Tekniken går ut på att forskarna lägger ut odlingsband i vattnet som naturligt förekommande mussellarver fäster på. De växande musslorna livnär sig på alger och när forskarna sedan skördar musslorna, det vill säga tar upp dem på land, tas en del av sjöns överskottsnäring bort. De skördade musslorna kan sen ingå i hönsfoder eller foder till fiskodlingar. På så vis återförs näringsämnen till jordbruket, som är en av de stora källorna till övergödningen av Mälaren.
– Vi räknar med att våra experimentella musselodlingar kan fånga in närmare 200 kg fosfor och två ton kväve vardera per år. En fullskalig musselodling kan däremot fånga in hela två ton fosfor och 20 ton kväve per år. Det motsvarar på årsbasis hela det fosforutsläpp som Uppsala reningsverk står för, säger professor Willem Goedkoop vid SLU:s Institution för vatten och miljö.
Forskarna sjösatte två försöksodlingar nu i juni. Arten som ska odlas är vandrarmusslor* (Dreissena polymorpha) som sedan länge finns i stora mängder i sjön. Frisimmande larver av denna art fäster på de 6 000 meter odlingsband som nu finns utlagda i Mälarviken Ekoln.
Forskarna räknar med att ha en första skörd av musslor klar till hösten 2012. Fram till dess kommer de att följa musslornas tillväxt och näringsinnehåll. Dessutom ska de studera möjliga negativa effekter av musselodlingarna på sjöbottnen under själva odlingarna.
– På sikt hoppas vi att sådana här odlingar kan bidra till Mälarens återhämtning från övergödningen och förbättrad vattenkvalitet, säger Willem Goedkoop.
Kort om projektet: Projektet finansieras av Mälarens vattenvårdsförbund och SLU. Idén är en vidareutveckling av en metod som redan finns för havsmiljön, men där man istället använder blåmusslor. Projektet ligger i linje med SLU:s satsning på vattenbruk för produktion av alternativa råvaror i livsmedelsproduktionen, men fungerar även som en åtgärd som motverkar övergödningen av sjöar.
* Vandrarmusslan Dreissena polymorpha har sitt ursprung i området kring Kaspiska havet. Musslan har funnits i Mälaren sedan 1920-talet och forskarna räknar med att den i dag har nått sin maximala utbredning i sjön. Forskarna kommer inte att tillföra några mussellarver till Mälaren utan de som koloniserar odlingsbanden är yngel till de som redan finns i sjön.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner vid institutionen för vatten och miljö, SLU:
Willem Goedkoop, 018 – 67 31 12, willem.goedkoop@vatten.slu.se, 076 – 140 20 90
Ulf Grandin, 018 – 67 31 04, ulf.grandin@vatten.slu.se
– Med smarta IT-lösningar kan vi minska trycket på storstadsregionerna inom EU, säger projektledare Michael Nilsson, Centrum för distansöverbryggande teknik vid Luleå tekniska universitet. Dagens smart phones där vi har tekniken tillgänglig i byxfickan, ger utmärkta möjligheter att göra bra tjänster lätt tillgängliga för städernas invånare.
Projektet FIREBALL, ”Future Internet Research and Experimentation by Adopting Living Labs – towards smart cities”, handlar om att ge storstäderna tillträde till forskningsrummen och om att visa upp vilka möjligheter som finns att utveckla ny teknik för storstadsregionernas speciella behov.
Städernas invånare dvs användarna, och deras behov, är det som ska styra tjänsteutvecklingen. Här har sk Living Labs, testplatser för användarstyrd utveckling av nya tjänster, en central funktion. Luleå tekniska universitet har sedan lång tid utvecklat ett framgångsrikt koncept för användartester och hör till dem inom EU som leder utvecklingen.
– Vi såg möjligheterna att kombinera forskning om framtidens Internet med våra erfarenheter av Living Labs. Nu vill vi göra städerna och forskarna medvetna om hur den kombinationen kan resultera i utveckling av IT-lösningar som kan hjälpa till att minska trycket när det gäller stora problemområden som trafik, tillgången på bra sjukvård, hållbara energilösningar och annan samhällsservice.
Michael Nilsson tar införandet av biltullar i Stockholm som exempel på hur IT-lösningar kan användas för att skapa smarta städer. Ytterligare ett exempel är Kulturens Hus i Luleå där man tar besökarna till hjälp för att sänka husets energianvändning.
Idén till Fireball-projektet uppstod under den internationella konferensen FIRE and Living Labs – Future Internet by the people, som hölls i Luleå sommaren 2009 i samband med Svenska EU ordförandeskapet.
Här knöts viktiga kontakter och Michael Nilsson ser stora fördelar med att jobba strategiskt med konferenser för att matcha EU:s utlysningar av forsknings- och utvecklingsmedel.
Bland de 17 parter som samarbetar i projektet finns företag, organisationer och universitet/forskningsinstitut i flera olika europeiska länder samt företrädare för städerna Barcelona, Lissabon, Helsingfors och Manchester. Projektet stöds av nätverket Eurocities där mer än 140 stora städer i 30-talet europeiska länder arbetar för hållbara lösningar anpassade till städernas behov.
Kontaktinformation
Projektledare Michael Nilsson, Centrum för distansöverbryggande teknik, Luleå tekniska universitet, michael.nilsson@cdt.ltu.se, tel 0920 49 23 06.
Neuropsykologen Lars Jacobsons avhandling omfattar personer med en THS som skadade sig under en tioårsperiod (1992-2001). Personerna har undersökts mellan sex och 15 år efter skadan. Under-sökningen är den första stora långtidsuppföljningen av personer med THS i Sverige.
– För att möta dem med kvarstående besvär krävs rehabiliteringsprogram som sträcker sig över betydligt längre tid än vad som sker idag och det behövs ofta ett team av flera yrkeskategorier eftersom personernas svårigheter kan vara mycket komplexa, säger Lars Jacobsson, neuropsykolog och forskare. På grund av de stora individuella skillnaderna i hur den skadades livssituation påverkas är det viktigt att utveckla mått som gör att man, i ett tidigt skede efter skadan, kan identifiera de som kan behöva re-habilitering under lång tid.
Lars Jacobsson, kliniskt verksam vid Kalix sjukhus, fann att trots att många uppnår en god allmän förbättring beskriver de en nedsatt hälsa och livstillfredsställelse. Det gäller särskilt dem som inte kunnat återgå till arbete eller är ensamstående. De som värderade att skadans inverkan på livet varit relativt stor hade också lägre tillfredsställelse med livet i stort.
– Studierna bekräftar intrycken från mitt arbete som neuropsykolog. Kvarstående besvär gäller främst känslomässiga faktorer och att klara kraven i sociala relationer snarare än kroppsliga problem.
Varje år vårdas ca 15 000 personer i Sverige med en THS. Av dessa är ca 80% så kallade hjärnskakningar. Bättre vård och rehabilitering har lett till att fler överlever vilket medfört ett ökat behov av rehabilitering. THS orsakade av trafikolyckor är en av den vanligaste orsaken till livslångt funktionshinder hos unga vuxna i hela världen. Hos äldre är THS oftast orsakade av fallolyckor.
Kontaktinformation
Upplysningar: Lars Jacobsson, mobil: 070-65 32 492, e-post: lars.jacobsson@nll.se.
– I mina undersökningar såg jag att bakterierna blev stressade av en liten mängd ättiksyra vilket gjorde att de reagerade med att producerar mer gift. Tillsätter man däremot mycket ättiksyra, såsom man gjorde tidigare, sänks surhetsgraden rejält och bakterierna överlever inte, förklarar Nina Wallin Carlquist, teknologie doktor i Teknisk mikrobiologi vid Lunds Tekniska Högskola.
Nyligen la hon fram en avhandling i ämnet där hon studerat två av de vanligaste matförgiftningsbakterierna, Staphylococcus aureus och Campylobacter jejuni.
De var staphylokockerna som ingick i ättiksyrestudien. I skinka är staphylokockerna en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning. Därför valde Nina Wallin Carlquist även att studera hur dessa bakterier beter sig i olika typer av skinkor i rumstemperatur, nämligen kokt och rökt skinka, serranoskinka och salami. Att bakterierna hamnar i maten i första taget kan bero på att den som har hand om maten haft ett infekterat sår på fingret.
Hennes resultat visar att det bara tog några timmar för bakterierna att föröka sig i kokt och rökt skinka. I serranoskinkan tog det en vecka innan bakterietillväxten tog fart och i salamin överlevde den överhuvudtaget inte.
– En trolig förklaring är att bakterierna inte klarade av salamins kombination av syra, salt- och fetthalt och torrhet. Däremot finns andra bakterier som trivs utmärkt i salami. Vad gäller serranoskinkan tillverkas och förvaras den i rumstemperatur i långa perioder vilket gör att det är viktigt att personalen har god hygien så att staphylokockerna inte får fäste, kommenterar Nina Wallin Carlquist.
En utgångspunkt har varit att studera hur bakterierna beter sig i maten. Annars brukar den här typen av forskning utföras i en kontrollerad odlingsmiljö på laboratorier där man studerar en viss bakteriekultur av en viss typ av bakterier. Enligt Nina Wallin Carlquist får man då långt ifrån hela bilden eftersom bakterierna påverkas av andra mikroorganismer i maten och även av hur mycket fett, syra och salt som finns i maten.
– Om vi vet mer om vad det är i maten som gör att bakterierna trivs kan vi anpassa matproduktens sammansättning och därmed öka livsmedelssäkerheten. Det här är ett nytt sätt att tänka kring livsmedelssäkerhet, förklarar Nina Wallin Carlquist.
Den andra bakterien, Campylobacter jejuni, håller på att bli det nya problemet efter salmonella. Liksom salmonella finns bakterien naturligt i kyckling, utan att skada värddjuret. Men om tarminnehållet kommer i kontakt med köttet under slakt kan köttet smittas. Tillagas sedan inte kycklingen korrekt blir vi magsjuka.
– Bäst vore om kycklingen inte fick i sig den här bakterien i första taget. I mina studier har jag därför tagit reda på hur bakterierna får fäste i tarmen. Dessa resultat kan på sikt underlätta för att ta fram riktlinjer för hygienrutiner på hönsgården eller för att ta fram ett vaccin för djuren, berättar Nina Wallin Carlquist.
För mer information, kontakta Nina Wallin Carlquist, teknologie doktor i Teknisk Mikrobiologi, tel: 070 67 66 873, Nina.Wallin@tmb.lth.se eller handledare Peter Råström, professor i Teknisk Mikrobiologi, 046-222 34 12, Peter.Radstrom@tmb.lth.se. Peter Rådström är dock f n på semester och kan vara svår att nå. En sammanfattning av avhandlingen finns här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1591412
Påväxt på båtbottenskrov är ett stort problem för världens sjöfart, för privata småbåtar såväl som för stora lastfartyg. Göteborgs universitet har i flera stora forskningsprojekt försökt utveckla nya, miljövänliga metoder som kan begränsa marin påväxt.
Ett av de senare fokuserar på ämnet medetomidin, ett djurläkemedel som visat sig hindra havstulpanens larver från att fästa vid båtskrovet.
Nu kan forskare vid Göteborgs universitet förklara varför.
I samarbete med kollegor vid universiteten i Åbo och Helsingfors har professor Anders Blomberg vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi lyckats identifiera och beskriva den gen som kontrollerar hur havstulpanen känner av och reagerar på medetomidinet.
–Vi har konstaterat att medetomidin aktiverar särskilda receptorer i havstulpanernas larver. Receptorerna skickar en signal som får larven att simma bort från båtytan, istället för att fästa vid den. Eftersom receptorerna aktiveras redan vid mycket låga koncentrationer av ämnet innebär det att det också behövs väldigt låga nivåer för att uppnå effekt, säger Anders Blomberg.
Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Pharmacology, förklarar hur det är möjligt att utveckla en miljövänlig och effektiv båtbottenfärg som istället för att döda havstulpanen verkar ”avskräckande”.
–Att förstå hur ämnet fungerar när det binder in till receptorn ger också möjlighet att utveckla selektiva medel, som enbart påverkar havstulpanen och inte andra marina organismer, säger Anders Blomberg.
Artikeln Octopamine receptors from the barnacle Balanus improvisus are activated by the a2-adrenoceptor agonist medetomidine publicerades i Molecular Pharmacology den 20 maj.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anders Blomberg, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-786 2589
0733-604 624
anders.blomberg@cmb.gu.se
www.cmb.gu.se/blomberg
Foto havstulpan: Dan Isaksson.
Statssekreterare är betydelsefulla personer i Sverige, men få vet särskilt mycket om deras roll och karriärvägar. Detta råder nu Anders Ivarsson Westerberg bot på i boken ”Makthavare i ministerns skugga”. Han sammanfattar sin forskning om statssekreterare med hjälp av teorier om makt, organisationsledning och byråkrati.
Runt varje statsråd finns en stab på ungefär fem personer bestående av politiska tjänstemän; statssekreterare, pressekreterare, politiskt sakkunniga och ibland en planeringschef. De utgör den politiska ledningen för departementet. Idag finns det ungefär 180 politiska tjänstemän, fördelade på de olika departementen.
En statssekreterare är högste administrative chef vid ett departement och har både personal- och budgetansvar. Statsrådet rekryterar oftast själv sin statssekreterare. De arbetar som ett team där de delar upp arbetsuppgifterna mellan sig, oftast känner de varandra sedan tidigare.
Statssekreteraren är den som leder processerna och arbetet inom departementet.
– Statssekreteraren har stor makt genom att vara den som har ansvar för att politiken genomförs, säger Anders Ivarsson Westerberg.
Statssekreteraren är en kombination av politiker och tjänsteman. Ett politikeravtal kopplat till statsrådet gör att även statssekreteraren avgår om statsrådet avgår, även vid ett regeringsskifte. Som trygghet har statssekreteraren en tvåårig ”fallskärm”.
Statsministern utses genom allmänna val. Statsråden utses av statsministern utan möjlighet till påverkan från folkets sida, men kan röstas bort genom misstroendeförklaring. Statssekreterarna har stor politisk makt, utses utan allmänna val och kan inte heller ställas till svars. Är då Sverige odemokratiskt?
Anders Ivarsson Westerberg har inget entydigt svar, men tycker inte att man kan dra en slutsats om att styrningen är odemokratisk:
– Systemet med politiska tjänstemän ger regeringen större chans att nå ut med sin politik, vilket borde gynna demokratin.
Anders Ivarsson Westerberg berättar att statssekreteraren har större makt nu än för 40 år sedan. Statssekreterare rekryteras ofta från de politiska leden nu, för 40 år sedan var de tjänstemän från Regeringskansliet.
Statsråden får stor uppmärksamhet från allmänhet och i media. Anders Ivarsson Westerberg berättar att man kan se att även statssekreterarna går mot en mer offentlig roll.
– De kliver fram ur ministrarnas skuggor, medierna betraktar dem mer och mer som politiker.
Ett exempel han nämner är Jöran Hägglund, Maud Olofssons statssekreterare som spelade en viktig och offentlig roll i Saab-affären. I jämförelse med tidigare, har rollen som ministerns ställföreträdare blivit tydligare gentemot media.
– Får man inte tag i ministern intervjuar man statssekreteraren.
En annan tydlig trend är också att förberedelserna inför regeringsskiftena blivit större. Man bildar äntringsstyrkor som systematiskt går igenom hur man ska organisera sig om man vinner valet. Rekryteringen av möjliga statssekreterare är en viktig fråga i arbetet.
Anders Ivarsson Westerberg har under åren 2005 – 2008 forskat om statssekreterare, sedan han fått ett Wallander-stipendium av Handelsbanken.
Han har undersökt vad statssekreterarna gör, vilka de är och hur deras roll förändrats över tid. Han har studerat karriärvägarna hos samtliga statssekreterare sedan år 1965, totalt ungefär 300 personer. Dessutom har 17 statssekreterare som verkat under olika regeringar intervjuats.
Sina studier har han sammanfattat i boken ”Makthavare i ministerns skugga”, som vänder sig till en bred samhällsintresserad allmänhet.
Kontaktinformation
Anders Ivarsson Westerberg, högskolelektor vid Samtidshistoriska Institutet på Södertörns högskola: anders.ivarsson.westerberg@sh.se eller 070-407 64 04.
De båda seminarierna ”Lärarna, framtiden och forskningen – om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare” och ”Punktera ballongen – om fördomar och fakta kring integration” tar upp ämnen som debatterats flitigt den senaste tiden. Seminarierna ger forskarnas och andra experters perspektiv på de aktuella frågorna och vill visa vad forskningen kan bidra med i diskussionerna.
– Seminarium 1 –
Lärarna, framtiden och forskningen – om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare
Datum: Måndagen den 5 juli
Tid: Kl 15.15 – 16.45
Plats: Strand Hotel, frukostmatsalen
Lärarutbildningen och lärarrollen är en het fråga. Den nya skolpropositionen med förändringar för gymnasieskolan och den nya propositionen för lärarutbildningen skapar starka debatter. Seminariet syftar till att blicka framåt och att skapa nyfikenhet, intresse och engagemang för den framtida lärarrollen. Vidare lyfter seminariet fram värdet av att skolvärlden knyter an till forskarvärlden, i större utsträckning än vad som sker idag, som en viktig del för att skapa en bättre skola. Bland annat ställer vi frågan: hur skulle det vara om lärarna kunde forska kring skolan på samma sätt som läkarna forskar parallellt med sitt kliniska arbete?
Medverkande:
Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande i Lärarförbundet
Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen, Sveriges kommuner och landsting
Yvonne Lindholm, fil. dr i pedagogik vid Stockholms universitet: ”Hur kan samverkan mellan forskare och pedagoger bidra till skolutveckling?”
Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet: ”Den ämnesdidaktiska forskarskolan”
Jonathan Lannemar, lärare i svenska och SO, magisterstudent
Samtalsledare: Natanael Derwinger, programledare för SVT-programmet Skolfront
De medverkande finns tillgängliga för intervjuer efter seminariet.
Seminariet webbsänds på www.su.se och finns därefter på www.su.se/almedalsveckan
Vidare information
Maria Hult, informatör, lärarutbildningen
Tfn: 08-16 10 84
Mobil: 073-707 88 89
E-post: maria.hult@luk.su.se
– Seminarium 2 –
Punktera ballongen – om fördomar och fakta kring integration
Datum: Onsdagen den 7 juli
Tid: Kl 15.15 – 16.45
Plats: Gotlands Museum, Sävesalen (ingång från Mellangatan 19)
Myterna och åsikterna om (miss)lyckad integration är många. Seminariet vill ge forskningsbaserade svar på några av myterna om invandrarnas integration i det svenska samhället. Vilka möjligheter har personer med utländsk anknytning att ta sig in på arbetsmarknaden? Kan integrationsprogrammen förbättras? Vilka faktorer påverkar start och fullföljande av en akademisk karriär? Vilken betydelse har segregationen? Och vilka möjligheter innebär flerspråkighet i en global värld?
Medverkande:
Qarin Franker, doktorand, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling: ”Att lära sig ett nytt språk som vuxen”
Lena Nekby, docent, Nationalekonomiska institutionen, SULCIS: ”Hur integrationsprogrammen kan förbättras”
Ali Osman, docent och forskare vid CEIFO (Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer): ”Studieval, sociala nätverk och karriärer för unga med utländsk anknytning”
Ryszard Szulkin, professor, Sociologiska institutionen, SULCIS (Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier): ”Faktorer som påverkar utbildning och arbete bland unga”
Nessim Becket, jobbcoach i Botkyrka kommun med lång erfarenhet
Samtalsledare: Per Wirtén, författare och frilansskribent
De medverkande finns tillgängliga för intervjuer efter seminariet.
Seminariet webbsänds på www.su.se och finns därefter på www.su.se/almedalsveckan
Vidare information
Magnus Atterfors, projektledare, kommunikationsenheten
Tfn: 08-16 22 56
Mobil: 070-16 10 305
E-post: magnus.atterfors@kommunikation.su.se
Sammanfallet mellan kort ö och kort u har länge varit ett återkommande ämne i språkvårdsdebatten. I sin avhandling har Lena Wenner vid institutionen för nordiska språk undersökt hur vanligt sammanfall mellan dessa ljud är i uppländskan och vilka grupper som går i bräschen för utvecklingen, för att på så sätt kunna se om det handlar om en pågående förändring. Hon har intervjuat 78 personer ur tre olika åldersgrupper som är bosatta i Uppsala och tre mindre samhällen i Uppland; Gräsö, Norrtälje och Östervåla.
– De äldsta intervjupersonerna gör störst skillnad mellan ö och u medan de yngsta gör minst skillnad. Män gör generellt mindre skillnad mellan ö och u än kvinnor, berättar hon.
På detaljnivå visar avhandlingen att ord där r förekommer i närheten av ö, exempelvis i orden mörkna och rösta, lättast närmar sig murkna och rusta. Störst skillnad är det mellan ord som inleds med vokal, ögla och uggla hålls till exempel väl isär av de flesta. Detta har att göra med hur snabbt vi hinner ställa om våra artikulatorer mellan olika ljud.
Lena Wenner har också studerat hur bra intervjupersonerna var på att skilja på de olika ljuden när de hörde andra tala. Det visade sig att personer som gör liten skillnad mellan ö och u i sitt eget språk har lättare att höra skillnad mellan dessa ljud hos andra talare än de personer som tydligare håller isär ö och u i sitt språk.
– Möjligen är personer som inte skiljer särskilt mycket mellan ö och u i sitt eget tal vana att lyssna efter de små betydelseskiljande nyanser som finns där, medan personer som gör stor skillnad mellan ö och u i sitt tal inte är beredda på att små skillnader hos andra talare har så stor betydelse att det kan vara frågan om olika ord, säger Lena Wenner.
Totalt sett använde intervjupersonerna u-haltigt ö mer sällan än hon hade väntat sig.
– Troligen är u-haltigt ö så markerat att vi uppfattar det som vanligare än vad det verkligen är. Språkliga förändringar går inte heller så snabbt som vi ofta tror. Vilka attityder som finns till ett hotande sammanfall kan också ha betydelse för förändringens hastighet. Det återstår att se om kort ö och u kommer att sammanfalla i ett och samma ljud i svenskan, eller om skillnaderna som finns idag kommer att bestå eller till och med öka, säger Lena Wenner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Wenner, 070-254 89 46, e-post: lena.wenner@sofi.se
Sjukskrivna som fick göra en särskild kartläggning och ha ett avstämningsmöte tidigt hos Försäkringskassan kom inte tillbaks till arbete fortare än personer som hade kartläggning och möte senare.
– Vi ser ingen effekt av att möta sin handläggare tidigare jämfört med senare, säger Per Johansson som är en av flera författare till rapporten. Vi drar slutsatsen att Försäkringskassans arbete med möten och samtal inte verkar påverka längden på sjukfrånvaron.
Att få hjälp tidigare gynnar inte heller någon enskild grupp. Varken män, kvinnor, individer med olika utbildning, ålder eller olika lång tidigare sjukfrånvaro får kortare sjukfrånvaro vid en tidigare tillgång till insatserna.
En vanlig uppfattning är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall. Den tanken har också varit styrande för den svenska lagstiftningen inom området. Det här är den första studien som undersöker om det fungerar så i praktiken.
Experiment
Rapportförfattarna har genom ett randomiserat experiment studerat hur cirka 15 000 sjukskrivna kom tillbaks till arbetsmarknaden efter att ha fått ta del av avstämningsmöte och SASSAM-kartläggning tidigare respektive senare. Behandlingsgruppen fick hjälp i genomsnitt 45 dagar snabbare än kontroll-gruppen. SASSAM står för ”strukturerad arbetsmetodik för sjukfallshantering och samordnad rehabilitering” och den görs av den sjukskrivne och dess handläggare. Ett avstämningsmöte inkluderar vanligtvis även läkaren och/eller arbetsgivaren. Experimentet genomfördes under november och december 2007.
En kompletterande studie från Försäkringskassan
Försäkringskassan ger samtidigt ut Socialförsäkringsrapport 2010:8 baserad på en enkät med deltagarna: ”Tidiga insatser i sjukfallen – vad leder de till?” av Pernilla Tollin.
Kontaktinformation
Rapport 2010:11 ”Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete? är skriven av Per Engström och Per Johansson, IFAU samt Hans Goine, Edward Palmer och Pernilla Tollin från Försäkringskassan.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer, kontakta:
Per J: 018-471 70 86, per.johansson@ifau.uu.se
Hans: 010-111 86 35, hans.goine@forsakringskassan.se
Edward: 010-116 92 40, edward.palmer@forsakringskassan.se
Pernilla: 010-111 93 26, pernilla.tollin@forsakringskassan.se
Per E: 018-471 76 34, per.engstrom@nek.uu.se
Pernilla Tollin svarar på frågor kring Socialförsäkringsrapport 2010:8 ”Tidiga insatser i sjukfallen – vad leder de till?” Hon nås på kontaktuppgifter enligt ovan.
Helicobacter pylori är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i världen. Bakterien leder till en kronisk inflammation i magens slemhinna. De flesta drabbade är symptomfria men bakterien kan orsaka både magsår och ibland kan även magsäckscancer utvecklas. Symptomen för magsäckscancer är diffusa, och sjukdomen upptäcks därför ofta i ett sent skede och har en mycket dålig prognos.
– Vi vet inte på vilket sätt den kroniska inflammationen som orsakas av Helicobacter pylori påverkar utvecklingen av magsäckscancer. Det var därför intressant att studera hur immunförsvaret uppträder mot Helicobacter pylori i magslemhinnan, säger Åsa Lindgren, forskare på avdelningen för mikrobiologi och immunologi.
De undersökte hur en typ av immunceller som kallas för NK-celler, det vill säga naturliga mördarceller, reagerade på Helicobacter pylori. NK-celler är en viktig del av immunförsvaret, eftersom de kan både känna igen och döda celler som är infekterade av virus, bakterier och tumörceller.
– Vi fann att en speciell typ av NK-celler var aktiva mot magsårsbakterien. Dessa NK-celler producerade cytokiner som är immunförsvarets signalämnen och ett försvar mot inkräktaren, säger Åsa Lindgren.
Forskarna resultat tyder på att NK-cellerna kan ha en viktig roll i immunförsvaret mot Helicobacter pylori. Tidigare forskning har även visat att en hög andel NK-celler i tumörvävnad har bidragit till en bättre prognos och ökad överlevnad för magsäckscancerpatienter, då NK-cellerna hjälper till att eliminera tumörcellerna.
Därför tror forskarna att en aktivering av NK-celler kan spela en viktig roll i förhindrandet av tumörutveckling och att en försvagad NK-cellsaktivitet kan öka risken för att utveckla cancer. Åsa Lindgren hoppas på att deras fynd kan användas för att ta fram nya behandlings- eller diagnosmetoder för magsäckscancer.
– Detta skulle kunna betyda en möjlighet att diagnosticera magsäckscancer på ett tidigt stadium vilket därmed skulle innebära en bättre prognos för magsäckscancerpatienter.
FAKTA MAGSÄCKSCANCER
Ventrikelcancer eller magsäckscancer är en elakartad tumör i magsäckens slemhinna. Den är en av de vanligare cancerformerna i Sverige. Under 2007 diagnosticerades drygt 900 fall, varav 600 var män. Behandlingen är operation och kan kombineras med strålbehandling och cellhämmande medel.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: The function of natural killer cells in Helicobacter pylori infection and gastric cancer
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Åsa Lindgren, telefon 0702-255953, e-post asa.lindgren@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Samuel Lundin, telefon 031-786 6207, e-post samuel.lundin@microbio.gu.se
Docent Åsa Sjöling, telefon 031-786 62 32, e-post asa.sjoling@microbio.gu.se
PRIMA är en jonmassanalysator för låga energier (<100eV) baserad på den tidigare sensorn SWIM (Solar WInd Monitor) som utvecklades för den indiska missionen Chandrayaan-1.
Flygningen av PRIMA rymdkvalificerar ett flertal nya teknologier, såsom nya mikroslutare baserade på MEMS teknologi (Micro-Electro-Mechanical Systems) som kan användas för att konstruera ultralätta masspektrometrar för rymdbruk. MEMS-slutare har potential att ersätta konventionella kolskiktsfolier eller de sekundärelektron-emitterande startytor som traditionellt används i flygtidsmätande masspektrometrar.
PRIMA-instrumentet innehåller dessutom en lågeffekts elektrostatisk portsystem som alternativt kan användas för att generera startsignal för flygtidsmätningen.
PRIMA kvalificerar även en ny typ av optokopplarkonstruktion som används i högspänningsaggregat, nya typer avytbeläggningar och generell användning av kommersiella komponenter. Andra aspekter för mekanisk konstruktion och utveckling av ombordprogramvara.
– Om projektet lyckas är det första gången nanoteknologi (mikroslutare) används för att analysera partiklar i rymden, berättar forskare Martin Wieser, Institutet för rymdfysik.
Det svenska satellitprojektet Prisma består av två satelliter med syfte att demonstrera ny teknik för noggrann formationsflygning och automatisk dockning, dvs rymdfarkoster som kan kommunicera och interagera med varandra med hög precision.
Projektet är huvudsakligen finansierat av Rymdstyrelsen med bidrag från rymdmyndigheterna DLR i Tyskland och CNES i Frankrike. Huvudleverantör av satelliterna är Rymdbolaget.
Webbsidor:
Institutet för rymdfysik: http://www.irf.se Instrumentet PRIMA och bilder: http://www.irf.se/link/prima_sve
Prismasatelliterna: http://www.prismasatellites.se
—————
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt fyra planeter:
jorden, Venus, Mars och Saturnus. IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.
Kontaktinformation
Dr Martin Wieser, forskare, IRF, tel. 0980-79198, wieser@irf.se Rick McGregor, informationsansvarig, IRF, tel.
0980-79178, 070-276 6020, rick@irf.se
Att företagsledningar deklarerar: ”Personalen är vår viktigaste resurs” är mer regel än undantag. I sin avhandling noterar Richard Berglund, vid institutionen för arbetsvetenskap, att det ordagranna uttrycket får 34.000 träffar i Google.
Han har i mer än 25 år arbetat vid tillverkningsindustrins branschforskningsinstitut, Swerea IVF, och har på så sätt fått insyn i uppemot tusen svenska företag och deras produktionsmiljöer.
– Det finns en imponerande kompetens i de allra flesta företag. Nästan alla människor i produktionen har kloka synpunkter. Ges de chansen att bidra med dem blir de engagerade och gör mer än vad som förväntas. Tyvärr efterfrågas bara en bråkdel av detta potentiella engagemang. Och därför omvandlas det inte till förbättringar och utveckling. Det är ett slöseri av stora mått, säger Richard Berglund. I sin studie undersöker han hur företagsledningar inom tillverkningsindustrin agerar när de inför produktionskonceptet Lean på bred front, ett koncept vars retorik bland annat betonar respekt för människor och engagerade medarbetare.
Avhandlingen bygger på ett fyraårigt forskningsprojekt där Richard Berglund har följt utvecklingen inom tre tillverkande företag, som arbetar enligt Lean, och där ledningen haft en uttrycklig ambition om att uppmuntra medarbetarnas engagemang.
I sin avhandling har Berglund undersökt tio faktorer som starkt påverkar viljan hos anställda att engagera sig. En av dem är ”tilltro”.
– Det handlar om människosyn. En kultur av öppenhet och låga statusskillnader visar att de anställda är värdefulla.
En annan faktor är ”ansvar och befogenheter”. Chefens beslut kan bli en flaskhals som eroderar engagemanget. Delegerade befogenheter och egna resurser att genomföra idéer ger snabbt ringar på vattnet. Vad gör det om det blir fel någon gång, när det blir så mycket mer som är rätt?
Även faktorn ”ledningens aktiva medverkan” är viktig.
– Engagemang och delaktighet betyder inte att ledningen kan abdikera. Den svåra uppgiften blir att koordinera en massa initativ från botten med en drivning från toppen. Det kräver mycket närvaro, kommunikation och förståelse, säger Richard Berglund.
Han understryker att det svåra inte är att säga vad man ska göra, utan att göra vad man säger. Det är alltså handlingen som räknas.
– Engagemang kräver förtroende, något som tar lång tid att bygga, men kan raseras på ett ögonblick. Av stor betydelse är också att ledningen lyckas skapa en stabil linje i alla de förändringar som ständigt pågår, säger Richard Berglund.
En vecka före disputationen erhöll Richard Berglund 193.000 kronor från AFA Försäkring för att ta fram en populärskrift baserad på avhandlingen.
Kontaktinformation
Richard Berglund lägger fram avhandlingen ”Engagemang efterfrågas. Hur tre tillverkande företag söker medverkan från sina medarbetare när de inför Lean” vid institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Plats: Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, fredag 18 juni 2010, kl. 14.15. Dessförinnan, kl 13.15 i samma lokal, håller Richard Berglund ett föredrag avsett för lekmän.
För mer information eller ett recensionsexemplar av avhandlingen, kontakta Richard Berglund, tel: 0707-806047, richard.berglund@swerea.se
Forskaren Mats Töpel vid Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper vid Göteborgs universitet har bland annat undersökt hur klimatförändringar har påverkat utvecklingen av en grupp växter inom släktet Potentilla, på svenska kallade fingerörter.
Forskningen visar att denna grupp växter utvecklats under en period av klimatförändring i västra Nordamerika för ungefär 25 millioner år sedan, som ledde till att sommartorka uppstod i Kalifornien och Nordamerikas största öken, kallad Great Basin.
Den lilla växten Ivesia bailey är anpassad till att leva under extremt torra förhållanden, genom att söka skugga på nordvända klippor i Nevada öknen. Denna livsstil tros ha uppkommit i släktet Potentilla för ungefär 20 millioner år sedan.
– Genom att skapa modeller för det klimat som gruppen troligen uppstod i har jag visat att det fanns ett passande klimat i östra delen av Great Basin för 25 millioner år sedan, och att utbredningen av dessa växter flyttades västerut samtidigt som nya arter uppstod och anpassade sig till olika typer av miljöer.
Metoden att bygga klimatmodeller för organismer som inte längre finns är ganska ny och bara ett fåtal undersökningar av denna typ har tidigare publicerats.
– Jag har använt metoden för att undersöka hur klimatförändringar för många miljoner år sedan har format den växtlighet vi lever i idag, men metoden kan även användas för att förutspå hur kommande klimatförändringar kan påverka organismer i framtiden och därmed våra levnadsvillkor. Om dessa förändringar leder till att grödor som vi är beroende av har svårt att klara sig så kommer det att krävas stora resurser för att upprätthålla eller ställa om vår jordbruks produktion.
Kommande klimatförändringar kan även leda till att främmande arter ändrar sina utbredningsområden och börjar interagera med inhemska arter, på samma sätt som ”mördarsniglar” har gjort på senare år.
– Med hjälp av mina resultat och denna metod har vi möjlighet att förstå processer i det förflutna som format den miljö vi nu lever i och därmed tolka vår samtid för att kunna påverka hur vår framtid kommer att se ut.
Avhandlingen Phylogenetic and Phyloclimatic Inference of the Evolution of Potentilleae (Rosaceae) försvarades vid en disputation den 11 juni.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Mats Töpel, Institutionen för Växt och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
070-406 52 92, alt. 031- 786 2911
mats.topel@dpes.gu.se
När Attac Sverige propagerade för hårdare beskattning av valutaspekulationer, sk Tobinskatt, i början av 2000-talet fick den stark kritik från många som menade att det var en protektionistisk och vänstervriden åtgärd och att beskattningen inte skulle fungera i realiteten. När nu EU har kommit med ett liknande förslag i samband med finanskrisen har det mottagits nästan utan debatt.
– Det är ett intressant exempel på hur politik fungerar, tycker Hilma Holm.
Egentligen handlar inte Hilma Holms avhandling om varför Attacrörelsen har minskat så drastiskt i Sverige – från 5000 till 700 på tio år – men hon nämner ändå två händelser som hon tror har haft betydelse:
Attacrörelsens smekmånad i svensk media fick ett hastigt slut i och med kravallerna i samband med toppmötet i Göteborg år 2001. Attac tog visserligen avstånd från allt våld, men det var ändå deras namn som syntes mest i debatten som följde.
Den andra händelsen som kan ha bidragit till att minska intresset för hela den globala rättviserörelsen, hänger ihop med utbrottet av det senaste Irak-kriget år 2003: Då lyckades rörelsen mana till enorma demonstrationer världen över, de största sedan 60-talet. Ändå bröt kriget ut – massmobiliseringen hade inte gjort någon skillnad.
Det som fick Hilma Holm att välja Attacrörelsen som studieobjekt för sin forskning var intresset för hur man bygger platt organisation och hur man skapar engagemang.
– I Sverige införde Attac en decentraliserad organisationsstruktur som tidigare inte varit så vanlig här, berättar Hilma Holm. Exempelvis utses inte representanter vid årsmöten utan alla medlemmar är inbjudna.
I takt med medlemstappet har man dock insett nackdelarna med en så starkt decentraliserad organisation.
– Det fanns helt enkelt ingen som tog tillvara medlemmarna, säger Hilma Holm och berättar att rörelsen nu försöker hitta en balans mellan decentralisering och tydlighet.
Folkbildning är en av Attacs hjärtefrågor. Genom seminarier och debattinlägg vill man få folk att inse kopplingarna mellan den globala och den lokala politiken. Men även här har rörelsen haft en del pedagogiska problem, menar Hilma Holm.
– Förutom seminarier och debattartiklar har man haft problem med att hitta praktiska sätt att arbeta på.
Attac bildades 1998 i Frankrike efter en ledare i tidsskriften Le Monde Diplomatique. Skribenten efterlyste en rörelse som kunde ifrågasätta ”marknadens diktatur” och mobilisera människor till alternativa lösningar.
Hjärtefrågor för Attac i Sverige är införande av Tobinskatt, man är kritisk till skatteparadis, till det nya pensionssystemet (där pengar placeras på finansmarknaden) som man menar infördes utan någon debatt. Man är också kritisk till många internationella handelsregler. Världshandelsorganisationen WTO är en av deras måltavlor.
För mer information nås Hilma Holm på hilma.holm@soc.lu.se. Se en sammanfattning av avhandlingen på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12573&postid=1600537
Hur man uppnår medicinsk utveckling samtidigt som krav ställs på minskade kostnader diskuteras i dag, inte minst i Norge. Nina Førelands masterstudie vid NHV visar fördelar med interna patienthotell.
Patienthotell omtalas i dag som en ekonomisk driftsform som även skulle öka flexibiliteten.
– Resultatet av min studie utgör underlag för att överföra flera patienter från sängplats på sjukhus till interna patienthotell, säger Nina Føreland som visar att det är kostnadseffektivt men troligen inte skulle innebära sänkt vårdkvalitet.
Formen med interna patienthotell skulle lämpa sig för vissa patientkategorier. Dessa hotell har en
salutogen (hälsofrämjande) inriktning medan sängplatser på sjukhus traditionellt har en patogen ansats (fokuserar på att vårda sjukdom snarare än att förebygga den).
En del forskning har visat att patienthotell är kostnadseffektivt. Nina Førelands undersökning fokuserar på att se på vilka inlagda patienter som utan försämrad vårdkvalitet skulle kunna överföras till interna patienthotell.
– Patienthotell lämpar sig för relativt självgående patienter som ändå har behov av sjukhusvård, säger Nina Føreland.
Kartläggningen har genomförts vid Sørlandet sykehus, Kristiansand. Alla inlagda patienter inkluderades förutom de inom postoperativ-, intensivvård och palliativ vård. Patienterna värderades utifrån funktionsnivå.
Resultatet visar att cirka 18 procent av dem som hade sängplats fyllde kriterierna för att överföras till internt patienthotell. Undersökningen påvisar också att personalens värdering av vilka patienter som passar för hotell inte helt överensstämmer med kriterierna. När det gäller dem endast som behöver kompletterande behandling är samstämmigheten störst.
Handledare: Bengt Åhgren, universitetslektor NHV
Titel: Internt patienthotell – ett alternativ till sängplats vid inläggning på sjukhus?
Norsk titel: Internt pasienthotell – et alternativ til sengepost ved inleggelse i sykehus?
Avhandlingen visar att norska distriktssköterskor, skolsköterskor och sköterskor på ungdomsmottagningar etc, står inför stora yrkesutmaningar. Dessa är att skapa och delta mer i samarbeten, att definiera gränserna för sitt engagemang och inte minst att yrkets hälsofrämjande funktion måste synliggöras i samhället.
Anne Clancys doktorsavhandling Perceptions of public health nursing practice – on borders and boundaries, visibility and voice bygger på intervjuer med sköterskor, ungdomar, föräldrar samt lokala beslutsfattare. Konsultationer på mottagningar för barn, ungdom och skoltjänsten har oberverats och ett urval av samarbetspartner har besvarat en enkät om samarbetsförhållanden.
– Utövarna i denna yrkesgrupp måste bli mer synliga och visa upp den kontext de är del av, säger Anne Clancy som disputerar vid NHV den 18 juni.
Resultaten i hennes avhandling visar att det är viktigare för sköterskorna att bli respekterade av klienterna än att få auktoritet och status.
– Folkhälsoprofessioner som exempelvis distriktsskötersketjänsten har en viktig funktion när det gäller att påvisa befolkningens behov och rapportera mönster och trender i folkhälsan, säger Clancy vidare.
Hon menar att denna viktiga funktion kan vidareutvecklas och att distriktssköterskornas tjänster på barnavårdscentraler ofta tas för given av beslutsfattare.
– Betydelsen av klienternas relationen till sköterskorna och vikten av kontinuiteten i dessa tjänster kan bli undervärderad eftersom de många konsultationerna är så osynliggjorda på grund av deras natur, hälsofrämjande innehåll och komplexitet, förklarar Clancy.
I folkhälsoarbetet är samarbete viktigt. Resultatet av studien visar att i synnerhet representanter för psykiska hälsotjänster (läkare, psykologer och psykiatrisköterskor) saknas i många samarbeten.
– Rapporteringssystemet för innehållet i sköterskejobben är bristfälliga, säger Clancy som hoppas att hennes forskning ska inspirera till fortsatta studier om sjuksköterskans roll och funktion i samhället. Hon menar att dessa fynd bör vara av intresse i framtida organisering av hälso- och socialtjänst.
Titel: Perceptions of public health nursing practice – on borders and boundaries, visibility and voice.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anne Clancy
Tel: +47 77 05 82 54 (arbete), +47 90 52 59 18 (mobil)
E-post: anne.clancy@hih.no
Huvudhandledare: Professor Tommy Svensson
Opponent: Professor Venke Sørlie
Tid og plats for disputation: Fredag den 18 juni 2010, kl 13.00 i Aulan
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas for 150 SEK exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
