– Lingonen börjar nu mogna så smått i de södra landsdelarna, säger Ola Langvall, Asa försökspark , som ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitets) skogliga försöksparker. Men än är det inte riktigt dags att ge sig ut och plocka skogens röda guld.
Göran Kempe, SLU i Umeå, som bearbetat och sammanställt de data från Riksskogstaxeringens landsomfattande provyteinventering som ligger till grund för skattningen av bärtillgång kommenterar:
– Årets lingonprognos för Norrland pekar på en relativt svag tillgång, faktiskt den sämsta sedan de här inventeringarna började år 2003. Men längre söderut i landet tycks det däremot bli förhållandevis gott om lingon, jämfört med tidigare år.
– Prognosen för Svealand anger en tillgång klart över medel, i Götaland närmast ett rekordår. Tyvärr har vi inte hunnit lägga ut så många provytor i Götalands lingonskogar än i år, varför prognosen är mer osäker här.
– Som vanligt finns det dock lokala variationer, och i delar av Norrland kommer det troligen att finnas hyggligt med bär även ett år som detta.
Om blåbärstillgången i landets skogar
Även åren 1975-1977 gjordes i Riksskogstaxeringen en särskild inventering av landets skogsbär, bl. a. lingon och blåbär. Bland resultaten finns uppskattningar av den årliga produktionen bär uttryckt i miljoner kilo.
Genom att utnyttja uppgifter från den nuvarande inventeringen och uppgifter om bärens vikt från SLU:s försöksparker, kan nya approximativa beräkningar av bärproduktionen göras. Dessa visar att den årliga produktionen av blåbär under perioden 2003-2009 har varierat mellan 175 och 375 miljoner kilo och att ingen direkt skillnad kan påvisas jämfört med åren 1975-1977.
SLU:s prognos i början av juli för årets blåbärsskörd pekade på ett normalår i Norrland och Svealand, men ett toppår i Götaland.
– Med mer tillgänglig information kan vi konstatera att prognosen verkar stämma rätt bra. Den får dock skruvas ner till något under normal mängd i både Norrland och Svealand. I Götaland är tillgången på blåbär mycket god, helt i linje med prognosen, säger Göran Kempe.
Enligt Ola Langvall har dock tillgången i år lokalt varierat mer än normalt:
– Förmodligen beror det på att det har varit mer lokalt betingade väderförhållanden som har styrt vad som hände med blommor och kart, tidigare i sommar. Lokalt förekommande frostnätter har rapporterats i Norrland, vilket kan ha tagit död på blommorna.
– Blåbärskarten har också lidit av torkan, som har varit särskilt allvarlig utmed hela Svealands- och Norrlandskusten och i vissa avsnitt även en bra bit inåt landet. Torkan gör att en del kart torkar bort, men framför allt att bären inte sväller till normal storlek och det blir därmed jobbigare att få ihop samma mängd bär som vid mer normala förhållanden, säger Ola Langvall.
Kontaktinformation
Försöksledare Göran Kempe, Institutionen för skoglig
resurshushållning, SLU, tel 090-786 82 98 Goran.Kempe @srh.slu.se
Föreståndare Ola Langvall, Enheten för skoglig fältforskning, tel 0472-26 31 80,
070-600 52 26 Ola.Langvall@esf.slu.se
Årets övergripande tema är Nya styrdokument i en skola för lärda och lyckliga människor!?
Bland de 39 föreläsarna finns fyra s.k. “keynote speakers”. De är professor Gunilla Dahlberg, Stockholms universitet, professor Mikael Alexandersson, Göteborgs universitet, professor Jan Bengtsson, Göteborgs universitet och professor Ulla Runesson, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Tre temaspår
Konferensen bjuder på gemensamma föreläsningar av huvudtalarna, samt tre s.k. temaspår, där deltagarna kan välja fritt mellan olika parallella seminarier; Bedömning och betyg, Lärandets mysterium och fria seminarier.
Bedömning och betyg
Tema Bedömning och betyg fokuserar flera olika aspekter av lärares bedömningspraktik genom att ställa frågan – Vad är god bedömarkompetens?
Lärandets mysterium
Vid dessa seminarier tar föreläsarna på olika sätt tar upp frågan om hur barn och ungdomar lär sig det som de ska lära sig i skolan. Alla människor – barn och unga – lär på olika sätt, vi har alla skilda strategier och taktiker för hur vi transformerar information till kunskap i klassrumssituationen.
Fria seminarier
Deltagarna kan också välja bland flera seminarier med separat innehåll.
Ett viktigt och intressant område är också de nya styrdokumenten inför 2011, som kommer att integreras i seminarierna. Skolverket kommer att ha fria seminarier kring detta.
Välkomna!
Kontaktinformation
För ytterligare information, eller för att komma i kontakt med föreläsare, vg. kontakta Pia Åman, 070-24 82 555, pia.aman@hlk.hj.se
Johan Trygg och Max Bylesjö, forskare vid Umeå universitet, har utvecklat en praxis för hur dataanalysen bör utföras för att garantera en säker och effektiv användning. Problemet har varit i fokus för ett stort internationellt projekt, MAQC-II, samordnat av amerikanska läkemedelsverket (US Food and Drug Administration, FDA), där Umeåforskarna bidragit med sin expertis inom det multivariata dataanalysområdet, kemometri. Resultaten har publicerats i senaste numret av den ansedda tidskriften Nature Biotechnology.
– Det unika samarbetet har byggt upp en stabil grund inom området som kommer att ha en stor påverkan också för andra typer av komplexa biologiska data som vi jobbar med, som proteiner och metaboliter. I slutändan spås detta leda till att sjukvården moderniseras genom att fler individanpassade behandling genomförs, säger Johan Trygg.
Generna ser till att olika proteiner bildas. Det är proteinerna som i grunden styr många reaktioner som sker i kroppen genom att vara både verktyg och byggstenar. Genuttrycket är ett mått på aktiviteten hos generna och kan mätas för varje enskild gen med avancerad utrustning. Genuttryckens data kan därefter analyseras för att förutse sjukdomstillstånd eller för att följa en behandling.
Ett problem har hittills varit att tillförlitligheten i förutsägelserna inte fastställts för en säker och effektiv användning. Inom det stora internationella MAQC-II projektet användes genuttrycksdata för att förutse 13 olika sjukdomstillstånd, exempelvis bröst-och lungcancer. Mer än 3 100 prover analyserades av 36 oberoende analysteam. Detta genererade mer än 30 000 prediktiva modeller, något som skapat en unik resurs för tillsynsmyndigheter, forskare och institutioner.
Mycket jobb lades på att få till stånd en tydlig struktur och utvärdering av det protokoll varje analysteam använde och att säkerställa den statistiska valideringen. Tre tydliga observationer gjordes av de resultat man fick fram: genomförandet av prediktionsmodellerna beror till stor del på genuttrycksdatats kvalitet och relevans, en avgörande faktor för framgång är erfarenhet och dokumenterad skicklighet hos dataanalysteamet samt att olika metoder gav liknande resultat.
– Även om det primära målet inte var fokusera på enskilda analysteams prestationer, var jag mycket glad att se att vi lyckades så väl med våra prediktionsmodeller och att vår modell dessutom rankades högst för ett av de 13 sjukdomstillstånden, säger Johan Trygg, docent, Computational Life Science Cluster (CLiC) vid Umeå universitet, samordnare för den svenska insatsen.
Projektet påvisar förutom möjligheterna också begränsningarna för att förutsäga kliniska sjukdomstillstånd med genuttrycksdata, vilket kommer vara avgörande för utformningen av allmänna riktlinjer och förfaranden för säker och effektiv användning i klinik, till exempel vid utveckling av diagnostiska test.
Reference: Leming Shi et al., The MicroArray Quality Control (MAQC)-II study of common practices for the development and validation of microarray-based predictive models, Nature Biotechnology, Aug 09 2010. doi:10.1038/nbt.1665
Publicerad online 30 juli, 2010 http://www.nature.com/nbt/journal/vaop/ncurrent/full/nbt.1665.html
Microarray Quality Control (MAQC) konsortium omfattar 36 olika analysteam som representeras av ca 100 akademiska institutioner, industrin och tillsynsmyndigheter. Umeå universitet/CLiC representeras av docent Johan Trygg, institutionen för kemi och Dr Max Bylesjö, för närvarande hos Almac Diagnostics Ltd, Storbritannien. Tillsammans samarbetade de med Dr Andreas Scherer, Spheromics, Finland.
Computational Life Science Cluster (CLiC, http://www.kbc.umu.se/clic) är ett forskningsinitativ för att stimulera, organisera och främja bioinformatik och beräkningsvetenskap vid Umeå universitet. Mer än 30 forskare är representerade med expertis inom områden med nära koppling till experimentell forskning. Dessa inbegriper metabolomics, genuttryck, proteomik och DNA-sekvensering, proteinsekvens/strukturanalys, kemometri och systembiologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Johan Trygg, docent, Computational Life Science Cluster (CLiC), institutionen för kemi, Umeå universitet
Tel: +46 90 786 69 17
Mobil +46 730 647 137
E-post: johan.trygg@chem.umu.se
Max Bylesjö, Ph.D.
Almac Diagnostics Ltd, Craigavon, Storbritannien
Tel: +44 28 3839 7575
E-post: max.bylesjo@almacgroup.com
Umeåforskarna är inte ensamma om att ifrågasätta den italienska forskargruppens resultat. Inte heller den studie som en tysk forskargrupp genomfört stödjer den italienska teorin om att blodflödet till och från hjärnan bidrar till utvecklingen av MS.
De två nya studierna ifrågasätter den vitt spridda hypotesen att venösa förträngningar, så kallad kronisk cerebro-spinal venös insufficiens (CCSVI), bidrar till utvecklingen av multipel skleros, MS. Studierna är de första negativa medicinska bevisen rörande denna hypotes.
Tidigare har en italiensk forskargrupp i en rad publikationer visat att avvikelser i det venösa avflödet (bakåtflöde, minskat flöde, ändrat flöde) alltid förekommer hos människor med MS, men aldrig hos de som inte har MS.
Rönen har fått ett kraftigt genomslag i utländsk media. Även svenska media har behandlat ämnet. På internet finns också flera webbsidor och diskussionsgrupper på temat.
Den italienska forskargruppen har också publicerat en studie där en grupp patienter med MS har genomgått kärlkirurgiska operationer med syfte att förbättra det venösa avflödet. Ett dödsfall efter sådana operationer har fått stor publicitet eftersom inga randomiserade kontrollerade studier av behandlingen finns och den bakomliggande teorin inte har undersökts av andra forskargrupper.
– Den italienska teorin är svår att acceptera av flera skäl. Det finns till exempel inga rapporter om ökad förekomst av MS hos patienter med sjukdomar som försämrar det venösa avflödet, som exempelvis efter tumöroperationer på halsen. I många år, innan magnetkamerateknik blev tillgänglig, utreddes också MS-patienter ofta med cerebral angiografi, så kallad färgskalle. En teknik som borde synliggöra den här sortens förändringar, säger Peter Sundström, överläkare vid neurologkliniken, Norrlands universitetssjukhus.
I tidskriften Annals of Neurology publicerades igår de svenska och tyska studierna som båda har undersökt den nya italienska teorin. Ingen av studierna visar resultat som stöder de italienska rönen.
Den tyska forskargruppen studerade det venösa blodflödet från hjärnan med ultraljud – samma metod som användes av den italienska forskargruppen. Studien visade inga minskade blodflöden hos MS-sjuka jämfört med friska kontrollpersoner.
Studien vid Umeå universitet är ett samarbete mellan Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för strålningsvetenskaper. Forskarna använde magnetkamera (phase contrast MRI, PC-MRI) för att mäta blodflöde från hjärnan. PC-MRI anses vara ett tillförlitligt sätt att mäta flöde i till exempel blodkärl. Studien fokuserade på flödet i inre halsvenen, vena jugularis interna. Även flödet av ryggmärgsvätska i hjärnan – som den italienska forskargruppen också hävdar är lägre vid MS – studerades.
I studien kunde inga skillnader noteras mellan människor med MS och friska kontrollpersoner avseende blodflöde till hjärnan eller blodflöde från hjärnan via inre halsvenen, vena jugularis interna, eller flöde av ryggmärgsvätska i hjärnan. Studien kan inte bekräfta den nya italienska teorin och resultaten stöder inte antagandet att operationer som förbättrar venöst avflöde från hjärnan kan användas som behandling av MS.
Referens:
“No cerebro-cervical venous congestion in patients with multiple sclerosis.” Florian Doepp, Friedemann Paul, José M. Valdueza, Klaus Schmierer, and Stephan J. Schreiber. Annals of Neurology; Published Online: August 2, 2010 (DOI:10.1002/ana.22085); Print issue: August 2010.
http://www3.interscience.wiley.com/journal/123513536/abstract
“Venous and cerebrospinal fluid flow in multiple sclerosis – a case-control study.” Peter Sundström, Anders Wåhlin, Khalid Ambarki, Richard Birgander, Anders Eklund and Jan Malm. Annals of Neurology; Published Online: August 2, 2010 (DOI:10.1002/ana.22132); Print issue: August 2010.
http://www3.interscience.wiley.com/journal/123598309/abstract
(artikeln för närvarande avpublicerad)
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Peter Sundström, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet
E-post: peter.sundstrom@neuro.umu.se
Mobil: 073-324 07 75
Anders Wåhlin, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet
E-post: Anders.wahlin@radfys.umu.se
Mobil: 070-253 74 26
I Hälsoteknikcentrums ljusa trivsamma lokaler på Högskolan i Halmstad står en säng som ser högst ordinär ut. Skenet bedrar. En stunds vila i den kan generera uppgifter om vederbörandes puls, andetag, rörelsemönster och vikt. Uppgifterna registreras av en dator som är kopplad till sängen.
Sängen är en av de så kallade demonstratorer som har utvecklats av forskarna i Hälsoteknikcentrum.
Ett stöd för kommunikationen
– Demonstratorerna är framför allt ett kommunikationsstöd som gör det möjligt att prata kring specifika behov. Om vi har besök från hemtjänsten och berättar om sängens olika funktioner så kommer funderingar från gruppen om hur sängen skulle kunna användas i verkligheten. Vilken nytta kan den som är äldre och bor hemma ha av den, vilka andra funktioner skulle den kunna ha? säger Nicholas Wickström, forskningsledare.
Han sätter sig i sängen. En punkt visar sig på datorskärmen. När Nicholas Wickström rör sig flyttas den och ändrar färg. Punkten motsvarar hans tyngdpunkt.
– Om sängen registrerar att trycket har varit likadant under en lång period kan man få den att tala om att personen ska flytta på sig lite grand och därmed undvika exempelvis trycksår hos någon som är sängbunden, berättar han.
Behoven styr forskningen
Hälsoteknikcentrum Halland är inget vanligt forskningsprojekt. Det är behoven och nyttan av produkter och tjänster som styr forskningen. För att få vetskap om vilka behov som finns har Högskolans forskare ett nära samarbete med bland annat landstinget och vård- och omsorgsverksamheter i de halländska kommunerna. Exempelvis har personer som arbetar inom äldreomsorgen och på länssjukhuset anställts i projektet.
Ett primärt syfte med projektet är att den forskning som bedrivs ska stimulera till tillväxt, fler arbetstillfällen och nya företag.
– Även om något är väldigt intressant från ett forskningsperspektiv kommer forskningen inte någon till gagn om inte den omsätts i en produkt eller en tjänst inom vårt område. Vi försöker därför koppla in företag som har den kompetens som krävs för att kunna ta de här behoven till en marknad, berättar Nicholas Wickström.
Förstudier och utvecklingsprojekt
Demonstratorerna är ett av tre instrument som används i projektet för att omsätta ett identifierat behov till en ny tjänst eller produkt. De andra instrumenten man arbetar med är förstudier och utvecklingsprojekt.
I en förstudie görs en nulägesanalys: Vad är gjort på området, vad finns det för produkter, patent och marknadspotential?
– För en relativt liten insats får man ut väldigt mycket av en förstudie. Det är inte bara en filtreringsfunktion för att välja ut de bästa idéerna utan också en väldigt bra bas för att se hur man ska gå vidare.
Bedömer man att något är tillräckligt intressant att arbeta vidare med sätts ett utvecklingsprojekt igång. Det är ett större projekt som kan involvera exempelvis landstinget, en eller flera kommuner samt ett eller flera företag.
Stor efterfrågan
Hälsoteknik är ett område som bara växer. Utvecklingen drivs på av både samhällets behov, där Europa står inför en demografisk situation med en ökad andel äldre i befolkningen, och den tekniska utvecklingen. Utvecklingen av exempelvis rörelsesensorer i mobiltelefoner har medfört billigare komponenter som har flera användningsområden inom hälsotekniken.
– Vi har fler förfrågningar än vi kan hantera från människor som vill arbeta tillsammans med oss och vi behöver få in mer kompetens och mer arbetskraft i projektet från andra delar av Högskolan. Är man intresserad av de här frågorna får man gärna höra av sig, säger Nicholas Wickström.
HÄLSOTEKNIKCENTRUM
Projektet är ett treårigt utvecklingsprojekt på Högskolan som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Halland med sammanlagt 26 miljoner kronor. Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i nära partnerskap med de halländska kommunerna, Landstinget Halland, Region Halland och Hälsoteknikalliansen.
Kontaktinformation
Nicholas Wickström, nicholas.wickstrom@hh.se
Forskaren Bart Adriaenssens vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, har under flera år utfört beteendestudier på unga öringar från vattendrag norr om Göteborg.
– Mina studier visar att det inte bara är människor och däggdjur som har egna personligheter. Även öringar skiljer sig åt genom att vara olika aggressiva och reagera olika på förändringar i omgivningen, säger Bart Adriaenssens.
Bart Adriaenssens studier visar dessutom att öringar som växt upp i en tät odlingsmiljö är blygare än fiskar som haft större utrymme. Omvänt är öringar som vuxit upp mer glesbefolkat snabbare med att hitta mat och gömma sig för predatorer, båda beteenden som är viktiga för att överleva i naturen.
– Men det är inte alltid de djärva och aggressiva fiskarna som lyckas bäst. I ett av mina experiment var det istället de blyga öringarna som hade störst tillväxt i naturen.
Vilken fiskpersonlighet som fungerar bäst beror på omgivningen: i en miljö med lite skydd, till exempel ett kärl i en fiskodling, är det de stora, djärva öringarna som lyckas ta mest mat. Men i ett naturligt vattendrag där omgivningen är mer komplex klarar sig blyga individer bättre.
En fråga återstår att besvara: varför har djur personligheter?
– Om en viss personlighet funkar bra och djur med den personligheten växer snabbt, överlever bättre och får mer ungar, kan man förvänta sig att alla individer ska bete sig på det sättet. Men så är det inte, och här återstår fortfarande mycket forskning att göra, säger Bart Adriaenssens.
Avhandlingen Individual variation in behaviour: personality and performance of brown trout in the wild försvarades vid en disputation den 28 maj 2010.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Bart Adriaenssens vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031- 786 3547
0768- 45 55 92
bart.adriaenssens@zool.gu.se
www.zoologi.gu.se/kontakta_oss/forskarstuderande/adriaenssens_bart
Bildtext: Forskning visar att öring har egna personligheter. Öringen på bilden är några månader gammal och kommer från Jörlandaån på västkusten. Foto: Bart Adriaenssens
Bifogad bild är fri för publicering.
– Vi hoppas att konferensen ska öka medvetenheten hos lärarna om att kunskaper i retorik är oerhört viktiga att få med sig redan från unga år. Med sådana kunskaper förstår man till exempel bättre hur språk fungerar och hur språklig påverkan går till. Detta leder i sin tur till att man kan hantera och genomskåda argumenterande och manipulerande budskap av olika slag, säger universitetslektor Barbro Wallgren Hemlin.
Programmet är uppdelat i tre parallella block som fokuserar på förskola, grundskola och gymnasium. De handlar till exempel om små barns argumentation, retoriklek för små barn och hur man förenar teori och praktik i undervisningen.
– Deltagarna kommer också att få delta i workshops med praktiska improvisationsövningar, träffa Henric Holmberg från Göteborgs Stadsteater och framför allt möta och dela erfarenheter med kolleger, säger Barbro Wallgren Hemlin.
Konferensen arrangeras av Retorikcentrum vid Göteborgs universitet och Institutionen för svenska språket, i samarbete med den ideella föreningen Retorikkollegiet och Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Den hålls på Humanisten vid Göteborgs universitet, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Representanter från media är välkomna att besöka konferensen som startar klockan 08.30 och avslutas klockan 17.30. Programmet kan laddas ned på: www.retorikportalen.org
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Barbro Wallgren Hemlin på telefon: 031-786 4438 eller e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se eller Monica Ekenvall på telefon: 0706-77 46 58 eller e-post: Monica.Ekenvall@ped.gu.se
Behovet av arbete har med den teknologiska utvecklingen aldrig varit mindre än idag. Tack vare ökad specialisering, effektivare arbetsorganisation och tekniska innovationer har arbetets produktivitet mångdubblats. Ändå arbetar vi i dag mer än vad man gjort under större delen av den mänskliga historien.
– Sedan 1930-talet har produktiviteten i Sverige mer än femdubblats. Men detta har inte lett till att vi nu arbetar fem gånger mindre, tvärtom har arbetstiden varit relativt konstant, säger Roland Paulsen, doktorand i sociologi och författare till den nya boken ”Arbetssamhället”.
I boken beskriver han den rådande arbetsideologin ur ett historiskt perspektiv. Från att ha präglats av en stark avsky för arbete, som hos Platon och Aristoteles, har den västerländska civilisationen lärt sig betrakta arbete som något gott i sig.
– I takt med att arbetet blivit mer och mer överflödigt har vi slutat fråga oss varför vi arbetar så mycket och vad arbetet ska tjäna till. I den politiska debatten talar man exempelvis inte längre om att arbeta för den ekonomiska tillväxtens skull. Numera är det snarare tillväxten som ska skapa arbete, säger Roland Paulsen.
Ett problem som länge har förbryllat sociologer och ekonomer är hur överflödet av varor och tjänster som detta arbete ger upphov till ska kunna hanteras. Vissa anser att risken för överproduktion och ekonomisk kris kommer att framtvinga framtida arbetstidsförkortningar. Men enligt Roland Paulsen har arbetssamhället redan visat sig ha en väl utvecklad överlevnadsförmåga.
– Det många uppmärksammat är hur vi som konsumenter upprätthåller arbetssamhället genom att konsumera sådant som det tidigare inte funnits något behov av. Men även i arbetslivet märker vi av det minskade arbetsbehovet. Utöver dess inkomstbringande funktion kan det ofta vara svårt att se vad ens arbete tjänar till. Med tjänsteproduktionens tillväxt antar arbetet en abstraktare, tommare och mer substanslös skepnad, konstaterar han.
Boken ”Arbetssamhället” ges ut på Gleerups förlag i början av augusti.
Kontaktinformation
För mer information och recensionsexemplar, kontakta Roland Paulsen, tel: 018-471 11 81, 073-783 93 37, e-post: roland.paulsen@soc.uu.se
Att ta bort fosfor från syrefritt havsvatten är svårt, det är endast möjligt genom bildning av apatit, ett kalciumfosfatmineral, som är den enda stabila formen av fosfor i syrefria sediment och vatten. Kemiska processer för att bilda apatit i marin miljö är dock mycket långsamma, varför det har varit en gåta hur apatit bildas i havssediment.
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience beskriver forskarna Tobias Goldhammer, Volker Brüchert, Timothy Ferdelman och Matthias Zabel en ny process i apatitgåtan – bakteriell bindning av fosfor genom att sulfidoxiderande bakterier bildar apatit.
Forskarna undersökte sediment från uppvällningsområdet Benguela i Namibia.
– Sediment vid Namibias kust bildas i syrefritt vatten i ett av de mest produktiva marina ekosystemen på jorden – ett naturligt övergött havsekosystem. Där finns också stora avlagringar av apatit på havsbotten, berättar Volker Brüchert, universitetslektor i biogeokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.
Varför bildas apatit där? Genom följa upptaget av en radioaktiv isotop av fosfor kunde forskarna visa att apatitbildningen är en biologisk process som utförs av bakterier som koncentrerar fosfor i sina celler.
– Processen har två steg: Först tas fosfor upp och koncentreras i bakteriecellen, därefter binds fosforn upp, dels i organiska föreningar i cellen, dels som nybildad apatit. Detta skedde både i syrehaltigt och syrefattigt vatten, men inte i steriliserat sediment. Apatitbildning sker alltså bara när det finns levande bakterier, säger Volker Brüchert.
Hur effektiv är då processen? Enligt Volker Brüchert tyder de första resultaten på att bakterierna kan binda en stor del av den fosfor som sedimenterande plankton tillför havsbotten.
– Resultaten är mycket uppmuntrande då de betyder att en syrefri miljö inte nödvändigtvis ökar frisättningen av fosfor. Där finns också en mycket effektiv bakteriell process som katalyserar en permanent bindning av fosfor, som kan motverka övergödning, säger Volker Brüchert.
Är den här processen viktig även för Östersjön?
– Det vet vi ännu inte, men samma bakterier, Beggiatoa, som i sedimenten längs Namibias kust finns också i Östersjöns bottnar. Våra kommande studier kommer visa om samma process även sker här, säger Volker Brüchert.
Studien publicerades i Nature Geoscience den 18 juli 2010.
Goldhammer, T, Brüchert, V, Ferdelman, T.G., and Zabel, M (2010) Microbial sequestration of phosphorus in anoxic upwelling sediments. Nature Geoscience, DOI: 10.1038/NGEO913
Kontaktinformation
Ytterligare information
Volker Brüchert, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, tfn 08-164755, mobil 0761-352 542, e-post volker.bruchert@geo.su.se
Tobias Goldhammer, Center for Marine Environmental Sciences, University of Bremen, tfn.0049 421 218 6516, e-post goldhammer@uni-bremen.de
Partiklar av olika slag regnar ständigt ner på insjöarnas sediment; mikroskopiska alger och andra planktonorganismer såväl som humuspartiklar från omgivande landområden. En del kan brytas ned till koldioxid av bakterier i sedimentet. Nedbrytningen leder till att insjöarna utgör en betydande källa av koldioxid till atmosfären. Samtidigt utgör sjösedimenten en viktig ”kolsänka”, dvs binder kol, genom att en del av det organiska kolet inte bryts ned, utan blir kvar under mycket lång tid.
Hittills har det varit oklart vad som avgör i vilken utsträckning det organiska kolet ligger kvar på sjöbotten, istället för att brytas ned till koldioxid. Forskargruppen vid avdelningen för limnologi vid Uppsala universitet, ledd av professor Lars Tranvik, har funnit ett starkt och tydligt samband mellan koldioxidproduktionen i sjösediment och bottenvattnets temperatur.
– Det nya är att vi fann ett mycket likartad temperaturberoende för vitt skilda sjösediment. Oberoende av sjöns näringsinnehåll, geografiska läge och sedimentets kemiska sammansättning är temperaturberoendet av koldioxidproduktionen detsamma, säger doktoranden Cristian Gudasz, som har varit ansvarig för datainsamling och utvärdering.
Med detta likartade temperaturberoende som utgångspunkt gjorde forskarna en uppskattning av temperaturens effekt på sjösedimenten i det norra barrskogsbältet, som löper genom Eurasien och Nordamerika och innehåller miljontals sjöar. På hundra års sikt kommer den årliga fastläggningen av kol i barrskogsbältets sjösediment att ha minskat med 4-27 procent, beroende på klimatprognos. Produktionen av koldioxid i sjösedimenten kommer att öka i samma omfattning, med högre emissioner till atmosfären som följd.
Det blir allt mer tydligt att inlandsvattnen spelar en betydande roll i det globala kolkretsloppet, trots att de endast täcker 3 procent av jordens totala landmassa. Den här studien visar hur deras roll kan förväntas ändras med klimatförändringen.
Projektet har genomförts i samarbete med forskare vid Linköpings universitet och finansierats av forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Christian Gudasz (på engelska), doktorand, 018-471 27 07 eller 073-761 68 49, e-post: christian.gudasz@ebc.uu.se eller Lars Tranvik, professor i limnologi, 018-471 27 22, 073-322 58 30, e-post: lars.tranvik@ebc.uu.se
De ryckiga och flaxiga rörelserna som är medicineringens biverkning kallas dyskinesier. Att dyskinesierna beror på en lång tids användning av Levodopa är klart, men exakt hur mekanismerna ser ut har neuroforskarna varit oeniga om, och något bra sätt att studera dem i försöksdjur har inte funnits. Det är detta som lundaforskarna nu tagit fram.
– Vi använder ett ofarligt virus som för in ett visst litet protein i nervcellerna. Proteinet åstadkommer i en komplicerad flerstegsprocess att nervcellerna inte förstörs men slutar tillverka dopamin, förklarar Ayse Ulusoy. Hon har nyligen disputerat på en avhandling där dessa studier ingår.
Att nervcellerna slutar tillverka dopamin är just vad som händer hos en patient med Parkinsons sjukdom. Men där får de också andra sjukliga förändringar, medan försöksråttornas nervceller i övrigt fungerar normalt. Det är detta som gör att det nu gått att se vad dyskinesierna, de obehagliga biverkningarna av Parkinson-medicinen, beror på.
– Vi har sett att de hänger samman med de så kallade fiberterminalerna på de nervceller som ska släppa ut dopamin. Den här nya kunskapen ger stora möjligheter att på sikt förbättra behandlingen av Parkinsons, menar neurologen Gurdal Sahin.
Ayse Ulusoy och Gurdal Sahin ingår i professor Deniz Kiriks forskargrupp vid Lunds universitet. Gruppen har nyligen publicerat resultaten i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences. Deniz Kirik tror att studien kommer att väcka stor internationell uppmärksamhet, eftersom Parkinsons sjukdom finns över hela världen och medicinens biverkningar länge setts som ett mycket stort problem.
Kontaktinformation
Mer information: Deniz Kirik, 0733-822586 och deniz.kirik@med.lu.se.
Artikeln är tillgänglig på www.pnas.org, skriv in någon av forskarnas namn i sökrutan.
Ingrid Engdahl är ordförande i Svenska OMEP, Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire. På kongressen presenterar hon intervjustudien Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling där 10.000 barn i 32 länder själva berättar om sina tankar om hållbar utveckling. Barnen har fått utgå från OMEP-kongressens logotyp, där andra barn med vattenkannor och skurborstar närmar sig en blågrön jordglob.
– Små barn kan tänka stora tankar. Resultaten visar att även små barn har en uppfattning om problematiken kring hållbar utveckling. Barnen har förslag och tankar om vad som kan göras. Det ligger i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter, om vikten av att fånga upp barnens perspektiv och erfarenheter, säger Ingrid Engdahl.
Ingrid Engdahl är en av kongressens öppningstalare, onsdag 11 augusti, kl 9.00.
Kongressen i Göteborg innebär det hittills största internationella mötet inom området Lärande för hållbar utveckling. Organisationen OMEP står som organisatör, en organisation där pedagogikprofessor Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet är världspresident.
Tidigare var fred ett tema för OMEP. Men som president har Ingrid Pramling Samuelsson initierat och styrt om OMEPs fokus mot ett arbete som mer handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.
Insikten även bland de mest utsatta länderna växer om att man inte måste vara ett rikt land för att värna de små barnen, enligt Ingrid Pramling Samuelsson.
– Fler och fler inser att arbete med små barn är en kraft till förändring i sig, till att få ett annat samhälle, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
Ingrid Pramling Samuelsson är en av kongressens huvudtalare, onsdag 11 augusti, kl 18.00.
Representanter från media är välkomna att delta på kongressen.
Fakta om OMEP:
Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, OMEP, är en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Målsättningen är att barnen ska ges bästa förutsättningar för en god uppväxt. OMEP har en rådgivande status till UNESCO, UNICEF, EU och Europarådet. OMEP bildades 1948 och första president var Alva Myrdal. Ingrid Pramling Samuelsson är president under perioden 2008-2010.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ingrid Pramling Samuelsson, världspresident i OMEP, 031-7862461, 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Ingrid Engdahl, ordförande i Svenska OMEP och kongressamordnare, 070- 952 67 35, ingrid.engdahl@buv.su.se
Vernon Cooray är professor vid institutionen för elektricitetslära, Uppsala universitet, och svarar på våra frågor om åska.
Varför åskar det?
– Åska uppstår när varm, fuktig luft stiger från mark till himlen och bildar moln där den varma luften träffar på kall luft. Då bildas positiva och negativa laddningar i molnet. Spänningsskillnader mellan mark och moln, eller mellan molnets olika delar, skapar urladdningar i form av åska och blixt. Normalt sker en eller flera förurladdningar i riktning från moln till mark. När blixtarna närmar sig marken kan mötande urladdningar från till exempel träd och hus uppstå, vilket följs av de större huvudurladdningarna.
Varför låter åskan?
– Åskan är ett elektriskt ljud. I samband med urladdningarna från molnet värms luften upp extremt snabbt, till cirka 25 000 grader, och expanderar likt en explosion så att vi hör åskan dundra. Eftersom ljuset färdas snabbare än ljudet ser vi blixten innan vi hör åskan. Det är därför man kan mäta hur långt bort åskan är genom att räkna sekunderna mellan blixten och åskan.
Vad är en blixt?
– Det är värmen som gör att det lyser. Faktum är att allt skulle lysa vid tillräckligt hög temperatur och det vi kallar för blixt är luft som blivit uppvärmd. Först, när blixten är på väg ned i marken i form av förurladdningar, lyser den inte så starkt. Men efter att blixten slagit ner i marken sker en huvudurladdning och det är då, på vägen upp mot molnet, som vi kan urskilja den i form av ett sicksack-mönster eller grenverk.
Varför rör sig blixten i sicksack?
– De elektriska urladdningarna rör sig mot marken i kanaler som följer de lager i luften som är bäst lämpade att transportera urladdningarna. Kanalen blir grenformad eftersom luftlagren inte leder blixten rakt. Det är mot blixtens slut, då ytterligare en urladdning stiger från marken och kolliderar med urladdningen från molnet, som vi kan se en kraftigt lysande ström genom hela kanalen.
När ska man börja bli rädd?
– När man hör åskan. Varje gång du hör åska är det egentligen hög risk att nästa blixt kan slå ner där du befinner dig. Därför bör du alltid vara försiktig när det åskar.
Vad ska man göra när det åskar?
– Var inte utomhus. Om man ändå är det ska man aldrig stå under ett träd. Det är ett vanligt misstag eftersom det ofta regnar när det åskar och man gärna skyddar sig mot regnet under träd. Men om man råkar befinna sig i en skog när det åskar så rekommenderar vi att hålla sig åtminstone fem meter ifrån ett träd.
Varför forskar man på åskoväder?
– Det finns två huvudsakliga tillämpningsområden, antingen inom praktisk ingenjörsteknik eller inom miljöområdet. För tillämpning inom teknik innebär det att hitta lösningar och skydd för elektriska system, till exempel IT, telefonnät och all annan elektronik som kan förstöras vid ett åskoväder.
– Vad gäller miljöaspekten så bildas det kväveoxid i samband med blixtnedslag, en gas som också bildas vid förbränning. Att veta hur mycket kväveoxid som bildas vid åska är nödvändigt för att ta fram modeller som används för att mäta utsläppshalterna. För det andra kan vi studera antalet åskoväder och använda resultatet som ett instrument för att mäta den globala uppvärmningen, eftersom det finns en koppling mellan åska och värme.
Text: Elin Melin, forskning.se
Att hitta balanserad information om konflikter är ofta svårt, och den luckan vill Konfliktdatabasen fylla. Sedan 1980-talet har forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet samlat in fakta om mer än 300 konflikter, statistik över civila offer i strid, sammanfattningar av fredsavtal och mycket mer. Databasen, som är unik i världen i sitt slag, finns tillgänglig på internet får användas fritt av vem som helst.
– Vi inom Uppsala konfliktdataprogram har länge varit måna om att nå ut med information om väpnade konflikter och organiserat våld till en bred publik. Inom forskarvärden är vi redan en av de mest använda datakällorna, men vi vill att neutral konfliktinformation ska vara lättåtkomlig även för allmänheten, säger projektledare Stina Högbladh vid institutionen för freds- och konfliktforskning.
Fördelen med den nya Iphone-applikationen är att den, i motsats till databasen på internet, inte kräver internetuppkoppling för att fungera. Det gör den speciellt användbar för till exempel forskare, journalister och biståndsarbetare som är ute i fält.
– När man väl har laddat ner applikationen har man informationen ständigt tillgänglig i sin Iphone, säger Åke Johansson, it-strateg vid avdelningen för kommunikation och externa relationer som har lett arbetet med att ta fram Uppsala universitets första Iphone-applikation.
– Det har varit en utmaning att implementera en så komplex databas på en plattform där skärmstorleken är väldigt begränsad. Vi har haft som mål att applikationen ska kännas enkel och intuitiv både för trogna Iphone-användare och för den som är vana vid webbversionen av konfliktdatabasen, säger Anton Holmquist, utvecklare på företaget Monterosa som varit med och utvecklat applikationen.
Referenslänk: Ladda ner Iphone-applikationen
Referenslänk: Uppsala konfliktdataprograms webbplats
Barbro Arvidssons forskning omfattar dels en pedagogisk profil med processorienterad handledning som specialitet, dels en omvårdnadsprofil där forskningen är inriktad på hälsans betydelse och konsekvenser i våra liv.
— Inom den pedagogiska forskningen gör jag studier om forskarhandledning, från både handledarnas och doktorandernas perspektiv. En studie handlar om hur doktorandhandledare upplever att handledningen formas med hänsyn till doktorandens frågeställningar och problem, i förhållande till deras egen forskning. En annan studie fokuserar på hur doktorander inom omvårdnad upplever och hanterar sin egen lärprocess till blivande forskare i relation till sin egen yrkeserfarenhet som sjuksköterska, säger Barbro Arvidsson.
Hälsans betydelse och konsekvenser för människor Barbro Arvidssons vetenskapliga verksamhet inom området ”hälsans betydelse och konsekvenser i våra liv”, handlar bland annat om hälsa för flyktingfamiljer, hälsa relaterat till psykiatrisk vård, kronisk smärta och sjukdomen reumatism.
— De flesta av dessa studier har jag gjort — eller gör — tillsammans med doktorander som jag har handlett och handleder. Jag samvekar med FoU-centrum på Spenshults reumatikersjukhus, något som ger ingångar till klinisk och patientnära forskning, säger Barbro Arvidsson.
Forskning om reumatisk vård gör Barbro Arvidsson också i samarbete med Clinical Unit for Musculoskeletal Nursing in Leeds i Storbritannien och med Projekt minskad ohälsa för rörelseorganens sjukdomar i Sverige som finns vid Lunds universitetssjukhus.
Barbro Arvidssons kompetens inom området handledning bidrog till att hon år 2006 erbjöds att bli professor i klinisk sjukvård vid Høgskolen i Gjøvik.
— Jag leder forskargrupper som arbetar med olika projekt inom detta område. Jag deltar också i utvecklingen av en forskarutbildning i klinisk sjukvård och är med i planeringen av ett ”inlandsuniversitet” i Norge.
Växter får all sin energi från solljus och använder den för att ta upp den mycket viktiga byggstenen, kol, från luftens koldioxid. Denna process (fotosyntesen) är förutsättningen för allt liv vi ser på jorden idag. Fotosyntesen pågår i de små gröna organeller, så kallade kloroplaster, vilka finns i hundratal i varje blad och ger växterna dess färg.
Kloroplasterna uppkom för flera hundra miljoner år sedan då en fotosyntetisk cyanobakterie och en primitiv encellig organism ingick i en symbios. På så sätt fick den senare tillgång till fotosyntesen och embryot till de första växterna hade bildats. Under evolutionens gång har den ursprungliga cyanobakterien förlorat nästan all sin arvsmassa, men behållit de gener som krävs för att utföra fotosyntes åt växten. Cyanobakterien “skräddarsyddes” för ett ändamål och har nu blivit en del av växtcellen.
– Vår hypotes är att den typ av cyanobakterie som gav upphov till kloroplasterna fortfarande existerar, nämligen bland de cyanobakterier som fortfarande kan ingå i symbios med växter. Dessa cyanobakterier kan ta upp kväve, ytterligare ett viktigt näringsämne, från luften vilket växterna drar nytta av. De flesta av dessa symbioser är kortlivade och kräver att varje växtgeneration startar en ny symbios med cyanobakterierna, berättar Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet.
Forskarna har studerat den enda växtsymbios (vattenormbunken Azolla) där cyanobakterien förs över direkt till nya växtgenerationer (via ormbunkens ”frö”) samt inte kan överleva utanför växten. Dessa två egenskaper liknar förhållandet mellan dagens kloroplaster och växter och forskarna föreslår att denna symbios kan utgöra en mall för den händelse som gav upphov till kloroplaster i växter.
I studien analyserade forskarna arvsmassan i denna cyanobakterie och fann att mängder av gener har inaktiverats och försvunnit, vilket förklarar cyanobakteriens oförmåga att leva utanför växten. Kvar finns dock alla gener nödvändiga för att försörja växtens hela behov av kväve. Precis som för kloroplasten skräddarsys cyanobakterien alltså för att uppfylla ett mycket specifikt ändamål.
– Det är anmärkningsvärt på vilket sätt växter kan tämja mikroorganismer för att få helt fri tillgång till ytterst viktiga näringsämnen, och det är uppenbart att växters favoritboskap är cyanobakterier. Kanske har vi hittat en ’felande länk’ i växternas tämjande av dessa bakterier, och vi har utan tvekan fått en inblick i en del av den process som för flera hundra miljoner år sedan gav upphov till växter, säger Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet.
Studien: Ran, L., Larsson, J., Vigil-Stenman T., Nylander, J.A.A., Ininbergs, K., Zheng, W-W., Lapidus, A., Lowry, S., Haselkorn, R., Bergman, B. 2010. Genome erosion in a nitrogen-fixing vertically transmitted endosymbiotic multicellular cyanobacterium. PLoS One.
Artikeln fr nedladdning
