– KBT som förmedlas över internet är dessutom mer kostnadseffektiv än gruppbehandlingen. Resultaten stödjer därför att internetbehandling införs som en del i den vanliga psykiatrin, vilket också är något som förordas av Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna för vård vid depression och ångest, säger Jan Bergström, doktorand vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet.
Man räknar med att depression drabbar cirka 15 procent och paniksyndrom cirka 4 procent av alla människor någon gång i livet. I en depression kan flera olika symtom ingå såsom nedstämdhet, glädjelöshet, skuld, energilöshet, koncentrations- och sömnsvårigheter samt sänkt lust att leva. Paniksyndrom handlar om att man får panikattacker och att man blir betydligt hindrad i livet av dessa, exempelvis genom att undvika platser eller situationer där man tidigare drabbats av panik. Vanliga symtom av en panikattack är hjärtklappning, darrningar och yrsel. Ofta upplever den som drabbas att något farligt håller på att hända, såsom en hjärtattack eller att man håller på att ”bli galen”.
Det är sedan tidigare känt att KBT är ett effektivt sätt att behandla både paniksyndrom och depression. Det är dock brist på psykologer och psykoterapeuter som använder sig av KBT-metoder och tillgången varierar också kraftigt över landet. Därför har KBT-behandling via internet utvecklats, där patienten går igenom ett självhjälpsprogram och har kontakt med en behandlare via e-post.
Den nu aktuella doktorsavhandlingen innehåller bland annat en randomiserad klinisk studie på 104 patienter med paniksyndrom, där effekten av Internet-KBT och KBT-behandling i grupp jämförts inom reguljär vård. Båda behandlingsformerna fungerade mycket bra, visar studien. Det gick heller inte att se någon signifikant skillnad mellan KBT i grupp eller internet-KBT, varken direkt efter behandlingen eller vid en sexmånaders uppföljning. Analyser av resultaten för behandling av depression visar att internet-KBT fungerar bäst om den sätts in så tidigt som möjligt. Patienter med högre grad av depression och/eller med fler tidigare episoder av depression hade mindre god hjälp av internetbehandlingen.
Jan Bergström arbetar som psykolog vid Ångestenheten inom Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting (SLL). Avhandlingsarbetet har också finansierats av SLL.
– Vår forskning har inneburit att Internetbehandling nu implementerats inom vanlig vård i Stockholm, genom Internetpsykiatri.se vid Psykiatri Sydväst, vilket gör Stockholms landsting sannolikt först i världen med sådan behandling inom det reguljära psykiatriska vårdutbudet, berättar Jan Bergström.
Doktorsavhandling: Internet-based Treatment for Depression and Panic Disorder – From Development to Deployment, Jan Bergström, Centrum för psykiatriforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Handledare har varit professor Nils Lindefors och bihandledare professor Gerhard Andersson samt professor Per Carlbring. Disputation sker fredag den 23 april i Hörsalen, Novum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
Ytterligare frågor (endast journalister):
Jan Bergström, leg. psykolog, doktorand
Tel: 08-517 709 18
Mobil: 070-601 39 43
E-post: Jan.O.Bergstrom@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILDEN: Jan Bergström, foto av Ulf Sirborn
Vid Karolinska Institutets årliga utbildningskongress den 19 april presenteras forskning om ”det studentaktiva lärandet”. Kongressen innehåller även workshops och diskussioner med forskare och studenter.
– Frågan vi har valt som rubrik på årets utbildningskongress ”Morgondagens student – delägare eller deltagare?” ska få studenterna att engagera sig, säger Sari Ponzer, dekanus för utbildning.
Journalister är välkomna till utbildningskongressen
Tid: Måndagen den 19 april klockan 8.30-19.00.
Plats: Berzelius väg 3, Karolinska Institutet campus Solna.
Program: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=185&a=1886&l=sv
Studenterna har i år också tagit ett större ansvar för kongressen än vanligt. De inleder temat och de har valt att avsluta kongressen med en paneldebatt med särskilt inbjudna gäster, som ska diskutera hur man kan engagera studenter att verkligen bli delägare i sin utbildning.
En av gästerna är professor Ronald Barnett, framstående utbildningsforskare vid University of London, vars föredrag går under rubriken ”Being a Student: Willing to Learn in an Uncertain Age”.
Flera workshops är kopplade till det studentaktiva temat, till exempel ”portfolio som redskap” och ”studenten som lärare”.
– Portfolio är en modell som går ut på att studenten samlar sina erfarenheter – examinationer, uppsatser med mera – under utbildningens gång i en ”portfölj”. Detta för att då och då stanna upp och reflektera över vad man lärt sig och hur olika moment i utbildningen hänger ihop. Det blir ett mycket mer aktivt lärande än den gamla korvstopparmetoden, säger Charlotte Silén, chef för Centrum för medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet.
”Studenten som lärare” handlar om att inte bara lärarna utan även studenterna själva kan ge återkoppling till av varandra, till exempel genom att läsa varandras arbeten och ge synpunkter.
Hämta bilder för press och teve: http://ki.se/pressrum
För frågor, kontakta:
Professor Sari Ponzer, dekanus för utbildning
Tel: 08-524 865 74, 070-418 48 25
E-post: sari.ponzer@ki.se
Charlotte Silén, chef för Centrum för medicinsk pedagogik
Tel 08-524 837 27, 076-140 45 67
E-post: charlotte.silen@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Ulrika Järkestig Berggren visar i sin sammanläggningsavhandling att personligt ombud uppfattas av brukare som ett viktigt stöd i möten med myndigheter och för återhämtningsprocessen till ett fungerande vardagsliv. Brukare uppfattar relationen till personligt ombud som ömsesidig och byggd på en professionell vänskap vilket särskiljer den från hur de upplever andra professionella kontakter. En central slutsats i avhandlingen visar på personligt ombud som en ny modell för professionalism. Modellen får beteckningen brukarmandatsprofessionalism, vilken bygger på ett mandat att agera från brukaren, där brukaren avgör uppdraget och som vilar på brukarens kunskap om sin situation, samt en maktrelation mellan hjälpare och brukare som har mer symmetriska drag.
Inom socialpsykiatrisk verksamhet (det socialpsykiatriska fältet) visar Järkestig Berggrens analys att personligt ombud fyller ett tomrum när stöd ges till en målgrupp som har svårt att ta sig in i systemet och få hjälp av andra professionella tjänstemän och deras verksamhet, t ex i socialtjänsten. Genom att fylla detta tomrum och ta över uppgifter stödjer personligt ombud också dessa professionella gruppers legitimitet. Vidare innebär konstruktionen av personligt ombud en organiserad transparens där professionella tjänstemäns handlingsutrymme begränsas. Personligt ombuds eget handlingsutrymme däremot är vidsträckt och har svaga gränser, vilket kan utgöra en rättssäkerhetsrisk för brukare då det idag saknas reglering av verksamheten.
Implementeringen av reformen personligt ombud får följder också för socialpolitiken eftersom fördelning av resurser istället sker i vad Järkestig Berggren kallar en rättighetsförhandlarmodell. Genom att personligt ombud agerar som företrädare för brukare ökar tydligheten i vad brukare önskar och ansöker om hjälp med, samtidigt som det sker en rollfördelning mellan det personliga ombudet som talar för brukaren och den professionella tjänstemannen som utifrån sin organisations uppdrag ska utföra behovsbedömning och prioritera mellan olika klienter.
Ulrika Järkestig Berggren är uppvuxen i Norrköping, bor på Öland och har arbetat sedan 2000 som lärare i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Hon är doktorand i Växjö och är programansvarig för socionomprogrammet vid Linneúniversitetet sedan årsskiftet.
Avhandlingen ” Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet” försvaras fredagen 16 april 2010, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Rafael Linqvist, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrika Järkestig Berggren, telefon: 0480-446383, 0708-996383 eller e-post: ulrika.jarkestig-berggren@lnu.se
– ”Lesbisk litteratur” är inget självklart begrepp med givet innehåll. Det jag har studerat är litteratur skriven av kvinnliga författare, som handlar om lesbiska karaktärer eller relationer ur ett inifrånperspektiv – där lesbiska karaktärer själva får komma till tals, säger Liv Saga Bergdahl.
Margareta Suber, Agnes von Krusenstjerna och Karin Boye
Utifrån den definitionen uppkommer lesbisk litteratur i Sverige på 1930-talet. Liv Saga Bergdahls avhandling behandlar mest ingående romaner av Margareta Suber, Agnes von Krusenstjerna och Karin Boye, författare som argumenterar för den lesbiska kärlekens naturlighet genom naturmetaforer och genom att placera sina karaktärer i naturen.
– Det är författarnas sätt att argumentera utifrån sin tids premisser. Under 1930-talet framhöll primitivisterna heterosexualitetens naturlighet, säger Bergdahl, medan lagstiftningen formulerade homosexualitet som ”otukt, som emot naturen är”.
Från (o)synlighet till öppenhet
Avhandlingen ger en översikt av lesbisk litteratur fram till det tidiga 2000-talet och visar både på den stora historiska förändringen av samhället och på litteraturens bredd. Från 1930-talet och framåt förändras svensk lesbisk litteratur samtidigt som den förvaltar vissa teman. Frågor om (o)synlighet övergår till frågor om öppenhet, som tydligt kopplas till identitet i till exempel ungdomslitteraturens många komma-ut-processer. Under 1990-talet fokuseras öppenhet som en nyckel till samhällsförändring samtidigt som krav på öppenhet problematiseras.
Lördag den 17 april försvarar Liv Saga Bergdahl, institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Eva Borgström, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Liv Saga Bergdahl kan nås via
E-post liv.saga.bergdahl@littvet.umu.se
Telefon 076-8113533.
Jurek Pyrko, professor i energihushållning vid Lunds Tekniska Högskola, har nyligen avslutat tre olika studier där han undersökt hur människor använder sig av en elstatistiktjänst, vilket innebär att kunderna kan logga in på Internet och följa sin kWh-förbrukning timme för timme. I dagsläget är det framförallt mindre elbolag som erbjuder sådana här tjänster, men framöver kommer troligtvis även större elleverantörer att erbjuda dem.
– Möjligheten att ständigt få uppdaterad information om sin elförbrukning förändrar inte i sig människors beteende, enligt vad vi kunde se. Men om informationen kompletteras med rådgivning kan den ha positiv effekt. Rådgivningstjänster, där elbolagen och kunden sätter upp energibesparingsmål, blir vanligare framöver, skulle jag tro. Flera energiföretag har nu upptäckt denna affärsmöjlighet. Eftersom det är så lätt att byta elbolag blir det allt viktigare för elbolagen att ge individuell service för att behålla sina kunder, vilket är mer värt än om deras elräkning går ner något, menar Jurek Pyrko.
Ett svenskt hushåll utan elvärme förbrukar i genomsnitt 4500 kWh el per år, vilket i dagsläget innebär en kostnad på ca 5000 kronor. Med enkla åtgärder, såsom att släcka lampor och inte låta TV:n och andra apparater vara i standby-läge dygnet runt, kan man lätt spara 15 procent per år, alltså 750 kronor.
– Använder man elen för att värma upp huset, vilket hälften av alla hushåll i Sverige gör, kan man lätt spara ännu mer genom att exempelvis sänka inomhustemperaturen. Varje grads skillnad kan innebära en besparing på upp till tusen kronor per år, tipsar Jurek Pyrko.
Idag betalar de flesta ett fast elpris. Även ett rörligt pris innebär i praktiken ett fast pris på en månad. De nya så kallade ”smarta” elmätarna och nya infokanaler ger elbolagen nya tekniska möjligheter. Till exempel skulle det rörliga priset kunna ändras varje timme.
Flera typer av nya infokanaler testas för närvarande av elbolag och bostadsföretag. En applikation som bl a Jurek Pyrko håller på att studera och utveckla är en infopanel där elbolagen kan skicka information till hushållen. Den kan sättas upp på ett lämpligt ställe i bostaden. Där kan elbolagen exempelvis förvarna om att elpriset kommer att stiga en viss tid det närmaste dygnet. Då vet man som kund att man inte bör köra en tvätt just då eller till och med att man kan sänka inomhustemperaturen med ett par grader för att spara på den dyra elen.
– Tvärtom mot vad många tror ligger det inte i elbolagens intresse att många kunder förbrukar el när priset är högt. Elbolagen gynnas av en jämn konsumtion så att de slipper köpa in för mycket dyr el på elbörsen eller av sina leverantörer, el som de senare riskerar att behöva dumpa priset på om den inte köps upp av deras egna kunder. Bättre i så fall att kunna köpa in just rätt mängd el redan från början.
För mer information kontakta Jurek Pyrko, professor i Energihushållning, 046-222 92 69, Jurek.Pyrko@energy.lth.se Läs hela rapporten här: www.ees.energy.lth.se/publikationer/2009/
Det är forskare från Karlstads universitet som, tillsammans med en sjukgymnast på vuxenhabiliteringen vid Landstinget i Värmland, arbetat fram en lösning som baserar sig på brukarnas verkliga behov.
Tidigare forskning och produktutveckling har fokuserat på teknisk utveckling av till exempel nya robotapplikationer eller navigationssystem. Brukarna, personerna som ska kunna använda utrustningen, har inte varit delaktiga och heller inte provat ut prototyperna.
– Det vi gör är att ta med individerna som behöver utrustningen i processen och försöker lösa deras behov på enklaste och billigaste sätt, berättar forskaren Erik Wästlund, lektor i psykologi vid Karlstads universitet och projektledare för studien.
I projektet kartlägger man brukarnas behov och lägger ett pussel av redan existerande kunskap och produktutveckling. Det nya som utvecklats är gränssnittet på den skärm där individen med hjälp av blicken styr sin rullstol, tack vare tekniken bakom eye-tracking.
Självkänslan ökar
– Personer med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar har ofta liten eller ingen möjlighet att uttrycka sin egen vilja, göra val, kommunicera eller förflytta sig självständigt. Att med elrullstolen själv kunna transportera sig ger egen kontroll och ökad självkänsla för individen, säger Kay Sponseller vid landstingets vuxenhabilitering och fortsätter:
– När dessa individer får möjlighet att själva lära sig att hantera ett verktyg och därmed kunna påverka sin egen kropp och händelser i omgivningen, utvecklas egna förmågor, men också attityder och kunskap hos anhöriga och personal påverkas.
Fler får prova utrustningen
Robotforskaren Ola Pettersson står för kunskapen kring autonoma (självstyrande) robotar och hur de kan navigera.
– Olycksrisken är stor om inte systemet förmår navigera och lära sig hitta. Genom sensorer och olika stödsystem, har vi kopplat ihop ögats förmåga till viljemässig rörelse över skärmen, med robotsystemets styrkor kring navigation och anpassning, säger Ola Pettersson, teknologie doktor i datavetenskap.
I dagsläget finns en prototyp som provats av ett fåtal vuxna personer med funktionsnedsättningar på grund av grava hjärnskador. Nästa steg är att utöka studien så att fler kan prova utrustningen.
– Vi börjar med personalen, assistenterna, inte minst för att få återkoppling för exempelvis utveckling av en manual. Sedan fortsätter vi med brukare i deras egen hemmiljö, för att de tillsammans med sina assistenter ska bidra till att förbättra den ögonstyrda rullstolen. Målet är att den ska bli enkel och säker att använda och inte kräva stöd av oss, berättar Erik Wästlund.
De första resultaten av forskningsprojektet presenterades den 25 mars vid den internationella vetenskapskonferensen ETRA 2010 i Texas, USA. Studien påbörjades hösten 2008 och finansieras av stiftelsen Promobilia, Vivan – vårdinnovationer i Värmland och Innovationsbron.
Kontaktinformation
Erik Wästlund, projektledare och lektor i psykologi vid Karlstads universitet. tfn: 073-83 59 134
Kay Sponseller, sjukgymnast vid vuxenhabiliteringen, Landstinget i Värmland, tfn: 054-61 43 80, 070-319 66 32
Ola Pettersson, teknologie doktor i datavetenskap, tfn: 073-96 78 907
Varje år genomgår drygt 7 000 svenskar en öppen hjärtoperation, oftast en så kallad bypass-operation eller byte av en hjärtklaff. Det är ett stort ingrepp och under själva operationen stannas hjärtat och lungorna av med hjälp av en hjärt-lungmaskin som håller cirkulationen i gång.
-Men användandet av hjärt-lungmaskinen innebär negativa effekter på blodets levringsförmåga och kvarstår under de första timmarna efter operationen. Det finns därför en risk för blödning hos patienterna. Varför vissa patienter drabbas värre än andra, vet vi inte säkert men flera faktorer kan spela in, säger doktoranden och läkaren Martin Karlsson på Sahlgrenska akademin och författare till avhandlingen.
Fibrinogen är ett av blodets viktigaste koagulationsproteiner och i avhandlingen visas att mängden fibrinogen i blodet är viktigare än vad man tidigare trott för blodets förmåga att koagulera efter en hjärtoperation.
-Vi fann att mängden fibrinogen i blodet hos patienter som ska genomgå en bypass-operation har ett direkt samband med hur mycket patienten blöder efteråt och också samband med behovet av blodtransfusioner efter operationen. Patienter med lägre nivåer av fibrinogen i blodet innan operationen blöder i regel mer, även om de har nivåer som tidigare uppfattats som normala och tillräckliga, säger Martin Karlsson.
I en delstudie fick bypasspatienter med låga nivåer av eget fibrinogen i blodet förbehandling med fibrinogenkoncentrat före operationen. Hos dessa patienter minskade blödningar och transfusionsbehov under och efter operationen jämfört med en kontrollgrupp, utan några tecken på biverkningar.
–Liknande behandling har inte tidigare prövats på patienter och studien är en så kallad pilotstudie, med ett litet antal patienter. Därför är det för tidigt att dra några säkra slutsatser men resultaten är lovande och större studier har redan påbörjats, säger Martin Karlsson.
Hans förhoppning är att om resultatet från pilotstudien kan bekräftas så skulle fibrinogenkoncentrat kunna användas som ett förebyggande läkemedel för de patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp och där det finns stor risk för blödningar. Det skulle innebära en ny behandlingsmöjlighet för det stora antal patienter som hjärtopereras varje år, men är också en möjlighet vid andra kirurgiska ingrepp.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Fibrinogen and bleeding in cardiac surgery: Clinical studies in coronary artery bypass patients
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Martin Karlsson, Leg läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, telefon 0709-51 26 18
Handledare
Anders Jeppsson, Professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 0736-60 17 87, e:post anders.jeppsson@vgregion.se
– Att sambandet mellan kvinnomisshandel och barnmisshandel var så tydligt var en överraskning, säger Eva-Maria Annerbäck, psykoterapeut och doktorand i barn- och ungdomspsykiatri.
Studien som är den hittills största i Sverige om förekomsten av fysiskt våld mot barn publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.
8 494 skolelever mellan 13 och 18 år gamla bosatta i Sörmlands län svarade på en omfattande enkät om sina personliga erfarenheter. Länet med 267 500 invånare (2008) är jämförbart med Sverige som helhet när det gäller sociala förhållanden och befolkningens sammansättning.
Resultaten visar att 15 procent av barnen, ett av sju, hade utsatts för våld av föräldrar eller vårdnadshavare. Förövaren var för det mesta en biologisk förälder, lika ofta en man som en kvinna. Men i de familjer där våld förekom även mellan de vuxna var det oftare en man – pappan eller mammans partner – som slagit barnen vid upprepade tillfällen.
Barnen fick också svara på frågor om familjeförhållanden som är kända som riskfaktorer för våld. Det visade sig att barn som misshandlats upprepade gånger kom från miljöer med flera riskfaktorer. De vars föräldrar var arbetslösa eller sjukskrivna var extra utsatta liksom de som led av en kronisk sjukdom eller vars föräldrar var födda utomlands.
– Denna studie i likhet med annan forskning på området visar att det ofta är barn från ekonomiskt utsatta familjer som drabbas av våld och pekar därigenom på vad ”barnfattigdom” kan leda till, säger Eva-Maria Annerbäck.
Trots att det sedan drygt 30 år är straffbart att slå barn – Sverige var först i världen med en sådan lag – är det få fall som dras inför rätta. Bara 7 procent av de drabbade barnen i studien hade berättat om misshandeln för någon myndighetsperson. 3 procent hade vänt sig till BRIS eller någon annan ideell organisation.
Men även om ett fall blir polisanmält leder det sällan till åtal. Enligt en studie i Linköping som Eva-Maria Annerbäck publicerade 2007 ledde endast 13 procent av anmälningarna till åtal och fällande dom.
– Det är en utmaning att utveckla metoder för bedömning och ingripande av rättsväsende, socialtjänst och sjukvård som direkt riktar in sig på våldet och dess bakomliggande orsaker. Jag hoppas att vår studie får inflytande över utformningen av sådana insatser, säger Eva-Maria Annerbäck.
Artikel: Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden – findings from a population-based youth survey av E-M Annerbäck, G Wingren, CG Svedin och PA Gustafsson, Acta Paediatrica online mars 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Eva-Maria Annerbäck, 0708-971132, eva-maria.annerback@allt2.se
I samband med lastning och transport av slaktkycklingar i Sverige dör mellan 0,04 – 0,29 procent i mekaniskt ventilerade bilar . Det är, i ett internationellt perspektiv, ett mycket lågt antal och som dessutom sänkts under senare år.
Det går dock att göra förändringar som kan sänka dödligheten, enligt den forskning som nu presenteras av forskningsassistent Annika Kulle och professor Krister Sällvik på Lantbrukets lantbruksteknik vid SLU i Alnarp.
Forskningen beskrivs i ett nytt faktablad från LTJ-fakulteten Förbättring av djurskydd och välfärd vid lastning av slaktkyckling – Kartläggning och förslag till förbättringar -”Chickload”.
Forskarna menar att det finns variationer på grund av årstid, uppfödare, djurvikt, stallklimatt med mera, som påverkar och att det går att göra förändringar som kan sänka dödligheten. I ett tidigare projekt framkom att det fanns skillnader i transportdödlighet mellan gårdar.
För att förklara skillnader i transportdödlighet jämfördes gårdar med låg dödlighet (0,085 procent) och gårdar med högre dödlighet (0,187 procent). En rad olika data från stallarna registrerades, som stallklimat, ventilation, och fukthalt i ströbädd samt fothälsa hos kycklingarna.
– Vi har inte kunna hitta några faktorer i djurstallens klimat som förklarar skillnader i transportdödlighet. Däremot ger en låg fukthalt i ströbädden, lägre än 37 procent, en bra fothälsa, säger Annika Kulle.
För gårdar med låg transportdödlighet, kunde det konstateras att fukthalten i ströbädden på dessa gårdar var högre än på gårdar med högre transportdödlighet. Denna skillnad var dock ej statistiskt säker.
Gårdarna med låg transportdödlighet har även haft en lägre slaktvikt och en lite lägre beläggning än gårdarna med en högre transportdödlighet.
Skillnaderna i tranportdödlighet dokumenterades under flera år innan det aktuella projektet genomfördes, och skillnaderna kvarstod även under projektet.
– De hypoteser som vi satt upp som möjligt skulle medföra en lägre transportdödlighet har fått förkastats. I flera fall har effekten varit den motsatta, det vill säga att gårdarna med högre transportdödlighet haft bättre värden på stallklimat än gårdarna med lägre transportdödlighet, säger Annika Kulle.
– Många gårdar bör dock kontrollera ventilationen och få klimatregleringen att fungera ändamålsenligt och erhålla den avsedda kapaciteten hos fläktarna. Endast 50 procent av gårdarna hade rekommenderad kapacitet.
Ny publikation: Förbättring av djurskydd och välfärd vid lastning av slaktkyckling – Kartläggning och förslag till förbättringar -”Chickload” av Annika Kulle och Krister Sällvik LTJ-fakultetens faktablad, Fakta från Partnerskap Alnarp, 2009:14
http://pub-epsilon.slu.se:8080/1450/01/AK_LBT_rapport_2009_slutligversion__epsilon.pdf
LBT, Lantbrukets byggnadsteknik, forskar och undervisar om husdjuren och landsbygdens byggnader, där biologi möter teknik.
Kontaktinformation
Annika Kulle, forskningsassistent vid LBT, SLU i Alnarp 040 41 50 87 annika.kulle@ltj.slu.se Krister Sällvik, professor emeritus vid LBT, SLU i Alnarp 070 343 1791 krister.sallvik@ltj.slu.se
För mer information hänvisas till Anders Herlin 040-415219
I avhandlingen undersöktes 60 barn i varierande åldrar, varav en grupp med barn som har språkstörning, exempelvis barn med långsam språkutveckling, som har svårt att utrycka sig eller har ett bristande ordförråd. I den andra gruppen ingick barn som har epilepsi och den tredje gruppen bestod av barn som har språkstörning med epileptisk aktivitet i hjärnan, ibland utan epileptiska anfall. Studien genomfördes i samarbete mellan logoped, barnneurolog och neuropsykolog på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
– Vi granskade tidigare undersökningar som var gjorda på barn med kvarstående tal- och språksvårigheter vid skolstart och där kunde vi se att barnen även hade andra bakomliggande svårigheter, säger Gunilla Rejnö-Habte Selassie, logoped och forskare på sektionen för klinisk neurovetenskap.
I studien framkom att epilepsi och någon form av epileptisk hjärnaktivitet var vanligare hos dessa barn i jämförelse med barn i allmänhet. Forskarna ville då undersöka om den epileptiska hjärnaktiviteten var orsaken till barnens språkstörning eller om de andra faktorerna påverkade deras språkutveckling.
– Därför studerade vi också tal- och språkförmåga hos förskolebarn med olika former av epilepsi.
Vi fann att dessa barn hade vissa språkproblem. De hade svårt att uttrycka sig men hade en god språkförståelse, säger Gunilla Rejnö-Habte Selassie.
De största svårigheterna fanns hos barnen med epileptisk hjärnaktivitet i de områden i vänster hjärnhalva som styr vår språkförmåga.
Nästa steg var att undersöka barn som både hade tal- och språksvårigheter och epileptisk hjärnaktivitet i sömnen.
– Vi fann att över hälften av barnen i skolåldern och i ung vuxen ålder fortfarande hade språkliga svårigheter av olika grad, men några hade normalt språk. Ingen skillnad fanns mellan barnen med långsam språkutveckling och de som tappat språket helt, säger Gunilla Rejnö-Habte Selassie.
Hon drar slutsatsen att fler barn med språkstörning bör undersökas med EEG för att få en förklaring till de bakomliggande mekanismerna, och så att rätt vård och behandling kan ges. Gunilla Rejnö-Habte Selassie konstaterar att i vissa fall kan även medicinsk behandling övervägas för att bryta den epileptiska aktiviteten i hjärnan och på så sätt mildra effekterna på barnens språkutveckling.
– Förhoppningsvis kan våra forskningsresultat leda till ett nytt sätt att se på olika diagnoser med språkstörning och epileptisk hjärnaktivitet. Framför allt behövs en helt ny diagnos för barn med långsam språkutveckling och epileptisk hjärnaktivitet.
FAKTA EPILEPSI
Epilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påverkan av medvetandet och med eller utan samtidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser som kan registreras med ett elektroencefalogram, EEG. Omkring en halv procent av alla barn uppskattas ha en tendens att få upprepade epileptiska anfall. Orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. Det finns läkemedel som lindrar symtomen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap, enheten för logopedi.
Avhandlingens titel: Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gunilla Rejnö-Habte Selassie, leg. logoped, PhD, telefon 031-786 68 89, mobil: 073-646 58 85, e-post: gunilla.rejno-habte-selassie@vgregion.se
Handledare:
Universitetslektor Margareta Jennische, telefon: 018-471 47 47
Docent Mårten Kyllerman, telefon: 031-343 47 24, e:post, marten.kyllerman@pediat.gu.se
Docent Lena Hartelius, telefon: 031- 786 68 84 e:post, Lena.Hartelius@neuro.gu.se
– Skogsodling med förädlade plantor ger en mer snabbväxande skog och kortare omloppstid samtidigt som effekterna på natur och miljö blir små, säger Bo Karlsson, Skogforsk, som lett utredningen.
Att vi inte använder mer förädlade plantor beror inte på inställningen. De intervjuer och enkäter som gjorts visar att förädlingen har ett starkt stöd i skogbruket. Efterfrågan på förädlade plantor ökar och det finns en stor tilltro till förädlingens effekter på trädens produktionsförmåga.
– Orsaken är att det saknas förädlat frö. Mest akut brist är det på granfröfronten. I åtta av nio fröförsörjningszoner finns för närvarande underskott på förädlat granfrö. På sikt är läget något bättre men långt ifrån tillfredsställande, säger han.
För att försöka komma till rätta med problemet föreslår utredningen ett antal åtgärder.
– Det handlar bland annat om att intensifiera skötseln av befintliga plantager, bekämpa frö- och kottförstörande insekter och att importera förädlat material från Östeuropa, säger Bo Karlsson.
Utredningen har också tittat på kunskapsläget, som visar att det saknas kunskap och information inom flera områden som berör förädlat material.
– För att öka kunskapen behöver vi bland annat bli bättre på att kommunicera det vi i dag redan vet och också kunna visa effekten av att använda förädlat material, både i demonstrationsförsök och i praktiska odlingstester i fält, säger han.
Fakta
* Skogforsk har på uppdrag av regeringen, genom Formas, kartlagt tillgången på förädlat skogsodlingsmaterial och utarbetat underlag för vilket föryngringsmaterial som ska rekommenderas på olika marker.
* Utredningen visade på en akut brist på förädlat granfrö och utmynnade i ett antal förslag till åtgärder för att avhjälpa fröbristen.
* Inställningen till användande av förädlade plantor är i överlag positiv.
* Det finns ett behov av ökad kunskap inom miljöeffekter och effekter på genetisk variation i de nya förädlade skogarna men också om förädlingens möjligheter.
Kontaktinformation
Kontakt
Bo Karlsson, Skogforsk. Tel: 0418-47 13 05, 070-540 88 09
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Även om samma gärning eller händelse som har varit föremål för prövning i brottmål kan aktualiseras i vårdnads- och LVU-mål rör det sig om två skilda syften och två skilda beviskrav. Frågan i ett vårdnads- eller LVU-mål är inte om den tilltalade gjort sig skyldig till ett brott utan om det föreligger en riskfaktor i barnets miljö. Beviskravet knutet till riskfaktorn är högt ställt men ligger inte på samma nivå som i brottmål. Det är dessutom inte tillräckligt att en riskfaktor bevisas. Den slutliga frågan i en riskbedömning i vårdnads- och LVU-mål är istället om den aktuella riskfaktorn är tillräckligt allvarlig för att begränsa kontakten mellan ett barn och en förälder. Det medför att en nedlagd förundersökning eller fällande dom inte är det som är avgörande i en riskbedömning. Även om en gärning inte kan bevisas i ett brottmål kan den ha ett bevisvärde i ett LVU- eller vårdnadsmål.
Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att barn mår bäst av att ha en nära kontakt med båda sina föräldrar. Samtidigt har barn rätt till skydd från utsatthet och övergrepp. Domstolens och de sociala myndigheternas uppgift är att bedöma när risken för utsatthet och övergrepp är så stor att den väger tyngre än barnets rätt till sina föräldrar.
I avhandlingen görs en genomgång av diskussionen inom den beteendevetenskapliga forskningen kring barn och riskbedömning. Slutsatsen blir att en förutsättning för en bra riskbedömning är att beslutsfattaren har tillgång till rätt (sakkunnig)kompetens samt relevant och fullgod information. Även sett ur ett rättsligt perspektiv är kravet på beslutsunderlaget högt ställt i dessa mål. Förutsättningarna att nå upp till det högt ställda kravet på ett fullgott beslutsunderlag är dock begränsade.
Socialnämnden har mycket större befogenheter att inhämta information i LVU-utredningar än vårdnadsutredningar. Skillnaden beror bland annat på att en LVU-utredning betraktas som myndighetsutövning. Anna Kaldal konstaterar att det i båda fallen rör sig om ingripande beslut i barns och föräldrars liv och att socialnämnden har att ta ställning till samma typ och nivå av risk i båda fallen, trots att ordalydelsen i lagen om vårdnads- och umgängesmål antyder en lägre risk (”risk för att fara illa”) än i LVU (”påtaglig risk för fara”). Hon anser därför att socialnämnden bör ha samma utredningsbefogenheter i båda fallen för att kunna ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
I LVU- och vårdnadsmål nöjer man sig vanligtvis med att barnets berättelse presenteras för domstolen i form av en skriftlig sammanfattning. Det räcker inte för att kunna göra en tillräckligt god riskbedömning enligt Anna Kaldal. Därför bör samma krav på metod, dokumentation och presentation gälla i LVU- och vårdnadsmål som i brottmål. I brottmål
tas barnets berättelse upp på video i en barnanpassad miljö av en person med särskild kompetens, för att sedan återges för rätten vid huvudförhandlingen. Vidare menar Anna Kaldal att de utredande myndigheterna i LVU- och vårdnadsmål borde få samma befogenhet som i brottmål att samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke
– Ibland kan det vara motiverat att utsätta barnet för en betungande rättsprocess om det skyddar barnet från framtida övergrepp, säger Anna Kaldal.
Gällande rätt bygger på att det antingen föreligger risk eller inte. Om risk föreligger ska barnet skiljas från vårdnadshavaren. Nästan risk blir därför lika med ingen risk i lagens bemärkelse. Anna Kaldal pekar på att det i vissa situationer kan vara motiverat med ett mindre omfattande tvångsingripande från myndigheterna, till exempel påtvingade hembesök, för att barnet ska få ett tillräckligt skydd. Hon efterfrågar därför en reglering som innefattar varierande grader av rättsliga risknivåer.
Disputationen sker den 9 april 2010 klockan 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Opponent är Hans Ekdal. Jur dr vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Anna Kaldal, Juridicum. Stockholms universitet, e-post anna.kaldal@juridicum.su.se, tfn 073-593 19 25.
Bild på Anna Kaldal: http://www.juridicum.su.se/jurweb/anna_kaldal.jpg Foto: Kultur & media, Lund.
Avhandlingens titel: Parallella processer – En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål. Avhandlingen kan beställas från Jure Förlag. Du kan även kontakta Juridicums pressansvarige Staffan Westerlund, e-post staffan.westerlund@juridicum.su.se, tfn 08-16 12 82, 073-784 5031.
– Därför tycker jag det är för tidigt att införa en allmän folatberikning av livsmedel, säger näringsforskaren Ulrika Ericson från Lunds universitet. Hon tycker inte heller att man bör äta multivitaminer och andra kosttillskott med folsyra (den syntetiska formen av folat) utan speciella skäl.
– Det är bättre att äta en kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Då får man i sig lagom mängder av både folat, andra vitaminer och kostfibrer.
Ulrika Ericson har i sin doktorsavhandling utgått från den stora studien Malmö Kost Cancer från 1990-talet, som samlade in information och blodprover från över 17 000 kvinnor. Vid slutet av 2004 hade drygt 500 av dessa kvinnor insjuknat i bröstcancer. Folatnivåer, genuppsättningar och matvanor hos bröstcancerpatienterna har sedan jämförts med motsvarande data från de friska kvinnorna.
De kvinnor vars intag av folat motsvarade den svenska rekommendationen hade bara hälften så stor risk att få bröstcancer jämfört med dem som hade lägst intag av folat. Det var det övergripande fyndet, som alltså visar att folat generellt sett skyddar mot bröstcancer. Men samtidigt ökade bröstcancerrisken i takt med folatnivåerna för en viss undergrupp bland kvinnorna – de som ärvt en viss variant av ett enzym som påverkar hur folat används i kroppen. Den tiondel av kvinnorna som ärvt denna variant från båda sina föräldrar hade högst risk för bröstcancer, särskilt om de också åt vitamintabletter med folsyra.
– Man vet ju inte vilken genetisk variant av detta enzym som man själv har. Därför tycker jag att man ska ta kosttillskott bara om det är särskilt motiverat, och inte bara ”för att det nog är bra”, menar Ulrika Ericson.
Särskilt motiverat kan ett folsyratillskott vara för två grupper, tycker hon. Det är personer som har en viss typ av blodbrist och låga folatnivåer, samt kvinnor som vill bli gravida (folat minskar nämligen risken för ryggmärgsbråck hos nyfödda). Alla andra bör för säkerhets skull avhålla sig från vitamintabletter med folat, så länge man vet så pass lite om hur kopplingen mellan folat och olika cancersjukdomar ser ut. Obligatorisk folatberikning av livsmedel, som diskuterats i många länder inklusive Sverige, ser Ulrika Ericson också som olämplig i nuvarande läge.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Folate – associations with breast cancer depending on intake, metabolism, genetic variation and estrogen receptor status” och läggs fram den 10 april. Ulrika Ericson nås på tel 040-39 13 24 och ulrika.ericson@med.lu.se.
Vargforskaren Per Ahlqvist och helikopterpiloten Ulf Grinde inbjöds till nationalparken Mercantour i franska alperna för att fånga in varg. Den metod som används av forskarna inom forskningsprojektet Skandulv för att fånga in vargar är unikt för Europa. Med hjälp av ett team på marken lokaliseras vargspår i snön. Därefter följer ett helikopterteam bestående av pilot, skytt och spårare vargspåren, lokaliserar vargen och skjuter den med bedövningspil. Om skottet träffar kan man sedan sätta GPS-halsband på djuret.
Metoden har visat sig vara framgångsrik i Mercantours karga alpina terräng. SLU-forskarna lyckades bedöva en alfahona i en av flockarna på 2 500 meters höjd. Djuret vägde 33 kg och hela proceduren var lyckad.
Märkningen innebär ett stort framsteg för forskningsprogrammet Predators – Prey Rovdjur och byte som koordineras av den franska vilt- och jaktvårdsmyndigheten Office National de la Chasse et de la Faune Sauvage i samarbete med forskningscentret Centre National de Recherches Scientifiques, det regionala jägarförbundet och nationalparken Mercantour. Forskningsprogrammets syfte är att ge nya lärdomar om vargstammens påverkan på populationerna av bytesdjur. Tidigare försök att fånga in och märka vargar har varit förknippade med svårigheter men Grimsös nya metod har visat sig vara lyckad. Det här är också första gången jaktmetoden används i Europa söder om Norden. De kommande veckorna kommer teamet från Grimsö att använda samma metod i Finland. Sedan 1998 har vargforskarna vid Grimsö med framgång märkt mer än 150 vargar på detta sätt.
Grimsö viltforskningsstation ingår i institutionen för ekologi vid SLU och forskar bland annat kring rovdjur, bytesdjur och deras interaktion med människor och ekosystem.
Kontaktinformation
Guillaume.Chapron@ekol.slu.se tel +46-(0)581 697313
Proteinets uppgift är att starta uppbyggnaden av glykogen som utgör musklecellernas kolhydratförråd. Glykogeninet startar själva processen genom att bygga upp en kort kedja av cirka tio sockermolekyler, som sedan kan byggas vidare med hjälp av andra enzymer till glykogen. Vid kraftigt muskelarbete används sockermolekylerna i glykogen till att skapa energi.
– Sjukdomen karaktäriseras av en oförmåga att bilda startkedjan av sockermolekyler och det leder till brist på glykogen och energikris i muskelcellerna som kan medföra hjärtstopp, säger forskningsledaren Anders Oldfors, professor på Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Dessutom framgår det ur studien hur muskelceller som utsätts för en medfödd svår defekt kan ställa om och finna alternativa vägar att tillgodose energitillförseln i muskelcellerna, även om det inte räcker till i alla lägen.
– Vi hoppas att vår fortsatta forskning på området ska ge svar på hur förändringen i glykogeninet orsakar oförmågan att starta upplagringen av kolhydrater i muskelcellerna, säger Anders Oldfors.
För sjukvården betyder upptäckten av sjukdomen att den ska övervägas som diagnos vid utredning av hjärtbesvär. För patienterna innebär en korrekt diagnos att det finns förebyggande behandling även om det idag inte finns något botemedel i sikte. Eftersom orsaken till sjukdomen är en genetisk defekt så kan patienterna förhoppningsvis i framtiden få en skräddarsydd behandling mot den genetiska förändringen, så kallad genterapi.
– Men i dagsläget vet vi inte hur vanlig störningen är, men det får framtiden utvisa nu när det finns möjlighet att ställa korrekt diagnos, säger Anders Oldfors.
FAKTA HJÄRTSTOPP
Hjärtstopp inträffar när blodet plötsligt slutar att pumpa ut från hjärtat. Det leder till medvetslöshet och andningen upphör på grund av bristande blodtillförsel. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna och svarar för cirka 11 till 18 procent av alla dödsfall i Sverige. Många äldre drabbas och då är anledningen ofta hjärtinfarkt. Hjärtstopp är mycket sällsynt hos unga människor och orsakas vanligen av någon form av ärftlig hjärtmuskelsjukdom. Hjärt-lungräddning och defibrillering kan rädda patienter med hjärtstopp. Som förebyggande behandling ges läkemedel och en inopererad defibrillator kan användas som skydd mot hjärtstopp. Enligt Svenska rådet för hjärt- lungräddning räddas årligen cirka 300 till 400 människor till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus och grovt uppskattat räddas mellan 1 000 och 1 500 människor till livet efter hjärtstopp på sjukhus.
New England Journal of Medicine (2010) Vol 362 nr 13 sid 1203-1210
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Anders Oldfors, avdelningen för patologi vid institutionen för biomedicin, telefon 031- 342 20 84, 0707-33 81 16, e post: anders.oldfors@gu.se
Docent Ali-Reza Moslemi, avdelningen för patologi vid institutionen för biomedicin, telefon 031- 342 23 43 e post: ali-reza.moslemi@pathology.gu.se
Docent Christopher Lindberg, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031- 342 90 31, e-post: christopher.lindberg@vgregion.se
Docent Bert Andersson, avdelningen för klinisk och molekylär medicin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset telefon 031-342 75 37, e post: Bert.Andersson@wlab.gu.se
Tidskrift: New England Journal of Medicine
Artikelns titel: Glycogenin-1 Deficiency and Inactivated Priming of Glycogen Synthesis
Författare: Ali-Reza Moslemi, Christopher Lindberg, Johanna Nilsson, Homa Tajsharghi, Bert Andersson och Anders Oldfors
– Tidigare studier har visat att kolnanorör skulle kunna användas för att föra in läkemedel eller andra substanser i kroppens celler. Begränsningen har varit att man inte har vetat hur man ska kontrollera nedbrytningen av kolnanorören, som ju kan ge upphov till oönskad toxicitet och vävnadsskada. Vår studie visar nu på en möjlig väg att biologiskt bryta ner kolnanorör till ofarliga beståndsdelar, säger docent Bengt Fadeel, en av forskarna bakom studien.
Kolnanorör är ett material bestående av ett enda skikt av kolatomer ihoprullade till ett rör, med en diameter på ett par nanometer (1 nanometer = 1 miljarddels meter) och en längd som kan variera från ett tiotal nanometer upp till flera mikrometer. Kolnanorör är både lättare och starkare än stål och har mycket speciella värmeledande och elektriska egenskaper. De framställs idag i stor skala främst för olika tekniska tillämpningar, men förekommer även i vissa konsumentprodukter.
Kolnanorör har tidigare betraktats som biopersistenta, det vill säga att de inte bryts ner i kroppens vävnader eller i naturen. Forskning på senare år har påvisat kraftig inflammation hos försöksdjur som exponerats för kolnanorör via luften eller injektion i bukhålan. Den inflammation och bindvävsomvandling (fibros) som uppträder vid exponeringen leder till nedsatt lungfunktion och kan även vara kopplad till utveckling av cancer. För något år sedan kom exempelvis larmrapporter med anledning av en studie som visade att kolnanorör har stora likheter med asbestfibrer, som just är biopersistenta och som kan ge upphov till lungcancer (mesoteliom) hos människor lång tid efter exponering.
Den aktuella studien utgör därmed ett genombrott inom nanoteknologin respektive nanotoxikologi (toxikologi = läran om giftiga ämnen) eftersom den tydligt visar att det kroppsegna enzymet MPO kan bryta ner kolnanorör. Detta enzym uttrycks i vissa typer av vita blodkroppar, så kallade neutrofiler, och behövs för att neutrofilerna ska kunna oskadliggöra bakterier. Men forskarna har nu alltså funnit att enzymet även ger sig på kolnanorör och bryter ner dessa till vanligt vatten och koldioxid. Dessutom visade forskarna att kolnanorör som har brutits ned av MPO inte längre ger upphov till inflammation hos möss.
– Det här betyder att det kan finnas ett sätt att oskadliggöra kolnanorör exempelvis vid en olycka på arbetsplatser där kolnanorör framställs. Men fynden har också relevans för framtida användning av kolnanorör vid medicinsk behandling, säger Bengt Fadeel, säger Bengt Fadeel.
Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet, University of Pittsburgh och National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH), USA och finansieras bland annat genom anslag från amerikanska National Institutes of Health (NIH) och EUs Sjunde ramprogram. Arbetet har skett inom ramen för projektet NANOMMUNE, som koordineras av docent Bengt Fadeel vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och som omfattar totalt 13 forskargrupper i Europa och USA.
Publikation: “Carbon nanotubes degraded by neutrophil myeloperoxidase induce less pulmonary inflammation”, Valerian E. Kagan, Nagarjun V. Konduru, Weihong Feng, Brett L. Allen, Jennifer Conroy, Yuri Volkov, Irina I. Vlasova, Natalia A. Belikova, Naveena Yanamala, Alexander Kapralov, Yulia Y. Tyurina, Jingwen Shi, Elena R. Kisin, Ashley R. Murray, Jonathan Franks, Donna Stolz, Pingping Gou, Judith Klein-Seetharaman, Bengt Fadeel, Alexander Star, Anna Shvedova, Nature Nanotechnology, in press, 4 April 2010, DOI: 10.1038/NNANO.2010.44.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Docent Bengt Fadeel
Tel: 08-524 877 37 eller 070-8860730
E-post: Bengt.Fadeel@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Bengt Fadeel, foto av Ulf Sirborn
