Under 70- och 80-talet fanns en mycket negativ syn på tvångsvård av missbrukare. Man menade, och många menar fortfarande, att all vård, förutom själva den akuta avgiftningen, måste vara frivillig annars är den meningslös. Det här resonemanget retade gallfeber på psykologen Irene Jansson när hon började arbeta med tvångsvårdade kvinnor.
– Det var en chock för mig att se hur dåligt de här kvinnorna mådde, säger hon och berättar att många var så undernärda att de behövde näringstillskott. Dessutom var kvinnorna ofta misshandlade och hade svåra underlivsskador.
– Är det ojämställt i den vanliga världen så är det inget mot vad det är i missbruksvärlden!
De tvångsvårdade kvinnorna saknar förebilder, de har inga tjejkompisar och ofta en mycket låg syn på sig själva. Minst sex månaders tvångsvård behövs om saker och ting ska ha en chans att falla på plats för dem, menar Irene Jansson.
I sin avhandling har hon följt upp hur det har gått för kvinnorna efter det att de skrivits ut från Lunden. Siffran på hur många som varit helt drogfria under de första fem åren är inte särskilt upplyftande – bara 15 procent. Ser man bara på det sista året i femårsperioden ser det något bättre ut – 48 procent.
Ett annat resultat i Irene Janssons avhandling var att hela 70 procent av de intagna led av någon form av personlighetsstörning: borderline, antisocial personlighetsstörning eller något som kallas för ”conduct disorder”.
– Man har forskat väldigt lite om hur den här typen av diagnoser ska behandlas och resultatet av missbruksvården ser ut därefter, säger Irene Jansson
Vad man vet idag är att hjälpen måste sättas in i tidiga år – redan i skolan, då man börjar se tendenserna. Ofta handlar det om barn som har svårt att få vänner och som har en låg begåvningsnivå. Med extra stödinsatser hade det varit möjligt att hjälpa dem tidigt och på sätt undvika att de hamnar i exempelvis missbruk och kriminalitet.
Kontaktinformation
För mer information tala med Irene Jansson på telefonnummer 046-13 72 90, 0761-70 75 57 eller mail på irene.jansson@psychology.lu.se
För drygt tio år sedan användes sällan begreppen heder och hedersvåld i svenska politiska debatter. I dag talas det om utsatta flickor och ungdomar som lever med hedersrelaterade begränsningar, det har skaptas handböcker om våld i hederns namn och det går att söka pengar från länsstyrelserna för projekt som motverkar hederstänkande.
– När frågor om våld mot unga kvinnor först uppmärksammades i Sverige uppstod en osäkerhet i den offentliga politiken hur den nya frågan skulle definieras. Det var inte alls givet att våldet skulle benämnas hedersrelaterat, berättar Maria Carbin.
I avhandlingen ”Mellan tystnad och tal – flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik” belyser statsvetaren Maria Carbin den så kallade hedersmordsdebattens genomslag i offentlig politik. I sin avhandling har hon studerat hur hedersrelaterat våld växer fram som en politisk fråga och hur det uppstår en förhandling om att definiera och förklara våldet. Avhandlingen bygger huvudsakligen på offentligt tryck, riksdagsdebatter, utredningar samt länsstyrelsernas satsningar på hedersrelaterat våld under perioden 1995 till 2008.
Maria Carbin kan genom sin forskning visa att det förekom både feministiska förklaringar som betraktade våldet som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och förklaringar som handlade om att se hur strukturell diskriminering påverkar situationen för invandrare, och det var de kulturella förklaringarna som kom att bli dominerande i den svenska politiska hållningen mot hedersrelaterat våld. Dessutom kom våldet att ses som ett uttryck för en värderingskrock mellan det svenska och icke-svenska.
– Parallellt med att unga kvinnors situation som brottsoffer uppmärksammas har utsatta flickor blivit symboler som markerar gränsen mellan det svenska och det icke-svenska. Om problemet med våld mot unga kvinnor tidigare var nedtystat framstår det i idag tvärtom som mycket omtalat, säger Maria Carbin.
Det finns dessutom ett tydligt inslag av att sortera mellan olika invandrade grupper. Invandrare från Mellanöstern och vissa andra geografiska regioner och nationaliteter betraktas som bärare av hederskulturella värderingar. Genom att förlägga problemets ursprung i utlandet avsäger sig den svenska staten delvis sitt ansvar, säger hon.
Maria Carbin disputerar i statsvetenskap vid Stockholms universitet och är idag verksam vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.
Avhandlingens titel
”Mellan tystnad och tal – flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik”
Ytterligare information
Maria Carbin, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet/ Umeå centrum för genusstudier, tel. 090-786 54 92, e-post: maria.carbin@statsvet.su.se eller maria.carbin@ucgs.umu.se.
Den ovanligt höga frekvensen av incidenter av neurologiska sjukdomar på den tropiska ön Guam efter andra världskriget, har kopplats till konsumtion av växter och djur med höga halter av ²-metylamino-L-alanin (BMAA). BMAA är ett neurotoxin som sedermera visade sig produceras av cyanobakterier som lever i symbios med dessa växter. År 2005 påvisade forskare vid Stockholms universitet att merparten av cyanobakterier insamlade från ett större antal jordar och vattendrag utspridda i världen producerar BMAA.
I en ny studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) har forskarna gått vidare och visar att även naturliga populationer av de cyanobakterier som ’blommar’ i Östersjön varje sommar producerar BMAA under hela blomningssäsongen (2-årig studie).
– Vi har också påvisat att BMAA finns i de djurplankton som lever med dessa cyanobakterier och i ett antal fiskarter i Östersjön, framför allt i bottenlevande fisk, berättar Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet.
BMAA-halterna tyder på att toxinet ackumuleras i plankton och i fiskarna, till exempel i muskler men även i hjärnvävnad hos vissa fiskar. Vidare har forskarna även funnit BMAA i mollusker som musslor och ostron insamlade på västkusten.
– Våra resultat är de första som påvisar spridd förekomst av BMAA i ett ekosystem utanför det tropiska Guam. Då cyanobakterier är mycket vitt spridda organismer i ett globalt perspektiv, och var bland de första organismerna på jorden, har denna upptäckt både stort ekologiskt samt potentiellt medicinskt intresse eftersom det finns misstankar om att BMAA kan vara av betydelse för uppkomsten av neurodegeneativa sjukdomar, som ALS och Alzheimers sjukdom, säger Sara Jonasson, forskare i växtfysiologi, Stockholms universitet.
Studien 2005: Cox, P.A., Banack, S.A., Murch, S.J., Rasmussen, U., Tien, G., Bidigare, R.R., Metcalf, J.S., Morrison, L.F., Codd, G.A., Bergman, B. 2005. Diverse taxa of cyanobacteria produce BMAA, a neurotoxic amino acid. Proc. Natl. Acad. Sci. (USA) 102:5074-5078.
Studien 2010: Jonasson, S., Eriksson, J., Berntzon, L., Rasmussen, U., Spá
il, Z., Ilag, L.L., Ronnevi, L-O., Rasmussen, U. and Bergman, B. 2010. Transfer of a cyanobacterial neurotoxin within a temperate aquatic ecosystem suggests pathways for human exposure. Proc. Natl. Acad. Sci. (USA)
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Sara Jonasson, Botaniska Institutionen, Stockholms universitet; tfn: 08-161207, e-post Sara.Jonasson@botan.su.se
Birgitta Bergman, Botaniska Institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163751, e-post Birgitta.Bergman@botan.su.se
Lars-Olof Ronnevi, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och verksamhetschef vid neurologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, tfn 08-51774762, 073-9661868, e-post lars-olof.ronnevi@karolinska.se
Precis som människor har fiskar hormoner. Och precis som hos människan reglerar dessa hormoner beteende och sexuell mognad. Hormonnivåerna hos laxfiskar varierar med säsong, höga nivåer under höstens lek och lägre nivåer på sommaren under vandringen till havet. Hos laxfiskar är luktsinnet det främsta verktyget för distanskommunikation. Luktsinnet påverkar hormonproduktionen och det efterföljande beteendet.
Det är viktigt att förstå vilken effekt föroreningar har för hormonproduktionen och hur det kan förändra beteendet. Det är också viktigt att förstå orsaken till minskningen av hormoner som påverkar det endokrina systemet direkt eller via luktsinnet. Om en lägre nivå av hormoner produceras är det möjligt att också lekaktiviteten minskar och att reproduktionstakten går ner.
Under den här studien undersöktes effekterna av tre ledande bekämpningsmedel (insektsgiftet cypermethrin, ett kopparhaltigt bekämpningsmedel mot svampangrepp samt växtgiftet glyphosate) på hormonnivåer och sexuellt beteende hos öring och lax (endast glyphosate).
Experimenten utfördes på unga laxhanar som exponerades för ett bekämpningsmedel i taget. De exponderade unglaxarna blev sedan antingen preparerade med feromoner från en hona som släpptes ut i vattnet eller också placerades de i ett 35 000 liters akvarium för beteendeanalys. Akvariet hade förberetts med två honor med ägglossning och fyra fullvuxna hanar.
Både cypermethrin och koppar verkade orsaka en minskning av hormoner och lekaktivitet genom att hämma luktsinnet. Glyphosate verkade sänka hormonnivåerna genom att verka direkt på det endokrina systemet. Alla testade nivåer av bekämpningsmedel motsvarar koncentrationer funna i naturliga vattendrag vilket gör dessa resultat miljömässigt intressanta och antyder att mänsklig aktivitet direkt minskar beståndet av laxfisk.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alia Jaensson, tel: 0730-89 52 44
Varje höst genomför myrspoven sin åtta dygn långa flyttning från Alaska till Nya Zeeland. Fågeln flyger nonstop, utan en enda rast för att vila eller äta. Och när det sedan blir vår flyger myrspoven åter de 1100 milen tillbaka till Alaska. Ekologiprofessorn Anders Hedenström från Lunds universitet har vänt och vridit på orsakerna till att denna fågelart kan flyga så långt utan mellanlandning. Sträckan är dubbelt så lång som andra hittills kända nonstopdistanser för långflyttande fåglar.
Hedenström påpekar att myrspoven är vida överlägsen alla flygmaskiner som byggts av människan vad gäller konsten att flyga länge utan paus. Rekordet i långdistansflygning för flygmaskin hålls av QiniteQs Zephyr, en obemannad solcellsdriven farkost. Den kan hålla sig uppe i luften i 82 timmar, alltså ungefär tre och ett halvt dygn, att jämföras med myrspovens flygning på åtta dygn.
Men vad är det då som gör att myrspoven klarar av att flyga 1100 mil utan en enda rast? Hur kan dessa fåglar klara sig utan sömn och mat i hela åtta dygn? En förklaring är att de har en ovanligt låg bränsleförbrukning jämfört med andra fågelarter. Anders Hedenström har räknat ut att myrspoven förbrukar 0,41 procent av sin kroppsvikt varje timme under långflygningen.
– Denna siffra är extremt låg jämfört med andra flyttfåglar, säger han.
Men även andra faktorer spelar in. Det gäller att ha rätt proportioner på kroppsvikt och storlek för att kunna bära tillräckligt med bränsle som räcker för hela flygningen. Bränslet består huvudsakligen av kroppsfett, i viss mån även av protein. Det gäller också att ha en strömlinjeformad kropp så att luftmotståndet minimeras. Ytterligare en framgångsfaktor är flyghastigheten. Myrspoven är en snabb flygare, vilket gör att den kan tillryggalägga långa sträckor inom rimlig tid.
Som jämförelse kan nämnas en helt annan långflyttande djurgrupp, ålarna. Dessa djur simmar den långa sträckan på 550 mil mellan Europa och Sargassohavet och lyckas göra detta med en betydligt lägre bränsleförbrukning än myrspoven. Men de håller så låg fart att de aldrig hade kunnat röra sig över jordklotet så ofta som myrspoven gör. Att genomföra myrspovens resa på 1100 mil skulle ha tagit ålarna 345 dygn, konstaterar Anders Hedenström.
Fortfarande fattas pusselbitar som kan förklara myrspovens rekordlånga nonstopflygningar. Kan fågelns framgång bero på en särskilt god förmåga att navigera med hjälp av inre kompasser som utnyttjar exempelvis jordens magnetfält? Anders Hedenström konstaterar att det kvarstår en rad spännande frågor kring myrspovens förmåga att inte flyga vilse där uppe i luftrummet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel: 046 – 222 41 42 eller 070 – 689 14 76. Mail: Anders.Hedenstrom@teorekol.lu.se
Miljontals människor i Indien, liksom i många andra utvecklingsländer nära ekvatorn, är beroende av havet som källa för inkomst och föda. Exporten av odlade jätteräkor och andra akvatiska organismer är en viktig del av Indiens ekonomi; musslor och ostron är ofta den huvudsakliga proteinkällan för många fattiga människor.
Men det marina vattenbruket i Indien har stora problem. När sjukdomsalstrande bakterier, virus och giftiga alger angriper de odlade räkorna matas de med antibiotika, vilket ger upphov till resistens. Det är också vanligt att vattnet i odlingsdammarna behandlas med miljöfarliga kemikalier.
Den globala uppvärmningen förutspås göra skadliga algblomningarna både fler och större, eftersom ökad temperatur leder till ökad nederbörd och större avrinning av närsalter till havsmiljön. Ett särskilt utsatt område är indiska sydvästkusten, där ett forskningsprojekt från Göteborgs universitet nu med stöd från Formas ska följa den klimatförändringens effekter på algblomningarna.
Bakgrunden är att indiska myndigheter satsar stort på att utveckla mussel- och ostronodlingen, med förhoppningen att både kunna öka exportinkomsterna och få fram en miljövänlig, proteinrik föda för den stora befolkningen. Ska satsningen fungera krävs en systematisk övervakning som kan förutspå när och var algblomningar uppstår.
Med hjälp av egna undersökningar och övervakningsmaterial från indiska kollegor ska Anna Godhe och hennes kollegor vid Institutionen för marin ekologi studera hur växtplanktonsamhället förändrats under de senaste 50 åren – en period då ytvattentemperaturen i Indiska Oceanen samtidigt stigit med 1,5 grad.
–Vi vill ta reda på vilka arter som förväntas orsaka framtida blomningar, för att på så sätt se hur övervakningen kan effektiviseras. Vi kommer också att ta fram modeller på hur klimatförändringen påverkar tropikernas ekosystem, vilket tidigare gjorts i väldigt liten utsträckning, säger Anna Godhe.
–Jag tycker att vår forskning är viktig, inte minst eftersom Indiens kraftiga tillväxt lett till att biståndet monterats ned, samtidigt som vi insett att miljöproblem inte följer nationella gränser och oroar oss för att alla indier ska skaffa bil och kylskåp . Vad man glömmer är att Indien kämpar emot enorma infrastrukturproblem, där mer än 700 miljoner människor lever på mindre än 1USD per dag.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Godhe, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
031-786 2709
anna.godhe@marecol.gu.se
Fakta:
Ungefär 100 marina arter producerar gifter i någon form. Gifterna ackumuleras i filtrerande organismer, till exempel musslor, vilket orsakar sjukdomar och i värsta fall dödsfall hos människor som äter dem. Andra gifter orsakar skador på fisk som hålls i fångenskap, exempelvis kassodlad fisk.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar hur insatser runt skolmåltiden ihop med undervisning med fokus på fisk ger resultat. I studien undersöks vad skolmåltid samt hem- och konsumentkunskapsundervisning kan ha för effekt på elevers fiskkonsumtion. Personalen vid berörda skolor fick utbildning i fisktillagning, där särskild satsning gjordes på tillbehör, alternativ fiskrätt och på presentation och marknadsföring av fisken. Eleverna fick även vara med och påverka vilken fiskrätt som skulle serveras.
Dessutom utökades elevernas undervisning om fiskens näringsmässiga betydelse och eleverna fick i högre grad laga och bekanta sig med fisk.
Resultatet blev en statistiskt säkerställd ökning av elevers fiskkonsumtion i skolan.
Men skolan är inte ensam i sin påverkan av barns matvanor.
Livsmedelsreklam påverkar vilken mat och dryck som barn föredrar och konsumerar. Hillevi Prell har undersökt förekomst och innehåll av livsmedelsreklam på TV. Närmare 200 timmars sändning från de mest populära kommersiella kanalerna bland barn i åldrarna tre till tolv år har analyserats (TV3, TV4 samt Kanal 5).
I Sverige visar sig just livsmedelsreklam vara den största produktgruppen med 18 procent av reklamen.
– En analys av livsmedelsreklamen visar att livsmedelsreklamen, under de timmar barn tittar mest, domineras av produktgrupperna snabbmat, alkohol, choklad, godis och söta drycker, säger Hillevi Prell.
Hälsosaspekter användes i stor utsträckning vid marknadsföring av till exempel hamburgermåltider, chips och feta mejeripriodukter. I 71 % av de analyserade reklamavsnitten anspelades det på antingen fysisk, psykisk eller social hälsa och tre olika sammanhang urskiljdes: ett där mat beskrivs som behandling eller skydd mot sjukdom, ett där mat beskrivs som att känslomässigt må bra samt ett där mat beskrivs som att bry sig om.
Hillevi Prell tycker att den intensiva livsmedelsreklamen bör uppmärksammas:
– Den understryker hur viktigt och angeläget det är att ämnet lyfts in och problematiseras i skolundervisningen.
Kontaktinformation
Hillevi Prell lägger fram sin avhandling ”Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 7 maj kl 9.15, Plats Margareta Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
För mer information kontakta Hillevi Prell: hillevi.prell@ped.gu.se, tel: 031-7864212, 0734-259329
Det är gulafebernmyggor som utvecklat resistens mot myggmedlet DEET, en substans som används i myggmedel världen över. I Sverige finns den bland annat i produkterna Mygga och djungelolja. Myggornas förmåga att utveckla resistens har visat sig var ärftlig.
-Genom tester har vi funnit att gulafebernmyggor inte längre känner doften av DEET och därmed inte stöts bort av den. Detta beror på att en viss typ av sinnescell på myggans antenn inte längre är aktiv, säger Rickard Ignell, forskare vid avdelningen för kemisk ekologi vid SLU i Alnarp.
Rickard Ignell har gjort forskningen tillsammans med kollegor vid Rothamstead Research i Storbritannien. Forskningen har nyligen presenterats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences (PNAS).
Forskarna har alltså sett att sinnescellen på myggans antenn har slutat att reagera på DEET. Det kan bero på ett flertal olika orsaker, exempelvis att de protein som binder in till DEET har muterat.
-Det krävs mer forskning för att ta reda på denna mekanism, säger Rickard Ignell.
Forskarna manar nu till viss försiktighet vid användandet av DEET och andra myggrepellenter i större skala i ett begränsat område, för att inte även andra myggarter ska bli resistenta.
Kontaktinformation
Mer information:
Rickard Ignell,avdelningen för kemisk ekologi, SLU i Alnarp; Rickard.Ignell@ltj.slu.se;0735-984871
I många u-länder är studenterna vana att se läraren som en auktoritet som lär ut kunskap medan de själva är passiva mottagare. Ju bättre studenterna är på att memorera och återge det som läraren sagt desto högre betyg får de.
– Jag har insett att det är en svår utmaning för studenter att ändra sitt sedan barnsben inövade lärbeteende men jag har också sett hur informations- och kommunikationsteknik kan underlätta denna övergång.
Annika Anderssons forskning visar att det är lättare för studenter att börja kommunicera med lärare och andra studenter när de kan göra detta via e-post, sms eller olika diskussionsforum. Dessutom börjar studenterna ifrågasätta vad läraren säger när de får tillgång till en rad olika informationskällor via internet.
– Det har förvånat mig hur snabbt studenter tar sig an ny teknik och hur innovativ teknikanvändningen har varit. Studenter har byggt sina egna forum att diskutera i och använder sig även av många sociala medier för att diskutera kursrelaterade frågor.
– Dessutom har det varit spännande att få höra studenters reaktioner när de till exempel upptäcker att det finns olika historiebeskrivningar av samma konflikt. Eller när de vågar ifrågasätta vad läraren säger på en lektion eftersom de har läst något som inte stämmer överens med det på internet.
Örebroforskaren vill öka förståelsen om hur informations- och kommunikationstekniken kan användas och att det ska bli en del av diskussionerna om utbildningens betydelse för u-länder.
– Man pratar ofta svepande om ”Education for All” utan att tydliggöra vilken typ av utbildning man menar eller vilken typ av utveckling som avses. Det är viktigt att inte bara dumpa datorer i afrikanska skolor utan att fundera över hur de ska användas.
Genom att sätta konstruktivt lärande och kritiskt tänkande i centrum hoppas Annika Andersson att studenter ska lära sig att hitta sina egna lösningar och därmed kunna stå för sin egen förändring. Hennes forskning beskriver olika teknikers användning i relation till olika sätt att lära och vilken utveckling de leder till.
– Regeringar, lärosäten och biståndsorgan kan då lättare förstå på vilket sätt informations- och kommunikationstekniken kan användas i utvecklingssyfte.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Annika Andersson 0739-192 417
Om det finns en sådan potential kan det innebära att utvecklingsmöjligheterna inte ser så dystra ut som de förefaller idag. Men om inflyttningen till våra större städer fortsätter, är en snabb befolkningsminskning troligen att vänta för landsbygden och ökade insatser måste göras för att minska problemen med avfolkningen.
– Resultatet av vår undersökning visar att fler personer har en önskan att bosätta sig på landsbygden än vad som faktiskt gör det, säger Jan Amcoff, det ger en generell befolkningspotential för landsbygdstillväxt.
– Vi har inte kunnat identifiera någon särskild grupp i samhället som skulle vara mer benägen att verkligen flytta till landsbygden och vi ställer oss också frågan om önskan att flytta till landsbygd mest reflekterar en romantiserad bild av ett annat liv, säger Jan Amcoff
Att nästan hälften av alla svenskar har tillgång till ett sommarboende kan också misstänkas minska behovet av att bo i landsbygd permanent.
Avslutningsvis menar författarna att ett minskat befolkningsunderlag på landsbygden även fortsättningsvis är att räkna med, men det finns två aspekter i denna utveckling som bör belysas mer. Det första är invandringen som kan komma att bryta dessa mönster och det andra är den stora andelen 40-talister som snart går i pension och som, trots att den inte i undersökningen pekas ut som signifikant intresserad av att flytta till landsbygden, är en så stor grupp människor att även en liten del av dessas agerande kan komma att påverka statistiken märkbart.
Arbetsrapport från Institutet för Framtidsstudier:
Is there a hidden potential for rural population growth in Sweden?
Thomas Niedomysl och Jan Amcoff
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jan Amcoff, 070 – 604 58 55
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Rapporten Is there a hidden potential for rural population growth in Sweden? Nr: 2010:2 är skriven på engelska och går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se
En sensor utvecklad av japanska forskare ska nu kombineras med teknologi, ett sk taktilt resonanssystem, som tagits fram av forskargruppen i Luleå. Resonanssystemet använder laserljus och ultraljud, för att spåra cancervävnad in vivo, dvs i levande celler på plats i kroppen.
Efter vidareutveckling av tekniken kommer mätningar på mänsklig prostatavävnad att genomföras. Fram till nu har mätningarna gjorts framför allt på prostata från grisar.
Forskargruppen samarbetar med Stanford University och med japanska företaget Peace and Mind, ett spin-off företag från Nihon University som tillverkar sensorteknologi för mätning av vävnadselasticitet och med företaget Bioresonator i Umeå som tillverkar sensorteknologi för prostatacancer, ögontyck mm.
Kontaktinformation
Professor Olof Lindahl, Luleå tekniska universitet
Mobil: 070-6090414
E-post: olof.lindahl@ltu.se
I Skandinavien är friluftsliv en utbredd och populär fritidssysselsättning som man har valt att föra in i skolan genom att uttrycka det som ett mål inom läroplaner och kursplaner. I Sverige sker det inom ämnet idrott och hälsa. Trots den framskrivna positionen inom ämnet och den betydande tid och resurser som ägnas till friluftsliv i utbildningen av idrottslärare så ger det litet avtryck i den egentliga undervisningen. I en avhandling i utbildningsvetenskap vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner vid Stockholms universitet har därför Erik Backman studerat de utbildningssociologiska villkoren bakom friluftsundervisningen i idrottsämnet inom den svenska skolan.
Avhandlingen visar att det inte är helt lätt att få en klar bild av vad som egentligen menas med friluftsliv och att utbildare, forskare, ledare och utövare inom friluftsliv vill framhäva specifika värden som de själva associerar med friluftsliv. Trots att svenska staten har en officiell definition uttryckt av Miljödepartementet så råder en viss spänning mellan olika synsätt som delvis har att göra med avgränsningen mot idrott.
Erik Backman har dels genomfört en textanalys av hur friluftsliv omnämns i centrala och lokala kursplaner på grundskolor, dels intervjuat idrottslärare på grundskolor och idrottslärarutbildare om deras syn på friluftsundervisningen. Textanalysen visar att skolans friluftsdagar har minskat genom historien för att till slut avregleras helt i den nuvarande läroplanen Lpo-94. Samtidigt som det har skett en relativ ökning av friluftslivets betydelse inom ämnet idrott och hälsa har idrottslärarna svårt att formulera friluftsliv i termer av lärande.
– När idrottslärarna överhuvudtaget skriver om friluftsliv i sina lokala kursplaner är det i form av orientering, Allemansrätten och att kunna välja rätt kläder. Det går inte att urskilja vad de menar är en lättare och svårare kunskapsnivå i friluftsliv. Dessutom förekommer i stort sett inga formuleringar om till exempel naturupplevelser, miljömedvetenhet, hälsa och det svenska kulturlandsskapet. Man får väl anta att detta inte är något som idrottslärarna ser som en viktig del av friluftsundervisningen, säger Erik Backman.
Intervjuerna med idrottslärarna visade att de ser skolans fysiska och organisatoriska ramar som begränsande för möjligheterna att undervisa i friluftsliv. Främst framhöll de undervisningstid, gruppstorlek, närheten till naturen samt bristande utrustning och finansiella resurser som begränsande faktorer. Den dominerande synen på friluftsliv är att det är något exklusivt som ska bedrivas långt borta, i en avlägsen natur, med viss typ av utrustning och som också ska kräva teknisk kunskap och kroppsliga färdigheter.
– Talet om begränsande faktorer avslöjar idrottslärarnas föreställning om ett ganska exklusivt friluftsliv. Om synen på friluftsliv hade varit mer tillåtande och inkluderande hade det också varit lättare att nå målen i kursplanen. Som det är nu tror jag att flera av de idrottslärare som undviker att undervisa i friluftsliv gör det för att de associerar friluftsliv med en exklusivitet som ändå inte är genomförbar i skolan, säger Erik Backman.
Den föreställning om friluftsliv som råder bland idrottslärare på grundskolan stämmer också väl överens med den typ av friluftsliv som beskrivs som värdefull bland de idrottslärarutbildare som intervjuats.
– Det tycks som att idrottslärarutbildningen har potentialen att göra avtryck i studenternas föreställningar om friluftsliv. Man bör kritiskt diskutera innehållet i utbildningen om man vill att detta också ska ge avtryck i undervisningen, säger Erik Backman.
Avhandlingens titel: “Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values”.
Ladda ner avhandlingen: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:308124
Kontaktinformation
Ytterligare information: Erik Backman, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms Universitet, telefon: 08-12076505, mobil: 070-4599700, e-post: erik.backman@utep.su.se
Pressbild: För pressbild på Erik Backman, kontakta Cecilia Parkert, cecilia.parkert@luk.su.se, 08-163428 eller 073-707 88 90
Lena Lind Palicki har i sin doktorsavhandling i svenska språket vid Örebro universitet undersökt Försäkringskassans broschyrer till blivande föräldrar från 1974 fram till 2007. 1974 gjordes föräldraförsäkringen könsneutral med förhoppningen om att det var ett steg mot ett mer jämställt samhälle. Moderskapspenningen blev föräldrapenning som kunde användas av pappor såväl som mammor.
Trots förändringen visade det sig snart att det ändå var kvinnor som tog ut större delen av föräldradagarna. Sedan dess har den politiska debatten handlat om hur man ska kunna förmå män att i större utsträckning stanna hemma med sina barn. Som en del i det arbetet har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att försöka utjämna skillnaderna i uttag av föräldradagar mellan män och kvinnor.
– Ändå var det mer jämställda texter i Försäkringskassans broschyrer på 70-talet än nu – om man med jämställdhet menar att det delas jämnt mellan kvinnor och män. Då omtalades båda föräldrarna på samma sätt och män och kvinnor hade lika många möjligheter att identifiera sig i texterna. I nutida broschyrer vänder man sig främst till kvinnan.
I broschyren från 2007 tilltalas läsaren med du-tilltal. Du som mamma. Du som pappa. Men textens du i broschyren riktar sig i första hand till en gift mamma som är frisk och som får biologiska friska barn. Hon har ett fast arbete och allmänt ordnade förhållanden.
– Försäkringskassan gör antagligen inte detta medvetet och det är ett generellt problem i myndighetstexter som de klarspråksideal, som onyanserat framhåller att du är bästa tilltalet, orsakar.
Lena Lind Palickis forskning visar att trots de moderna principer för klarspråk och mottagaranpassning som gäller är det viktigt att fundera över hur man använder du-tilltalet, eftersom det kan vara väldigt exkluderande.
– Samtidigt försöker Försäkringskassan på många sätt att inkludera fler grupper än tidigare. Trots att det finns en hierarki i de nutida broschyrerna är det ett steg framåt att bland andra adoptiv- och fosterföräldrar, studerande, arbetslösa, egna företagare, homosexuella och styvföräldrar finns med – så har det inte alltid varit.
– Men Försäkringskassan måste i och med sitt uppdrag fundera över vad som händer med jämställdheten om textens du i första hand är en biologisk mamma. Om man ska arbeta för jämställdhet bör man reflektera över hur man formulerar sina texter men också fundera över vad man menar med jämställdhet. Det är ju inte säkert att det blir ett jämställt samhälle bara för att papporna tar ut hälften av dagarna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Lena Lind Palicki, mobil 0708-120 118
Hashem Amini vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har tillsammans med kolleger studerat över 300 graviditeter som avbrutits på grund av fostermissbildningar som diagnostiserats med ultraljud, och jämfört diagnoserna med resultaten från efterföljande obduktion.
– Våra resultat visar att beslutet att avbryta graviditeten inte alltid baserades på en korrekt ultraljudsdiagnos. I två procent av fallen var ultraljudsdiagnosen felaktig, och den gravida kvinnan fattade alltså beslutet baserat på felaktig information, berättar han.
Hashem Amini och hans kolleger har även undersökt gravida kvinnor, hos vilka man vid ultraljudsundersökningen misstänkt fostermissbildningar, med magnetkamera. Man har sedan jämfört ultraljudsdiagnoser med resultat från magnetkameraundersökningar i relation till den slutliga diagnosen – antingen fosterobduktion eller diagnos hos nyfödda barn. Jämförelsen omfattar 29 foster med missbildningar i centrala nervsystemet (ryggmärg och hjärna) och 63 foster med andra missbildningar.
– Jämförelsen visar att magnetkameraundersökning gjorde det lättare att upptäcka missbildningar i centrala nervsystemet på ett korrekt sätt, speciellt i de fall där ultraljudet inte gav tillräcklig information på grund av övervikt hos den gravida kvinnan. Magnetkameraundersökning kan också tillföra värdefull information om andra typer av missbildningar, som vid diafragmabråck och i fall där ultraljudsundersökningen försvårats på grund av minskad mängd fostervatten, säger Hashem Amini.
I avhandlingen har han också undersökt hur vanligt det är att vissa missbildningar rapporteras till missbildningsregistret. Missbildningsregistret i Sverige etablerades 1964, efter skandalen då läkemedlet neurosedyn visat sig förorsaka fosterskador. Sedan 1999 finns det även ett register för aborter som gjorts på grund av fostermissbildningar. Rapporteringen till det sistnämnda är frivillig, medan rapporteringen av nyfödda barn är obligatorisk. Hashem Amini har undersökt rapporteringsfrekvensen vid ryggmärgsbråck samt läpp-, käk- och gomspalt hos nyfödda barn och vid avbrutna graviditeter.
– För nyfödda barn är rapporteringsfrekvensen relativt hög och mätbar. För foster där graviditeten avbrutits är den däremot lägre och svår eller omöjlig att beräkna. I mer än 60 procent av alla fall där fostret har ryggmärgsbråck avbryts graviditeten. Därmed är övervakningen osäker, eftersom vi inte känner till rapporteringsfrekvensen för avbrutna graviditeter. Rutinerna kring rapporteringen av fostermissbildningar behöver förbättras, säger Hashem Amini.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hashem Amini, 070-591 56 42, e-post: hashem.amini@kbh.uu.se
Ryggsmärta är mycket vanligt; cirka 80 procent drabbas någon gång i livet. De flesta som får ont i ryggen fortsätter att arbeta och klarar sig utan sjukvård, men en liten andel, cirka 10 procent, utvecklar påtagliga besvär med långvarig aktivitetsbegränsning och sjukskrivning. Utifrån tidigare studier vet man att individens egna föreställningar, känslor och beteenden kring ryggbesvären har stor betydelse för hur utvecklingen blir på sikt.
Ett problem, som kommit fram i tidigare studier, är att de internationella riktlinjer som finns gällande ryggsmärta inte alltid följs i primärvården, dit de som söker vård för ryggbesvär i första hand hänvisas. Riktlinjerna innebär bland annat att läkaren eller sjukgymnasten utöver fysiologiska besvär även ska undersöka föreställningar och beteenden som kan utgöra hinder för patientens återhämtning. Det kan till exempel handla om tecken på depression, eller överdriven rädsla för fysisk aktivitet. Kan man identifiera individer med en sämre prognos blir det möjligt att tidigt vidta rätt åtgärder.
– I många fall tar personer med ryggsmärta kontakt med sjukgymnast via telefon för att få råd och eventuellt boka en tid för ett besök på mottagningen. Riktlinjerna bör användas vid dessa tidiga vårdkontakter, men många upplever att det är svårt att föra in samtalet på patientens tankar och förväntningar, säger Ingrid Demmelmaier.
Hennes avhandling innehåller en enkätstudie, omfattande drygt 1000 personer med ryggsmärta, som visar samma mönster som tidigare studier: att framför allt katastroftankar och egna förväntningar om fortsatt smärta kan förutsäga risken för framtida smärta och aktivitetsförmåga. Hon presenterar också en ny utbildningsmodell för beteendeförändring på sjukgymnaster i primärvård. Utbildningens syfte är att förbättra sjukgymnasternas undersökning av prognostiska psykosociala faktorer vid telefonrådgivning angående ryggsmärta. Utgångspunkten för utbildningen var att vårdgivare, precis som alla andra, behöver göra förändringarna stegvis, träna på det nya beteendet, och få direkt feed-back på beteendet.
Fyra sjukgymnaster deltog i studien, där varje deltagare jämfördes med sig själv över tid. Sjukgymnasterna spelade in sammanlagt 63 telefonsamtal angående ryggsmärta under totalt 36 veckor. Vid fem gruppträffar arbetade man med strategier för beteendeförändring, såsom individuell målsättning, hinderanalys och feed-back på beteendet individuellt och i grupp. Resultatet visade att utbildningen hade effekt; deltagarna undersökte fler prognostiska psykosociala faktorer och lade mindre tid på detaljerade diskussioner om smärtsymtom. Deltagarnas kunskaper om riktlinjerna och deras attityder till ryggsmärta påverkades däremot inte nämnvärt av utbildningen, de var i enlighet med riktlinjerna redan vid studiens början.
– Det är viktigt att förstå att beteendeförändring hos vårdpersonal bygger på samma inlärningsprinciper som när det gäller andra beteenden; att komma igång och motionera till exempel. Om man vill få till stånd en beteendeförändring räcker det inte med att ha rätt kunskaper och attityder – man måste också träna på det nya beteendet, säger Ingrid Demmelmaier.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Demmelmaier, tel: 018-471 34 16, 070-511 73 66, ingrid.demmelmaier@pubcare.uu.se
Användningen av laboratorieanalyser har ökat stadigt under de senaste decennierna, och detta har ibland angetts som en av de bidragande orsakerna till de ökande sjukvårdskostnaderna. Den totala omsättningen för sjukhusens och primärvårdens
provbundna laboratorier i Sverige har uppskattats till drygt 7 miljarder kronor per år.
Laboratorieanalyser är dock oersättliga vid screening, diagnos, behandling och uppföljning av sjukdomar och resultaten från proverna påverkar majoriteten av alla medicinska beslut.
– Laboratorieanalyserna är oumbärliga i sjukvården, men att använda dem på ett optimalt sätt kan vara invecklat. Det går inte bara att minska eller öka användningen rakt av för att spara pengar, utan hänsyn måste tas till de enskilda provernas kliniska nytta, säger Mirja Mindemark.
I en av sina studier visar hon att det inte finns några tecken på att trenden med ökad användning av laboratorieanalyser skulle vara avtagande, och utbudet av olika analyser ökar också kontinuerligt. Utöver att laboratorieanalyser används i stor utsträckning finns det också påtagliga skillnader mellan landstingen i hur vanliga blodprover används på vårdcentralerna, vilket i stor utsträckning beror på regionala vanor och traditioner. Stora skillnader indikerar att det finns omfattande besparingspotential och utrymme till förbättringar, vilket också visas i en av studierna i avhandlingen.
Samtidigt visas att det är möjligt att, även med begränsade utbildningsinsatser, åstadkomma långsiktiga förändringar i primärvårdens beställningsmönster. Genom att optimera användningen av laboratorieanalyser kan kostnadseffektiviteten såväl som kvaliteten förbättras, vilket gagnar både patienter och sjukvårdsbudgetar.
Laboratorieanalyser är nära förknippade med andra, betydligt större, kostnader inom sjukvården, men deras indirekta påverkan på andra delar av sjukvården utvärderas och mäts sällan i pengar.
– Ett illustrativt exempel på hur användningen av laboratorieanalyser kan minska andra sjukvårdskostnader är screening med avföringsprovet F-calprotectin. Korrekt använt kan detta test kraftigt minska behovet av koloskopier vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom och på så sätt spara miljonbelopp åt sjukvården, säger Mirja Mindemark.
Avhandlingen försvaras den 7 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mirja Mindemark, tel: 018-611 42 04, 073-652 00 18
