– Personlighet och tidigare relationer spelar större roll än vad som har lyfts fram tidigare. Entreprenörer är mer benägen att satsa tillsammans med någon man litar på än den som på papperet har de bästa meriterna, säger Karin Hellerstedt doktorand i företagsekonomi på JIBS.
Karin Hellerstedt har genom att studera olika sammansättningar av grupper, exempelvis hur kollegor kommer och lämnar gruppen, kunnat visa skillnader i gruppdynamiken i nystartade företag. Olika faktorer påverkar, både på individuell- och firmanivå. Genom att använda data på företags- och individnivå har Hellerstedt kunnat producera nya variabler på teamnivå.
– Dessutom uppstår teamen snarare än skapas. Man lägger förmodligen inte tid på att gå ut och söka efter de bästa kandidaterna att starta tillsammans med, säger Karin Hellerstedt.
Undersökningen har skett med hjälp av SCB:s databaser och visar bland annat att statusattribut ofta påverkar gruppens stabilitet. En typiskt nystartad grupp matchar ofta inte läroböckernas grupper och Karin Hellerstedt rekommenderar att man ser över de råd som ges till individer som överväger att starta eget eftersom det som står nu är mekaniskt skrivet.
Karin Hellerstedt kommer medverka vid årets ERSA-kongress (European Regional Science Association), världens största konferens om regionalforskning, som arrangeras av JIBS 19-23 augusti och som i år firar sitt 50-årsjubileum. ERSA har 3 500 medlemmar, både forskare och branschmänniskor, i 17 organisationer runt om i Europa. ERSA är organiserad under RSAI (Regional Science Association International), som bedriver regionalforskning runt om i världen.
Vid institutionen för psykologi pågår forskning kring social fobi och psykologisk självhjälpsbehandling med behandlarstöd via Internet. En ny studie inleds nu i samarbete med forskare vid Linköpings- och Uppsala universitet.
– Syftet med studien är bland annat att ta fram effektiva behandlingsmetoder och få bättre kunskap om faktorer som påverkar behandlingen. Flera tidigare studier av Internetbaserad självhjälpsbehandling vid social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom och depression har genomförts med lovande resultat. Men kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för behandlingseffekten vid social fobi är ändå begränsad, säger professor Per Carlbring.
För att bättre förstå hur sociala fobier uppstår och hur de kan behandlas söker forskarna nu personer som upplever att de lider av social ångest eller fobi som begränsar deras vardag.
– Både före och efter genomförd behandling kommer vi att göra en undersökning med en så kallad funktionell magnetkamera (fMRI). Syftet med detta är att se om behandlingen är verksam även på de hjärnområden som man tror har inverkan på problemet, säger medicine doktor Carl-Johan Olsson.
Forskarna kommer med hjälp av kameran att studera hur forskningsdeltagarnas hjärna behandlar emotionell information och reagerar på den. Mätningen i magnetkameran tar ungefär en timma.
– Det är möjligt att ärftliga faktorer, gener, åtminstone delvis kan förklara hur svåra ångestbesvär man har, och hur väl man svarar på psykologisk behandling. Det finns forskning som tyder på att vissa genvarianter påverkar ångestreaktioner och effekten av ångestdämpande läkemedel. Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede, kunskap saknas om genvarianter också påverkar mottagligheten för psykologisk behandling. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge nya svar, säger docent Tomas Furmark vid Uppsala universitet.
Alla deltagare i projektet kommer att få lämna ett salivprov som skickas för genanalys. De kommer också att få genomgå studiens båda behandlingsmetoder. Den ena gruppen kommer att börja med ett nio veckor långt internetbaserat KBT-program (kognitiv beteendeterapi) med personligt stöd, medan den andra gruppen använder ett datoriserat uppmärksamhetsträningsprogram under fyra veckor. Sedan byter grupperna behandlingsform.
Övriga forskare som delar i projektgruppen är:
Carl-Johan Olsson, Med. Dr. Idrottsmedicin, Umeå universitet; Tomas Furmark, docent, psykolog: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet; Gerhard Andersson, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet; Owe Bodlund, docent, överläkare: Psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus; Kristoffer Månsson, psykologkandidat, Institutionen för psykologi, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Per Carlbring, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: Per.Carlbring@psy.umu.se
Tel: 090-786 78 33
Mobil: 070-284 25 58
Biomedicinarna docent Maria Kempe, hennes bror och kollega dr. Henrik Kempe samt personal från Skånes universitetssjukhus har i försöksdjur visat att principen fungerar. De har lyckats koppla ett propplösande läkemedel till nanopartiklarna och sedan med hjälp av magneter fått partiklarna att flytta sig till en blodpropp i en stent och lösa upp denna. På så sätt har nanopartiklarna alltså kunnat häva en begynnande hjärtinfarkt.
En stent är ett rörformat metallnät som används vid förträngningar i kranskärlen. Först vidgas kärlet genom ballongvidgning, sedan sätter man in en stent för att kärlet ska fortsätta att hålla sig öppet. Metoden är dock inte problemfri: beroende på stentens utformning kan det hända att blodkärlet ändå växer igen eller att det bildas en blodpropp i stenten.
Lundaforskarna har i sina försök låtit nanopartiklarna täckas av ett läkemedel mot blodproppar. En av fördelarna med deras målstyrda metod är att man bara behöver små mängder av läkemedlet. Idag ges detta medel intravenöst och sprider sig i hela kroppen. Patienten behöver då få stora mängder av medlet för att en blodpropp ska lösas upp, vilket innebär en risk för blödningar i andra organ.
Partiklarna skulle också kunna bära med sig andra läkemedel, t.ex. medel som hejdar den celltillväxt som gör att ett blodkärlet blir förträngt, eller antibiotika mot en infektion vid ett implantat.
– Vi har utvecklat polymera material som kan laddas med antibiotika och som skulle kunna vara intressanta i det sammanhanget, säger Maria Kempe.
Att styra läkemedelsbärande magnetiska partiklar genom en magnet utanför kroppen är en gammal tanke. Men de tidigare försök som gjorts har av olika skäl misslyckats: man har bara kunnat nå kroppens ytligaste vävnader, och partiklarna har ofta fastnat i de finaste blodkärlen.
Att lundaforskarnas försök lyckats beror dels på att nanotekniken kunnat göra partiklarna ännu mindre, dels på att man haft en metallisk stent som mål. När stenten placerats i ett magnetfält har den magnetiska kraften blivit stor nog för att dra till sig de magnetiska nanopartiklarna. Förutsättningen för att metoden ska fungera är därför att patienten redan bär ett implantat med någon magnetisk metall.
– En behandlingsmetod som kan användas på patienter tar många år till att utveckla. Men de goda inledande resultaten är hoppingivande, menar Maria Kempe.
Kontaktinformation
En artikel om resultaten, ”The use of magnetite nanoparticles for implant-assisted magnetic drug targeting in thrombolytic therapy”, har nyligen publicerat i tidskriften Biomaterials. Den kan läsas på www.sciencedirect.com, skriv in Maria Kempe i rutan för Author. Maria Kempe nås på tel 046-222 98 57 eller 070-222 08 57, e-post maria.kempe@med.lu.se.
Resultaten kan även leda till ökad kunskap om liknande nagelsjukdomar som drabbar människa. Forskningen har nyligen publicerats i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PLoS ONE.
Det är forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), NVH (Norges veterinärhögskola) och Uppsala universitet (UU) som har funnit en av de genetiska riskfaktorerna till klokapselavlossning, en autoimmun sjukdom hos hund. Studierna bygger på ett väletablerat samarbete mellan genetiker och veterinärer verksamma vid de tre universiteten.
De kloproblem som studerats kallas SLO (symmetrisk lupoid onychodystrofi) och är en autoimmun sjukdom vilket betyder att kroppens eget immunförsvar reagerar felaktigt och bryter ner egna organ eller vävnader.
Stort lidande för hundarna
I det här fallet är det klovävnaden som blir attackerad. Detta leder till klokapselavlossning och deformering av klorna. När sjukdomen är fullt utvecklad är klorna på alla tassarna påverkade och alla klokapslar ramlar av. Sjukdomen innebär mycket lidande för de drabbade hundarna.
– Detta är en sjukdom som drabbar många raser men i denna undersökning har forskarna studerat några raser som ofta drabbas; Gordon setter, bearded collie och riesenschnauzer, säger doktorand Maria Wilbe, SLU, som är förste författare bakom studien.
Generna som kodar för proteiner som kontrollerar immunsvaret har visat sig vara viktiga genetiska riskfaktorer för autoimmuna sjukdomar hos både människor och djur. När immunförsvaret slås på är det MHC proteiner som känner igen vilka ämnen som kroppen ska reagera mot.
Om MHC istället felaktigt känner igen kroppsegna molekyler kan det leda till så kallad autoimmunitet då systemet reagerar mot kroppens egen vävnad. Sådana störningar kan i vissa fall leda till att autoimmuna sjukdomar som klokapselbortfall utvecklas.
– Vi har tidigare visat att MHC klass II är en genetisk riskfaktor för vissa andra autoimmuna sjukdomar hos hund, säger Maria Wilbe. I den nu publicerade studien om klokapselbortfall kunde vi påvisa både en skyddande MHC typ och en typ som gav förhöjd risk.
En kraftigt förhöjd risk att drabbas av SLO finns hos hundrasen Gordon setter hos de individer som har ärvt samma skadliga MHC II typ från båda föräldradjuren. Hos hundar som har ärvt båda varianterna är den skyddande MHC typen starkare än den skadliga.
-Vilka kroppsegna molekyler i klovävnaden som hundarna reagerar mot är okänt, menar Frode Lingaas, NVH och Göran Andersson, SLU som tillsammans lett de genetiska studierna.
Viktiga fynd ökar kunskap
Forskarna hoppas kunna identifiera ytterligare genetiska riskfaktorer för denna sjukdom i studier som nu pågår.
Att hundar som har två kopior av den MHC typ som ger förhöjd risk löper extra stor risk att drabbas, samt att effekten av den skyddande MHC typen dominerar, är två viktiga fynd som har ökat kunskapen om hur denna sjukdom utvecklas. Detta är ett bra exempel på hur genetiska studier av hundsjukdomar kan leda till ökad kunskap.
Kontaktinformation
Maria Wilbe, doktorand, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714973,
0736-551989 maria.wilbe@hgen.slu.se
Frode Lingaas, professor, Norges Veterinärhögskola, Frode.Lingaas@nvh.no
Göran Andersson, professor, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714903, 0703-808919 goran.andersson@hgen.slu.se
Datorbaserad sannolikhetsmodellering som används för att tolka data från så kallade muntliga obduktioner – information från intervjuer med familj, vänner och vårdare om dödsfall som senare tolkas som dödsorsak(er) – är lika träffsäkra som läkares bedömning av samma data för att fastställa dödsorsaken. Det visar umeåprofessorn Peter Byass tillsammans med kollegor vid Witwatersrand University i Sydafrika, i en studie som publiceras i denna veckas utgåva av PLoS Medicine. Vidare är sannolikhetsmodellering billigare och snabbare än läkaranalys, och fullständigt konsekvent. Uppgifter om dödsorsak är en omistlig del för planering av insatser för folkhälsan, och sannolikhetsmodellering är i många fall det bästa tillgängliga sättet att infoga data om dödsorsak i insatserna.
Författarna drar dessa slutsatser genom att jämföra och ställa läkares bedömning mot sannolikhetsmodellering tillämpad på muntliga obduktioner efter 6 153 dödsfall mellan 1992 och 2005 i en sydafrikansk landbygdsbefolkning. De tio vanligaste dödsorsakerna stod för 83% respektive 88% av dödsfallen vid läkarbedömning respektive sannolikhetsmodellering, och åtta av de tio dödsorsakerna var samma vid bägge analysmetoderna. Därför säger författarna att det inte finns några skillnader mellan metoderna som kan leda till nämnvärt olika beslut om folkhälsopolitik på befolkningsnivå. Läkarbedömning är mer nyanserad än sannolikhetsmodellering, till exempel för att identifiera cancer i vissa delar av kroppen, medan modelleringen kunde fånga osäkerheten som finns i enskilda fall.
Vidare förklarar författarna att det huvudsakliga målet med studien inte är att utvärdera någon specifik metod för muntlig obduktion, utan att överväga alternativa sätt att hantera intervjudata om enskilda dödsfall, för att ge meningsfulla bilder av befolkningens hälsa. Deras slutsats i artikeln är:
”där [muntlig obduktion] används i rutinmässig hälso- och sjukvård bör sannolikhetsmodellering, med sin konsekvens oberoende av tid och plats, dess eliminering av variationer i bedömning, dess snabbare resultat och mycket lägre kostnad, vara förstahandsalternativet vid val av tolkningsmetod.”
Länk till artikeln i PLoS Medicine:
http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1000325
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Peter Byass, professor vid Umeå Centre for Global Health Research, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet på:
+46 (0)76 787 30 07
peter.byass@epiph.umu.se
Högupplöst porträttbild:
http://www.umu.se/digitalAssets/19/19670_peter_byass_8792_090206_mpn.jpg
– Sverige har en utpräglad familjepolitisk tvåförsörjarmodell. Om den upplevda konflikten mellan arbete och familjeliv är högre i länder med en tvåförsörjarpolitik än i andra länder skulle en sådan socialpolitisk inriktning kunna ifrågasättas. Det är detta sammanhang som vi velat studera, säger Tommy Ferrarini.
Resultaten i rapporten ger inte stöd åt förväntningar om att en utbyggd tvåförsörjarpolitik också genererat högre stress och rollkonflikt. Istället finns stöd för den omvända tolkningen – att en familjepolitik som verkar för mer jämställdhet också kan motverka upplevd stress och konflikter mellan arbete och familj.
– Vi har inte hittat något samband mellan utbrett yrkesarbete bland kvinnor och en ökad stress eller konflikter i familjen kring arbete och familj, säger Ingrid Esser.
– Kvinnors upplevda stress och konflikt mellan arbete och familj är större i länder med en mer traditionell inriktning av familjepolitiken, där kvinnor huvudsakligen ansvarar för omvårdnaden i familjen, än i samhällen där familjepolitiken uppmuntrar till större jämställdhet, säger Tommy Ferrarini
Rapporten Family Policy, Perceived Stress and Work-Family Conflict. A Comparative Analysis of Women in 20 Welfare States Nr 2010:4 är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingrid Esser, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, ingrid.esser@sofi.su.se 070-220 55 60.
Tommy Ferrarini, Institutet för Framtidsstudier och Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tommy.ferrarini@sofi.su.se, 08-16 34 58.
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Hos de flesta arter av snäckor utsöndrar honorna ett ämne i sitt slemspår som gör att hanarna hittar dem lättare, genom att de kan skilja mellan slemspår från honor och från andra hanar. Hanarna följer sedan honornas slemspår för att hitta en partner att para sig med. Hos en av de arter forskarna studerat, en strandsnäcka, har dock honorna slutat att ”märka” sina slemspår.
– Konsekvensen av detta är att honorna får färre parningar därför att hanarna lika ofta följer andra hanars slemspår och därför tvingas ägna dubbelt så lång tid till att hitta en hona. Detta kan ju tyckas märkligt, eftersom honorna borde vara intresserade av att para sig. Men i studien visar vi att parningar är kostsamma för honorna och att de redan har mer än tillräckligt många parningar för att kunna befrukta alla sina ägg, säger Kerstin Johannesson som är professor i marin ekologi.
Forskarna på Tjärnö har i en tidigare studie visat att en snäckhona samtidigt bär på avkomma som är resultat av parningar med minst 20-talet hanar. Nu har de kunnat visa att evolutionen helt enkelt gynnar de honor av arten Littorina sax som kan göra sig anonyma. De honor som kan maskera sina spår får betydligt färre parningar än andra honor och har därmed större möjligheter att överleva.
– Hanarna gynnas av att para sig så många gånger som möjligt, eftersom detta är deras enda sätt att påverka hur många avkommor de får. För honorna är det kostsamt att para sig så ofta, och för dem betyder det mycket att överleva under tiden de bär ynglen.
Att individer av olika kön har olika intressen brukas kallas en sexuell konflikt. Sådana konflikter kan uppstå i olika sammanhang, men detta är ett av få exempel på en sexuell konflikt där honorna försöker dölja sitt kön. Det finns något fåtal andra exempel, såsom vissa arter av flicksländor där en andel av honorna döljer sitt kön genom att helt enkelt ha samma färgdräkt som hanarna.
Forskningen om strandsnäckans märkliga beteende har utförts av Kerstin Johannesson i samarbete med Sara Saltin, Iris Duranovic, Jon Havenhand och Per Jonsson vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Studien – Indiscriminate Males: Mating Behavior of a Marine Snail Compromised by a Sexual Conflict? – är publicerad i den webbaserade vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Bifogad bild visar två snäckor av arten Littorina sax som parar sig. Foto: Patrik Larsson
Kontaktinformation
KONTAKT:
Professor Kerstin Johannesson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0526- 686 11
0730- 860219
kerstin.johannesson@marecol.gu.se
I en ”learning study” arbetar grupper av lärare tillsammans med att systematiskt planera och analysera undervisning. Modellen är framgångsrik, asiatisk och anses bland annat förklara inte minst japanska elevers goda matematikkunskaper.
Lärarna får i modellen arbeta tillsammans under lång tid med att identifiera kritiska aspekter, det vill säga vad eleverna behöver ”upptäcka” och få syn på för att verkligen lära sig det som läraren avser.
Inom ramen för sin avhandling undersöker Angelika Kullberg sambandet mellan undervisning i matematik och elevers lärande av negativa tal och decimaltal. Hon undersöker hur lärare använder sig av kunskapen om de kritiska aspekterna som andra lärare har identifierat i learning studies, och vidare ifall samma kritiska aspekter kan ha betydelse för andra elevers lärande.
Resultatet visar att när lärarna använde sig av de kritiska aspekterna så hade det positiv effekt på deras elevers lärande. Avhandlingen visar på skillnader mellan olika skolklassers möjlighet att lära utifrån den undervisning de får. De kritiska aspekterna som både lärare och elever bidrog med hade positiv effekt på elevernas lärande.
– På senare år har undervisningens och lärarens betydelse för elevernas lärande tonats ner och istället har elevens lärande på egen hand betonats. Det kan ha hindrat lärarna från att ta en aktiv roll i elevernas lärande. Lärarna bör därför få mer tid för att planera sin undervisning, analysera och utveckla den och koppla den till elevernas lärande, tillsammans med andra lärare, säger Angelika Kullberg.
Hennes avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Angelika Kullberg lägger fram avhandlingen ”What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession den 27 augusti, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
För mer information, kontakta Angelika Kullberg: 031-7862067, 0709-942758, angelika.kullberg@ped.gu.se
Epilepsi är en ganska vanlig sjukdom, som drabbar omkring 1 av 100 svenskar och ökar risken för depression, plötsliga dödsfall, skador och handikapp. Förutom att dagens medicinering har biverkningar, så är den inte heller effektiv nog. En stor del av alla epilepsipatienter blir inte hjälpta av medicinerna, och kan inte heller behandlas med hjärnkirurgi.
Senare års forskning har visat att hjärnan efter ett epilepsianfall försöker kompensera för krampernas effekter. Det sker både genom ökade halter av en proteinliknande molekyl kallad neuropeptid Y och genom att vissa av dess receptorer (mottagare) blir mer aktiva.
Både Merab Kokaias forskargrupp och andra grupper har tidigare visat att genterapi kan öka halterna av neuropeptid Y i hjärnan. Det lundaforskarna nu gjort är att dessutom – som första grupp i världen – föra in gener som ökar aktiviteten hos vissa utvalda receptorer i hjärnan.
– Neuropeptid Y påverkar många receptorer på hjärnans celler. Somliga av dem ökar risken för kramper och ger alltså rakt motsatt verkan mot den man är ute efter. Därför är det inte optimalt att bara sträva efter höga halter av neuropeptid Y, utan man bör också se till att proteinet tas emot av de rätta receptorerna, säger Merab Kokaia.
Han har testat denna kombinerade genterapi på försöksråttor med en motsvarighet till epilepsi, och funnit att kramperna försvann. Resultaten har nyligen publicerats i den prestigefyllda tidskriften BRAIN.
Generna fördes in i försöksdjurens hjärnor via ofarliga virus. De sprutades in i de särskilda delar av hjärnan som påverkas av epileptiska kramper.
– Om metoden fungerar på människor, så skulle det räcka med en engångsbehandling i stället som nu en livslång medicinering. Man skulle också, till skillnad från dagens mediciner, påverka bara de berörda delarna av hjärnan, förklarar Merab Kokaia.
I USA behandlar Food and Drug Administration FDA nu en ansökning om att prova genterapi mot epilepsi på människor. Då handlar det dock bara om att föra in gener för en ökad produktion av neuropeptid Y, medan lundagruppens fynd tyder på att gener som ökar aktiviteten hos rätt receptor vore minst lika viktiga.
Kontaktinformation
Artikeln heter ”Adeno-associated viral vector-induced overexpression of neuropeptide Y Y2 receptors in the hippocampus suppresses seizures” och är tillgänglig på http://brain.oxfordjournals.org/ (skriv in Kokaia i sökrutan). Merab Kokaia nås på tel 046-2220547, 070-6620899 eller merab.kokaia@med.lu.se.
Urban Gråsjö och Tobias Arvemo på Högskolan Väst lägger fram sin studie på den nu pågående konferensen Uddevalla Symposium i Jönköping. De har analyserat data från Statistiska centralbyrån om den ekonomiska tillväxten i alla Sveriges kommuner. För analysen har de använt två mått. Det ena är sammanlagd lönesumman för alla invånare i en kommun. Det andra är BNP fast på kommunnivå, något man skulle kunna kalla bruttokommunalprodukt. I den ingår även annat än löner. En viktig del är företagens driftöverskott.
Forskarna har undersökt effekterna av forskning och utveckling på kommunernas tillväxt. Här visar sig en intressant skillnad beroende på om man tittar på lönesumma eller bruttokommunalprodukt. En kommuns tillväxt påverkas positivt av att det forskas utanför den egna regionen när man mäter det med lönesumma, men inte då tillväxten mäts med bruttokommunalprodukt. Lite krångligt kanske, men om vi förklarar med ett exempel så är det så här: Forskning som bedrivs i Stockholm eller Göteborg gynnar den ekonomiska tillväxten i Trollhättan när man mäter det med hur trollhättebornas inkomster utvecklas. Ser man däremot till Trollhättans bruttokommunalprodukt ser man ingen effekt i Trollhättan av forskning i Stockholm eller Göteborg.
Vad det här beror på är för tidigt att säga. Tobias Arvemos och Urban Gråsjös fortsatta studier kommer förhoppningsvis att ge svar på frågan.
– Vi tycker frågeställningen är intressant, för det kan vara så att om man har tillgång till båda måtten och vill visa på resultat som stöder ens egen uppfattning, så väljer man det som passar bäst, säger Urban Gråsjö.
Kontaktinformation
Urban Gråsjö, universitetslektor i nationalekonomi, 0520-22 36 75, urban.grasjo@hv.se
Charlotta Sjöstedt, forskningskommunikatör, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se
Pandemiorganisationen vaccinerade drygt 923 000 personer i Västra Götaland, med mer än 1 080 000 doser. Utvärderingen är beställd av Västra Götalandsregionen, för att ge underlag för en modell för nästa pandemiplan.
Strategin att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin lyckades. Det är också tydligt att där man planerat väl och i tid var man beredd att ändra sin planering vid behov. Styrningen har fungerat även om det tog tid att finna praktiska former lokalt.
– Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, nu vid Västra Götalandsregionen.
Några lärdomar i utvärderingen, som utförts vid NHV, är att sjukvårdsupp-lysningen har en central funktion när det gäller att avlasta akutvården och att informatörer på regionnivå bör arbeta mer självständigt samt att en vaccinationsmanual bör marknadsföras som vårdenheternas primära informationskälla.
Tog tid finna former
Strategin att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin lyckades. Det är också tydligt att där man planerat väl och i tid var man beredd att ändra sin planering vid behov. Styrningen har fungerat även om det tog tid att finna praktiska former lokalt.
– Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, nu vid Västra Götalandsregionen. Den första delen, som analyserar pandemiarbetet och förberedelserna inför vaccinationen, är nu klar. Den fortsatta studien ska beräkna samhällsnyttan. Utvärderingen har utförts av Lars Edgren, Stefan Thorpenberg och Bengt Åhgren vid NHV.
Rapporten visar att VGR planerade väl för att möta en första pandemivåg, utan att ha tillgång till vaccin. Ledningen växlade snabbt över till att förbereda för massvaccination när vaccinet kom. Oklarheter i anvisningarna om riskgrupper försvårade identifieringen av dessa.
Detaljerad annonskampanj
Smittskyddsenheten behöll initiativet under planering och genomförande och trots oklara påfrestande omständigheter har systemet som helhet levererat. Den valda kommunikationsstrategin, baserad på öppen kommunikation, var lyckad men tidskrävande för ledningen.
När det gäller den regionala informationen visar sig annonskampanjen ha varit för detaljerad. På grund av försenade vaccinationsleveranser uppstod också svårigheter i att få till ett fungerande arbetsflöde.
– Vissa grupper, som invandrare och ungdomar, var svåra att nå med informationen, vilket också uppfattades av organisationerna, säger docent Stefan Thorpenberg vid NHV. I framtiden kanske ändå särskilda åtgärder måste prövas för att nå dessa grupper.
Thorpenberg berättar att det i materialet framtonar en intressant skillnad mellan statistiskt material jämfört mot vad som sägs i intervjuerna, mellan kvantitativt och kvalitativt material.
– I det statistiska materialet framstår svininfluensaepidemin som bagatellartad, men i intervjumaterialet framkommer att många som arbetade i sjukvården upplevde situationen som tidvis mycket pressad. Dels för att effekterna av svininfluensan inte var kända och många människor krävde information som inte var möjlig att ge, dels för att flera unga människor hamnade på intensivvården, vilket är mycket ovanligt för en vanlig influensa, säger Thorpenberg vidare.
Kontaktinformation
Stefan Thorpenberg 031-693950
1800-tales första decennier var en turbulent tid. Europas karta ritades om i spåren efter franska revolutionen och Napoleonkrigen. I Sverige hade kungen avsatts genom en statskupp 1809, och året därpå valdes en fransk militär till landets tronföljare.
Hur kunde Bernadotte etablera sig och bli en symbol för Sverige? Visserligen hade han en lyckad karriär som general bakom sig, men hans bakgrund var enkel och han kunde inte stödja sig på några blåblodiga anor. För att säkra sin ställning var han beroende av att vinna folkets stöd. Han framställde sig därför som en ”medborgarkung” vald av folket.
Nils Ekedahl är docent i retorik vid Södertörn högskola och har varit projektledare för ett forskningsprojekt som resulterat i boken ”En dynasti blir till – medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte”. Sju forskare har utifrån olika perspektiv och vetenskaper tittat på hur den nya Bernadottedynastin etablerade sig i Sverige och vann anhängare bland invånarna. De visar på mediernas betydelse för hur bilden av Karl XIV Johan blir till.
– Karl Johan och hans medhjälpare använde både gamla och nya medier. Men mest intresserad var kungen av tidningspressen och föreningslivet, tidens nya medier, säger Nils Ekedahl.
Det var under 1800-talets första hälft som tidningarna blev en plats för samhällsdebatt. Och föreningarna var den tidens sociala medium.
Hur fick den nya kungen folkets stöd?
När Karl XIV Johan valdes var han tvungen att legitimera sin ställning på nya sätt och kommunicera utan traditionella maktattribut. Samtidigt som han la sig till med den yttre ståten, var han mån om att framställa sig själv som en folkvald kung, influerad av franska revolutionen. Även om han med tiden blev alltmer konservativ ville han stå för något annat än den traditionella makten – han ville representera ett nytt sorts kungadöme.
Boken handlar om vilka retoriska strategier som användes för övertyga publiken och hur olika myter eller berättelser formades med Karl Johan i huvudrollen.
– Vi vill visa hur myterna hela tiden formades i dialog med allmänheten. De formades inte bara av de styrande, utan också av den allt starkare oppositionen. Framställde de styrande kungen som hjälte och landsfader framställdes han som envåldshärskare och en främmande inkräktare i Aftonbladet och andra liberala tidningar.
Utifrån sitt retoriska perspektiv har Nils Ekedahl själv forskat om hyllningslitteraturen till kungafamiljen. Som retorisk genre hade den sina rötter i det gamla samhället. Men under Karl Johans tid omformades hyllningarna och anpassades till det nya medborgarsamhället.
– Tidigare har hyllningarna ofta avfärdats som tomt smicker eller som propaganda för de styrande. Men den bilden är alldeles för enkel. Hyllningarna var ett medium för politisk kommunikation. I dem förde olika grupper fram sin vision av hur samhället skulle se ut och vilken roll kungen skulle ha, berättar Nils Ekedahl.
Inte minst märks det i alla så kallade skålverser som skrevs för middagar och andra sammankomster inom det uppblomstrande föreningslivet. Det hörde till ordningen att man skulle skåla för alla kungligheterna, och ofta inleddes varje skål med en kort hyllningsvers som sjöngs eller deklamerades. Verserna legitimerade kungamakten men var samtidigt ett sätt för borgerskapet att nå ut med sina önskningar och ideal. Man knöt sina egna värden till kungligheterna som framställdes som en borgerlig familj. Och genom att verserna publicerades efteråt i tidningarna nådde de ut till en bredare publik.
Stark koppling till dagens kungahus
Nils Ekedahl tror inte att det var en tillfällighet att det var under ett porträtt av Karl XIV Johan som kronprinsessan Viktoria och Daniel Westling mötte pressen efter att deras förlovning offentliggjorts genom att kungahuset lagt ut ett egenproducerat videoklipp på Youtube.
– Precis som Karl Johan försöker vår tids kungafamilj ta nya medier i bruk samtidigt som de markerar att de är delar av en historisk tradition. För 200 år sedan var det tidningarna som väckte Karl XIV Johans stora intresse. Nu lägger man ut en film om förlovningen på Internet.
Nils Ekedahl konstaterar att intresset för glittret kring kungahuset verkar vara konstant:
– Så är det nu och så var det på 1800-talet också. Hur medborgerlig Karl Johan än ville vara så var han inte sen att dra nytta av mystiken kring de kungliga.
Kontaktinformation
Kontakt
Nils Ekedahl: nils.ekedahl@sh.se eller 08-608 45 07
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Journalister är välkomna till invigningen, där ledande forskare på området deltar:
Tid: Torsdag 26 augusti kl. 10.30-12.30
Plats: Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Det officiella öppnandet sker i närvaro av finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) och Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, då centrumbildningen är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Därefter föreläser Francesca Happé, professor i kognitiv neurovetenskap vid Institute of Psychiatry, King’s College i London om varför utveckling spelar roll och om autism kopplat till talang.
– Målsättningen för KIND är att genom forskning och utbildning ge barn med utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar bättre utredning och behandling i enlighet med det aktuella kunskapsläget, säger centrets ordförande Hans Forssberg, professor vid Karolinska Institutet.
Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap Sven Bölte, internationellt ledande forskare inom autismspektrum, har rekryterats från Heidelberg’s universitet för att bli föreståndare för KIND.
– Vi ska bland annat studera vilka orsaker som leder till neurologiska utvecklingsavvikelser, utvärdera behandlingsformer och ta fram principer för medicinska utredningar, berättar Sven Bölte. KINDs verksamhet är också inriktad mot att sprida kunskap om metoder för tidig upptäckt, diagnostik och behandling.
Ytterligare verksamhet inom KIND är att kartlägga och analysera vilka utbildningsbehov som finns hos personal inom vård, skola och socialtjänst samt hos drabbade och deras anhöriga i syfte att erbjuda anpassade utbildningar.
– Med KIND kommer det att bli en påtaglig skillnad för de som drabbats av neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer. Därmed kommer KIND att bidra till att fylla luckan mellan vad vi vet om dessa funktionshinder och vad vi behöver göra, säger Ann Kierkegaard, ordförande i Autism och Asperger föreningen, Stockholms län.
För ytterligare information, kontakta:
Professor Sven Bölte, föreståndare
Telefon: 08-517 779 14, 070-317 01 05
E-post: sven.bolte@ki.se
Professor Hans Forssberg, ordförande i styrgruppen
Telefon: 070-873 08 30
E-post: hans.forssberg@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Telefon: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Autism och Asperger föreningen, Stockholms län, ordförande Ann Kierkegaard
Tel: 073-966 04 26
E-post: anne.kierkegaard@telia.com
Catharina Bock har i sin studie intervjuat 59 terapeuter inom den alternativa medicinen. De behandlade oftast patienter som hade kroniska besvär eller ville få friskvård men även patienter med akuta besvär.
79 procent ansåg att ett bättre samarbete mellan den offentliga sjukvården och alternativa terapier skulle gynna patienterna.
– Intresset för komplementär och alternativ medicin ökar så det är viktigt att få kunskap om yrket och dess plats i sjukvården, säger Catharina Bock.
Bocks studie visar att 37 procent av dessa redan hade ett samarbete med legitimerade läkare medan 32 procent samarbetade med annan legitimerad sjukvårdspersonal.
Detta trots att lagen förbjuder den offentliga sjukvården att använda eller rekommendera terapier som inte är vetenskaplig beprövade.
– Terapeuterna nämnde olika svårigheter med samarbete mellan professionerna som konkurrens, respektlöshet och brist på kunskap om varandras yrke, säger Catharina Bock.
Legitimation och kostnader var också viktiga. Trots att de flesta tyckte samarbete var bäst för patienter fanns det olika uppfattningar om vilken form det skulle ta.
– Den lösning som nämndes av flest terapeuter (63 %) var en separation när det gäller vårdavtal så att alternativ medicin fortsätter att vara ett separat yrke men att patienter kan få hjälp med betalningen av försäkringskassan samt att läkaren och terapeuten skulle kunna skicka remiss till varandra.
Att integrativ medicin, där alternativa terapier som anses vara vetenskapligt bevisade ingår i den offentliga sjukvården var en mindre populär lösning (10%).
– Terapeuterna kände att integration skulle betyda mindre frihet att utöva sitt yrke, säger Bock.
De belyste vilken komplicerad och känsloladdad fråga samarbete är och att den är präglad av fördomar hos alla parter. Samtidigt är ju patientens hälsa målet för alla hälsovårdande yrken.
I examensarbetet tas en förhandlingsteori kallad ”principled negotiation” upp.
– Den skulle kunna användas för att hjälpa till att lösa de konflikter som uppstår i diskussionerna mellan de olika yrkesutövarna, menar Bock.
Handledare: Runo Axelsson, Professor NHV
Syftet med Vigdis Holmbergs studie var att tydliggöra vad arbetsterapeuterna själva menar att de kan och hur denna kunskap används i det dagliga arbetet.
– Om arbetsterapeuter använde sin kompetens rörande hälsofrämjande arbete skulle både enskilda arbetstagares hälsa och arbetsmiljön kunna påverkas positivt, säger Vigdis Holmberg.
Studien visar att de har stor kompetens och erfarenhet på detta område, med fokus på meningsfulla vardagsaktiviteter och klientcentrerad tillämping.
– Men det är tydligt att de inte använder denna kompetens till att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser.
Deras individbaserade arbetssätt gör att de inte använder sin kompetens på system- och samhällsnivå i någon väsentlig grad.
– Mycket tyder också på att kompetensen är väldigt lite känd hos allmänheten, samarbetspartner och myndigheter och därför inte blir utnyttjad.
Titel: Norska arbetsterapeuter som aktörer i hälsofrämjande arbete och hälsofrämjande arbetsplatser. En kvalitativ studie.
Handledare: Karin Ringsberg, professor NHV
Masterarbetet med titeln: ”Forebyggende og sundhedsfremmendearbejde i Kalaallit Nunaat 1996-2007” visar att ett hälsofrämjande arbete bäst sker i nätverk men formella partnerskap rekommenderas också.
– Om folkhälsan ska främjas lokalt måste man förutom tvärsektoriellt arbete ha en vilja att koordinera och samarbeta, säger avdelningschef Bodil Karlshøj Poulsen vid Styrelsen for Sundhed og Forebyggelse, Paarisa i Grönland.
Dessutom måste beslutsfattare på lokal- och central nivå kommunicera.
– Ska arbetet bli framgångsrikt behöver dessutom lokal och central nivå stå i kontakt med varandra, säger Bodil Karlshøj Poulsen vidare.
På Grönland har en unik uppbyggnad av det hälsofrämjande arbetet skett, där lokal och central nivå förbundits genom ett utskott för förebyggande hälsofrågor men också en anställd konsulent per kommun. Det arbetet leddes av Paarisa, Center för Folkesundhet.
En utbildning för förebyggandekonsulenterna har utvecklats. Bodil Karlshøj Poulsen har samlat och analyserat erfarenhet från arbetet med organiseringen av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på Grönland från 1996 till 2007.
Titel: Forebyggende og sundhedsfremmendearbejde i Kalaallit Nunaat 1996-2007
Handledare: Lene Pouvlsen, universitetslektor NHV
