– Alla språk behöver utökas när verkligheten förändras. När nya föremål, produkter och företeelser förs in från ett annat land krävs nya ord och då följer ofta benämningen med på köpet. Så går till exempel politiska termer som parlament, överhus och votera att spåra från 1600-talet, säger Mall Stålhammar.
Ord som lånats in från engelskan fyller inte bara tomrum och förser svenskan med nya nyanser, de inspirerar också till svenska nyskapelser. Ordlånen är nämligen inte bara lätt igenkännbara engelska ord, som aerobics, de återfinns även som översättningslån, till exempel användarnamn eller försvenskningar, som till exempel strejk.
Mall Stålhammar ägnar en stor del av boken åt att ingående beskriva närmare 2 000 lånords historia och väg in i svenskan, uppdelat i tio olika ämnesområden. I boken kan läsaren följa kronologiskt hur engelska lånord speglar den historiska utvecklingen och kontakterna mellan Sverige och England. Efter andra världskriget växte intresset för USA, något som också kom att påverka inlåningen.
– På 1950- och 60-talet förde vi in enormt mycket produkter därifrån. Vi fick nya konsumtionsvaror som hamburgare, popcorn och bubbelgum, och modevaror som jeans, T-shirt och polotröja, för att ta några exempel.
Påverkan från USA är stark även idag, särskilt inom underhållningsindustrin.
– Den snabba utvecklingen inom underhållningsbranscher medför ett ökande inflöde av lånord, som ofta får fäste i svenskan innan någon översättning hinner skapas. Ungdomar kommer via nätet snabbt i kontakt med nya ord och uttryck på engelska, och fortsätter att använda dem även i sin svenska, förklarar Mall Stålhammar.
Avslutningsvis diskuterar hon den aktuella frågan om vad engelskans inflytande kan innebära för svenskan. Hon varnar för så kallade domänförluster, som inträffar när engelskan börjar dominera inom ett bestämt område. Eftersom språket i internationell forskning numera är engelska, finns en risk att svenskan förlorar terräng inom viktiga ämnesområden som teknik och naturvetenskap. Svenska språket i sin helhet är däremot inte hotat.
– Jag hoppas att boken ska nyansera kritiken mot engelska lånord och visa att det svenska språket har berikats inte minst via översättningslån. Ett utmärkt exempel är det produktiva ordet trädkramare med efterträdare som vargkramare, skattekramare och motorvägskramare – möjligheterna är oändliga, säger Mall Stålhammar.
Kontaktinformation:
’Engelskan i svenskan – Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser’ är utgiven på Norstedts förlag. Författaren Mall Stålhammar pratar om boken på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg idag, fredag, klockan 11.45–12.05. Lokal: Grafiska Torget, G02:22, Sc8909.
För mer information, kontakta Mall Stålhammar på e-post: mall.stalhammar@eng.gu.se
Avhandlingen av Lena Hanberger, doktorand i pediatrik och barndiabetessköterska, belyser kvaliteten inom barndiabetesvården i Sverige ur olika perspektiv. Resultaten visar att bara en tredjedel av patienterna nådde behandlingsmålen. Av en enkätstudie framgår att sjukdomen även påverkade livskvaliteten negativt, också detta främst hos tonårsflickor.
Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Den går inte att bota och det finns risk för komplikationer både akut och längre fram i livet. Därför måste vårdkvaliteten för barn och ungdomar med diabetes vara hög. När sjukdomen drabbar dem fylls vardagen plötsligt av flera dagliga injektioner och stick för blodsockerkontroll. Målet för vården är dels en god blodsockerbalans, dels en bra livskvalitet.
Med stöd av data från över 18 000 mottagningsbesök ur det nationella diabetesregistret konstaterades att två tredjedelar av de barn och ungdomar som ingick i studien inte nådde behandlingsmålen och därmed löper ökad risk för följdsjukdomar. Slutsatsen är att vårdkvaliteten inte är tillfredsställande och behöver förbättras.
Det fanns dock skillnader i vårdresultat mellan barnklinikerna i Sverige när det gällde patienternas blodsockerbalans. Skillnaderna kunde inte förklaras av faktorer som har med sjukdomen att göra och som kan ha samband med sämre blodsockerkontroll. De barndiabetesteam som hade goda resultat gav tydligare budskap om kost, motion och andra viktiga områden för diabetesbehandling, än de team som hade sämre resultat. Medarbetarna i de bästa teamen var även mer engagerade och tyckte att deras egna arbetslag fungerade väl.
För att vårdkvaliteten ska kunna förbättras behöver det psykosociala stödet från barndiabetesteamen anpassas efter ålder och kön. Ett klart och samstämmigt budskap från ett enigt team verkar ha fördelaktig effekt. En webbportal med information om diabetes och möjlighet att kommunicera med andra som har sjukdomen och vårdpersonal kan vara ett användbart komplement till de traditionella verktyg som finns för patientutbildning och information.
Avhandlingen läggs fram 8 oktober 2010 kl. 9:00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Reinhard Holl, Universitetet i Ulm, Tyskland.
Kontaktinformation
Kontakt:
Lena Hanberger
0709-962609, lena.hanberger@lio.se
I stora delar av världen blir andelen äldre personer i befolkningen större under de kommande decennierna. Satsningar för att möjliggöra optimal förmåga och hälsa samt att kunna vara delaktig i olika vardagssammanhang under senare delen av livet kan därför komma att behövas. För att bättre förstå vad som kan vara viktiga byggstenar i en sådan satsning har Sólveig Árnadóttir undersökt på vilket sätt äldre personer är fysiskt aktiva och de faktorer som har betydelse för delaktighet och upplevd hälsa. Ett fokus var att studera eventuella skillnader i resultat mellan personer som bor i tätort jämfört med i glesbygd.
Personer från tätort och glesbygd visar sig vara ungefär lika mycket fysiskt aktiva, men deras aktivitetsmönster är olika. Fysisk aktivitet i form av motion, träning och friluftsaktiviteter är vanligare i tätort, kvinnor i glesbygd är mer fysiskt aktiva i hushållet och män i glesbygd är mer fysiskt aktiva i arbete än andra.
Ett viktigt fynd i avhandlingen är att frågor om delaktighet i olika typer av livssituationer bör innefatta både hur ofta man utför aktiviteterna och om man själv upplever sig begränsad att utföra aktiviteterna. Att bo i tätort eller i glesbygd samt att ha symtom på depression har samband både med hur ofta man utför aktiviteterna och i vilken grad man upplever sig begränsad. Däremot har den kognitiva funktionen, ålder och en fysiskt aktiv livsstil endast samband med hur ofta man utför olika aktiviteter. Upplevelsen av begränsning har samband med att ha ett arbete och kapaciteten att utföra aktiviteter som är krävande för benen, exempelvis att springa minst 800 meter eller att vandra flera km.
Kapaciteten att utföra aktiviteter som är krävande för benen och depressiva symtom är också betydelsefulla för upplevelsen av hälsa, liksom kapaciteten i armar och händer samt att vara fysiskt aktiv i hushållsarbete. Men det finns inget oberoende samband mellan upplevelsen av hälsa och om man bor i tätort eller i glesbygd.
Resultaten som visar att depressiva symtom, att kunna utföra krävande aktiviteter för benen och graden av fysisk aktivitet är förknippade med både delaktighet och upplevd hälsa är särskilt viktiga eftersom tidigare forskning har visat att dessa faktorer går att påverka. Vidare stödjer resultaten att omgivningen i form av tätort eller glesbygd bör uppmärksammas i satsningar för äldre personer, eftersom omgivningen är en faktor som är förknippad både med det fysiska aktivitetsmönstret och delaktighet bland äldre personer.
Deltagarna i studien valdes slumpmässigt från det nationella registret för en tätort och två glesbygdsområden på norra Island. De 186 deltagarna var mellan 65 och 88 år, och 48 % av dem var kvinnor.
Fredag 1 oktober försvarar Sólveig Á. Árnadóttir, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Physical activity, participation and self-rated health among older community-living Icelanders: A population-based study (Svensk titel: Fysisk aktivitet, delaktighet och upplevd hälsa bland äldre i eget boende på Island: En populationsbaserad studie).
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Alan M. Jette, Boston University School of Public Health; Health & Disability Research Institute, USA.
En sammanfattning av avhandlingens innehåll är elektroniskt publicerad på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35823
Den fullständiga avhandlingen återfinns där senare under hösten.
Kontaktinformation
Sólveig Árnadóttir är doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet. Hon nås på:
E-post: saa@unak.is?
Telefon: 00354 863 71 91
Porträttbild:
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/51/51243_solveig_arnadottir.jpg
Bibliotekets samlingar har öppnats för onlinebeställningar. Det innebär att böcker digitaliseras och levereras elektroniskt till användaren. Det blir med andra ord beställaren som bestämmer vad som ska digitalisera.
Tjänsten omfattar i dagsläget alla icke upphovsrättsskyddade böcker (i huvudsak böcker tryckta före år 1900) och beställning görs direkt i bibliotekets katalog Album. Förutom en grundavgift betalar beställaren en avgift för varje sida som skall digitaliseras. Boken levereras inom två veckor som pdf-fil till beställaren.
Utgångspunkten är ett system som i nuläget drivs vid ett 20-tal europeiska bibliotek i nätverket ”Ebooks on demand” och som Umeå universitetsbibliotek som första svenska biblioteket anslutit sig till. Förhoppningen är att fler svenska bibliotek skall ansluta sig till denna tjänst.
Tjänsten blir ett viktigt komplement till mer storskaliga digitaliseringssatsningar. Utbyggt ger det en möjlighet till ett tydligare efterfrågestyrt urval för digitalisering. Det ger också forskare, studenter och andra tillgång till böcker från andra bibliotek; äldre böcker som normalt inte är tillgängliga annat än för läsning på plats och då ofta enbart i bevakade specialläsesalar. Ebooks on demand är en avgiftsbelagd men subventionerad tjänst, resultatet införlivas senare i bibliotekets digitala samlingar (open access).
Tillsammans med andra svenska och nordiska digitaliseringsprojekt kommer tjänsten att presenteras och diskuteras på konferensen Digitalisera nu! – vägval, strategier, framtid som anordnas av Umeå universitetsbibliotek 20-21 oktober 2010.
Umeå universitetsbiblioteks katalog Album: www.ub.umu.se
Umeå universitetsbiblioteks digitala samlingar (RARA): rara.ub.umu.se
eBooks-on-Demand: www.books2ebooks.eu
Digitalisera nu!: www.ub.umu.se/konferenser/digitalisera-nu
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Christer Karlsson, projektsamordnare, Umeå universitetsbibliotek
E-post: christer.karlsson@ub.umu.se
Tel: 090-786 98 84
Mobil: 070-699 66 23
Anna Swärd Bergström, avdelningschef Samlingar, Umeå universitetsbibliotek
E-post: anna.sward.bergstrom@ub.umu.se
Tel: 090-786 56 16
Mobil: 070-340 50 71
Mats Danielsson, avdelningschef Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek
E-post:mats.danielsson@foark.umu.se
Tel: 090-786 66 44
Kronisk smärta och vävnadsförändringar i muskelsenor, tendinos, är ett besvärligt tillstånd som drabbar miljoner arbetsföra människor världen över. Vanliga platser i kroppen som drabbas är hälsenan, knäsenan (”hopparknä”), armbågens muskelfästen (”tennisarmbåge” eller ”golfarmbåge”) och axelns senor. Orsaken till besvären har länge varit bristfälligt beskriven och tillståndet har ofta felaktigt klassificerats som en inflammation. ?
Gustav Andersson har funnit att hälsenans egna celler har förmåga att bilda och reagera på ämnet substans P, som är nära kopplat till kroppens signalering av smärta, men även av stor vikt vid läkning av skadade vävnader.
?I sina studier har Gustav Andersson på experimentell väg visat att substans P har påtagliga effekter i senan och närliggande vävnader. Fynden kan bidra till att förklara hur senan vid tillståndet tendinos får en förändrad struktur som liknar den vid kroppens normala läkning av senor, men som i detta fall är en del i sjukdomen.?
I nära anslutning till hälsenan finns ett område med kärl och nerver som är målet för ett antal nya lovande behandlingsalternativ. Även detta område har Gustav Andersson undersökt närmare och funnit att dessa nerver och blodkärl kan påverkas av substans P.
Sammanfattningsvis har Gustav Andersson, på experimentell väg, testat och bekräftat teorier om att senan själv kan bilda ett ämne som är relaterat till smärta och utvecklingen av den förändrade struktur som ses vid det långvariga, smärtsamma, tillståndet tendinos. Dessa studier har även gett en möjlig förklaring till varför behandlingar som riktas mot området utanför senan är effektiva inte bara för att lindra smärtan, utan även kan leda till en förbättring av senans struktur och funktion.
Fredag 1 oktober försvarar Gustav Andersson, Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi Umeå universitet, sin avhandling med titeln Influences of paratendinous innervation and non-neuronal substance P in tendinopathy – studies on human tendon tissue and an experimental model of Achilles tendinopathy. Svensk titel: Influenser av paratendinös innervering och icke-neuronalt substans P i tendinopati – studier på human senvävnad och en experimentell modell för Achilles-tendinopati.
Disputationen äger rum i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Opponent är professor David A. Hart, University of Calgary, Kanada.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35917
Kontaktinformation
Gustav Andersson, född 1983, är uppvuxen i Tavelsjö, strax utanför Umeå. Han tog sin läkarexamen våren 2010 och är anställd som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus. Forskningen bedriver han vid enheten för anatomi, Umeå universitet, där han även undervisar. Han nås på:
telefon 090-786 57 90
mobil 070-623 83 06
e-post gustav.andersson@anatomy.umu.se
Porträttbild:
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/51/51239_gustav_andersson.jpg
Erik Meyersson har utnyttjat en experimentliknande situation i valen till borgmästare i turkiska kommuner för att klarlägga sambandet mellan politisk islam och utbildning respektive arbetsmarknad.
– Många borgmästarval bestäms med väldigt liten vinstmarginal och det kan ofta vara en slump ifall en kommun får islamiskt styre eller ej. Bland dessa fall ledde islamiskt styre till en ökad kvinnlig medverkan i ickereligiös utbildning, en lägre andel kvinnor som hemmafruar samt en större andel lönearbetande kvinnor på arbetsmarknaden.
I Turkiet är kvinnor systematiskt underrepresenterade inom både utbildning och arbetsmarknad. Det gäller framförallt i de mer religiöst konservativa områden i landet, där invånarna också i hög grad röstar på religiöst konservativa politiker. Detta negativa samband har använts som ett tillhygge i debatten om huruvida demokrati kan kombineras med islamisk politisk representation. Men det har varit svårt eller omöjligt att vetenskapligt belägga påståendena.
I sin doktorsavhandling visar nu Erik Meyersson att politisk islam har en positiv effekt på utbildning, framförallt för kvinnor. Den positiva effekten är dessutom störst i de mest religiösa och fattiga områdena av Turkiet och det gäller särskilt när borgmästarvalet i huvudsak står mellan en islamisk och en vänstersekulär kandidat. Resultaten i hans studie visar att den islamiska rörelsen i Turkiet spelat en viktig roll i att öka skolgången bland de fromma och fattiga.
Valet av en islamisk borgmästare har också lett till att religiösa stiftelser investerat mer i utbildningsfaciliteter anpassade för religiöst konservativa, till exempel koranstudieplatser och studenthem. Sådana organisationer debatteras flitigt och deras privata, av staten icke övervakade, aktiviteter ses ofta som uttryck för en krypande islamifiering. Tillgång till stiftelsernas faciliteter kan dock ha motverkat effekten av de sociala normer som gör det svårare för unga kvinnor att gå i skolan.
– Flickornas utbildning i sekulära skolor blir mindre problematisk för konservativa föräldrar om de till exempel vet att döttrarna också kan gå och läsa koranen efter normal skoltid, säger Erik Meyersson.
Resultaten är specifika för Turkiet med sina sekulära och demokratiska institutioner och kan inte utan vidare överföras till andra länder. Att den islamiska rörelsen haft viktiga utvecklingseffekter på lokal nivå i Turkiet kan också tolkas på två sätt. De positiva utvecklingseffekterna av politisk islam kan antingen tolkas bokstavligt eller också som en indirekt konsekvens av sekulära inträdeshinder, t ex slöjförbud i offentliga skolor.
Erik Meyersson: ”Religion, Politics, and Development – Essays in Development Economics and Political Economics.”
Erik Meyersson försvarar sin avhandling torsdagen den 23 september kl 10.00 i Wallenbergsalen, hus 3, Kräftriket.
Avhandlingen finns att ladda ner på: http://www.iies.su.se/content/1/c6/04/52/92/68EM.pdf
Kontaktinformation
Ytterligare information
Erik Meyersson, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Tel 070-9987321, 08-16 30 58
Epost: erik.meyersson@iies.su.se
www.iies.su.se
– Så hög andel som 40 procent när det gäller inflytandet av genetiska faktorer är mycket ovanligt om man jämför med andra vanliga sjukdomar. De identifierade generna är involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien.
Man vet sedan tidigare att astma uppstår genom ett samspel mellan genetiska faktorer, livsstil och omgivande miljö. Hos barn är astma ofta knuten till allergisk sensibilisering, men risken att drabbas är också väsentligt förhöjd om sjukdomen förekommer hos föräldrarna. Även om en rad gener tidigare förknippats med astma och allergiutveckling har det saknats en tillräckligt stor studie för att kartlägga hela det mänskliga genomet i syfte att identifiera ”astmagener” hos både vuxna och barn. Den nu publicerade studien är den första som kan göra anspråk på en fullständig genomlysning av kopplingen mellan specifika gener och risk för astma.
Studien baseras på 10365 personer som fått diagnosen astma av läkare och 16110 kontrollpersoner från ett flertal länder, huvudsakligen i Europa. Astmafallen omfattade både barn och vuxna samt så kallad yrkesastma. Analyser genomfördes av 582892 genetiska varianter per person, det vill säga totalt cirka 15 miljarder genotyper. Det internationella forskarlaget identifierade sex genvarianter som påverkade astmarisken, varav en visade sig vara unik för barnastma. De aktuella generna fanns på kromosom 2, 6, 9, 15, 17 och 22.
Totalt förklarade dessa genvarianter nära 40 procent av astmafallen bland barn. De aktuella generna är funktionellt intressanta och involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation. Resultaten ger värdefull kunskap om mekanismer bakom utveckling av astma och uppslag för utveckling av nya läkemedel.
De data från Sverige som ingick i kartläggningen kommer från den så kallade BAMSE-studien, som innehåller drygt 4000 barn från Stockholm som följts från födelsen till 12 års ålder med bland annat upprepade enkäter, lungfunktionsundersökningar och blodprover för bestämning av allergiantikroppar. I studien i NEJM användes information om astmapatienter och kontroller bland barn upp till 8 års ålder.
– Just nu planerar vi för en uppföljning av barnen i BAMSE-undersökningen vid 16 års ålder. Ett stort antal studier har publicerats om samband mellan allergi hos barn och miljö- respektive livsstilsfaktorer som är baserade på data från BAMSE. På detta sätt har vi fått värdefullt underlag för förebyggande åtgärder, säger Göran Pershagen.
Den nu publicerade NEJM-studien har genomförts inom ramen för GABRIEL-projektet, med huvudsaklig finansiering från EU:s sjätte ramprogram. Projektet koordinerats av Imperial College i London och involverar över 150 forskare från 14 länder i Europa. Korresponderande författare är professor William Cookson vid Imperial College.
Publikation: ”A large-scale, consortium-based genome-wide association study of asthma”, Moffatt M.F., Gut I.G., Demenais F. med flera, NEJM, online 22 September 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Göran Pershagen, professor
Tel: 08-524 874 60 eller 070-659 44 79
E-post: goran.pershagen@ki.se
Erik Melén, med dr
Tel: 070-668 91 94
E-post: erik.melen@ki.se
Magnus Wickman, professor
Tel: 070-484 39 00
E-post: magnus.wickman@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Göran Pershagen, foto Bildmakarna
– Det finns en koppling mellan nikotin och testosteron. Nikotinet har en nyckelroll i hjärnans utveckling och interagerar i hög grad med testosteron under fostertiden vilket gör pojkar extra känsliga, säger Matz Larsson, forskare i medicin och överläkare vid Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro.
Resultaten bygger på en undersökning av över 13,000 barn i National Child Development Study. Barnen, som är födda i Storbritannien under en bestämd vecka i mars 1958, följs under hela livet. Även mammornas rökning under graviditeten finns kartlagd.
Vid 11 års ålder testades barnens fysiska kontroll och koordination av en skolläkare. De fick plocka upp 20 tändstickor på tid – både med vänster och höger hand. De fick fylla i upp till 200 rutor på tid och kopiera en enkel figur.
Barnen till kvinnor som hade rökt minst nio cigaretter om dagen under graviditeten hade svårare att klara testen – speciellt med den handen som inte är dominant, vilket för de flesta är den vänstra.
– Våra resultat visar tydligt att kvinnor som röker under graviditeten riskerar att skada barnets motoriska förmåga. Det kan vara flera saker som ligger bakom. Nikotinet interagerar med acetylocholin, som är en viktig signalsubstans och budbärare när hjärnan formas under fostertiden. Men det kan också vara så att mammans rökning leder till att fostret drabbas av näringsbrist, säger Matz Larsson.
– Vi tycker att det är en intressant studie eftersom den bygger på fysiska tester snarare än kognitiva som är beroende av till exempel inlärning. Det gör våra resultat mindre känsliga för sociala och ekonomiska faktorer. Det kan fortfarande vara andra faktorer som hänger ihop med mammans rökning som inverkat på resultatet, men skillnaden i motorik kvarstod efter kontroll för sådant, säger Scott Montgomery.
– Resultaten ger oss en större förståelse för hur neurologisk funktion är kopplat till ohälsa som utvecklas senare i livet så som övervikt eller diabetes, eftersom dessa också hänger samman med rökning under graviditeten. Dessutom är även en liten påverkan i barnaåren viktig att notera. Det är inte sällan det kan kopplas samman med en snabbare funktionsnedsättning senare i livet, säger Scott Montgomery.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Matz Larsson: 073-80 90 228, matz.larsson@orebroll.se
Scott M. Montgomery: 070-461 25 97, scott.montgomery@orebroll.se
Projektet Barsel hjemme är ett samarbete mellan Ullevåls universitetssjukhus och byarna Sagene/St. Hanshugen. Deltagarna i studien är kvinnor som fött sina barn hemma men besökt sjukhusets barnmorskor eller som har fött på sjukhuset med tidig hemgång med barnmorskebesök.
Syftet var att studera patienterfarenhet och önskemål från kvinnorna när det gäller kontinuitet helhet i graviditet och förlossningsvård.
– Det visar sig att de kvinnor som deltagit i projektet är mycket nöjda, genomgående mer nöjda än dem som genomgått vanlig sjukhusförlossning, säger Lena Henriksen.
Kvinnorna skulle göra om hemmafödseln igen om det vore möjligt. Det är inte viktigast att de får träffa samma barnmorska men personalens förmåga att skapa goda relationer och trygghet samt att se till individuella behov är väldigt viktig.
– Förväntningar spelar en stor roll, säger Henriksen.
De önskar dock mer kontinuitet i informationen under havandeskapet, förlossningen och den första tiden hemma.
Handledare: Eva Johansson, professor, NHV
Studien är en utvärdering av ett samarbetsprojekt med fokus på helhet och kontinuitet mellan två omsorgsnivåer i Oslo. Projektet Barsel hjemme har varit ett samarbete mellan Ullevål universitetssykehus och byarna Sagene och St. Hanshugen.
Deltagarna är kvinnor som följts upp under graviditeten av barnmorskorna som även jobbar/känner till sjukhuset. Samma barnmorskor har följt upp kvinnorna i hemma efter förlossningen.
Studiens syfte är att utvärdera projektet genom patienternas erfarenheter samt att ta reda på kvinnornas önskningar när det gäller kontinuitet och helhet i graviditeten, förlossningen och eftervården.
– Det visar sig att kvinnorna som deltog i projektet är mycket nöjda, genomgående mer nöjda än dem som haft traditionell vård, säger Lena Henriksen.
När det gäller kontinuitet anser de det inte helt nödvändigt att de får träffa samma barnmorska hela tiden. Personalens förmåga att skapa en god relation, känsla av trygghet och se individuella behov var det viktigaste.
– Här spelar förväntningarna en stor roll, säger Henriksen vidare.
Det kvinnorna önskade var bättre kontinuitet när det gäller informationen under hela havandeskapet, förlossningen och eftervården.
Handledare: Eva Johansson, Professor NHV
EU satsade under åren 2001-2007 ca 1,5 miljarder kronor på mångfalds- och jämlikhetsprojekt. 76 stycken har varit förlagda i Sverige. Projekten syftade till att ta fram metoder och modeller för att motverka all slags diskriminering i arbetslivet.
Anna Isaksson har i olika texter studerat de visioner som ligger bakom ett arbetsliv utan diskriminering. Vad är det som ska förändras och varför?
– I samtliga fall lyfts företagens tillväxt fram som den avgörande orsaken till varför diskriminering måste motverkas, säger Anna Isaksson. Rättvisetanken, som ju är själva grundtanken med mångfald och jämställdhet, kommer helt i skymundan. Istället är det bara företagets lönsamhet som lyfts fram.
Anna Isaksson ser flera problem med att näringslivsretoriken har tagit över.
– På det här viset signalerar man att mångfald och jämställdhet i arbetslivet är något förhandlingsbart; ökar inte företagets vinst, ja då kan man lika gärna fortsätta diskriminera.
Dessutom leder resonemanget till att man understryker skillnader mellan olika människor istället för tvärtom.
Anna Isaksson har gjort sin undersökning inom Europeiska socialfondens Equalprogram. Förutsättningen för att få ta del av de här utvecklingspengarna var att man gick samman i partnerskap med andra företag eller myndigheter samt att man själv gick in med pengar som motsvarade den del som EU bidrog med. Anna Isaksson menar att Sverige genom sitt medlemskap i EU får tillgång till stödformer och möjligheter att driva jämställdhets- och mångfaldsprojekt i arbetslivet som annars kanske inte hade kommit till stånd.
– Jag önskar dock att avhandlingen bidrar till en kritisk diskussion om vad som också följer med det finansiella stödet från EU i termer av politik och perspektiv, säger Anna.
I avhandlingen pekar hon bland annat på olika faktorer som villkorat projektens arbete och som kan förklara varför tillväxt- och näringslivsretoriken har kommit att dominera.
Kontaktinformation
Anna Isaksson disputerade den 3 september med avhandlingen Att utmana förändringens gränser. En studie om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel.
Hon nås på anna.isaksson@hh.se eller telefonnummer 0734-209768.
– Vi är väldigt glada att vi just i år, under universitetets 200-årsjubileum, nått denna överenskommelse som förstärker våra forskningsresurser. Det innebär att vi kan fördjupa vår innovativa forskning tillsammans med AstraZeneca vars kunskap inom dessa områden är unik, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor.
Ny smärtforskning inleds
Kronisk smärta, framför allt orsakad av artros eller ledsvikt, hör till de vanligaste och mest svårbehandlade smärttillstånden. Behovet av nya behandlingsformer är mycket stort. Det nya avtalet innebär att AstraZeneca finansierar tre nya tjänster på Karolinska Institutet utöver existerande forskartjänster. Därmed kan ny smärtforskning påbörjas samtidigt som planerna på en nystart för Centrum för smärtforskning kan förverkligas.
De här forskartjänsterna är inriktade på så kallad translationell forskning, en viktig och snabbt växande forskningsstrategi för att hitta nya, effektiva terapier. Strategin innebär att resultat från grundforskningen översätts till effekter på människa varefter den nya kunskapen kopplas tillbaka till grundforskningen.
Alzheimersforskning förstärks
Två ytterligare forskartjänster är avsedda för att utveckla forskningsmetoder kring Alzheimers sjukdom med hjälp av en ny bildutrustning för Positronemissiontomografi (PET) på smådjur. Forskare vid Karolinska Institutet och AstraZeneca har sedan fyra år tillbaka bedrivit en omfattande forskning kring PET-studier av Alzheimers sjukdom på människa. Genom att utvidga användningen av PET-tekniken förbättras nu möjligheterna att nå bättre och snabbare resultat.
MicroPET är en avbildningsteknik för smådjur som bland annat gör det möjligt att spåra läkemedel i kroppen, i detta fall hjärnan. Eftersom metoden är icke-kirurgisk innebär det att färre försöksdjur krävs jämfört med mer traditionella undersökningsmetoder.
– Både Alzheimers och de kroniska smärtsjukdomarna orsakar mycket lidande men det saknas idag bra behandlingar. Vår strategi är att samarbeta med de institut som bedriver världsledande forskning. Karolinska Institutet är ett väldigt framgångsrikt universitet inom de områden vi har valt att samarbeta kring. Tillsammans kan vi bryta helt ny mark vad gäller dessa sjukdomar, säger Christer Köhler, forskningschef för neurovetenskap och smärta, AstraZeneca.
För ytterligare information, kontakta:
Christer Köhler, forskningschef för neurovetenskap och smärta på AstraZeneca, via
Ann-Leena Mikiver, presschef, AstraZeneca
Tel: 08-553 260 20 eller 070-742 88 36
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, via
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
Kontaktinformation
AstraZeneca är ett globalt, innovativt bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel. AstraZeneca är ledande inom områdena mage/tarm, hjärta/kärl, neurovetenskap, andningsvägar och inflammation, cancer samt infektionssjukdomar. Omsättningen uppgick 2009 till 32,8 miljarder USD.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
– Min forskning visar på nyttan av att kombinera traditionella provrörsförsök med databaserade beräkningsmodeller för att förstå och förklara hur kroppens olika enzymer interagerar med ett läkemedel när det bryts ner. Det kan vara till stor hjälp under utveckling och design av molekyler med önskvärda metabola egenskaper i nya läkemedel, säger Britta Bonn vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.
När nya läkemedel ska utvecklas är det viktigt att förstå hur de kommer att brytas ner i kroppen och vilka produkter som bildas under tiden. Denna nerbrytning av kroppsfrämmande ämnen kallas metabolism och processen kan betraktas som en förändring av läkemedlet till en ofarlig och vattenlöslig produkt som lätt kan lämna kroppen, till exempel via urinen.
Läkemedelsmetabolism utförs av katalysatorer, så kallade enzym, och sker till största delen i levern. Om läkemedlet bryts ner alltför effektivt kan det bidra till att man inte får den effekt man vill ha och att det bildas giftiga nerbrytningsprodukter. Därför är det viktigt att studera och förstå hur ett läkemedel bryts ner.
Traditionellt studerar man interaktionen mellan läkemedlet och dessa enzym experimentellt, till exempel i cellbaserade system i ett provrör (in vitro). De senaste åren har det även gjorts stora framgångar inom databaserade modeller (in silico) och information om enzymernas 3D-strukturer.
Britta Bonn har fokuserat på två viktiga enzym från CYP-familjen, som är de vanligaste läkemedelsmetaboliserande enzymerna, både in vitro och in silico för att förstå hur de interagerar med kroppsfrämmande substanser.
– De ingående studierna har haft som syfte att besvara frågor som: hur bra en molekyl binder till enzymerna, varför en molekyl binder bättre i ett enzym jämfört med ett annat, samt hur snabbt och vart i molekylen nerbrytningen sker. Med bättre kunskaper kan man förändra molekylerna i nya läkemedel för att uppnå önskade egenskaper.
Avhandlingen ”Experimental and Computational Investigation of Affinity and Selectivity Factors in CYP2D6 and CYP3A4 Mediated Metabolism” försvaras vid en disputation den 24 september 2010. Handledare var professor Kristina Luthman, professor Collen Masimirembwa och Dr Ismael Zamora.
Bildtext: 3D-modell över CYP2D6 med en molekyl codeine (grå) i det aktiva sätet, där reaktionen sker. Enzymets tredimensionella strukturelement visas i grönt.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Britta Bonn, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0707- 91 36 57
kjelland@chem.gu.se
Än så länge har dock Svanrobotens drygt fyra minuter långa dans bara setts av ett fåtal utvalda. Men den har redan gjort stort intryck. Tårfyllda ögon och ord som ”gripande”, ”fascinerande” och ”vackert” är några av reaktionerna.
– Vi vill utforska var gränsen går för vad en robot kan göra, vilka mänskliga uttryck den kan ta sig och hur det påverkar människors upplevelse av roboten när den finns med i konsten och dansen, säger Lars Asplund, professor i datavetenskap vid Mälardalens högskola i Västerås.
Han forskar inom robotik och har konstruerat den cirka en meter höga dansande svanen med utgångspunkt i en robot som tidigare varit ett examensarbete av robotikstudenten Alexander Larsson. Svanen är byggd av ett så kallat modulsystem och i de vita vingarna, halsen, näbben och fötterna finns totalt 19 olika leder, vilket gör den mycket böjlig.
Idén till den dansande roboten kläcktes gemensamt av Lars Asplund och hans kollega Kerstin Gauffin, som arbetar med teater på Mälardalens högskola.
– Med vår svan visar vi att man kan använda robotar på nya sätt: helt enkelt för att de är vackra och ger publikupplevelser, menar Kerstin Gauffin, som vill se robotar inta teaterscener tillsammans med ”vanliga” skådespelare.
Hon tog kontakt med den professionella dansaren och koreografen Åsa Unander-Scharin, som nu har utformat robotens speciella dans till tonerna av den berömde kompositören Tjajkovskij. Genom att systematiskt utföra varje enskild rörelse för sig – höger vinge upp, halsen ned etcetera – har Unander-Scharin ”lärt” svanroboten sin koreografi då datorn inne i den ”minns” rörelsemönstret och sedan spelar upp det som ett helt dansprogram.
Åsa Unander-Scharin är van att arbeta med scenföreställningar där koreografin samspelar med musik, scenrum och ny teknologi. Hon har även forskat på området och skrivit avhandlingen ”Mänsklig mekanik och besjälade maskiner – om koreografiska perspektiv på mänskliga kvaliteter i kroppars rörelse”.
– Jag tycker det är spännande att se hur berörd man kan bli av maskiner, och att få göra koreografin till svanroboten har varit fantastiskt roligt, säger Åsa Unander-Scharin.
Press och andra medier hälsas välkomna till svanrobotens premiär på bokmässan i Göteborg.
Torsdagen den 23 september
Tid: ca 18.00 på Forskartorget B05:72, Mo7491 (direkt i anslutning till debatt och mingel som startar 17.25.)
Söndagen den 26 september
Tid: kl 10.45 i samband med att Lars Asplund håller ett seminarium om robotikforskning på Forskartorget B05:72, Mo7901
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lars Asplund, e-post: lars.asplund@mdh.se, telefon: 021-10 70 36
Kerstin Gauffin, e-post: kerstin.gauffin@mdh.se, telefon: 016-15 32 31
Åsa Unander-Scharin, e-post: brevlada@scenochsinne.a.se, telefon: 070-989 08 01
Läs mer om bokmässan i Göteborg:
http://www.bok-bibliotek.se/sv/
(Program för Forskartorget: http://www.bokbibliotek.se/sv/program/Program2010/?place=Forskartorget)
Avhandlingen handlar främst om 100 flickor som före vuxen ålder besökt läkare med anledning av svårigheter med social interaktion och/eller koncentrationsförmåga i eller utanför skolan. De har i sin tur remitterats till barnneuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset under åren 1999-2001
– Vi kunde se att föräldrarna hade oroat sig för sin dotters beteende eller utveckling redan under de första levnadsåren. De hade också tidigt sökt hjälp men utan att få en riktig diagnos på flickornas problem, säger Svenny Kopp, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning, visade resultatet att nästan hälften av dem hade autism eller andra autismspektrumstörningar och att lika många hade ADHD som huvuddiagnos. Jämfört med kontrollgruppen av 60 flickor utan allvarliga kända problem var de 100 flickornas förmåga mycket nedsatt inom alla områden som studerades, bland annat psykologiskt, motoriskt och socialt.
Det framkom även att flickorna med autism och ADHD hade ytterligare psykiatriska och utvecklingsneurologiska diagnoser. Till exempel ångest, depression, sociala beteendestörningar, och läs- och skrivsvårigheter var vanliga i båda grupperna. Varannan flicka med autismspektrumstörning eller ADHD hade blivit mobbade, hade stor skolfrånvaro och undvek skolidrott. Studien visade också att flickor med ADHD rökte oftare och mer än kontrollgruppen.
– Resultaten är särskilt oroande mot bakgrund av att dessa flickor, i genomsnitt inte var tungt belastade av sociala missförhållanden och att de, i nästan samtliga fall, hade begåvning inom den så kallade normalvariationen, betonar Svenny Kopp.
Hon drar slutsatsen att flickor med symptom som vid autism eller ADHD symptom inte tas på tillräckligt stort allvar inom sjukvården.
– Det är synd, eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och ADHD. Det behövs därför mer utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller uppmärksamhetsproblem inom alla samhällets offentliga verksamheter, betonar Svenny Kopp.
FAKTA AUTISM OCH ADHD
Ungefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor. Typiska symtom är tidigt debuterande (före tre års ålder) stora svårigheter med socialt samspel och rigida, stereotypa beteenden. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och är en störning i utvecklingen hos barn som ger uttryck i bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist. Flera procent av alla barn har ADHD, pojkar oftare än flickor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi.
Avhandlingens titel: Girls with social and/or attention impairments
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 september, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Svenny Kopp, doktorand vid Sahlgrenska akademin och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, telefon 031-342 59 49, mobiltelefon: 0702-26 08 75,e-post: svenny.kopp@vgregion.se
Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031-3425970, e-post: christopher.gillberg@pediat.gu.se,
Docent Kristina Berg Kelly, telefon: 031-121115, Kristina@bob-kelly.se.
Plantskoleplantor och upp till tjugo år gamla träd dör ofta snabbt efter infektion av svampen Chalara fraxinea. Äldre träd som angrips försvagas mer successivt och kan i slutänden i stället dödas av honungsskivling, Armillaria lutea (gallica).
Bestånd som är yngre än 40 år och har omfattande angrepp kan ofta inte behållas, utan måste slutavverkas och återplanteras med ett annat trädslag. De ännu äldre beståndens virkesvärde kan man med en gradvis avveckling rädda mycket av. Även för landskapsbilden och den biologiska mångfalden är det ofta bättre än med en slutavverkning.
Jens Peter Skovsgaard vid SLU i Alnarp föreslår en strategi där träden inspekteras varje eller vartannat år under växtsäsongen, då skadorna syns tydligt. Alla träd med vattenskott på stammarna och alla träd där mer än halva den primära kronan är död, bör man överväga att avverka. Askar som har mer än tre fjärdedelar intakt krona kan lämnas att växa vidare.
De friskaste honträden och några hanträd bör märkas ut och sparas. Därmed kan deras resistens nedärvas till avkomman och utgöra bas för en friskare självföryngring.
Kontaktinformation
JP.Skovsgaard@ess.slu.se, 040-41 51 28
Fakta Skog 13/2009*
www.slu.se/faktaskog.se
