Experimentet har nyligen gjorts av Lars Hall, Petter Johansson och Thomas Strandberg, tillsammans med en grupp andra forskare i Kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

I experimentet ville forskarna se hur pass öppna väljarna är för förändring i sluttampen inför riksdagsvalet. Drygt 100 försökspersoner fick fylla i en valenkät. De fick svara på vilket politiskt block de tänkte rösta på och vilka frågor de ansåg vara viktiga i valet. Därefter ombads de ge sin åsikt kring tolv sakfrågor där blocken har motsatta åsikter.

Vad försökspersonerna inte visste var att experimentledaren därefter bytte ut svaren på ett ”magiskt” sätt. Så om en försöksperson svarat till oppositionens fördel byttes det svaret ut till ett svar för alliansens fördel och vice versa.

Försökspersonerna fick sedan resonera kring sina svarsalternativ (som då var tvärtemot vad de angett i formuläret). Exempelvis ”Varför anser du att bensinskatten ska höjas?”.

Forskarna noterade sedan om försökspersonen märkte förändringen och ville ändra tillbaka till sin ursprungliga åsikt  eller om de accepterade förändringen som sin egen ståndpunkt (så kallad beslutsblindhet). Slutligen summerade forskarna försökspersonernas blocktillhörighet och undrade vad försökspersonerna ansåg om summeringen. Därefter fick försökspersonerna ännu en gång svara på hur de tänkte rösta i riksdagsvalet.

Nästan 50 procent av deltagarna visade sig vara helt osäkra och/eller öppna för att byta block med endast två veckor kvar till valet (då experimentet gjordes). Runt 10 procent av dem rörde sig över hela blockskalan (från starkt höger till vänster eller tvärtom), cirka 22 procent rörde sig från att ha en tydlig röstintention till att vara helt osäkra, cirka 3 procent gick från att vara osäkra till att få en tydlig åsikt.

Cirka 12 procent var osäkra både före och efter enkäten – en siffra som motsvarar ungefär hur många väljare som uppges vara osäkra i de traditionella opinionsundersökningarna.
Utöver dessa deltagare var det ytterligare 10 procent som rörde sig tydligt i riktning mot det andra blocket – från ”helt säkra” till ”ganska säkra”.

– Det som är mest intressant är hur opinionsinstituten systematiskt undervärderar hur stor andel av väljarna som är påverkbara så här i slutspurten av valet. Även om de föromdligen kommer att ha rätt i sina förutsägelser om valutgången så skrapar bara på ytan till väljarnas psykologi, säger Lars Hall.

Han menar att experimentet visar att väljare gärna resonerar kring sina åsikter och val och att de gärna omprövar sina ståndpunkter och är mottagliga för argument.  Detta i större omfattning än vad forskare, opinionsundersökningar, politiker och inte minst väljarna själva tror.
Fotnot. Undersökningen var helt anonym, och samtliga försökspersoner fick efter experimentet reda på att forskarna bytt ut svaren och har gett sitt samtycke kring att medverka.

Se experimentet som film på YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=WmTBqtppBsU

För mer information, kontakta kognitionsforskare Lars Hall, Lunds universitet: mobiltelefon:,  076-235077, e-post: lars.hall@lucs.lu.se

Kostym var vid sekelskiftet 1900 det senaste inom herrmodet. Män i kostym framstod som moderna. De kunde ge ett enhetligt intryck, men skillnaderna var ändå stora. I sin doktorsavhandling beskriver Anna Hedtjärn Wester porträtt av tre grupper av män – prinsar, konstnärer och tegelbärare, som alla bar kostym men där ingen tillhörde borgerligheten. Vad signalerades när dessa män klädde sig i kostym vid sekelskiftet 1900? Var kostymen så entydigt borgerlig som tidigare forskning låtit göra gällande eller kunde den fyllas med olika betydelser? Det är några av de frågor som ställs i avhandlingen.

Det huvudsakliga källmaterialet hon använt sig av är bilder av olika slag; målningar och fotografier. Bilderna ses som iscensatta framträdanden och vid studiet av bilderna är inte bara kläderna i fokus – de kroppar som bar upp kläderna är lika viktiga. Det är således en undersökning av hur kläders stil och kvalitet tillsammans med kroppars hållning, gestik, ansiktsuttryck och blickar kunde signalera maskulinitet, grupptillhörighet och individualitet för drygt hundra år sedan. Betydelsen av de ytliga variationerna i kostymernas kvalitet, material, färg och form har kopplats samman med de män som bar dem.

– Jag blev fascinerad över att det fanns så mycket att hämta i materialet. Jag hade hoppats på det, men förväntade mig kanske inte att hitta alla dessa variationer hos de kostymklädda männen, säger Anna Hedtjärn Wester, och berättar att det exempelvis fanns män bland tegelbärarna som genom sina kläder gav uttryck för att vara dandys – ”proletarian dandies”, som hon kallar dem.

Forskningen om hur dessa tre grupper klädde sig avslöjar också att de rörde sig inom olika spänningsfält. Dessa spänningsfält skapades av historiska och sociala problem, som männen var tvungna att förhålla sig till. Till exempel tradition kontra modernitet i prinsarnas kläder, eller kropp kontra intellekt för tegelbärarna. Konstnärerna, som var den grupp som med sina kläder överskred modets gränser, befann sig i spänningsfältet mellan konformitet och gränsöverskridande.

Männens sätt att klä sig förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället – på egna villkor, menar historikern Anna Hedtjärn Wester.

Anna Hedtjärn Wester har varit doktorand inom Forskarskolan i historia vid Södertörns högskola och Lunds universitet. Avhandlingen är utgiven på Nordiska museets förlag.

Disputationen äger rum fredag den 17 september 2010 kl 10.00 på Södertörns högskola i lokal MA 624.
Avhandling: ”Män i kostym. Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900”
Opponent: fil dr David Tjeder.

Kontaktinformation
Kontakt
Anna Hedtjärn Wester, anna.hedtjarn.wester@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola, 08-608 50 62 eller 070-286 13 32

Spikmattan har lanserats som botare av både smärta och sömnproblem, och en hel rad andra åkommor. Marknadsföringen har varit intensiv. Men det har inte funnits några vetenskapliga studier som kunnat ge belägg för att bruk av spikmatta verkligen hjälper.

Anette Kjellgren, docent i psykologi vid Karlstads universitet, har lett studien där smärtpatienter fått prova spikmattan. De fick använda mattan varje dag under tre veckor.

– Vi har mätt en rad psykologiska variabler och smärtindikatorer hos personerna i studien, både före, under och efter studien. Resultatet är tydligt. Behandling med vila på spikmatta ger ingen mätbar effekt på vare sig sömn, stress, ångest eller långvarig kronisk smärta, säger hon.

Däremot upptäckte forskarna att patienterna fick en mätbar minskning av den värsta smärtan.

– Det vi ser i studien är att smärttoppar kapas. Den skillnaden är tillräckligt tydlig för att det ska vara signifikant som vi forskare säger, det vill säga tillräckligt stor för att kunna mätas och vara statistiskt säkerställd.

– Spikmattan verkar alltså inte hjälpa mot deras ständiga, molande smärta, men kan ge viss lindring när det gäller kraftiga smärtpåslag.

Studien är relativt liten: 35 personer i åldrarna 21-81 år deltog. De är alla dokumenterade patienter med långvarig muskelspänningssmärta.Villkoret för att få vara med i studien var att man inte provat spikmatta tidigare.

– Det gjorde det mycket svårt att få tag på deltagare till studien. Nästan alla smärtpatienter hade redan provat och då kunde de inte vara med.

I studien har två olika sorters spikmattor använts. Det har inte varit någon skillnad i resultat mellan de två fabrikaten.

– Att komma åt långvarig kronisk smärta är svårt. Men jag kan ändå se att det kanske kan gå att kombinera spikmatta med annan behandling, typ floating eller kognitiv beteende terapi, KBT. Det skulle jag gärna vilja gå vidare och titta på i en ny, större vetenskaplig studie.

Anette Kjellgren ser också gärna att fler studier görs där man även kontrollerar patienternas halter av oxytocin, stresshormon och endorfiner.

Smärtläkaren Lena Werngren vid Landstinget i Värmland har varit kopplad till arbetet med studien.

Studien heter ”Treatment with spike mat for suffers of muscle tension pains” och publiceras senare i höst.

Kontakt:

För mer information kontakta gärna docent Anette Kjellgren, tfn 054-7002173 eller 0709 – 63 16 20.

Den 4 oktober håller Bengt Åhgren sin docentföreläsning i NHV:s aula. Det är en öppen föreläsning dit alla är välkomna.

– Jag planerar att hålla en lättsam föreläsning om orsakerna till varför det blivit viktigt att utveckla inter-organisatorisk samverkan.

Föreläsningen blir en historisk resumé med titeln Patient Bermuda Triangel. Den kommer ingå i kursen Intersektoriell samverkan som ges vid NHV i höst.

Decentralisering betraktas allmänt som en viktig förutsättning för att rationalisera verksamhet och klinisk specialisering har otvetydigt främjat folkhälsan. Dessutom utgår ledarskapet i frontlinjen från de  professionella värderingar som finns bland läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal.

– Det har kommit mycket gott ut av dessa utvecklingsinriktningar, fortsätter Åhgren.
Samtidigt finns det en baksida av utvecklingstrenderna, som kommer att beskrivas i föreläsningen.

– Verksamheten har blivit alltmer fragmenterad, säger Åhgren och förklarar att detta får negativa följder för patienterna, som riskerar ”försvinna” i gränslandet mellan olika sjukvårdenheter, specialiteter och professioner.

Detta ingenmansland kan metaforiskt beskrivas som en ”Patient Bermuda Triangle”:

– Samverkan mellan organisationer i form av nätverk och i professionella team har därför blivit en viktig motkraft till de negativa effekterna av verksamhetens fragmentering.

Kontaktinformation
bengt.ahgren@nhv.se

Det är dock viktigt att ungdomarna vet vilka källor är pålitliga och var de kan diskutera tryggt och utan risk för kränkningar.

Ungdomar ställs inför olika utmaningar i övergången från barndom till vuxen ålder och psykiska och psykosociala problem ökar bland dem, i Sverige liksom i andra europeiska länder. Dagens ungdomar utgör den första generationen som växer upp med den nya digitala tekniken och den kan ses som integrerad del av deras liv.

Studier har visat att ungdomar uppskattar tillgång till hälsoinformation via internet. De uppskattar även möjligheter att möta och utveckla relationer med andra människor via nätet.
– För att utveckla internet som en möjlig källa till hälsoinformation och socialt stöd är det viktigt att få information om ungdomars egna synpunkter och önskemål, säger Hildur Gunnarsdóttir.

Syftet med hennes studie Ambivalent men naturlig del av våra liv: Kvalitativ studie om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande är att fördjupa kunskapen om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande.

–Ungdomar är väl medvetna om internets negativa asUekter, som opålitliga källor och personer som kommunicerar under falsk flagg. Det kan också vara tidsödande att sitta framför Internet, säger Gunnarsdóttir.

Läs mer: Ambivalent men naturlig del av våra liv: Kvalitativ studie om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande

Kontaktinformation
hildur.gunnarsdottir@nhv.se

Ordet gentrifiering är ett politiskt laddat ord inom nutida stadsforskning och stadsutvecklingspolitik. Det kommer av det engelska ordet gentry, herrskapsklass, och innebär att ett område höjer sin sociala status genom det flyttar in människor med högre inkomster.

Husen renoveras, priserna höjs och de ursprungliga invånarna har inte råd att bo kvar. Kända exempel på detta är Haga och Majorna i Göteborg, Södermalm i Stockholm, Nöden i Lund och Möllevången i Malmö är på god väg åt samma håll.

Karin Hedin som nyligen lagt fram en lic-avhandling i kulturgeografi har sett att det här fenomenet inte bara gäller inflyttning av medelklass till låginkomstområden utan även omflyttningar inom hög- och medelinkomstområden.

På samma sätt koncentreras låginkomsttagare till fattiga områden. I dåliga tider, som under 90-talets ekonomiska kris, blev detta tydligt då medelinkomsterna i de här områdena sjönk pga nyinflyttning.

Karin Hedin menar att man kan se tydliga effekter av den bostadspolitik som den borgerliga regeringen införde i början av 90-talet. Sammantaget har olika nedskärningar lett till att det blir sämre att bo i hyresrätt och bättre att äga sitt eget boende, vilket fått till följd att uppdelningen mellan fattiga och rika områden i städerna blivit påtagligare. Senare Socialdemokratiska regeringar har inte ändrat riktning på bostadspolitiken utan fortsatt i samma fotspår.

– Jag skulle önska att det fanns mer diskussion kring vad det finns för baksidor med den drastiska nedmontering som gjorts av bostadspolitiken, säger Karin Hedin. Debatten lyser med sin frånvaro trots att gentrifiering eller statushöjning av olika områden ofta medvetet används som ett medel för politikerna att skapa tillväxt.

Motsatsen till gentrifiering kallas inom stadsforskningen för filtrering. Det innebär att områden förslummas när andelen låginkomsttagare blir fler i ett område. Särskilt i Malmö blev detta mycket tydligt under 90-talets ekonomiska kris.

Kontaktinformation
För information tala med Karin Hedin på telefonnummer 0707-33 13 57 eller maila på karinlinnea74@gmail.com