Smärta är inte bara en fysiologisk reaktion utan ett samspel mellan kropp, tankar, känslor och beteende. När smärta upplevs som ett hot kan det leda till katastroftankar. Rädslan gör att patienten fokuserar på smärtan och spänner sig vilket leder till att smärtan upplevs starkare. Det blir en negativ spiral som är svår att bryta.

– Psykologiska faktorer är avgörande både för att tidigt kunna identifiera människor som riskerar långvariga problem men också för att kunna hjälpa patienter att återgå till arbete och få vardagslivet att fungera, säger Anders Westman som även arbetar som överläkare vid Enheten för psykosomatisk medicin i Västerås.

I sin avhandling jämför Anders Westman två grupper som genomgår utredning och behandling. Trots att det inte var några stora skillnader i fråga om arbetsförmåga, funktion och smärta mellan grupperna, så använder patienterna som genomgått ett multidisciplinärt rehabiliteringsprogram, som täcker inte bara fysiologiska utan även psykosociala faktorer, mindre smärtstillande medicin och har ett mindre behov av sjukvård.

– Patientens syn på sin egen hälsa var dessutom avgörande för en snabb återgång till arbete. En positiv syn på sin egen hälsa gör att det är lättare att minimera inflytandet som smärtan har på vardagen medan rädsla och katastroftankar ofta leder till sjukskrivning och mer lidande.

Anders Westman betonar vikten av att tidigt identifiera patienter som riskerar långvariga problem, eftersom forskning visar att desto längre patienten lever med problemen desto svårare blir det att nå resultat i rehabiliteringen. Dessutom är det viktigt att anpassa behandlingen till individen och att möta patienternas behov.

– Många patienter med långvarig smärta känner att de inte fått en fullgod medicinsk undersökning utan har obesvarade frågor om sin sjukdom. En behandling som patienten känner är komplett hjälper patienten att börja återgå till sina dagliga rutiner och bryta den nedåtgående spiralen.

– Smärtpatienter utgör en betydande grupp av patienter i primärvården. Tidig identifiering av och anpassade behandlingsinsatser för de människor som löper risk att utveckla långtidsbesvär skulle ge oss stora möjligheter att reducera såväl samhällets kostnader som individens lidande.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anders Westman 070-3267937, anders.westman@ltv.se

Vid en viktökning så sker en tillväxt av fettväven som börjar producera en mängd inflammatoriska molekyler. Ökningen av de inflammatoriska molekylerna leder till ett kroniskt inflammerat tillstånd av fettväven. Det spelar en viktig roll för utvecklingen av insulinresistens, som är ett förstadie till typ 2 diabetes, vilket innebär att kroppen inte kan sänka blodsockret med hjälp av dess eget insulin.
– Det är fortfarande inte helt klart varför fetma orsakar insulinresistens. Inflammation skulle kunna vara en del av förklaringen till varför fetma leder till typ 2 diabetes, säger forskaren Emelie Wallerstedt på institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.

Forskning har visat att både fetma och insulinresistens påverkas av inflammatoriska tillstånd i kroppen. Tidigare trodde man att fettvävnaden enbart fungerade som en lagringsdepå för fett men nu vet forskarna att den även är ett viktigt organ för utsöndringen av en mängd olika ämnen, bland annat inflammatoriska molekyler. I avhandlingen har forskarna lyckats identifiera egenskaperna hos den inflammatoriska molekylen IL-6.
– IL-6 motverkar insulinsignaleringen men även insulinsignaleringen kan hämma och ”stänga av” IL-6-signalen och inflammationen. Även proteinet PKCdelta spelar en viktig roll för regleringen av IL-6-signalen och vi har visat att om vi slår ut funktionen av denna molekyl så minskar inflammationen, säger Emelie Wallerstedt.

Genom en ökad förståelse av signaleringsmekanismerna så skulle det finnas en möjlighet i framtiden att kunna utveckla läkemedel som kan ”stänga av” inflammationen och på så vis minska risken för insulinresistens och andra sjukdomar förknippade med fetma.

FAKTA DIABETES
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kommer antalet patienter i världen med diagnosen diabetes att mer än fördubblas från 171 miljoner år 2000 till 366 miljoner år 2030. Under samma tid i Sverige beräknas antalet stiga från 292 000 till 404 000 patienter, motsvarande en ökning på nära 40 procent. Orsaken till diabetes är att kroppen inte bildar tillräckligt med insulin eller att det inte har tillräcklig effekt eller en kombination av dessa tillstånd. Den delas upp i två typer: diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Symtomen är likvärdiga för de olika typerna av sjukdomen och behandlas på samma sätt, med medicin och livsstilsförändringar.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin

Avhandlingens titel: Regulation of IL-6-signaling and inflammatory response-role of insulin, FOXO1 and PKCdelta

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktorand Emelie Wallerstedt, telefon 070-668 43 94, e-post: emelie.wallerstedt@gu.se

Handledare:
Biträdande forskare Christian Andersson. Telefon 031-3426646, e-post: christian.andersson@gu.se

Drygt 240 000 patientbesök hos primärvården i Kalmar län har analyserats i en studie som är den största hittills i sitt slag i Sverige. De tre vanligaste diagnoserna var förkylning, halsfluss och öroninflammation. Under de sex år som studien omfattar har patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner, men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på nästan samma höga nivå.

Vid 45 procent av alla besök för luftvägsinfektion skrev läkaren ut antibiotika, oftast Kåvepenin® som är det rekommenderade penicillinet vid misstänkta bakteriella infektioner. Vid öroninflammationer hos barn var andelen nära 80 procent och den hade inte minskat trots att man enligt 2002 års svenska riktlinjer kan avvakta med behandling i tre dagar för att ge möjlighet till självläkning. En klinisk studie visade att skillnaden mellan barn behandlade med och utan antibiotika var knappt en halv dags förkortad smärta, medan utläkningen var lika god i bägge grupperna.

Thomas Neumark, distriktsläkare i Kalmar och doktorand i allmänmedicin vid LiU, är oroad över resultaten av sin forskning och anser att andelen antibiotikabehandlingar bör kunna halveras.

– Vi har dålig samsyn och värderar de kliniska symtomen olika. Riktlinjerna är svagt förankrade och definitionerna vaga. Arbetsgivaren – landstingen – men även den enskilde yrkesutövaren bör ta större ansvar för medicinsk uppdatering och verksamhetsuppföljning, säger han.

De nu publicerade studierna går inte in på orsakerna till att så många läkare väljer att inte följa de riktlinjer som finns. Den frågan vill Thomas Neumark undersöka i sin fortsatta forskning. Problemet är mångfasetterat: det kan handla om pressade arbetsförhållanden i primärvården, dålig bemanningssituation med vikarier som ofta saknar allmänmedicinsk kompetens och kanske andra förskrivningsvanor.

– Ofta verkar det vara doktorn som tror att patienten förväntar sig att få ett recept på antibiotika, medan patienten egentligen vill ha längre tid för konsultation och en förklaring till symtomen.

Vad vi ser idag är en global och snabbt växande resistensutveckling hos bakterierna. Det är deras sätt att skydda sig mot antibiotika i sin omgivning. Om utvecklingen får fortsätta riskerar vi att sjukdomar som tidigare enkelt kunnat botas plötsligt blir dödliga.

– Därför ska man vara återhållsam och bara sätta in behandling på strikta diagnoser där det inte finns något bättre alternativ. Det är också viktigt att välja rätt typ av antibiotika, rätt dos och rätt behandlingstid, säger Thomas Neumark.

Avhandlingen Treatment of respiratory tract infections in primary care with special emphasis on acute otitis media läggs fram i Kalmar fredag 23 april. Opponent är professor Morten Lindbaek, Universitetet i Oslo.

Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Neumark 070-2346400, thomas.neumark@ltkalmar.se

Borrelia är en grupp Gram-negativa och korkskruvsliknande bakterier (spiroketer) som sprids till människor via infekterade fästingar och löss. De orsakar i huvudsak två sjukdomar, Lyme-sjukdom och återfallsfeber. Båda brukar också kallas borrelioser. De varierar kraftigt när det gäller symtom, svårighetsgrad och varaktighet, men kan oftast behandlas med antibiotika.

Avhandlingen handlar huvudsakligen om Lyme-borrelios, som orsakas av arterna B. burgdorferi, B. afzelii and B. garinii. Borreliabakterierna flyttar under sin livscykel mellan fästingar och olika ryggradsdjur, framför allt gnagare men också fåglar. Tidigare studier har visat att den här bakterietypens cellstruktur och membransammansättning skiljer sig väsentligt från andra bakteriers. I avhandlingen identifieras bland annat ett protein som kan bilda en kanal, en por, genom bakteriens yttre membran och därigenom är viktigt för att orsaka infektion. Kanalen kan också användas som pump för att eliminera icke önskvärda ämnen från cellen. Via en jämförelse med kända förhållanden hos kolibakterier visar avhandlingen att tre bestämda gener kodar för detta sekretionssystem, som kan orsaka antibiotikaresistens hos många bakteriearter och således teoretiskt också hos B. burgdorferi, även om det inte ännu har påvisats kliniskt.

Borreliabakterier har ett förhållandevis litet genom och är i hög grad beroende av näring från värdcellerna när den infekterar t.ex. människan. I avhandlingen kartläggs den mekanism som bakterien använder för att ta upp näring via sitt yttre membran. Bl.a. beskrivs proteinet DipA (dicarboxylate-specific porin A) som har en central roll i detta sammanhang.

Förhoppningen är att kunskapen om dessa mekanismer ska skapa möjligheter att ta fram läkemedel som kan blockera den sjukdomsframkallande processen.

Ignas Bunikis är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, där han kan nås på tel. 090- 785 08 02, e-post ignas.bunikis@molbiol.umu.se

Fredagen den 16 april försvarar Ignas Bunikis, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Borrelia channel-forming proteins: function and structure (Struktur och funktion hos Borrelia-spiroketers porbildande proteiner).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Steven J. Norris, The University of Texas Medical School, USA.