mer energi får vi ut, säger Anja Lund som är doktor i materialvetenskap och ingår i forskarlaget som leds av professor Christian Müller på Chalmers.
Hon radar upp en uppsjö av möjliga prylar och accessoarer som tekniken kan komma att användas till: i innersulan på skor så att energi alstras när man går eller springer, i tyg i stolsitsar så att el bildas vid själva stjärtgnuggningen, eller i tajta plagg som kan ta upp vibrationer från till exempel hjärtslag när man motionerar.
Utnyttjar spillenergi
Forskarlaget har även utvecklat en termoelektrisk textil där el genereras tack vare den temperaturpotential som uppstår mellan kroppen och dess omgivning, så kallad värmegradient. Just denna effekt är alltså maximal på vintern då temperaturskillnaden blir som störst mellan ute och under mössan där mest värme lämnar kroppen.
Att konvertera rörelse- eller värmeenergi till elektricitet som i exemplen ovan, går under benämningen ”energy harvesting”.
– Men till skillnad från ett vattenkraftverk, som ju också omvandlar mekanisk energi till el, handlar det här om att ”skörda” spillenergi som finns i vår omgivning och att detta görs utan negativ inverkan. Men denna spillenergi är i allmänhet relativt liten och opålitlig varför det blir extra viktigt att kombinera olika energislag, säger Anja Lund.
Nästa steg är därför att konstruera ett hybridtyg som kombinerar den piezoelektriska effekten med en termoelektrisk textil, men som också har inbyggda solceller så att tekniken blir oberoende av en konstant rörelse.
– I framtiden tror jag att många saker som används vid aktivitet, som pulsklockor och andra teknikprylar, kommer att integreras i tyger som har ett nätverk av flera sensorer istället för ett konventionellt batteri, säger Anja Lund.
Nätverk av sensorer på kroppen
BodyNET är ett populärt samlingsnamn för när ett nätverk av sensorer, chip och implantat på, i och utanpå vår kropp samverkar i ett eget lokalt kroppsnätverk. Det kan också kopplas samman med andras kroppsnätverk.
Text: Magnus Erlandsson på uppdrag av forskning.se
Kan man vara beroende av socker? Frågan har debatterats i flera decennier utan att få något entydigt svar. Kanske är det dags att överge det kontroversiella begreppet.
Att människor kan vara beroende av droger är det få som tvivlar på, men på senare år har även andra aktiviteter kvalat in som beroenden.
Spelmissbruk klassades som ett beroende 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling. I juni 2018 meddelade WHO att dataspelsberoende klassas som en sjukdom i organisationens nya version av diagnosmanualen ICD.
Sockerberoende och shoppingberoende
När spelmissbruk blev en del av beroendefamiljen fanns farhågor om att det skulle öppna för andra ”s”, närmare bestämt sockerberoende och shoppingberoende. Men sockerberoende har, trots en flitig användning av begreppet, aldrig godkänts som diagnos.
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.
Socker påverkar hjärnan
– Man vet att även sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan ganska analogt jämfört med andra substanser som alkohol och droger, även om inte lika starkt. Sedan är det också olika starkt för olika individer.
Även om Fred Nyberg menar att det finns personer som har ett beroende av sötsaker är han tveksam till en diagnos.
– Jag vet inte om samhället skulle klara av en sådan sak, jag tror att det skulle öka köerna i en redan överbelastad vårdkedja. Men för den skull får vi inte förneka problematiken.
Spelberoende är en diagnos
Varför har spelande fått en diagnos, men inte socker? Båda orsakar en betydligt svagare utsöndring av dopamin än droger. Enligt Fred Nyberg är det de sociala och yrkesmässiga konsekvenserna som skiljer dem åt.
– Vid spelberoende drabbas familjen; man riskerar att hamna på bar backe och det ökar risken för en komplicerad psykisk situation. När det gäller sötsaker kan man diskutera hur man stör sin omgivning, det är åtminstone inte lika uttalat.
Inget kemiskt beroende
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet, är än mer skeptisk till en diagnos för sockerberoende.
– Det är inte frågan om ett kemiskt beroende här, ämnen som ger ett sånt beroende har en starkare effekt ju mer direkt de kommer till hjärnan. Med socker är det precis tvärtom, om du äter socker kan du få en kick av det men om du sprutar in socker får du inte någon som helst kick i hjärnan.
Har blivit en språkfråga
I och med diagnosen spelberoende har, menar Claude Marcus, begreppet missbruk breddats. Därmed har frågan om beroende gått från kemi till att bli en språkfråga.
– För spelberoende handlar det om ett repetitivt beteende som är skadligt för samhället och då har vi sänkt kraven för missbruk, säger Claude Marcus.
Att kraven har sänkts innebär dock inte att sockerberoende ska bli en diagnos.
– Det finns inget bra med att införa en sådan diagnos, den som säger att han är sockerberoende vill oftast ha en kombination av socker, fett och en gnutta salt. Om man breddar beroendebegreppet för mycket förlorar det sin mening.
Vad skulle krävas för att socker ska klassas som beroendeframkallande?
– Då måste man hitta specificiteten att det är just socker man är beroende av, att skilja på socker och matberoende. För det andra ska man helst ha ett bestående sug efter sockret. Vi vet att om du håller upp med att äta socker ett tag så försvinner suget efter någon vecka, så är det inte med något annat biokemiskt beroende. Så det finns många kriterier som skulle behöva uppfyllas.
Claude Marcus var en av de forskare som medverkade i en rapport från SNF, Swedish Nutrition Foundation, publicerad 2015. Rapporten finansierades av branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel och kom fram till att det inte finns några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, anlitades för att faktagranska rapporten. Hon ansåg att det fanns bevis för sockerberoende och vägrade skriva under.
Processad mat med mycket socker
Idag är Charlotte Erlanson-Albertsson beredd att överge diagnosen sockerberoende för det som på engelska kallas ”food addiction”.
– Jag tycker inte att vi ska kalla det för ett sockerberoende för det är inte socker de är beroende av utan mat som innehåller socker, så vi borde kalla det matberoende, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Men beroendet gäller inte vilken mat som helst utan den som är kraftigt processad och innehåller en hög andel socker och fett.
– Den här väldigt koncentrerade maten är anrikad, ingen naturlig produkt har så höga koncentrationer. Det hade varit bättre om man hade kommit på en bättre svensk översättning, för det är inte vilken mat som helst.
Något arbete med att ta fram en sådan diagnos pågår inte, vad Charlotte Erlanson-Albertsson känner till, men om det fanns en skulle hon gärna delta.
Bitten Jonsson, sjuksköterska och beroendespecialist, är den som tillsammans med Charlotte Erlanson-Albertsson har slagits hårdast för diagnosen sockerberoende. Hon vill inte använda något annat begrepp.
– Det vore livsfarligt, för det är socker och vitt mjöl som är farligt. Jag tycker att man ska lyfta sockerberoende ännu mer.
Bitten Jonsson har behandlat patienter för sockerberoende i drygt 20 år, på senare år har hon gått över till att utbilda andra terapeuter.
Hur har synen på sockerberoende förändrats?
– I den offentliga sfären, hos livsmedelsverket och sjukvården och socialtjänsten har det inte accepterats officiellt, men genomslaget hos människor blir bara större.
Att sockerberoende ska accepteras som diagnos har hon inga förhoppningar om.
– Det ligger ljusår bort. Men det är oetiskt att inte diagnosticera för då kommer man välja fel behandlingsmetod. Om jag har patienter med beroende och får jag inte invagga dem i en falsk förhoppning att de ska kunna äta vad som helst senare.
Polariserad debatt
Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var den som gick igenom forskningen om sockerberoende i arbetet med den omdiskuterade rapporten för SNF. Hon beskriver debatten om sockerberoende som polariserad.
– Det känns som att det finns två väldigt tydliga läger som inte kommer överens, vissa säger att socker ger ett extremt beroende och andra att det inte gör det.
Hennes slutsats, efter att ha gått igenom litteraturen, blev att det finns forskning som tyder på att socker kan vara beroendeframkallande men det behövs fler studier. Den slutsatsen gäller fortfarande. Själv forskar hon på aptitreglerande hormoner, vilka skulle kunna vara en mekanism i skapandet av ett missbruk.
Kan man kalla det ett matberoende istället?
– Det är åt det hållet forskningen svänger. När man tittar på litteraturen kring palatable food handlar det om hur man äter maten.
Vad skulle en diagnos betyda?
– Den skulle innebära mycket för synen på personer som har en annorlunda ätprofil, att man inte ser dem som dåliga karaktärer som man såg på alkoholberoende förut, utan betraktar dem som sjuka.
Finns det en risk att man urvattnar begreppet beroende?
– Fast är det ett beroende så är det ett beroende, men det gäller att man har vetenskapligt stöd.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Många känner igen att när vi inte mår bra i magen kan det påverka humöret, och tvärtom: när vi är oroliga, kan vi bli dåliga i magen eller må illa. Psykiska symtom vid tarmbesvär har läkare noterat sedan sekelskiftet 1900. Då ansågs symtomen bero på hysteri. Forskningen om eventuella kopplingar mellan psyke och tarm har pågått sedan dess.
En sjukdom som tros bero på ett avvikande samspel mellan tarm och hjärna är IBS, irritable bowel syndrome, det vill säga känslig tarm. Patienterna har normala resultat vid alla provtagningar men får ändå regelbundet magont, diarréer och/eller förstoppning. En del lider också av ångest och/eller depressiva symtom.
Kopplingen till stress är känd sedan 1940-talet, men förklaringen av sambandet har skiftat genom åren. I perioder har man trott att tarmsymtomen orsakar stress, i andra perioder tvärtom att stress orsakar tarmsymtomen.
– I dag vet vi att båda hållen gäller: hjärnan och tarmen påverkar varandra i ett ömsesidigt komplext samspel, genom det som kallas tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter, specialist på mag-tarmsjukdomar på universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet.
Avvikelser i tarm-hjärna-axelns funktion
På 2000-talet kom en ny hjärnavbildningsteknik, fMRI, som gör det möjligt att undersöka hjärnans funktion. Patienten ligger då i en magnetkamera som mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, något som avspeglar pågående hjärnaktivitet. Man kan till exempel blåsa upp en ballong i tarmen och ser hur hjärnan reagerar på det.
– På så sätt kan vi ringa in vilka delar i hjärnan som hör till tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter.
Tarmen tar upp de näringsämnen vi behöver, men den ska samtidigt se till att främmande ämnen, som bakterier, inte tas upp i kroppen utan förs ut med avföringen. Tarmen fungerar alltså som en barriär mot skadliga ämnen. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären, och i förlängningen hjärnans funktioner. Forskarnas teori är att de bakterier vi har i tarmen kan producera ämnen som får tarmens försvar att fungera sämre. Tarmen börjar då släppa in dessa skadliga ämnen i tarmslemhinnan. Där aktiveras nervceller som signalerar smärta – patienten får magont.
Något annat som kan hända är att ämnena går från tarmen ut i blodet och vidare till hjärnan – som skapar en stressreaktion. Stressen kan i sin tur påverka tarmens rörelser, som påverkar bakteriesammansättningen, som i sin tur påverkar tarmbarriären och så vidare. Kedjereaktionen kan också starta i hjärnan: ångest eller smärta kan påverka tarmens barriärfunktion så att genomsläppligheten av skadliga ämnen ökar – och så fortsätter kretsloppet igen.
– I våra studier ser vi att sammansättningen av tarmfloran påverkar försökspersonernas hjärnaktivitet, som vi mäter med fMRI. Preliminära resultat talar för att detta samspel skiljer sig mellan patienter med IBS och friska personer, men än har vi en lång väg att gå innan vi förstår det komplexa samspelet fullt ut, säger Magnus Simrén, specialist på mag-tarmsjukdomar och professor vid Institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Med ett kilo bakterier i tarmen
Tarmflora är de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Mängden tarmbakterier hos en vuxen människa uppgår till drygt ett kilo. Antalet mikroorganismer är tio gånger fler än antalet celler i kroppen. Bakteriefloran består av mellan 300 och 1 000 olika arter, men den allra största delen, 99 procent, utgörs av cirka 30–40 arter. En av de allra vanligaste är kolibakterien, Escherichia coli, ofta förkortat E. coli.
Källa: Wikipedia
I tarmen uppstår ständigt en mängd nervimpulser som inte är nödvändiga för hjärnan att känna till och bearbeta. Normalt har vi ett slags filterfunktion, på ryggmärgsnivå och lokalt i tarmen, som stoppar oviktiga nervimpulser. Hos IBS-patienter är den här filterfunktionen störd, så att fler smärtsignaler verkar nå hjärnan.
Dieten påverkar tarmsymtomen
Under 2010-talet har det kommit allt fler studier som handlar om hur den mat vi äter påverkar tarmfloran och därmed hur tarmen mår. Om man har en känslig tarm kan vissa svårnedbrytbara sockerarter, så kallade FODMAP som finns i grönsaker och frukt, ge upphov till symtom.
Kolhydraterna som jäser i magen
FODMAP är en förkortning av orden Fermenterbara, Oligo-, Di-, Mono-sackarider och Polyoler. De är enkla kolhydrater som drar in vatten i tarmen samt skapar gaser när de jäser. Därmed vidgas tarmen, vilket personer med känslig tarm känner av som smärta i magen.
FODMAP-diet innebär att livsmedel med jäsningsbara kolhydrater helt utesluts ur kosten, för att sedan läggas till en efter en. Det är inte säkert att den med tarmbesvär är känslig för alla livsmedel.
FODMAP delas in i fyra kategorier:
Fruktos – fruktsocker som finns i honung, frukter och grönsaker.
Laktos – mjölksocker som finns i mejeriprodukter.
Oligosackarider – kostfibrer som finns i exempelvis baljväxter, lök och spannmål.
Sockeralkoholer – sötningsmedel som finns i exempelvis sockerfritt tuggummi.
– Då kan man minska intaget av dessa livsmedel och ersätta dem med andra grönsaker och frukter. Våra preliminära forskningsresultat visar att den tarmflora som patienten har påverkar hur hen svarar på FODMAP-dieten. På sikt hoppas vi kunna ge individuella kostråd som en del av behandlingen, säger Magnus Simrén.
Från studier på möss vet man att ändrad tarmflora förändrar djurens stressnivå. Än har man inte kunnat bevisa att det gäller även för IBS-patienter, men det finns studier som tyder på att tarmflorans sammansättning spelar roll för symtomen.
– Vi vet att tarmfloran har betydelse vid till exempel depression, autism och Parkinsons sjukdom. Om vi kan hitta något mer specifikt om IBS så skulle vi kunna behandla sjukdomen genom att förändra tarmfloran, säger Susanna Walter.
Ett sätt att påverka tarmfloran, som numera även saluförs av olika företag, är att tillföra levande goda bakterier, så kallad probiotika, så att bakteriesammansättningen i tarmen blir mer gynnsam. Hittills har man i internationella studier sett viss effekt på IBS av det.
– Men det finns inga studier som jämför olika preparat, så vi vet inte idag vilka probiotika som är bäst och för vilka typer av IBS, säger Magnus Simrén.
Ät varierat och så mycket fibrer du tål
Annars gäller det enligt honom att äta balanserad kost, till exempel enligt den gamla kostcirkeln, men minska på köttet och basera dieten mer på grönsaker och frukt, så länge ens mage tål det. Frukt och grönt innehåller nämligen fibrer som skyddar mot många svåra sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och olika typer av cancer. De bryts inte ner i magsäcken utan når tjocktarmen där de utgör näring till hälsofrämjande bakterier. I jäsningen produceras smörsyra, som tarmcellerna behöver för att upprätthålla sin barriärfunktion, så att skadliga ämnen inte kommer in i tarmslemhinnan.
Livsmedel med lågt FODMAP
Grönsaker: alfalfa, böngroddar, gröna bönor, bok choy, paprika, morot, gräslök, choy sum, gurka, tomat, isbergssallat och zucchini.
Frukt: banan, apelsin, mandarin, vindruvor och melon.
Bröd och spannmål: havre, glutenfritt bröd (de flesta sorter), surdegsbröd och vanligt bröd gjort på dinkel, glutenfri pasta, ris och quinoa. Mjöl av siktad dinkel, hirs, quinoa, teff, durra, ris, majs och bovete.
Kex: glutenfria kex, ris- och majskakor.
Nötter och fröer: pumpakärnor, solroskärnor, valnötter, pekannötter, jordnötter.
Drycker: vatten, kaffe och te (i begränsad mängd).
Källa: Arla
– Fibrer är bra för tarmfunktionen, men kan bli för mycket och då förorsaka gasbildning, så ät så mycket fibrer du tål, säger Magnus Simrén.
Vad kan vi mer göra för att tarmen ska må bra?
– Lev hälsosamt, det vill säga motionera regelbundet, minska eventuell stress, ät regelbundet, stressa inte vid maten, sov ordentligt och se till att må psykiskt bra.
Text: Inna Sevelius, på uppdrag av forskning.se
Regeringen stretade länge emot, men våren 2017 gav man efter för oppositionens krav på sänkta bullerkrav vid bostäder. Detta trots att Boverket i en rapport hade slagit fast att högre bullernivåer bara skulle ge marginellt fler bostäder.
Kraven handlar om de ljudnivåer som finns utanför bostaden, vid fasaden. Att åstadkomma en tillräckligt tyst miljö inomhus anses inte vara några problem. Men då måste fönstren vara stängda. Det råder visserligen delade meningar om huruvida fönster i en nybyggd lägenhet bör öppnas eller inte, men än så länge utgår regelverket ifrån att de ska kunna öppnas.
Göran Pershagen sitter med i den grupp inom WHO som tar fram nya riktvärden för buller. Arbetet ska vara klart till sommaren och kommer troligen att resultera i skärpta bullerkrav.
Höjt riktvärde för buller vid fasad
I juni 2015 höjde regeringen riktvärdet för buller 55 till 60 decibel vid fasaden för bostäder upp till 35 kvadratmeter.
Den 1 juli 2017 höjdes riktvärdet igen, till 65 decibel. Då höjdes även riktvärdet för större bostäder, från från 55 till 60 decibel.
WHO:s nuvarande riktvärde för den genomsnittliga bullernivån utomhus vid fasad är 55 decibel.
Decibelskalan är logaritmisk och en höjning med 10 decibel, dB, motsvarar en tiofaldig ökning av antalet bullrande fordon.
Vilken skada gör då buller? Vad händer med den kropp som utsätts för det här oönskade ljudet?
– Det finns ett relativt säkert samband mellan buller från vägtrafik och hjärtinfarkt, säger Göran Pershagen. Det finns flera epidemiologiska undersökningar som pekar i samma riktning. WHO har värderat underlaget som starkt och av hög kvalitet när det gäller detta samband. Det är ungefär så långt man kan komma med epidemiologiska undersökningar.
Samband mellan buller och övervikt
Nu studerar Göran Pershagen och hans kollegor sambandet mellan buller och övervikt.
– Det finns väl belagda samband mellan stress och övervikt, samt mellan sömnstörningar och övervikt. Så det är ingen orimlighet att långvarig bullerexponering kan påverka risken för övervikt eftersom buller ger upphov till både stressreaktioner och sömnstörningar. Men det epidemiologiska underlaget är osäkert, det finns för få undersökningar.
I maj försvarade en av Göran Pershagens doktorander en avhandling om buller och övervikt.
– Han ser ett samband mellan bullerexponering framför allt från flyg och väg och övervikt. Han ser också samband mellan risken att insjunkna i högt blodtryck och flygbullerexponering. Men som alltid när det gäller epidemiologiska undersökningar och slutsatser om orsak måste man ha flera undersökningar i samma riktning.
Det är framför allt utsattheten för olika slags trafikbuller som har studerats, alltså biltrafik, flyg och tåg. Både då det gäller hjärtinfarkt och övervikt var riskerna störst hos personer som samtidigt var utsatta för buller från alla tre trafikslagen.
– Våra undersökningar pekar i riktningen att flygbuller är mest skadligt, säger Göran Pershagen. Det kan ha att göra med att det är ett mer intermittent buller med höga peakar av tystnad emellan.
Lägre bullerkrav ger fler bostäder
De nya reglerna för bostäder påverkar framför allt buller från vägtrafik; i teorin kan framför allt mindre bostäder nu byggas på mark som tidigare inte kunde exploateras. Enligt branschorganisationen Studentbostadsföretagen har produktionen av studentbostäder ökat de senaste åren. En orsak är de lägre bullerkraven som både innebär att det finns mer tillgänglig mark och att marken kan utnyttjas mer effektivt.
I Lund har de nya reglerna inneburit att AF Bostäder har kunnat bygga fler små lägenheter.
– Vi hade en detaljplan som höll på att tas fram när den nya bullerförordningen kom, säger Magnus Cederberg, fastighetsutvecklingschef på AF Bostäder. Då bestämde vi att vi börjar om för att kunna få den nya förordningen att gälla.
Resultatet blev fler små lägenheter. Om de hade följt den gamla förordningen hade de tvingats bygga färre lägenheter, av typen genomgångslägenheter – som har en tystare sida och därmed lägre bullerkrav vid den fasad som vetter mot väg.
För Göran Pershagen är det här inte några goda nyheter.
– Långtidseffekterna kommer att visa sig om flera år, men man riskerar att bygga sig fast i ett stort antal bostäder som är hälsovådliga.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Ljudnivåer
I sovrummet på natten eller i en tyst skog, 20-30 dB(A)
På bibliotek och kontor, 40 dB(A)
Ett samtal, vänner emellan, 60 dB(A)
I bilen, 70 dB(A)
Tung trafik, 80 dB(A)
Motorsåg, 100 dB(A)
Rockkonsert, 110 dB(A)
Smärtgränsen, 120 dB(A)
Fyrverkerier, 130 dB(A)
Att lida av dysmorfofobi, eller Body dysmorphic disorder (bdd) som diagnosen heter på engelska, är något helt annat än vanlig oro sig för att inte se nog bra ut. Den som drabbas upplever sitt eget utseende som fruktansvärt, trots att andra tycker att allt ser helt normalt ut.
– Det vanligaste är att det är helt självupplevt. Men det kan också finnas en defekt som är så liten att jag inte ser den förrän de pekat på den. Det kan vara ett ärr efter en finne eller något sådant, säger Jesper Enander som forskar om diagnosen vid Karolinska Institutet.
Att ingen annan ser skavanken hjälper inte den som har dysmorfofobi. Föreställningen är stark nog att leda till tvångsmässiga, ritualliknande beteenden. Den som drabbas lägger mycket tankeverksamhet och tid på att försöka åtgärda eller dölja problemet.
– Många ägnar sig åt överdriven sminkning, och kan behöva timmar för att fixa sig innan de går ut. Eller så kan de sitta och känna på delen som de tycker är ful, säger Jesper Enander.
Många av de som drabbas vänder sig till skönhetsindustrin. Deras egen bild av problemet är att det finns brister i utseendet, inte att de har en skev uppfattning av sig själva.
– De tittar sig i spegeln och tänker att de är fula. Med den upplevelsen är det ju inte logiskt att söka sig till psykiatrin, utan till hudläkare eller plastikkirurger. Där kan de få sitt “problem” åtgärdat, säger Jesper Enander.
Men eftersom det inte finns någon fysisk defekt som går att lösa hjälper varken operationer eller skönhetsprodukter. I stället kan problemen bli värre. Ångesten vid dysmorfofobi fungerar som annan ångest: man försöker bli av med den. Men den lättnad som kommer av att gå igenom en skönhetskur eller dölja sitt ansikte är bara tillfällig. Så småningom måste “dosen” ökas, och patienten har hamnat i en negativ spiral som gör att dysmorfofobin får spela en allt större roll i livet.
Den som drabbas av dysmorfofobi kan få ganska bra hjälp av medicinering, men ännu bättre är kognitiv beteendeterapi, KBT. Tyvärr är det få som erbjuds behandlingen, drygt en av tio. En anledning, tror Jesper Enander, är kunskapsbrist.
– Eftersom det handlar om utseende finns det risk att problemen bagatelliseras, trots att de kan vara extremt handikappande. Kunskapen om diagnosen är låg, inte minst inom vården. Många blir avfärdade med en försäkran om att de ser normala ut och att det går nog över.
Alltså är det många som lider i tysthet. Känslan av att vara ful kan vara så stark att det ibland inte går att visa sig för andra. I stället blir man sittande hemma.
– Besvären leder till stort lidande och personen fungerar sämre överlag. Det går ut över arbete, skola och ens sociala liv.
En av de frågorna som Jesper Enander och hans kollegor försökt svara på i sin forskning är hur vanlig diagnosen är. För att få reda på det fick runt 15 000 personer, från 15 år och uppåt, svara på frågor om eventuella besvär.
Slutsaten: omkring en till två procent lider av bdd, vilket gör diagnosen till ungefär vanligt förekommande som anorexia. Studien visade också att flickor utvecklar bdd ett par år tidigare än pojkar, vilket förklaras med att flickornas utveckling helt enkelt ligger några före pojkarnas i tonåren. Vid 15 och 18 års ålder var det mycket vanligare för flickor att ha diagnosen, men i vuxen ålder var skillnaden mindre.
Vad beror på dysmorfofobi på?
Eftersom deltagarna i Jesper Enanders studie bestod av tvillingpar gick det att räkna ut att hur stor del av förklaringen som ligger i våra gener. Svaret var ungefär hälften. Resten berodde på saker som hänt i respektive persons liv. Det kan handla om påverkan av vänner, olyckor eller andra upplevelser.
Jesper Enander får ofta frågan om reklam och skönhetsideal ligger bakom problemen. Men även om förklaringen vid en första anblick låter vettig, finns inte mycket vetenskapligt stöd för den. Människor har lidit av diagnosen sedan åtminstone 1891, då den Italienska läkaren Enrico Morselli beskrev och namngav dysmorfofobi. Men vid den tiden undersöktes inte hur vanligt tillståndet var. Först på senare år har studier som Jesper Enanders genomförts.
– Dysmorfofobi i sig har funnits sedan långt innan vi hade media på det sätt vi har idag. Personligen tror jag inte att fler får bdd idag än tidigare. Antingen har man riskfaktorer för att utveckla tillståndet eller inte. Och då gör man det förmodligen oavsett hur samhället ser ut, säger han.
Jesper Enander hoppas att hans forskning kan göra att fler söker vård för sin bdd. Bara att känna till att det ens finns en diagnos som heter dysmorfofobi kan få fler att få hjälp.
– Om inte tillståndet är allmänt känt kommer man inte att söka rätt sorts vård. Ifall samhället i stort inte kände till vad depression var så skulle nog fler gå omkring och vara nedstämda och må dåligt, och tänka att det var normalt.
Text: Nils Otto på uppdrag av forskning.se
Vackra människor får en rad olika fördelar av sitt utseende. De är mer populära, träffar fler partner, får bättre betyg, bättre jobb och har högre löner … Listan verkar kunna göras hur lång som helst.
– Det finns en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre, säger nationalekonomen Niclas Berggren.
Det stämmer överens med annan forskning om utseendets betydelse. Den amerikanska psykologiprofessorn Judith Longlois, University of Texas at Austin, gjorde år 2000 en forskningsöversikt som visade att det finns en allmän premiering av skönhet. Förklaringen är att vi tenderar att tillskriva vackra människor även andra positiva egenskaper – trevliga, intelligenta och duktiga. Denna tendens brukar kallas halo-effekt. Kanske är det just genom att snyggingarna generellt behandlas bättre som de trivs och upplevs som trevliga.
Skönheten har betydelse
Frågan är vad det betyder i höstens riksdagsval. Hur snygga är våra politiker egentligen? Och klarar vi att se bakom ytan?
Ebba Bush Thor (KD), Jan Björklund (L), Ulf Kristersson (M) och Annie Lööf (C). Bild: Wikimedia
Niclas Berggren forskar på skönhetens betydelse i politiken vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.
– Vi inspirerades av tidigare nationalekonomiska studier om ”skönhetspremier” på arbetsmarknaden, och ville veta om detta samband även gäller bland politiker.
Det gör det. Snygga politiker får fler röster.
Niclas Berggren och hans kollegor var bland de första i världen som studerade sambandet. De lät över tiotusen personer från bland annat Sverige, Tyskland, USA och Australien titta på ansiktsbilder av ett stort antal finska politiker, och bedöma hur attraktiva de var på en femgradig skala, från oattraktiv till väldigt attraktiv.
Den statistiska analysen visade tydligt att ju högre skönhetspoäng de finska politikerna fick, desto fler röster hade de också fått bland väljarna.
Lika snygga världen över
– Vi såg nästan ingen skillnad alls mellan respondenter i olika länder i hur politikerna bedömdes. Enigheten om den genomsnittliga skönheten för en given politiker var väldigt stor oavsett var de som bedömde utseendet kom ifrån.
Samstämmigheten i sig är inte så konstig. I grunden är det samma parametrar som ligger bakom vad som anses vackert i de flesta kulturer. Framför allt handlar det om symmetri, något som i sin tur kan ha en evolutionär bakgrund.
– Den som har ett symmetriskt ansikte upplevs oftast som vackrare än den som har ett asymmetriskt ansikte, säger Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.
Gustav Fridolin och Isabella Lövin (MP). Bild: Miljöpartiet
Den biologiska förklaringen är att symmetri kan vara en indikation på goda gener, att vi är starka och friska – och därmed är fertila och kan få friska barn. Regelbundna drag tilltalar både människor och djur och kan tolkas som ett tecken på att man evolutionärt klarat av både miljömässig och utvecklingsmässig stress.
– Att avvika mycket från symmetriska drag kan vara ett tecken på hälsoproblem. Även djur kan undvika alltför stor asymmetri hos en möjlig partner eftersom det kan vara förknippat med något sjukligt, säger hon.
Detta uppfattar vi som attraktivt
Symmetriska drag. Lagom proportioner mellan ögon, näsa och mun, inte allt för avvikande. Detta bekräftas av att ett genomsnittsansikte, som uppstår när flera ansiktsbilder slagits samman, bedöms vara vackrare än varje ansikte för sig.
Sexuell dimorfism. Typiskt manliga drag hos män och typiskt kvinnliga drag hos kvinnor. Hos kvinnor kan det vara stora ögon, stora läppar och höga kindben. Hos män kan det vara breda käkar.
Ungdom. Slät hud och frisk färg. När ansiktsbilder manipulerats för att se yngre/barnsligare ut – stora ögon och ett ökat avstånd mellan näsa och mun – upplevs denna fiktiva person som mer attraktiv.
Allt detta förknippas evolutionärt med hälsa och fertilitet. Dessutom upplevs attraktiva människor också ha andra positiva egenskaper, vilket ger dem framgång på diverse olika plan.
Tillbaka till finska politikerna som fått fler röster om de ansågs attraktiva.
Att forskarna valde just finska politiker, både lokalpolitiker och riksdagspolitiker från 1929 och framåt, är att personval är obligatoriskt i Finland. Väljarna måste kryssa för en person på partiernas lista. Det var alltså lätt för forskarna att jämföra attraktionsomdömena med röstdata för varje enskild politiker.
– Jämför vi två politiker med bara en skönhetspoäng i skillnad, så tyder våra resultat på att det kan ge uppemot 20 procent fler röster för den som ser bättre ut. Det är en ganska stor och tydlig effekt!
Vänsterpolitiker gynnas mindre av skönhet
Niclas Berggren understryker dock att skönhetspoängen inte återspeglar kompetens. Försökspersonerna (som inte kände till respektive politiker) hade också fått bedöma kompetens utifrån utseendet. Det jämfördes sedan med objektiva mått på kompetens, som utbildning och yrke.
– Folk tolkar inte skönheten som tecken på kompetens, ändå kvarstår skönhetseffekten i valsituationen. Vår tolkning är att vackra politiker värderas högre, antingen för att andra människor tycker om att se på dem, eller för att snygga politiker är bättre på social interaktion. Det kan vara en effekt av att de alltid fått ett bättre bemötande, baserat på sin skönhet, och därmed vuxit upp med gott självförtroende. En större social förmåga kan göra att dessa politiker kanske uppfattas som mer trovärdiga och tilltalande när de framträder i tv.
Både vänster- och högerpolitiker gynnas av att vara vackra. Men högerpersoner något mer, och särskilt i lokalval. Där är ”skönhetspremien” mer än dubbelt så stor. Förra våren visade Niclas Berggren och hans kollegor att en extra skönhetspoäng bland vänsterpolitiker ger ungefär 8 procent fler röster, men uppemot 21 procent fler röster bland högerpolitiker i kommunalvalen.
Högerpolitiker är snyggare
– Vi kan konstatera att högerpolitiker i genomsnitt ser betydligt bättre ut. I alla fall enligt respondenternas subjektiva bedömning, utan kunskap om vem personen ifråga var.
Men varför är just högerpolitiker snyggare? Niclas Berggren vänder på det. De snygga är mer högerorienterade, menar han.
– Vackra människor är mer framgångsrika på arbetsmarknaden. Och om man tjänar mycket pengar är man kanske mindre intresserad av omfördelning – och söker sig till en mer liberal/konservativ politik. Högermänniskor tjänar i genomsnitt mer pengar.
Att sambandet mellan skönhet och högerpolitik förstärks i lokalval, förklarar han med att väljarna där ofta är sämre informerade om personernas politik. Då är det lätt att bara gå på utseendet när man ska rösta.
– Skönhet värderas uppenbarligen högt i både ekonomiska och politiska beslutssituationer. Det är intressant eftersom det får oss att fundera över hur det politiska spelet egentligen fungerar och visar på grunderna för våra röstbeslut.
Även om vi dras till vackra människor så kan vi fatta klokare beslut om vi förstår mekanismerna bakom ytans dragningskraft. Kanske något att ta med sig till valurnorna i höst.
Text: Eva Barkeman
Det sker både funktionella och strukturella hjärnförändringar vid inlärning av ett andraspråk, enligt forskning. Men hur påverkas hjärnan av miljön den befinner sig i vid inlärning? Spelar det till exempel någon roll om man rör på sig samtidigt som ett nytt språk lärs in? Och påverkas inlärningen av att miljön är verklighetstrogen?
Virtuell miljö bättre än plugga glosor
Mycket tyder på detta. Ett forskarlag vid Pennsylvania State University (PSU) under ledning av psykologi- och lingvistikprofessorn Ping Li, har nyligen påvisat att olika delar av hjärnan växer beroende på om man befinner sig i en digital låtsasvärld eller sitter still på sin stjärt och pluggar in glosorna mer traditionellt.
I studien fick vuxna engelsktalande amerikaner lära sig 90 kinesiska substantiv på språket mandarin; en grupp genom att se orden i en virtuell värld, förkortat VE (virtual environment) och en annan genom bildkort (Picture-world, förkortat PW).
– VE-gruppen visade sig ha en en mycket högre inlärningsacceleration jämfört med PW-gruppen. VE-gruppen behövde endast hälften så många exponeringar av substantiven för att uppnå samma resultat som PW-gruppen, förklarar doktoranden Jennifer Legualt som ingår i Ping Lis forskarlag.
Svensk studie gräver vidare
Ett svenskt forskarlag från Lunds universitet med neuropsykologen Johan Mårtensson i spetsen har just inlett en studie som gräver djupare i detta. Projektet går under namnet ”Språkträning i en virtuell värld”.
Med hjälp av Virtual Reality (VR)-teknik ska forskare i Lund och Pennsylvania tillsammans undersöka huruvida en naturlig inlärningsupplevelse, som påminner om den ett barn har vid inlärning av sitt förstaspråk, kan underlätta den språkliga absorptionen. Men också försöka identifiera optimala inlärningsmiljöer som på sikt kan hjälpa särskilda grupper, som språksvaga skolbarn och nyanlända.
I studien ingår tre grupper: En VR-grupp där man vandrar omkring i en fysisk miljö, en VE-grupp där man sitter still och ser orden i en digital värld i datorn, samt en grupp som får använda en ny variant av den associativa ord-appen UpYourVocab som optimerar ordinlärning genom att göra uppgiften lättare eller svårare beroende på hur duktig man är.
De färgade områdena indikerar förändringar i hjärnan hos tolkelever som deltog i språkstudie utförd av Johan Mårtensson och Martin Lövdén. Rött område: höger hippocampus, förändrades mest hos de tolkar som presterade bäst. Gult område: middle frontal gyrus, förändrades mest hos de som kämpade mest. Grönt område: supriora temporala gyrus, förändrades mest hos de tolkarna som presterade bäst. Blått område: inferiora temporala gyrus, förändrades för alla. Del av nätverket som används vid svårt språk.
För att kunna analysera uppkomna förändringar i hjärnan kommer deltagarna att genomgå en scanning både – före och efter språkträningen – i landets starkaste magnetröntgenkamera, som finns i Lund.
– Studien ska fokusera på sambandet mellan neuroplasticitet och inlärningsmiljö, där vi tittar på både funktionella och anatomiska förändringar i hjärnan, säger Johan Mårtensson.
Skillnad mellan vuxnas och barns inlärning
Vad är då specifikt för vuxna hjärnors förändring vid inlärning av ett nytt språk, som är fallet för nyanlända? Annika Andersson är lektor i svenska som andraspråk på Linnéuniversitet i Växjö och har doktorerat i kognitiv neurologi.
– Vad vi vet generellt är att barn lär sig ett språk mer omedvetet än vuxna och att de aktiverar rätt så begränsade områden i hjärnan som är väldigt känsliga för plasticitet, säger hon.
Men en vuxen lär sig mycket snabbare berättar hon, eftersom de har bättre förståelse för språkets uppbyggnad; eller en meta-lingvistisk medvetenhet som hon uttrycker det. Men när man jämfört personer i olika åldrar, som varit exponerade för ett andraspråk lika länge, framgår ett tydligt mönster:
– Där är det alltid de som börjat som små som är bäst. Det man lär sig omedvetet har man en bättre känsla för, säger Annika Andersson.
Modersmålet spelar roll för inlärningen
I en nyligen publicerad studie har hon tillsammans med kollegorna Marianne Gullberg och Susan Sayehli undersökt skillnader i hjärnaktivitet hos personer som har tyska respektive engelska som modersmål när de lär sig svenska som andraspråk. Det som skiljer sig åt är att tyskan har ungefär samma meningsuppbyggnad som svenskan, till skillnad från engelskan.
I studien använde sig forskarna av en ERP-mätning (EventRelaterade Potentialer) som registrerar hjärnans aktivitet i samband med att signaler skickas ut från neuronerna.
Huvan på bilden används vid ERP-mätningar. I mössan finns små hål där man kopplar in elektroder och i mitten av dem sprutas en vattenlöslig gel in. Gelen leder hjärnans elektriska potentialer till elektroderna som läser av vad som händer i hjärnan kontinuerligt millisekund för millisekund. ERP kräver inget respons från deltagaren, vilket gör att man använda det på små barn och mäta hur de bearbetar olika stimuli även om de inte klarar av att delta i ett test.
– Det fräcka med ERP är att vi kan se exakt vad som händer i hjärnan varje millisekund och upptäcka skillnader som inte går att mäta med vanliga tester, säger Annika Andersson.
Trots att båda grupperna presterade lika bra i svenskan, såg man att de med tyska som modersmål hade samma typ av hjärnaktivitet som svenska modersmålstalare.
– De med tyska som förstaspråk behövde troligtvis inte anstränga sig lika mycket som de med engelska som förstaspråk eftersom tyskarna kunde använda sig av samma hjärnstruktur som vi.
Enligt Annika Andersson indikerar detta att man i vissa fall kan nyttja samma bearbetning som sker i hjärnan hos förstaspråkstalare när man lär sig ett andraspråk, även när man lär sig språket som vuxen.
Hippocampus används vid inkodning av ny kunskap och är helt avgörande för vår inlärningsförmåga. Inte bara vid språkliga processer utan även för att återkalla till exempel fakta som namn, händelser och ansikten. Den spelar även en stor roll för konsolidering från korttidsminnet till långtidsminnet och hjälper oss med navigering och rumslig orientering
I en annan just påbörjad språkstudie kommer Annika Andersson att titta på andra faktorer som är avgörande för vuxna hjärnors plasticitet. Exempelvis stress som nyanlända utsätts för när de hamnar i en ny och okänd kultur.
– Man vet att hippocampus, som är helt avgörande för vår inlärningsförmåga och associationsförmåga, tillfälligt minskar i volym och kapacitet vid stress, säger Annika Andersson.
Även här spelar miljön alltså in. En trygg inlärningsmiljö ökar hjärnans förmåga att minnas vad man lärt sig.
Text: Magnus Erlandsson, på uppdrag av forskning.se
I Sverige är cirka 1,8 miljoner människor drabbade av hjärt-kärlsjukdom som också ligger bakom mer än en tredjedel av alla dödsfall. För att få mer information om vad som orsakar sjukdomarna – och vad som kan göras för att förhindra dem – startade sex universitetssjukhus tillsammans befolkningsstudien Scapis 2013. Det omfattande forskningsprojektet undersöker 30 000 personer i åldern 50-64 år.
Scapis ska stoppa hjärtinfarkten innan den kommer
Sedan 2013 pågår forskningsstudien Scapis i Sverige. Sex universitetssjukhus undersöker 30 000 svenskar för att samla in information som tidigare inte funnits.
Med den informationen hoppas forskarna på sikt kunna stoppa hjärt- och lungsjukdom innan den uppstår. Det insamlade materialet blir en unik kunskapsbank för forskare världen över som försöker få svar på varför sjukdomar som stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkt uppstår. Befolkningsstudien undersöker också varför vissa personer får dessa sjukdomar och andra inte – och hur man kan förhindra att de uppstår.
De stora mängder information och bilder som Scapis producerar används i flera medicinska forskningsprojekt där datorer ska lära sig att tolka röntgenbilder av mänskliga organ. Ett av dem ska studera fettvävnad innanför hjärtsäcken.
– Att lida av bukfetma är ofta kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, och man tror att fettet runt hjärtat är av samma sort, säger David Molnar, doktorand vid institutionen för klinisk fysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och en av forskarna.
Leta rätt fett
Fett finns både innanför och utanför hjärtsäcken, men eftersom det bara är fettet innanför som antas vara farligt gäller det att kunna skilja dem åt. Den som ska tolka en röntgenbild har alltså två uppgifter, att avgöra var gränsen går och beräkna mängden fett innanför.
– En erfaren röntgenläkare kan ta en arbetsdag på sig för att tolka bilden från en patient, säger David Molnar. Då inser man att det inte är möjligt att manuellt undersöka 30 000 bilder.
Även om de hade lyckats hitta tusen radiologer som skulle dela upp arbetet mellan sig skulle värdena få så stor spridning att resultatet inte skulle bli tillförlitligt. Datorer är mer förutsägbara, men måste samtidigt matas med algoritmer som åtminstone har en del av den mänskliga hjärnans flexibilitet.
Forskare har i tio år försökt hitta rätt algoritmer för den här uppgiften, men hittills har ingen lyckats tillräckligt bra. En lösning har varit ett låta datorn bortse från en del av fettet i de fall där det är svårt att hitta en tydlig gräns.
– Men det är inte acceptabelt att strunta i visst fett för att det är svårt för maskinen. Inte om vi vill få svar på frågan om det finns ett samband mellan fettvolym och sjukdom.
Hitta bästa algoritmen
Arbetet med att förbättra datorernas möjlighet att tolka hjärtsäcksbilderna är ett samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Chalmers. Jennifer Alvén är doktorand i forskargruppen Datorseende och Medicinsk Bildanalys vid Chalmers och den som ska ta fram rätt algoritm. Eller, rättare sagt, förbättra och förnya befintliga (maskininlärnings)algoritmer
– Man läser vetenskapliga artiklar som är relevanta, sedan hittar man en artikel där någon har tillämpat en spännande metod och så sätter man sig och kodar. Man vill göra något nytt för att föra forskningen framåt.
Metoden hon använder för att lära datorn kallas supervised learning. Den utgår ifrån ett facit, i det här fallet bilder av hjärtan där en erfaren läkare har linjerat ut hjärtsäcken, sedan får datorn med facit som grund försöka sig på samma sak med röntgenbilderna.
– Man låter datorn träna några dygn, sedan kollar man om den har gjort något vettigt med bra resultat. Om inte, försöker man skapa en smartare algoritm.
Fram till nu har hjärtsäcksalgoritmen arbetat med tusen bilder där patienten har fått kontrastvätska före röntgen, något som underlättar uppgiften.
– Nu tar vi fram en metod för analys av fettmängden på bilder utan att kontrast har givits, säger David Molnar. Vitsen med det är att vi får tillgång till en större population av patienter och kan jämföra internationellt med arbeten som ofta är gjorda utan kontrast.
Svar om två år
David Molnar räknar med att det kommer att ta två år innan de har ett preliminärt svar på frågan om fettets betydelse. För att få ett definitivt svar måste forskarna vänta tills tillräckligt många av de som ingår i Scapis har drabbats av någon hjärt-kärlsjukdom.
Jennifer Alvén är även inblandad i andra medicinska forskningsprojekt. Ett handlar om att lära datorn hitta indikatorer på Alzheimers, i ett annat ska den lära sig att linjera ut kranskärl. Men maskininlärning kan även komma till användning i praktisk medicin, till exempel under en operation.
– Vid titthålskirurgi får kirurgen en bild och får själv tolka vad det är hen ser, i framtiden kan datorn tala om vad som syns i bild.
Tekniken finns men än är den långt ifrån att användas i den dagliga vården.
– Inom medicin är patientsäkerheten viktig, det krävs väldigt stor tilltro till tekniken för att den ska användas kliniskt och inte bara i forskning, säger hon.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
I år är det 73 år sedan den svenska diplomaten Raoul Wallenberg försvann efter att ha fängslats av sovjetiska myndigheter i Ungern. För att uppmärksamma årsdagen för hans försvinnande (17 januari) lanserade Raoul Wallenberg Academy ett digitalt experiment i form av en algoritm.
Det grundläggande syftet är att visa på vikten av medmänsklighet och empati på nätet och hur det påverkar det globala samhällsklimatet, säger Sarah Scheller, verksamhetsansvarig vid Raoul Wallenberg Academy..
Men vägen fram till lanseringen av algoritmen har varit lång och krokig.
– Empati bör vara lika viktigt som att lära sig att läsa, skriva och räkna, men hur kan vi se till att det blir så? Att vilja göra gott för andra är svårt att mäta. Vi grävde i detta under ett års tid, men det visade sig vara mycket svårare än vi hade trott.
Till slut kom de i kontakt med en kommunikationsbyrå som i ett tidigare experiment hade använt IBM:s datorsystem Watson, som med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan analysera tonen i en text.
Kom överens om definition för empati
De förde också samtal med olika empatiforskare för att definiera empati och kom fram till att medmänsklighet skulle definieras utifrån parametrarna ilska, avsky, rädsla, trevlighet, samvetsgrannhet/ärlighet och glädje.
Därefter valde de ut 300 människor med stor makt att följa på twitter.
– Vi valde tidigt att jobba med både formella och informella ledare, och vi valde twitter som verktyg för att många använder det mediet för att kommunicera. Vi kollade bland annat på vilka som hade många följare, och hade egna fokusgrupper med ungdomar som berättade vilka de inspireras av.
Dessutom var de tvungna att hålla sig till ledare som twittrade på arabiska, tyska, spanska, franska, engelska, kinesiska, arabiska, italienska, japanska, koreanska och portugisiska eftersom det är de språk som Watson förstår. Några som kvalificerade sig var bland annat Michelle Obama, Donald Trump och Zlatan Ibrahimovic.
Tweetsen analyseras i realtid och genom algoritmen kan Watson avgöra vilket samhällsklimat världens ledare bidrar till på nätet just nu. Temperaturen visas på en speciell hemsida i en Raoul-skala. Samma dag som algoritmen lanserades (17 januari 2018) låg temperaturen på -74 °Raoul, vilket betyder att ledarnas ton präglades av känslor som ilska och rädsla.
Den dag den här artikeln publicerades mättes samhällsklimatet till 42 Raoul-grader, för att dagarna innan ha varit upp i 102 respektive 98 värmegrader Raoul.
Förutom att mäta det globala samhällsklimatet lanserade Raoul Wallenberg Academy även hashtaggen #warmupourglobe och varje gång någon använder den så påverkas algoritmen.
– På sociala medier är världen alltid global och vi vill visa att en persons attityd kan påverka hela världen. Alla kan göra skillnad och en enda tweet kan påverka många människor, säger Sarah Scheller.
Watson
Watson är ett så kallat kognitivt datorsystem. Det innebär att systemet snabbt kan analysera och dra slutsatser ur extremt stora datamängder. Dessutom lär sig systemet av sina tidigare analyser. Bakom innovationen står den globala datajätten IBM.
Superdatorns förmåga att sekundsnabbt analysera stora mängder ostrukturerad information, exempelvis vetenskapliga artiklar, används i dag som aktivt beslutsstöd inom cancervård i flera länder men även för mobilapplikationer inom allt från finansiell rådgivning till recept för matlagning.
Källa: Wikipedia
Huruvida Watson kommer att göra rätt analys av innehållet i tweetsen är dock långt ifrån säkert. Precis som med andra AI-program finns det en risk för misstolkning, speciellt när det kommer till ironi och sarkasm.
– Watson kommer att misstolka innebörden ibland. Programmet är ganska bra på att känna igen vilka ord som är negativa och positiva, men har en ganska dålig förståelse för kontexten. Och en kontext kan betyda ganska mycket, säger Johan Hagelbäck, lektor i datavetenskap på Linnéuniversitetet.
Han ger ett exempel:
– Om någon skriver ”I’m missing you” är kontexten positiv, men ordet missing kan tolkas som negativt. Kommer då tweeten att uppfattas som negativ eller positiv?
Enligt Johan Hagelbäck har människor generellt svårt att förstå tonen i en text eftersom vi är programmerade att förstå med hjälp av visuella intryck så som gester och kroppsspråk. Således borde det vara ännu svårare för ett datorprogram.
Sarah Scheller anser dock inte att det viktigaste är att varje enskild tweet analyseras rätt utan att Watson på det stora hela ger en övergripande bild av det samhällsklimat som världens ledare bidrar till.
Iskallt på kvinnodagen
– Vi vill veta hur olika ledares attityd på nätet påverkar världshändelser och tvärtom och för att det ska bli så bra som möjligt behövs stora mängder data. Varför var till exempel temperaturen på internationella kvinnodagen iskall? Vi har inte börjat att titta på vilka uttalanden som ligger bakom de olika temperaturerna, men vi hoppas kunna göra det på sikt.
Grafen visar hur världshumöret fluktuerar.
Vad gäller The Raoul Wallenberg Algorithms effekt på omvärlden är Johan Hagelbäck dock skeptisk.
– Jag tror inte att den kommer att ha något som helst genomslag. Det är ett intressant experiment, men det är en ganska begränsad grej som bara ger ett enda mätvärde på hur olika ledare beter sig. Jag tror inte att folk kommer att känna till den, säger han.
Han tror att det som skrivs i tidningar och annan media samt kommunikation med nära och kära fortfarande kommer att vara det som påverkar människor mest. Han är dock noga med att påpeka att det är hans egen personliga åsikt.
– För att förstå vad något har för effekt måste man fråga allmänheten och då krävs det att de känner till algoritmen. Du måste veta frekvensen av användningen innan du kan avgöra effekten.
Samtal om hållbart ledarskap
Sarah Scheller är av förklarliga skäl mer positiv och hon menar att eftersom projektet inte har någon slutdatum så finns det goda chanser att innebörden sprider sig.
– Målet är att projektet ska inspirera till samtal om vad som är hållbart ledarskap och vad det har för betydelse. Vi har inte sett något liknande experiment förut och hittills finns det fler frågor än svar, vilket också gör det spännande. Jag tror snarare att man kan utveckla idén och jag tar gärna emot tips från de som har idéer.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
