Enligt förordningen ska jobb- och utvecklingsgarantin innehålla organiserade aktiviteter och eget jobbsökande som motsvarar deltagarnas hela arbetsutbud, dvs. den tid de vill arbeta. Men de flesta, 65 procent, lade högst tio timmar i veckan på aktiviteter och jobbsökande. Organiserade jobbsökaraktiviteter var vanligast, det hade 35 procent haft den senaste veckan.

– Det förvånade oss att det var så lite programinnehåll, särskilt i förhållande till hur programmet är tänkt att fungera, säger Kristina Sibbmark som är en av författarna till rapporten.

Ungefär sju av tio deltagare mötte sin förmedlare eller handledare en gång i månaden eller mer sällan.

10 sökta arbeten per månad
Deltagarna sökte i genomsnitt 10 arbeten per månad. Det är ett sökt arbete mer per månad än hela gruppen arbetssökande som är inskrivna på förmedlingen under år 2009.

Mer aktivitet hos de kompletterande aktörerna
Deltagare hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen, en sorts privat arbetsförmedling, gjorde mer än de som gick hos Arbetsförmedlingen. De mötte sin handledare oftare, sökte fler arbeten, hade mer aktiviteter och tyckte i högre utsträckning att de blivit bättre på att söka arbete.

Åtta av tio mycket eller ganska nöjda
Åtta av tio är mycket eller ganska nöjda med garantin som helhet. Nästan en fjärdedel ger högsta betyg. Deltagare hos Arbetsförmedlingen och komplet-terande aktörer är lika nöjda, trots att de senare fått betydligt mer hjälp. Grupperna är också lika nöjda med sin kontakt med arbetsförmedlare eller handledare och coach hos de kompletterande aktörerna, 40 procent säger att det fungerat mycket bra. Enkät med deltagarna
Jobb- och utvecklingsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program för personer som varit utan arbete länge och t.ex. blivit utförsäkrade från a-kassan, eller varit arbetslösa 18 månader. Den arbetssökande måste delta för att få fortsatt ersättning. Garantin är Arbetsförmedlingens största program, i augusti 2010 var 80 000 personer inskrivna.  Rapporten bygger på en enkät med 5 000 deltagare i garantins fas ett och två. Arbetshandikappade och de som deltar i sysselsättning i fas tre ingår inte. Enkäten gjordes i november–december 2009. Svarsfrekvensen var 65 procent.Kontaktuppgifter
Rapport 2010:15 ”Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin?” är skriven av Sara Martinson och Kristina Sibbmark. Har du frågor är du välkommen att kontakta författarna på 018-471 70 92 (Kristina) eller 018-471 70 91 (Sara); alternativt e-post: förnamn.efternamn@ifau.uu.se

– Seminariet bjuder på en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad vi själva och andra menar med modeller. Det finns flera olika sorters modeller och många olika användningsområden, säger Bernt Wennberg.

Kan vem som helst få ut något av seminariet?
– Det borde vara intressant för alla som är intresserade av vetenskap och hur vi talar om vetenskap. Självklart för lärare och studenter vid högskolan, men också alumner, journalister och många andra. Särskilt den första dagen hoppas vi att många lärare från grundskolan och gymnasiet kommer, eftersom flera föredrag handlar om pedagogik och frågor som är relevanta för skolan. Dagen avslutas med en paneldiskussion om hur modeller används i skolan.

Den andra seminariedagen handlar om forskning som sker på Chalmers, och ger kanske mest behållning till den som kan ganska mycket om naturvetenskap och teknik. Alla är välkomna, men vi hoppas speciellt att lärare och forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet kommer, och att det skall leda till nya forskningssamarbeten.

Vilken bild av verkligheten ger modellerna?
– Modeller är för det mesta gjorda för ett specifikt ändamål, och vilken bild de ger av verkligheten beror på vad man har valt att ta med, och vad man valt att utelämna. Kanske kan man jämföra lite med att titta i ett mikroskop: vad som syns beror på vilken förstoringsgrad som används, val av filter, och förstås, från vilket håll man studerar sitt objekt. Och lika viktigt som det är att ställa in mikroskopet rätt är det att välja en vetenskaplig modell med lagom mycket detaljer, och rätt detaljer.

Vad kan gå fel?
– Alla modeller är förstås gjorda utifrån vår kunskap om verkligheten, så modeller kan ge en felaktig bild av verkligheten för att vi inte vet tillräckligt mycket, eller för att vi inte förstår hur vi skall tolka bilden. Och även om den som formulerat en modell är medveten om dess begränsningar, finns det alltid en risk att någon annan tolkar den helt annorlunda, kanske felaktigt. Jag hoppas vi får tillfälle att tala om detta under seminariet.

Vilka discipliner använder sig av vetenskapliga modeller?
– Nästan alla, tror jag. Det är lätt att räkna upp exempel på modeller och hur de används, men mycket svårare att komma på någon disciplin där de inte används. Men däremot ser modeller så olika ut att man kanske inte alltid tänker på dem som just modeller.

Är det fler än forskare och lärare som har nytta av vetenskapliga modeller?
– Många politiska beslut fattas med vetenskapliga modeller som grund. Inför beslut om större investeringar i vägar och järnvägar, gör man modeller för hur trafiken utvecklas, och samhällsekonomiska modeller kan kanske svara på om investeringarna är lönsamma eller inte. Klimatmodeller har varit i fokus ganska länge, och påverkar beslut om bland annat energiproduktion. Dessa båda exempel visar också tydligt att modeller ofta inte kan ge beskrivningar som alla är överens om. Och att både beslutsfattare och vi som väljer våra politiker, har nytta av att förstå lite om hur modeller används, och hur de inte bör användas.

Vad är största nyttan med modellerna?
– För den enskilde forskaren kan en väl konstruerad modell göra det lättare att fokusera på de detaljer som är viktiga för just hans eller hennes forskning. Och just detta, att en välkonstruerad modell bara tar med de relevanta detaljerna kan göra det lättare att se likheter mellan olika vetenskapliga discipliner, och skapa förutsättningar för samarbeten. Det är mycket genom modeller som vi talar om vetenskapliga idéer, både forskare emellan, och kanske ännu tydligare, i klassrummet.

Vad förväntar du dig av konferensen?
– Jag förväntar mig många spännande seminarier, och många spännande möten mellan forskare från olika områden, och andra personer. Jag hoppas att dessa möten skall leda till en fördjupad förståelse av modellbegreppet och också till bestående kontakter mellan skollärare och högskolan. Kanske kan ett och annat gemensamt forskningsprojekt uppstå ur diskussionerna forskare emellan.

Text: Magnus Myrén och Ann-Kristine Nordin

Helena Andersson har gjort en kartläggning av vad som händer i kroppen på damfotbollsspelare på elitnivå under matcher och hur snabbt kroppen återhämtar sig efteråt.

– Jag hade spelschemat i de stora mästerskapen i åtanke. Damspelare har bara två dagar att återhämta sig på mellan matcher jämfört med männens fyra eller fem dagar. Jag ville undersöka ifall två dagar är tillräckligt med återhämtning för att spelarna ska kunna prestera i nästa match.

Trots det tuffa spelschemat visar Helena Anderssons avhandling att spelarna har en förmåga att återhämta sig relativt snabbt efter en match och kan prestera med liknande intensitet i den andra matchen.

– Det enda som inte återhämtade sig helt innan nästa match var spelarnas hoppförmåga. Det är troligtvis så att damspelare bör träna mer explosiv styrka för att klara matchbelastningen.

Hon kan också slå fast att spelarna har ett effektivt antioxidant system som kan dämpa ökningen av fria radikaler. Fria radikaler ökar vid ökad syreomsättningen vilket kan leda till att celler kan ta skada medan antioxidanter motverkar detta. Hennes resultat skiljer sig från de studier publicerade på manliga fotbollspelare som visar en större ökning av fria radikaler efter match. Det kan ha ett samband med att det kvinnliga könshormonet östrogen har en skyddande effekt mot fria radikaler.

– Min undersökning visar att kroppen producerar och upp-reglerar tillräckligt med antioxidanter för att motverka ansamling av fria radikaler. Det kan betyda att vältränade elitspelare inte behöver äta extra antioxidanter utan det räcker med att äta en välbalanserad kost. Detsamma gäller antiinflammatoriska läkemedel.

Helena Anderssons forskning visar att matchen ledde till en stark men kortvarig inflammation. Efter första matchen bildades det ungefär lika många så kallade pro-inflammatoriska cykokiner, som ökar inflammation, som anti-inflammatoriska cytokiner, som bromsar inflammationen.

– Våra resultat tyder på att spelarna har en balanserad inflammationsreaktion efter en match. Det tyder på att användandet av anti-inflammatoriska läkemedel, som används för att förhindra inflammation, kan ifrågasättas för elitdamfotbollspelare. Efter andra matchen var det dock färre cytokiner som ökade vilket var ett oväntat resultat. Innebörden av det behöver undersökas vidare.

– Slutligen kan vi konstatera att lågintensiv återhämtningsträning inte påskyndar återhämtningsprocessen jämfört med vila, men att det inte heller har någon negativ effekt på återhämtningen.

– Men man måste så klart ha i åtanke att återhämtningen påverkas av flera faktorer. Under ett mästerskap, där det är många matcher på kort tid, kan återhämtningen bli längre ju fler matcher som spelas. Även yttre förhållanden som värme och luftfuktighet kan förlänga återhämtningen efter match.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Helena Andersson 070-225 12 26

Japansk populärkultur har under de senaste årtiondena blivit väldigt uppskattad över hela jorden. Manga (japanska serietidningar), anime (Japansk animerad film) och framförallt dataspel fascinerar, särskilt bland de yngre generationerna. Men var kommer då dessa kulturella uttryck ifrån och vem skapar dem? Jakob Nobuoka utforskar och tolkar i sin avhandling de människor och platser som skapar, tolkar och utvecklar nya trender och produkter i den japanska populärkulturen. Han visar hur kulturella och ekonomiska processer samspelar för att skapa kulturella innovationer. Där masskulturen utvecklas, utvecklas också masskonsumtionen. Men vid sidan av storföretagens mångmiljoninvesteringar och reklamjippon framträder konsumenterna som betydelsefulla innovatörer.

– En av anledningar till detta är att värdet av kulturella produkter styrs av tillfälliga trender. Kunskap odlas och nytänkande frodas i utpräglade konsumtionskulturer. Bland fans och kreativa konsumenter finns ofta kärnan till många framgångsrika produkter, säger Jakob Nobuoka, som menar att konsumenternas roll som aktiva kreatörer och värdeskapare fått för liten uppmärksamhet i tidigare forskning.

Avhandlingen bygger till stor del på fältstudier som bedrivits i Japan under åren 2007-2009. Jakob Nobuoka konstaterar i sin analys att det inte nödvändigtvis är lisensägaren, en författare eller ett specifikt företag som skapar produkternas konkurrenskraft. Produktutvecklingen inom den japanska leksaks- och spelindustrin sker istället ofta genom att berättelser sprids mellan olika former av medier. En mix av olika medier ger starka varumärken och trogna kunder. Användaren är samtidigt av central betydelse för skapandet av en helhetsupplevelse.

Jakob Nobuoka analyserar till exempel stadsdelen Akihabara i Tokyo som sedan länge är känt som ett centrum för konsumtion av prylteknologi och hemelektronik, men som alltmer kommit att präglas av konsumtion av populärkultur i form av dataspel och anime-relaterade produkter. Han visar att platsen och dess användare spelar en avgörande roll -konsumtionen och konsumenternas handlingar är en grogrund för kulturell, konkurrenskraftig innovation. Akihabara är enligt Jakob Nobuoka ett exempel på en innovativ miljö, som ligger långt bort från företagsparker och industriella kluster.

I avhandlingen analyseras också Comik Market, en mangamässa i Tokyo där konstnärer i nära 40 år kunnat utväxla idéer, berättelser och tekniker. Evenemanget har växt till en enorm happening där välkända stjärnor kan sälja sina varor bredvid helt okända nykomlingar. En viktig drivkraft för skapandet är plagiat av redan etablerade och populära serier och genrer. Ofta är berättelserna provokativa och utmanande. Parallellt med serierna pågår dessutom utvecklandet av en besläktad populärkultur kallad cosplay. Vem som helst kan klä ut sig till sin favoritfigur och visa upp sig för deltagarna. Skapandet och leken på mässan ger efterverkningar inom den japanska kulturella ekonomin men avknoppas även utanför Japan. Idag finns många liknande mässor runt om i världen där nya konsumenter och kreatörer möts och skapas.

– Detta är ett exempel på en event-baserad ekonomi som kräver spektakulära händelser för sin överlevnad. Samtidigt är det kreatörerna själva som skapar och driver mässan trots etablerade mediakonglomerat och myndigheter, säger Jakob Nobuoka.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jakob Nobuoka, tel: 018-471 25 41, 073-944 37 43 eller jakob.nobuoka@kultgeog.uu.se.
Personlig hemsida: http://www.kultgeog.uu.se/pp/jakob.nobuoka

Människans ansikte har en fascinerande förmåga att uttrycka känslor. Enligt en hypotes (facial feedback-hypotesen) uttrycker ansiktet inte bara känslor utan ett ansiktsutryck påverkar även känslorna genom återkoppling till hjärnan. Det har dessutom föreslagits att känslomässig återkoppling från ansiktet kan vara involverat i empatiska reaktioner.

Empati kan indelas i två begrepp; kognitiv och emotionell empati. Kognitiv empati handlar om att kunna förstå och mentalt kunna sätta sig in i andras situation. Emotionell empati handlar om att reagera emotionell på grundval av någon annans situation. I sin avhandling har Per Andréasson utforskat begreppet emotionell empati och relaterar det till två aspekter av aktivitet i ansiktet. Han undersöker dels om personer med hög respektive låg emotionell empati spontant imiterar emotionella ansiktsuttryck i olika hög grad och dels om de påverkas på olika sätt av återkoppling av ett specifikt uttryck från ansiktet.

I det första fallet var resultaten tydliga. Personer med hög emotionell empati imiterar spontant emotionella ansiktsutryck medan personer med låg emotionell empati inte gör det. Den andra frågan var inte lika lätt att besvara. Försökspersonerna fick här titta på fyra korta humoristiska filmer samtidigt som man styrde deras ansiktsmuskler till specifika uttryck. Genom att de fick hålla en glasspinne mellan läpparna skapades ”sur”, dvs musklerna förhindrades att uttrycka leende. Med en glasspinne mellan tänderna och uppdragna mungipor skapades ansiktsuttrycket ”glad”.

Det visade sig att personer med låg emotionell empati bedömde humoristiska filmer som roligare när de hade att surt jämfört med ett glatt ansiktsuttryck – tvärt emot vad hypotesen förutspår. Personer med hög emotionell empati skattade däremot filmerna som lika roliga med ett glatt som ett surt ansiktsuttryck. När däremot ett argt ansiktsuttryck (rynkade ögonbryn) jämfördes med ett glatt tyckte båda grupperna att de humoristiska filmerna var roligare när de hade ett glatt ansiktsuttryck, helt i enlighet med hypotesen. Sammanfattningsvis visar experimenten att ansiktsmuskler kan vara involverade i emotionella empatiska reaktioner.

– Min avhandling ger en indikation på att skillnader i emotionell empati delvis kan förklaras av olika tendens att imitera ansiktsuttryck och olika reaktion på återkoppling från ansiktsmusklerna, säger Per Andréasson.

Kontaktinformation
Mer information: Per Andréasson, mobil: 070-368 95 77, e-post: per.andreasson@psyk.uu.se

Utmaningen för dem som drabbas av muskel- och skelettsjukdomar, även kallade reumatiska sjukdomar, är att lära sig att bemästra vardagen så bra som möjligt.

Ankyloserande Spondylitt (AS) är en kronisk inflammatorisk reumatisk sjukdom som huvudsakligen angriper ryggraden, bäckenent och bröstkorgen men även angriper perifera leder och ögon, hjärta och njurar. Behandlingen består av fysioterapi, egen träning och medicin.

– Patienterna har alltför lite kunskap om vilka hjälpmedel som kan förbättra deras vardag, säger Tone Bråthen, sköterska vid en reumatologisk avdelning.

Hennes studie kartlägger 150 norska patienters kunskap om AS och hur kunskapen påverkar deras livssituation. De flesta respondenter tyckte de hade tillräcklig kunskap om symptom och träning, men endast 35 procent ansåg sig veta tillräckligt om olika typer av mediciner och biverkningar.

Studien visade också att de hade otillräcklig kunskap om hjälpmedel och annat som kan bidra till en förbättrad vardag hemma och på jobbet. 45 procent var nöjda, 43 mindre nöjda och 12 procent inte alls nöjda med den kunskap de besatt.

– Men mer än 80 procent värderade den information de fått från sjukgymnast och specialist i reumatologi och medpatienter som viktig.

Det står också helt klart att de som kände sig nöjda med sin kunskap om sjukdomen hade en signifikant bättre tilltro att kunna påverka sina smärtor och symptom.

– Således visar studien att kunskap om sjukdomen bidrar positivt till att påverka patienternas hälsorelaterade livskvalitet, säger Tone Bråthen.  

Titel: Kunskap och bemästring av en kronisk sjukdom – en kvantitativ studie av patienter med ankyloserande spondylitt

Handledare: Lene Povlsen, NHV

– Våra resultat kan ses som en uppmaning till ekologer att ta med biogeografiska variationer när de gör globala uppskattningar av antalet insektsarter, säger hon.

Forskare har sedan tidigare gjort beräkningar som visar att den globala diversiteten bland insekter är som störst vid de tropiska breddgraderna. Det totala antalet insektsarter är mellan fem till tio miljoner. Men, dessa beräkningar är baserade på index från de tropiska lågländerna i Papua Nya Guinea, där forskarna utgått från interaktioner mellan växter och insekter.

Genoveva Rodríguez-Castañeda har i sin studie undersökt om det finns geografiska variationer i hur växter och insekter interagerar och om detta varierar beroende på höjdnivå. Dessutom har hon tagit reda på om dessa skillnader är relevanta för den globala uppskattningen av diversiteten bland insekter.

Hennes studie visar att förhållandet mellan insekter och växter förändras med höjd över havet. Växtätande insekter som lever i tropiska berg är mer specialiserade på särskilda växter än de insekter som lever på tropisk låglandsskog. Dessa skillnader finns i Anderna i Ecuador och även över hela Barvavulkanen i Costa Rica.

Dessutom ökade den uppskattade mångfalden bland de växtätande insekterna i den neotropiska zonen drastiskt när forskarna tog hänsyn till geografiska variationer för interaktioner mellan växter och insekter i dessa områden.
– Det här visar att vi fortfarande saknar kunskap om hur mångfalden bland insekter ser ut i tropiska berg. Jag har arbetat med en typ av växtätande insekter, nattfjärilar. Nu måste vi ta reda på om det här mönstret ser likadant ut för andra typer av växtätande insekter, förklarar hon.

Forskarna integrerade olika ekologiska faktorer i en modell för att förklara mångfalden i tropikerna. Modellen visar att födokällan inte är den enda faktorn för att förutsäga mångfald bland insekterna. Andra faktorer som är utmärkande för de tropiska bergens ekosystem kan spela en mer framträdande roll, till exempel stabilt klimat, jämn födotillgång, skydd från rovdjur och evolutionär historia.

Studien belyser att det finns en kunskapslucka inom tropisk ekologi; det finns väldigt lite forskning om interaktionerna mellan växtätande insekter och växter på tropiska berg. Dessutom visar studien att det i dessa områden finns en stor mångfald av specialiserade insekter.

Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Ecology Letters och har titeln “Tropical forests are not flat: how mountains affect herbivore diversity”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Genoveva Rodríguez-Castañeda, postdoktor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 53 73, 070-677 47 04
E-post: genoveva.rodriguez@emg.umu.se

I samhällsdebatten kring våldsbrottslighet framförs ofta att gärningspersonens eventuella psykiska sjukdom orsakat våldet. Tidigare forskning har också funnit att personer med bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom, har ökad risk för våldsamt beteende. Det har dock varit oklart om våldsbenägenheten verkligen varit orsakad av den bipolära sjukdomen eller berott på så kallade förväxlingsfaktorer.

Den nya studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Oxfords universitet, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry och är den hittills största inom området. Våldsbrottsligheten bland drygt 3 700 personer som vårdats på sjukhus i Sverige med bipolär sjukdom någon gång under perioden 1973 – 2004 och 37 000 personer ur den allmänna befolkningen jämfördes.

Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott. Skillnaderna kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder, kön, invandrarbakgrund, socioekonomisk position och typ av bipolär sjukdom.

– I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning, säger professor Niklas Långström, chef för Centrum för Våldsprevention och en av forskarna bakom studien.

Resultaten pekar också på att arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.

Niklas Långström hoppas att resultaten bidrar till ett sunt ifrågasättande av förenklade förklaringar till hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser av våldsbrottslighetens orsaker riskerar leda till kostsamma, overksamma eller kontraproduktiva insatser.

– Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, säger han

Publikation: “Bipolar disorder and violent crime: new evidence from population-based longitudinal studies and systematic review”, Seena Fazel, Paul Lichtenstein, Martin Grann, Guy M. Goodwin, Niklas Långström, Archives of General Psychiatry, online 6 september 2010.


För mer information, kontakta:

Professor Niklas Långström
Centrum för Våldsprevention
Tel: 08-517 705 60 (vx) eller 070-425 4133
E-post: Niklas.langstrom@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

BILDEN: Niklas Långström, foto av Olle Sporrong

Örebro universitet samordnar EU-projektet ExCITE, som fokuserar på interaktion mellan robot och människa. Projektet ska undersöka hur den mobila Giraffroboten utrustad med webbkamera, mikrofon och dataskärm kan fungera i olika miljöer runt om i Europa.

Det är ett system som ska vara enkelt att använda. Användaren, som har roboten hemma hos sig, ser vännen som ringer upp på robotens skärm och kan prata med sin besökare på samma sätt som om han faktiskt befann sig i rummet. Personen som ringer upp styr roboten och kan följa med sin vän runt om i hans hem.

– Vi vill se vilka behov det finns för den här sortens system men också hur man kan få det att fungera. Vi tror att det till exempel finns en stor potential att öka det sociala umgänget för äldre, säger Silvia Coradeschi, professor i informationsteknik och akademichef för Akademin för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet.

– Vi ska undersöka om roboten till exempel kan fungera som en länk mellan hemtjänsten och äldre. Det kan vara ett sätt att göra extra besök men skulle också till exempel kunna kopplas till larmet som används av många äldre. Om larmet går kan operatören använda roboten för att få en överblick över lägenheten, se vad som har hänt och få kontakt, säger Amy Loutfi, forskare i datateknik.

– För att kunna utveckla en lösning som fungerar behöver vi involvera människor som ska använda systemet tidigt i utvecklingen. Det är det ExCITE är till för – att utvärdera, fortsätter Amy Loutfi.

Projektet utförs i tre olika länder för att kunna se vilken roll till exempel kulturella skillnader spelar. Det involverar sex olika samarbetspartners – både universitet och företag – från Sverige, Spanien och Italien och har en budget på 30 miljoner kronor. Roboten har utvecklats av Giraff AB i Västerås.

Vill du prova Giraffen? Kom till ForskarFredag i Örebro. Mariebergs Galleria den 24 september klockan 14.00–18.00. Forskare finns på plats för att förklara hur systemet fungerar och det är fritt fram att provköra.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Silvia Coradeschi mobilnummer: 0705773298, silvia.coradeschi@oru.se
Amy Loutfi mobilnummer: 0736833004, amy.loutfi@oru.se
Pressbild: http://www.oru.se/Nyheter/Press/

Alla som är intresserade av natur, det samiska, svensk 1900-talshistoria eller filmhistoria finner ingångar i boken Kamerajägaren. Stig Wessléns skildringar av naturen och det samiska. Stig Wessléns (1902–1987) framgång och berömmelse vilade i hög grad på hans foto- och filmkonst, men också på att han hade ett budskap som slog an och väckte uppmärksamhet i samtiden. Wessléns gärning gick ut på att dokumentera den vilda naturen, som han älskade, och att upplysa mänskligheten om att den var hotad av det moderna samhällets framfart. Wesslén såg också den samiska kulturen som hotad, och började med samma energi dokumentera även den innan det var för sent.

Boken lyfter fram Stig Wesslén och hans gärning ur en rad perspektiv. Vem var egentligen denne man, som oförtrutet färdades genom landskapet med sin otympliga kamera på jakt efter sällsamma objekt att föreviga? Vad var det som han ville åstadkomma? Vad kan hans dagböcker säga oss om personen Stig Wesslén? Vilka var hans bärande idéer och varifrån hämtade han sin inspiration?

Kamerajägaren. Stig Wessléns skildringar av naturen och det samiska är utgiven av Kungl. Skytteanska Samfundet. Redaktörer är Erland Mårald och Christer Nordlund, och övriga medverkande är Kjell-Åke Aronsson, Kjell Danell, Ebba Lisberg Jensen, Kajsa Kuoljok, Patrik Lantto, Ulla Lundström, Henrik Lång, Christer Olsson, Sverker Sörlin och Karin Wesslén.

Boken kommer att presenteras två gånger under hösten, dels på Nordiska museet den 20 oktober och dels på Svenska Filminstitutet den 21 oktober.

Kontaktinformation
Boken/recensionsexemplar kan beställas från Kungl. Skytteanska Samfundet via e-post.

För ytterligare information, kontakta gärna
Erland Mårald, institutionen för idé- och samhällsstudier
Tel 090 7866545
E-post erland.marald@idehist.umu.se

Det har nyligen visats att både födelsevikten och näringstillförseln under första levnadsåret är viktiga riskfaktorer för senare sjuklighet i vuxen ålder. Barn med låg födelsevikt har extra stora näringsbehov och löper därför stor risk för olika näringsbrister under det första levnadsåret, bl. a. järnbrist. Järn är nödvändigt för produktion av blodets hemoglobin, men även för hjärnans utveckling. Järnbrist hos spädbarn har visat sig vara kopplat till försämrad neurologisk utveckling.

I den aktuella studien ingår 285 barn med måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). Dessa delades slumpmässigt in i tre grupper som fick olika mängd järndroppar (0, 1 eller 2 mg per kg dagligen) från 6 veckor till 6 månaders ålder. Bland barnen som fick placebodroppar (utan järn) hade 36 % järnbrist och 10 % järnbristanemi (blodbrist) vid 6 månaders ålder, medan motsvarande siffror hos barnen som fick 2 mg järn var 4 % och 0 %. Den största risken för järnbrist hade de barn som var helt ammande vid 6 veckors ålder. De hade 18 % risk för järnbristanemi vid 6 månaders ålder om de inte fick järndroppar.

Studien visar inga negativa effekter av järndropparna på barnens tillväxt, infektioner eller annan sjuklighet. De flesta barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige uppfattas som friska och får inte järndroppar, även om rutinerna varierar mycket mellan olika sjukhus. Studien talar för att dessa barn bör få järndroppar eftersom de annars löper hög risk att få järnbrist och anemi.

Vilka effekter järnbristen har på hjärnans utveckling är ännu okänt, men Umeåforskarna kommer att följa barnen upp till 7 års ålder och testa deras intellektuella utveckling, förekomst av beteendeproblem och uppmärksamhetsproblem för att ta reda på om järntillskottet till spädbarnen har någon effekt på hjärnans funktion i skolåldern.

Resultaten kommer att ha stor betydelse för rekommendationer om näringsintag till barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige och internationellt och kommer förhoppningsvis att leda till förbättrad hälsa hos dessa barn i skolåldern och vuxen ålder. I Sverige har 3,5 % av alla nyfödda låg födelsevikt (under 2 500 gram), vilket betyder att cirka 300 000 svenskar har haft låg födelsevikt. De flesta av dessa har endast måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g).

Studien är gjord av Magnus Domellöf och hans doktorand Staffan Berglund, bägge Umeå universitet, i samarbete med Björn Westrup, Karolinska institutet.

Referens:
Iron Supplements Reduce the Risk of Iron Deficiency Anemia in Marginally Low Birth Weight Infants. Staffan Berglund, Björn Westrup och Magnus Domellöf. PEDIATRICS Volume 126, Number 4, October 2010. Publiceras inom kort på
http://pediatrics.aappublications.org/

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Magnus Domellöf, docent i pediatrik, på:
Telefon 090-785 21 28
Mobiltelefon 070-671 79 63
E-post: magnus.domellof@pediatri.umu.se

I boken ”Chefer i samarbete – om delat och utvecklande ledarskap” berättas om hur chefer gör och tänker när de gemensamt löser sina chefsuppgifter. Boken bygger på flera års forskning om delat ledarskap.

— Vi har funnit mycket som överraskar. Exempelvis är delat ledarskap vanligt men samtidigt obekant och det förekommer i många olika former. Det är inte typiskt kvinnligt och medför inte nödvändigtvis dubbla budskap, säger Marianne Döös, som skrivit boken tillsammans med forskarna Lena Wilhelmson och Tomas Backström.

I boken berättar chefer också om hur delat ledarskap inleds och om vikten av att hitta sin egen väg. Den mest utvecklade formen är samledarskap. Här talar chefer om glädje och styrka i ledarskapet, om inbyggd chefsutveckling och framgångsrik verksamhet.

— Kunskaperna bidrar till ett pedagogiskt ledarskap. Med det menar vi både att lyhört stödja medarbetarnas utveckling och att organisera vardagsarbetet, vilket ger förutsättningar för att nå goda resultat. Ett förutsättningsskapande ledarskap skulle man kunna säga, berättar Marianne Döös.

Fallgropar finns, varningsklockor är viktiga att lyssna till och kunskap behövs hos både chefer och omgivning.

— En olämplig eller okunnig omgivning kan stjälpa ett delat ledarskap. När cheferna misslyckas med att leda tillsammans saknar de en eller flera av tre avgörande saker: förtroende, prestigelöshet och gemensamma grundvärderingar, menar Marianne Döös.

Om författarna: Marianne Döös och Lena Wilhelmson är verksamma vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet och Tomas Backström vid Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola. Författarna har många års erfarenhet av forskning i organisationer, speciellt med fokus på kompetensbärande relationer, kreativitet, ledarskap och organisationsutveckling.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Marianne Döös, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163159, 070 3403404, e-post marianne.doos@ped.su.se
Lena Wilhelmson, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-162321, 0709-184695, e-post lena.wilhelmson@ped.su.se
Tomas Backström, Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola, tfn 016-153230, 073 9607378, e-post tomas.backstrom@mdh.se

Bild på Marianne Döös kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=78607.

Boken ”Chefer i samarbete – om delat och utvecklande ledarskap” ges ut av Liber förlag. För recensionsexemplar eller högupplöst bild, kontakta Helene Bergau, e-post helene.bergau@liber.se, tfn 08-690 93 06. Förläggare på Liber: Lars Abramson, e-post lars.abramson@liber.se, tfn 040-25 86 24.

Zooma in texten i en valfri bok på svenska; vad du möter är ingenting annat än svenskans 28 bokstäver, noggrannt arrangerade. Naturen använder, häpnadsväckande nog, ett liknande alfabet, men naturens innehåller endast fyra bokstäver: A (dATP), T (dTTP), G (dGTP) och C (dCTP).

Dessa fyra bokstäver är deoxyribonukleosidtrifosfaterna, eller dNTP. Deras arrangemang, på en stomme av socker-fosfat, bildar livets språk: DNA (DeoxyriboNucleic Acid). Alla levande organismer, från de enklaste till de mest komplexa, från mikroskopiska bakterier till gigantiska valar, delar utan undantag samma genetiska byggstenar.

Den nästan ofattbara mångfald av liv vi ser runt omkring oss beror på variationer i sekvensen av ”bokstäver” i DNA. Människan har ungefär tre miljarder bokstäver i sitt DNA, medan bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, har ungefär tolv miljoner bokstäver i sitt.

Dinesh Kumars avhandling sprider ljus över flera frågeställningar kring detta, bland annat vad som händer när koncentrationerna av dNTP störs och hur en cell reagerar på och hanterar sådana situationer.

Torsdag 9 september försvarar Dinesh Kumar, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln dNTPs: livets alfabet (engelsk titel: dNTPs: The Alphabet of Life).
Disputationen (på engelska) äger rum klockan 9.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Britt-Marie Sjöberg, Stockholms universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35388

Kontaktinformation
Dinesh Kumar är doktorand vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik. Han är engelskspråkig, och nås på
090-786 59 37
070-738 86 62
e-post dinesh.kumar@medchem.umu.se

Den arktiska regionen drar nu blickarna till sig från politiskt och ekonomiskt håll, samtidigt som de snabba miljöförändringarna får konsekvenser både regionalt och globalt. Relevant och tillgänglig information om vatten och klimat i Arktis är därför avgörande för både forskare och beslutsfattare.

– I min licentiatavhandling har jag undersökt om vattenövervakning och klimatmodeller är tillfredställande för att samhället ska kunna anpassa sig till förändringarna”, säger Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Resultaten visar på en betydande brist på vattenkemiska data, vilket försvårar förståelsen av transport och ursprung av vattenburna ämnen. Simuleringar av temperatur och nederbörd har förbättrats i den senaste generationen av klimatmodeller, men stora avvikelser finns i nederbördsprognoserna. Under senare delen av 1900-talet har vattenflödet i floderna ökat mer än nederbörden, vilket pekar på tinande permafrost eller förändringar i grundvatten som en möjlig källa till överskottet på vatten.

– För att ge tillräcklig information för forskning och policy måste vattenkemisk övervakning utökas och göras mer tillgänglig. Hydrologisk forskning och klimatmodeller borde kopplas ihop bättre, och man behöver hitta källan till överskottet på vatten i arktiska floder, säger Arvid Bring.

Arvid Bring försvarar sin licentiatavhandling i William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet måndag den 6 september kl 13.00. Seminariet är öppet för allmänheten.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.

Under de senaste trettio åren har bilarna som säljs i Sverige blivit större och dessutom accelererar de allt snabbare. Det har gjort att en del av bilarnas tekniska förbättringar inte har lett till lägre bränsleförbrukning.

Om bilarna mellan 1985 och 2007 inte blivit större och accelererat snabbare, hade de dragit 47 procent mindre bränsle. Den faktiska minskningen under perioden har istället varit 18 procent.

Intresset för miljövänliga bilar har visserligen ökat de senaste åren, men istället för ett skifte mot mindre bilar med färre hästkrafter, har istället dieselbilar och etanolbilar blivit populära. Detta har lett till lägre koldioxidutsläpp, men det krävs fler åtgärder för att ta tillvara på den potential som finns för att utsläppen ska kunna minska rejält.

Frances Sprei. Foto: Jan-Olof Yxell
Resultaten presenteras av Frances Sprei vid Chalmers, som under flera år forskat på utvecklingen hos nya svensksålda bilar. Nu visar hon dessa färska siffror i sin doktorsavhandling.

– Åtgärder för minskade utsläpp kan vara att med hjälp av styrmedel se till att just bränsleförbrukningen hålls nere, oavsett typ av bränsle, säger Frances Sprei.

Avhandlingen ”Energy Efficiency Versus Gains in Consumer Amenities” försvaras den 6 september vid Chalmers i Göteborg.

Kontaktinformation
Frances Sprei, Fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers
Tel: 031-772 3126, mobil: 0702-73 59 78
fsprei@chalmers.se

Huvudhandledare: Professor John Holmberg, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031 – 772 31 45
john.holmberg@chalmers.se

Bihandledare. Sten Karlsson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031 – 772 31 49
sten.karlsson@chalmers.se

— Inget tyder på några betydande förändringar av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under årets första sex månader, säger Mats Ramstedt på SoRAD. När man summerar alla förändringar i olika delmängder hamnar vi på en i stort konstant nivå i jämförelse med första halvåret 2009.

Ett tecken på trendbrott noterades för resandeinförseln som har minskat årligen sedan toppåret 2004 men som var oförändrad under årets första sex månader.
– Den starkare kronan gör det billigare att handla utomlands och kan vara en anledning till denna stabilisering, säger Mats Ramstedt.  

En annan förändring i alkoholkonsumtionen är att skattningar av det vi kallar illegal alkohol, d.v.s. insmugglad alkohol och hembränd sprit, minskar.

— Det är positivt om den illegala alkoholen minskar, men samtidigt måste man komma ihåg att dessa delmängder är svårast att beräkna och därmed förknippade med störst osäkerhet.

Att alkoholkonsumtionen ligger stilla får också stöd i SoRADs data som baseras på vad svenskar själva uppger att de dricker oavsett var alkoholen är köpt. Detta visar en jämförelse av svaren från 9 000 slumpmässigt utvalda svenskar första halvåret 2010 med motsvarande uppgifter från 2009.

Av den sammantagna alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret i år kan 63 procent härledas till Systembolagets försäljning medan införsel och smuggling stod för 14 respektive 5 procent. Resterande konsumtion utgjordes av folköl (6 procent), restaurangförsäljning (10 procent) och hemtillverkning (1 procent). Vad gäller olika dryckessorter, så svarade vin för 41 procent, starköl 29 procent och sprit för 21 procent av totalkonsumtionen. Folköl och cider/blanddrycker utgjorde 7 respektive 2 procent.

SoRAD gör två mätningar av svenskarnas alkoholvanor som bygger på statistik som samlas in varje månad. Den ena mätningen är baserad på en kombination av försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter via telefonintervjuer om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den andra mätningen baseras enbart på självrapporterade uppgifter och svaren på frågor om hur ofta och hur mycket man dricker olika alkoholdrycker. Telefonintervjuerna görs varje månad med 1 500 svenskar i åldern 16-80 år.

För ytterligare information kontakta
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 / 070-266 96 24 e-post mats.ramstedt@sorad.su.se   
Barbro Engdahl, SoRAD, tfn: 08-16 14 96/ 073-734 00 02 e-post barbro.engdahl@sorad.su.se

Tabeller som illustrerar beräkningen av den totala lkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret år 2009 i jämförelse med första halvåret år 2008 (liter ren [100 %] alkohol per invånare 15 år och äldre) och den självrapporterade alkoholkonsumtionen (liter ren [100 %] alkohol per invånare 16-80 år.) kan laddas ner på länken nedan.