I en ny satsning erbjuds nu allmänheten att få sina lungor testade av experter på lungmedicin – helt gratis. Det är Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet som under två dagar i oktober genomför lungtest med hjälp av så kallad spirometri på Stockholms central. Samtidigt uppmärksammas den så kallade Världsspirometridagen.
KOL och astma tillhör våra största folksjukdomar. Det enda sättet att uppräcka KOL är att mäta lungornas kapacitet genom ett utandningstest, så kallad spirometri. Spirometri används också vid diagnos av astma. Tidig diagnos är viktigt vid både KOL och astma.
— Detta är en unik satsning för att hitta personer som lever med lungsjukdomar utan att ha fått någon diagnos. Genom att låta många människor få möjlighet att testa sig på en allmän plats hoppas vi öka kännedomen om KOL och andra lungsjukdomar, säger professor Kjell Larsson, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Under satsningen på Stockholms central har de lungmedicinska experterna från Karolinska Institutet och ett flertal vårdcentraler möjlighet att genomföra tusentals tester.
Journalister hälsas välkomna att besöka satsningen (titta efter Karolinska Institutets testbås på Stockholms central).
Dag: Torsdag 14 oktober och fredag 15 oktober
Tid: 08.00-20.00
Plats: Stockholms Centralstation
Den 14 oktober är utsedd till Världsspirometridagen Spirometritestningen på Stockholms central arrangeras av Centrum för Allergiforskning vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Syftet är att öka medvetenheten om KOL och betydelsen av att tidigt diagnostisera sjukdomen. 14 testbås finns bemannade med kapacitet att utföra tusentals testningar under de båda dagarna.
För mer information kontakta:
Kjell Larsson, professor i lungmedicin
Telefon: 070-582 07 63
Anne-Sophie Merritt, projektledare, med dr miljömedicin
Telefon: 08-524 800 49
Fakta
Omkring en miljon svenskar har astma eller KOL där olika former av inflammation begränsar lungfunktionen. I ett globalt perspektiv är KOL idag den fjärde vanligaste dödsorsaken och beräknas inom en snar framtid ligga på tredje plats. Närmare 3 000 människor i Sverige dör varje år på grund av KOL.
År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är vetenskapliga framsteg oerhört angelägna.
2010 är utsett till ”Lungans år” genom ett gemensamt initiativ från betydande globala hälsoorganisationer inom området lunghälsa. Syftet är att öka kännedomen om sjukdomar som KOL, astma, allergi och lungcancer. Se: www.yearofthelung.org, www.ki.se/cfa
Kontaktinformation
Patient- och intresseorganisationer som medverkar under spirometridagarna med information och utställningar: Hjärt-Lungfonden, Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungsjukas Riksförbund, Sluta-Röka-Linjen och
Vårdalstiftelsen.
Lungtestningen är möjlig bland annat genom bidrag från: Centrum för Allergiforskning, Hjärt-Lungfonden, Astma- och allergiförbundet, Vårdalstiftelsen, Boehringer-Ingelheim, Medic24, AstraZeneca, GlaxoSmithKline, Novartis och Nycomed.
Praktiskt går arbetet till så att ett föremål placeras på ett vridbord. Från föremålet samlas data in via en laser-scanner monterad på en industrirobot. Resultatet blir ett stort antal mätpunkter, som efter behandling kan förvandlas till en avancerad digital ritning.
I alla industriella processer handlar det om att jaga tid och i sin avhandling beskriver Mohamed Rahayem ett nytt sätt att hantera de stora datamängder, som blir resultatet när man scannar av ett föremål. Avhandlingen heter ”Segmentation and fitting for Geometric Reverse Engineering”. Processing data captured by a laser profile scanner mounted on an industrial robot och har gett honom en doktorsgrad i maskinteknik.
Användbart i industrin
Mohamed Rahayems arbete handlar om att skapa algoritmer till hjälp i beräkningsprocesserna. Att göra ritningar utifrån föremål har stor praktisk användning i olika industriella processer. Det kan handla om att känna igen olika delar i en konstruktion, att skapa delar som ska passa ihop med andra, att skapa ritningar till gamla föremål som ska nytillverkas och så vidare.
– Mitt arbete bidrar till möjligheterna att använda industrirobotar som mätinstrument. Dessutom pekar det fram mot intressanta arbeten i framtiden, säger han.
Astronomer tror att galaxer bildas genom ett komplicerat samspel mellan de processer som påverkar inte bara stjärnor och gas utan även supertunga svarta hål och möjligen också den mystiska mörka materia som omger varje galax och vars natur förblir oförklarad.
– Galaxbildningens historia säger oss något om de platser i universum där liv är möjligt, säger Kambiz Fathi. Stora galaxer, som Vintergatan, simmar i ett hav av många mindre galaxer och i denna process assimileras de små galaxerna ungefär på samma sätt som vid ”fusioner och förvärv” på den internationella finansmarknaden.
– De nya resultaten visar att spiralgalaxerna, som till exempel Vintergatan, verkar ha fungerat på samma sätt, de har lätt kunnat bildas och har varit de största spiralformade galaxerna i universum under åtminstone de senaste 3,4 miljarder åren, säger Kambiz Fathi.
Sedan 1970-talet har astronomer känt till att antalet stjärnor i spiralgalaxernas centrala regioner aldrig blir mycket större än i Vintergatan. Denna övre gräns kallas Freemans lag efter den australiensiske astronomen Ken Freeman, som först beskrev detta. Astronomer har hittills undersökt Freemans lag för några tiotal galaxer. Kambiz Fathi har gjort en långt mer omfattande undersökning och visat att detta gäller mer allmänt än man tidigare trott.
Kambiz Fathi har mätt bilder av 30 000 galaxer med hjälp av resurser från Europeiska Virtuella Observatoriet. Det ger astronomer möjlighet att via internet och stora databaser återanvända och kombinera observationer från många olika teleskop på ett innovativt sätt.
Eftersom ljusets hastighet är ändlig ser vi avlägsna galaxer som de var när universum var yngre än det är nu. Denna effekt gör att astronomer kan undersöka hur universum och galaxer har förändrats genom att bara titta på objekt som ligger längre bort.
För var och en av de 30 000 galaxerna uppskattade Kambiz Fathi antalet stjärnor i de delar där spiralarmarna är framträdande. Vår egen sol intar just en sådan plats i Vintergatan.
Länk till tidskriften och artikeln:
http://iopscience.iop.org/2041-8205/722/1/L120
Artikeln i pdf-format:
http://arxiv.org/pdf/1009.2692
http://www.apex-telescope.org/
Kontaktinformation
Vidare upplysningar
Docent Kambiz Fathi, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet
Mobil: 0704-76 47 73
Tel +56 55 44 82 99. Telefonnumret går till APEX-observatoriet i Chile där Kambiz Fathi för ögonblicket befinner sig och kan användas ifall han ej nås på mobilen.
E-post: kambiz@astro.su.se
– Vi har fokuserat på den viktigaste beståndsdelen i jäsningsprocessen – jästen. Vi har alltså inte inriktat oss på de tidigaste beläggen för bröd eller alkoholhaltiga drycker. Vi har kartlagt produktionen, inte produkterna. Vår studie visar också på kopplingen mellan ett etablerat jordbruk och en utbredd användning av jäst, säger Sven Isaksson, docent vid Arkeologiska forskningslaboratoriet och ansvarig för studien.
Ämnet ergosterol i jästsvampens membraner frigörs när jästcellerna bryts sönder. Ergosterol har påträffats i keramikkärl från bronsålder (1800-500 f. Kr). Ämnet är inte unikt för jäst utan finns allmänt i svampriket.
– Men vi visar att ämnet inte kommit in i keramiken under tiden i marken och inte heller från mögelsvamp eller genom odiskade kärl. Att koka svampsoppa avsätter inte sådana här spår. Värt att notera är också att de kärl vi har funnit spåren i inte är typiska kokkärl, säger han.
Forskarna konstaterar i artikeln att inga spår av ergosterol påträffats i forntida kärl som använts av jägare-och-samlare. Denna grupp hade inte säd till mäsk eller mjöl.
– Hade det till exempel rört sig om spår från mögelangrepp så skulle man ha förväntat sig en slumpmässig fördelning. Men så är det inte. Skillnaden finns där och det är en mycket liten risk för att den är ett resultat av slumpen, säger Sven Isaksson.
Det finns även nutida sammanhang där keramikkärl används i samband med ölbryggning, bland annat i Sydamerika. Ingen tillsats av jäst behövs vid denna tillverkning eftersom jästen sitter fast i keramikens porer och därför finns i jäskarens kärlväggar. Enligt Sven Isaksson skulle denna typ av impregnering av kärlet med jästsvampar lämna precis den typ av spår vi finner i de svenska bronsålderkärlen.
– Att fästa fast jäst på keramikblock har faktiskt testats i samband med utvecklingen av kontinuerlig ölbryggning i modern bryggeriindustri. Detta har nu visats vara en teknik med verkligt antika rötter, säger han.
Studien publiceras i decembernumret av den internationella referee-granskade tidskriften Journal of Archaeological Science och ingår i forskningsprojektet A spartan way of life? On the culture of food and subsistence in Bronze Age Sweden, finansierat av Svenska Vetenskapsrådet.
Artikelns fullständiga titel: Sven Isaksson, Christina Karlsson & Thomas Eriksson, 2010. Ergosterol (5, 7, 22-ergostatrien-3ß-ol) as a potential biomarker for alcohol fermentation in lipid residues from prehistoric pottery. Journal of Archaeological Science 37 (12):3263-3268.
Länk till artikeln http://dx.doi.org/10.1016/j.jas.2010.07.027
Kontaktinformation
Ytterligare information
Sven Isaksson, forskare, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet
Tel 08-674 73 67
Mobil 070-355 89 69
E-post sven.isaksson@arklab.su.se
För högupplöst bild kontakta press@su.se
– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer spelar en stor roll för utveckling av fetma och därmed ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Målet med den här studien har varit att identifiera gener som ökar risken för fetma med hjälp av storskaliga metoder där hela genomet undersöks i ett stort antal människor, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av de som koordinerat studien.
Det forskarna har studerat är genvarianter, det vill säga skillnader i den genetiska koden mellan olika individer. Det finns många miljoner sådana vanligt förekommande skillnader utspridda i hela arvsmassan. Eftersom inte alla genvarianter ligger inom en gen utan ibland mellan två gener, brukar man för att vara helt korrekt tala om genregioner snarare än gener. I den nu publicerade studien har forskarna arbetat för att kartlägga de genvarianter och/eller genregioner som är kopplade till fetma genom att undersöka sambandet mellan BMI (body mass index) och 2,8 miljoner genvarianter i 123 865 personer.
Forskarna gjorde sedan en riktad uppföljning av de 42 genvarianterna med starkast koppling till BMI i ytterligare 125 931 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta de 14 genregioner som var kända sedan tidigare samt identifiera ytterligare 18 nya genregioner som var associerade med BMI. De kunde också visa att vissa biologiska mekanismer är överrepresenterade när det gäller utveckling av fetma, exempelvis neuroendokrinologiska signalvägar bakom aptitregelringen samt signalvägar som styr tarmen och bukspottkörteln.
– Vi uppskattar att de 32 genregioner som vi har hittat nu gemensamt står för 2-4 procent av de genetiska orsakerna till fetma så det finns mycket kvar att upptäcka. Genom att öka kunskapen om hur människans kroppsvikt regleras kan vi förhoppningsvis göra något åt detta allvarliga folkhälsoproblem som fetman utgör i dagens samhälle, säger Erik Ingelsson.
Den aktuella studien har skett inom ramen av forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) och samlar närmare 100 delstudier med nästan 400 medförfattare. Studien har koordinerats av forskare från Karolinska Institutet, de brittiska universiteten Oxford och Cambridge samt Broad Institute i Boston, USA. I samma nummer av Nature Genetics publicerar GIANT-forskarna en artikel som beskriver stora könsskillnader i hur genetiska faktorer påverkar distributionen av kroppsfett. Ökad förståelse av hur fettdistributionen regleras är viktig eftersom var fettet samlas på kroppen i stor utsträckning avgör hur farligt det är för framtida sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Publikation: ”Association analyses of 249,796 individuals reveal eighteen new loci associated with body mass index”, Speliotes EK, Willer CJ, Berndt SI, Monda KL, Thorleifsson G, Jackson AU, Allen HL, Lindgren CM, Luan J, Mägi R, Randall JC, Vedantam S, Winkler TW, Qi L, Workalemahu T, Heid IM, [347 additional authors], Schlessinger D, Strachan DP, van Duijn CM, Wichmann H-E, Frayling TM, Thorsteinsdottir U, Abecasis GR, Barroso I, Boehnke M, Stefansson K, North KE, McCarthy MI, Hirschhorn JN, Ingelsson E, Loos RJF, Nature Genetics, AOP 10 October 2010, doi 10.1038/ng.686.
För ytterligare frågor, kontakta:
Erik Ingelsson, professor i kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 08-524 823 34
Mobil: 070-756 94 22
E-post: erik.ingelsson@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Erik Ingelsson, foto av Bildmakarna
I en studie som pågick utanför sjukhus under två år fann forskarna, bland 328 patienter med hjärtstopp, att utrustningen (LUCASTM) som utförde mekaniska kompressioner gav högre halter koldioxid i utandningsluften, jämfört med manuella bröstkompressioner utförda av ambulanspersonal.
– Halten koldioxid i utandningsluft speglar blodcirkulationen i lungkretsloppet och är ett resultat på effekten av HLR, säger Christer Axelsson, ambulansjuksköterska och forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.
Men olika faktorer, exempelvis maskinens storlek i kombination med att många hjärtstopp av olika anledningar inte identifierades av SOS-alarm, bidrog till att utrustningen ofta nådde fram för sent eller inte alls till en tredjedel av patienterna som deltog i studien.
– Dessa faktorer i kombination med att studien var relativt liten gjorde att det inte går att utvärdera om denna skillnad i effekt också innebär en skillnad i överlevnad bland alla patienter med hjärtstopp utanför sjukhus, konstaterar Christer Axelsson.
Höjda ben i samband med HLR kan öka det venösa återflödet till hjärtat och därmed effekten av bröstkompressionerna. I en undersökning fick en grupp om 44 patienter benen höjda under pågående HLR. Jämfört med före benhöjningen steg halten koldioxid i utandningsluft signifikant i hela gruppen.
– Det talar för en förbättrad effekt av bröstkompressionerna. Om denna ökning i effekt förbättrar överlevnaden vid hjärtstopp kvarstår fortfarande att visa. Fler studier är nödvändiga för att visa vad som händer då benen höjs under HLR, konstaterar Christer Axelsson.
– Mekaniska kompressioner går även att utföra under ambulanstransport och våra resultat visar dessutom att de är effektivare än manuella utförda av ambulanspersonal. Nu återstår att ta reda på hur vi bäst kan utnyttja denna kunskap för att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus, säger Christer Axelsson.
FAKTA HJÄRTSTOPP
Hjärtstopp inträffar när blodet plötsligt slutar att pumpa ut från hjärtat. Det leder till medvetslöshet och andningen upphör på grund av bristande blodtillförsel. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna och svarar för cirka 11 till 18 procent av alla dödsfall i Sverige. Många äldre drabbas och då är anledningen ofta hjärtinfarkt. Hjärt-lungräddning och defibrillering kan rädda patienter med hjärtstopp. Enligt Svenska rådet för hjärt- lungräddning räddas årligen cirka 350 till 400 människor till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus och grovt uppskattat räddas mellan 1 000 och 1 500 människor till livet efter hjärtstopp på sjukhus.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions
Avhandlingen är försvarad.
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
Christer Axelsson, leg. sjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, telefon 070-5400304, e-post: krister.axelsson@vgregion.se
Handledare:
Johan Herlitz, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 10 00, e-post: johan.herlitz@gu.se
För fosterutvecklingen hos däggdjur är vissa faktorer från mammans sida extremt viktiga eftersom molekyler som finns i äggcellen redan innan den är befruktad har avgörande betydelse för att generna i det begynnande fostret, embryot, ska kunna uttryckas. Det finns en handfull sådana MEF:s (maternal effect factors), men deras funktioner och hur de regleras är endast delvis känt.
En studie som utförts av Wenjing Zheng, doktorand i Professor Kui Lius forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik visar nu att PI3-kinas-signalvägen från ägget har en viktig styrfunktion under den tidiga embryonalutvecklingen. När en nyckelgen från den här signalvägen, Pdk1, tas bort från moderns ägg hejdas embryots utveckling redan i tvåcellsstadiet. Att Pdk1-genen fortfarande finns i spermien som befruktar ägget spelar här ingen roll eftersom den inte uttrycks då. För att embryonalutvecklingen ska kunna fortsätta krävs att PI3-signalvägen återställs vilket Kui Lius forskagrupp tidigare visat att man kan göra genom att ta bort en negativ styrfaktor, Pten (publicerat i Science).
Forskargruppen tror att den nya upptäckten kan få praktisk användning, t.ex. genom att göra det möjligt att förbättra embryonalutvecklingen hos människor som har problem att få barn och för att rädda utrotningshotade djurarter. Pdk1 och Pten är enzymer, och det är inte svårt att förstärka eller förhindra deras funktioner med hjälp av små, speciellt framställda molekyler som kan användas som läkemedel. De nya kunskaperna kan också komma till användning för att få fram embryonala stamceller.
Referens eller länk till artikeln: http://www.nature.com/embor/journal/vaop/ncurrent/abs/embor2010144.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Kui Liu på
090-786 77 62
kui.liu@medchem.umu.se
I en studie som består av totalt 112 personer har forskare undersökt koncentrationen av D-vitamin i blodet hos patienter med psoriasis före och efter behandlingar med ljusterapi i form av UVB-lampor respektive klimatvård på Gran Canaria. De har även studerat effekten av D-vitamin på psoriasis och hur detta påverkar deras bentäthet, blodsocker och blodfetter.
– Vi kunde se klara förbättringar hos dessa patienter. Deras psoriasis blev bättre, alla patienter fick höjda D-vitaminnivåer i blodet och deras blodsocker och blodfetter förbättrades. Hos en grupp konstaterades även bättre bentäthet jämfört med deras åldersgrupp i befolkningen, säger Amra Osmancevic, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i dermatologi och venereologi på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Förutom effekterna på bentätheten, blodsockret och blodfetterna finns det ett samband mellan brist på D-vitamin och uppkomst av autoimmuna och kardiovaskulära sjukdomar samt vissa former av cancer. Dessutom tyder många studier på att D-vitamin kan ha en förebyggande effekt på många cancerformer.
– Jag tror att rekommendationerna för vårt dagliga behov av D-vitamin kommer att ändras eftersom nya studier tyder på att vårt behov av D-vitaminet är större än vad som tidigare uppskattats, berättar Amra Osmancevic.
Solen påverkar bildningen av D-vitamin i huden. Men den är också mest cancerframkallande för huden.
– Det gäller att sola med måtta för att uppnå en tillräcklig nivå av D-vitamin i blodet med alla dess fördelar, samtidigt kan vi inte komma ifrån nackdelarna med för mycket solande. Det är viktigt att ge balanserade råd i frågan. Vi kommer därför att arbeta vidare med våra studier för att undersöka hur mycket som är nyttigt att sola och vilka doser av vitamin D som är lämpliga för befolkningen i stort, konstaterar Amra Osmancevic.
FAKTA PSORIASIS
Typiska symtom på hudsjukdomen är fjällande, rodnade hudförändringar och alla områden på kroppen kan drabbas. Den beror på en inflammation orsakad av en störning i immunsystemet. Psoriasis drabbar två till tre procent av befolkningen och en viss ärftlighet har betydelse. Behandlingen består av sol och salta bad, strålning av UVA och UVB-lampor och läkemedel (för lokalt och systemiskt bruk).
Referens studier: Osmancevic A , LT Nilsen, K Landin-Wilhelmsen, E Søyland, P Abusdal Torjesen, TA Hagve, AL Krogstad. ”Effect of climate therapy at Gran Canaria on vitamin D production, blood glucose and lipids in patients with psoriasis”, J Eur Acad Dermatol Venereol. 2009 Oct;23(10):1133-40. Epub 2009 Apr 24.
Osmancevic A, Landin-Wilhelmsen K, Larko O, AL Krogstad. ”Vitamin D status in psoriasis patients during different treatments with phototherapy” J Photochem Photobiol B. 2010 May 26. PMID: 20579901
Tid: fredag 8/10 kl 14.30-16.00, ”UVB therapy in psoriasis, aspects on vitamin D status and skin cancer”.
Plats: F04 sektion i rum F4-5, Svenska Mässan, Göteborg
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare.
Kontaktinformation
Amra Osmancevic, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i dermatologi och venereologi på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031-342 10 00, e-post amra.osmancevic@vgregion.se
Det finns förhoppningar att skador i ryggmärgen och hjärnan i framtiden ska kunna behandlas med hjälp av stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till olika celltyper. Stamcellsliknande celler har hittats i de flesta delar av nervsystemet hos den vuxna människan. Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning dessa kan bidra till att ny fungerande nervvävnad bildas hos vuxna individer.
Professor Jonas Friséns forskargrupp vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från Frankrike och Japan, visar i en artikel i tidskriften Cell Stem Cell hur stamceller och flera andra typer av celler bidrar till cellnybildning i ryggmärgen hos möss, samt hur detta förändras drastiskt efter skada.
Forskargruppen har identifierat en typ av stamceller, så kallade ependymceller, som finns i ryggmärgen. De visar att dessa stamceller är inaktiva i den friska ryggmärgen, och att den cellnybildning som äger rum sker främst genom att mer mogna celler delar sig. När ryggmärgen skadas aktiveras dock stamcellerna och blir den dominerande källan till nya celler.
Stamcellerna ger då både upphov till celler som bildar ärrvävnad och till en typ av stödjeceller som är viktiga för ryggmärgens funktion. Forskarna visar även att en typ av mogna celler, astrocyter, ger upphov till stora mängder ärrbildande celler efter skada.
– Stamcellerna har en viss positiv effekt efter en skada, men inte tillräckligt för att funktionen i ryggmärgen helt ska återställas. En intressant fråga är nu om det med hjälp av läkemedel kan gå att stimulera stamcellerna till att bilda fler stödjeceller och på så sätt öka funktionsåterhämtningen efter en ryggmärgskada, säger Jonas Frisén.
Publikation: “Origin of new glial cells in the intact and injured adult spinal cord”, Fanie Barnabé-Heider, Christian Göritz, Hanna Sabelström, Hirohide Takebayashi, Frank W. Pfrieger, Konstantinos Meletis & Jonas Frisén, Cell Stem Cell, 8 October 2010.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jonas Frisén
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post: jonas.frisen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
BILD: Jonas Frisén, foto av Camilla Svensk
Teater och skådespeleri används gärna som metafor för hur vi handlar och uttrycker oss i vardagen. Ofta stannar liknelsen vid en klichébild av vad det innebär att vara skådespelare: någon som gör sig till och som kan ljuga om sina känslor. Men vid en närmare undersökning av hur skådespelare faktiskt arbetar bekräftas inte den bilden: att leva sig in i och uttrycka en karaktär på scenen är svårare och mer krävande än vad forskningen hittills förutsatt.
Skådespelare uttrycker ofta starka känslor på scenen; de är rasande, sorgtyngda och kära inför publik kväll efter kväll. I sin avhandling visar Stina Bergman Blix att skådespelare använder sina privata känslor och erfarenheter i början av arbetet med en roll för att kunna förstå och leva sig in i den.
Efterhand frikopplas de känslor som rollen uttrycker till stor del från sitt privata ursprung; känslorna blir därmed professionella och laddas genom den sceniska situationen snarare än av privata minnen. Det innebär att rollen kanske uttrycker sorg på ett annat sätt än vad skådespelaren skulle göra privat; uttrycket blir rollens eget. När känslan sedan upprepas gång på gång så minns kroppen uttrycket och skådespelaren kan visa sorg utan att uppleva känslan lika starkt.
– På så sätt kan skådespelaren på scenen visa känslor som av publiken kan upplevas som nyanserade och verkliga utan att behöva gå in i starka känsloupplevelser varje gång, säger Stina Bergman Blix. Men för att känslouttrycket ska upplevas som livfullt och realistiskt är det viktigt att det inte helt frikopplas från en motsvarande upplevelse.
Förmågan att kunna professionalisera känslor gör det lättare att gå in i och ut ur känslor i professionella situationer, men det kan också påverka skådespelarens privatliv.
– Vi förknippar ofta känslor med äkthet, om vi känner så är det ’på riktigt’, men skådespelare beskriver hur de har lärt sig att använda små impulser för att väcka känslor och kan därför lätt ”halka in i känslor” även i det privata livet. Lättheten att gå in i och ut ur känslor kan göra att upplevelsen av känslor förlorar i äkthet, säger Stina Bergman Blix.
Utvecklingen från en privat upplevd känsla till ett professionellt uttryck som ska kunna repeteras gång på gång utan att förlora sin vitalitet är relevant för många yrkesgrupper, t ex inom vårdyrken, där ett uttryck som medkänsla bör vara både privat och professionellt, det vill säga vara genuint i betydelsen ha en privat förankring, och samtidigt kunna hållas på distans och därmed lämna utrymme för ett professionellt agerande. I dessa sammanhang, liksom på teaterscenen, är det alltför enkelt att tala om känslor som spelade eller äkta; Den ’effektiva’ känslan, som övertygar på scenen eller som fungerar i vården, för publiken och vårdtagare, rymmer element av båda.
Avhandlingens titel: Rehearsing Emotions: The Process of Creating a Role for the Stage
Disputation: Lördag 16 oktober kl 13.00, Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati
Kontaktinformation
Ytterligare information: Stina Bergman Blix, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
Tel 0708-97 04 04, 08-16 31 84
E-post: stina.bergmanblix@sociology.su.se
John Paoli är forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är en av föreläsarna under den pågående hudläkarkonferensen.
– Vi går ut i press och media i maj varje år med information om risken med att sola för mycket och varningstecken för att man kan ha utvecklat hudcancer. Sedan erbjuds tider hos hudläkare för bedömning av misstänkta fläckar en särskild dag, Euromelanoma Day, utan att man behöver vända sig först till sin vårdcentral.
Initiativtagare till kampanjen är Euromelanomagruppen inom Europas största ideella förening inom dermatologi och venereologi, EADV. I Sverige brukar cirka 3 000 patienter undersökas denna dag och nästan en procent av patienterna har malignt melanom, sex procent har basaliom – en vanligare form av hudcancer som dock inte är lika farlig och 1O procent har förstadier till en tredje form av hudcancer, så kallad skivepitelcancer.
– Vi försöker införa nya bokningsmetoder för de begränsade tider som erbjuds under dagen i vår strävan att nå de patienter som löper större risk att utveckla hudcancer. Bland annat så har vi infört en åldersgräns på 18 år, säger John Paoli.
– Med hjälp av denna begränsning visar det sig att vi får in äldre patienter och färre ”onödiga” besök för unga patienter med mycket låg risk för att ha hudcancer. Patienterna som undersöks i Sverige är därmed tio år äldre i snitt än de i Europa och vi hittar därför fler tumörer.
En annan nyhet, enligt John Paoli, som skiljer Sverige från det övriga Europa, är att patienterna ska få betala normal taxa för besöket hos hudläkare. Deras erfarenhet hittills är att detta leder till att man som patient verkligen har undersökt sin hud noggrant före besöket och att det finns en fläck som man är oroad för och inte bara söker för säkerhets skull.
– V hoppas att dessa åtgärder kommer att leda till färre dödsfall och mindre kostnader för samhället, eftersom säker diagnostik hos hudspecialist har visat sig vara klart effektivare än onödig provtagning inom primårvården, betonar John Paoli.
FAKTA HUDCANCER
Hudcancer är en grupp vanliga cancerformer. Basaliom är den vanligaste formen med cirka 35 000 fall årligen i Sverige. Den mest allvarliga formen är Malignt melanom och den drabbar cirka 2 500 personer per år. Behandlingen består av kirurgi eller strålning eller en kombination av båda. Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede är prognosen god, men mindre botbar om tumören fått växa under lång tid.
Kontaktinformation
John Paoli, specialistläkare på hudkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin, mobil: 073-040 40 44, e-post: john.paoli@vgregion.se
Studiens titel: Skin Cancer Detection among 2961 Patients during the ”Euromelanoma Day” Screening Campaign in Sweden 2009
Författare:John Paoli, Sophia Lindorsson, Mikael Tarstedt, Margareta Frohm-Nilsson
Tid: fredag, 8 okt kl 15:25
Plats: Sal J1, Svenska Mässan, Göteborg
Kroniska sjukdomstillstånd, som cancer, är stora folksjukdomar. För personer med huvud – och halscancer är vikten av ett fungerande vardagsliv en ofta förbisedd folkhälsoutmaning. I vården ökar kraven på att hälsofrämjande insatser bör integreras och vara en självklar del under behandlingen av en svår sjukdom.
– Om patientens egen förmåga till strategier för att exempelvis få i sig maten understödes av personalen kan deras hälsa öka, säger Margereth Björklund.
I sin avhandling har hon intervjuat 35 personer med huvud- och halscancer.
– Ett salutogent och hälsofrämjande synsätt innefattar ett gott bemötande från kompetent vårdpersonal där patienten upplever dialog, delaktighet och jämlikhet, säger hon.
Margereth Björklunds avhandling visar att kontakten med vården för vissa patienter ingav känslan av maktlöshet och sårbarhet. Dessa patienter upplevde ofta, både före och efter behandlingen, att de inte blev trodda eller respekterade då de beskrev sina problem och sin sjukdomsupplevelse. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet.
– Detta kan tyda på avsaknad av en patientprocessorienterad vårdorganisation i arbetet med en psykosocial rehabilitering, säger Björklund vidare som har arbetat som sjuksköterska på öronklinik i Helsingborg i 25 år och är adjunkt på Högskolan i Kristianstad sedan 11 år.
Forskningsresultatet visar att om personalen är tillgänglig, engagerad, respektfull och bekräftande ges patienterna chans till ökad makt och kontroll. De behöver också konstant känslomässigt stöd från närstående. En nära kontakt med djur och natur liksom anpassade aktiviteter ökar möjligheten att bemästra.
– De delvis livshotande symtom som hotar deras existens och identitet vilket skapar en känsla av fångenskap men trots detta uttrycker de flesta intervjuade en stark optimism och framtidstro. Dessa kan påverkas om det finns möjlighet att bygga egen styrka, aktivitet och hälsoresurser i mötet med vårdpersonalen, fortsätter Björklund.
Betydelse för hälsan
Ett hälsofrämjande bemötande från vårdpersonalen ger möjlighet för patienten att hantera en förändrad vardag. Andra betydelsefulla aktörer är support från patientföreningar. Kurser i att lära sig leva med cancer är viktiga och minskar tillsammans med egenvård patienternas beroende av andra.
Avhandlingen kan lägga grunden för en djupare förståelse för dessa patienters vardagsliv och upplevelser av hälsa och möjligheter istället för att fokusera på diagnoser, sjukdom, problem och brister.
En reflektion Margereth gör är att det hade varit önskvärt om mer intresse lades på att skapa en hälsosam och stödjande vårdmiljö. Det inkluderar lättillgänglighet och planering av avskilda, tysta, avstressade rum med utsikt mot parker eller gröna ytor för både patienter och närstående. Hon påpekar att det också behövs mer kultur i vården; konst, musik och tillgång till sådant som bibliotek och kafé.
Om vårdpersonal fick djupare förståelse för patienternas vardagsliv och upplevelse av psykosocial, existentiell samt social och ekonomisk oro skulle de kunna ge adekvat hjälp till patienter och närstående.
Titel: LIVING WITH HEAD AND NECK CANCER: A HEALTH PROMOTION PERSPECTIVE – A Qualitative Study/ Att leva med huvud- och halscancer: främjande av hälsa och välbefinnande i vardagslivet – en kvalitativ studie
Kontaktinformation
Författare: Margereth Björklund.
Tel: (+46) 042 22 87 68; (+46) 044 20 40 94; (+46) 070 276 33 18
e-post: margereth.bjorklund@hkr.se. Högskolan Kristianstad.
Huvudhandledare: Anneli Sarvimäki, leg sjuksköterska, filosofie doktor, professor, direktör. Äldreinstitutet, Helsingfors, Finland.
Tel +35 89 61 22 16 28, +35 84 05 30 26 02
e-post: anneli.sarvimaki@ikainst.fi.
Bihandledare Agneta Berg, leg sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, docent.
Tel: +46 44 20 12 44 83; +46 70 86 96 697;
e-post; agneta.berg@hkr.se. Högskolan Kristianstad.
Avhandlingen försvaras offentligt tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 13.00 i aulan, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Nya varvet i Göteborg.
Adress: Nya Varvet 25, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Både nationella och internationella studier visar att sjuksköterskestudenter har svårt att beskriva vårdandets innebörd, trots att de under sin utbildning ska utveckla kunskaper i vårdande. I vårdteorier och genom sina verksamhetsförlagda studier möter studenterna olika förväntningar på vårdande.
I dessa möten framträder det, som Cecilia Rydlo beskriver som annanheten, studenternas egna unika och självklara vårdande tankar, som baseras på tidigare erfarenheter. De beskrivs av studenterna som en tillförlitlig kunskapskälla. Utifrån annanheten reflekterar studenterna före, under och efter vårdsituationer för att kunna ge patienterna det bästa vårdandet.
Under studietiden får studenternas egna vårdande tankar fotfäste och de för en kamp för sin annanhet. Studenterna lever, växer och stannar kvar i den egna arenan av vårdande, deras annanhet, under utbildningen.
– Vi måste ge studenter förutsättningar att förena sina tankar med vårdteorier och det vårdande som beskrivs inom olika kliniska verksamheter. Det innebär att möta studenter i deras livsvärld och tillvarata deras annanhet både i början som under sin utbildning, säger Cecilia Rydlo, som arbetar som universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola.
Innovativa lärandestrategier som drama, estetik, musik och berättelser kan vara till hjälp att stödja studenternas utveckling. Dessa strategier med sin bas i vårdvetenskap kan stödja studenter att reflektera över patientperspektivet för att på så sätt kunna integrera detta perspektiv med sitt eget sätt att tänka.
Genom att vårdande sätts in i ett sammanhang kan möjligheter skapas för att stödja studenter i en trygg lärandemiljö. Cecilia Rydlo efterlyser en organisation med tydliga ledare, lärare och handledare i både utbildning och klinisk verksamhet som är förankrade i vårdvetenskap och som tillsammans samverkar utifrån gemensamma mål.
Dessutom behöver man skapa förutsättningar för handledare och lärare när det gäller tid, utrymme, vidareutveckling och stöd för att utveckla lärandemiljöer.
– Jag hoppas att min forskning om studenters växt i vårdande kan bidra till en förståelse om att lärandestrategier som fångar studenterna i deras livsvärld under utbildningen behöver utvecklas, säger Cecilia Rydlo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Cecilia Rydlo 070-718 45 45
Att lära sig svenskt teckenspråk och svenska har sedan 1980-talet varit bland de främsta kursmålen för döva skolelever i specialskolan. Teckenspråk ses då som dövas förstaspråk, det vill säga det språk som används i undervisningen och i daglig kommunikation. Svenska däremot ses som dövas andraspråk och lärs in primärt via skrift. Men hur språken utvecklas i relation till varandra vet man litet om. I sin avhandling vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet har Krister Schönström studerat en grupp döva skolelevers tvåspråkighet, närmare bestämt hur deras svenska utvecklas och hur man kan beskriva färdighetsnivåer i deras teckenspråk.
– Min forskning visar att vad som beskrivits för hörande andraspråksinlärare också gäller för döva skolelever som har svenska som andraspråk. De lär sig svenska i samma ordning som hörande, säger Krister Schönström som själv är döv sedan barndomen.
Inom andraspråksforskningen menar forskarna att den mänskliga hjärnans möjlighet att ”processa” ett nytt språks grammatik, till en början, är begränsad. Forskningen har visat att andraspråksinlärare först lär sig ord för att sedan avancera till böjningsändelser, fraser, mer komplicerade fraser och slutligen meningar. Det beror på att specifika språkliga regler måste automatiseras i en viss ordning. Skillnaden för döva är att de lär sig svenska primärt via skrift. Här har då frågan ställts om döva också följer denna speciella inlärningsordning trots avsaknaden av hörsel.
Ett annat fenomen som studerats i avhandlingen är hur stor betydelse ett förstaspråk har för andraspråksinlärningen. Under 2000-talet har bl.a. amerikansk forskning pekat på att döva skolelever i USA som uppnår hög färdighet i engelska också haft hög färdighet i amerikanskt teckenspråk i testresultaten. I avhandlingen försöker Krister Schönström beskriva de döva skolelevernas teckenspråksfärdigheter och jämföra detta med deras utvecklingsnivåer i svenska.
– Att beskriva nivåer i teckenspråk är lättare sagt än gjort. Det behövs mer forskning om hur döva barn utvecklar sitt teckenspråk innan man säkert kan bestämma nivåer. Men min studie visar att de elever som har högst nivåer i svenska också berättar mer ”fylligt”, d.v.s. deras berättelser är mer levande i jämförelse med de som har lägst nivåer i svenska, säger Krister Schönström.
Avhandlingen visar därmed att döva trots avsaknaden av hörseln inte tycks skilja sig åt från hörande andraspråksinlärare när det gäller språkutveckling. Dessutom bekräftar avhandlingen tidigare forskningsresultat att ett utvecklat förstaspråk är viktigt för andraspråksinlärningen.
Avhandlingens namn: Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Krister Schönström, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet
SMS: 0735-10 79 73
E-post: schonstrom@ling.su.se
www.ling.su.se
– Goda språkkunskaper och särkilt förmågan att tala landets språk underlättar närheten till kunderna och lägger grunden för ett vinn-vinntänkande. Den som kan språket har lättare att bygga relationer, skapa tillit och ansvar, se helheten och öka effektiviteten i arbetet, säger Kjell Ljungbo. Allt detta kan bidra till ökad försäljning, bättre resultat och därmed ökande marknadsandelar, vilket i förlängningen leder till fler arbetstillfällen och en högre levnadsstandard i Sverige.
För att nå en djupare förståelse av olika länders kultur har Kjell Ljungbo själv på plats i de sju länderna Ryssland, Polen, Serbien, Tjeckien, Ukraina, Rumänien och Bulgarien lärt sig språken genom intensiva studier.
Resultatet av hans studie i dessa länder visar att några områden där svenska utlandschefer bör arbeta med att stärka de lokalanställdas förmågor är tillit, ansvars- och initiativtagande, självständigt tänkande och helhetsperspektiv, samt vinn-vinn-tänkande och att reducera människors rädsla i arbetet.
– Kunskaper i engelska är viktiga men räcker ofta inte till för att fullt ut tillvarata företagets hela affärspotential, säger Kjell Ljungbo. För att lyckas väl i sin interkulturella affärskommunikation bör en svensk utlandschef äga en mångsidig kommunikationsförmåga, ha en nyfikenhet för kulturen inom olika länder och därtill kunna tala flera språk, allra helst det aktuella landets språk. Företag har mycket att vinna på att rekrytera språkkunnig personal och att utbilda medarbetarna i språk.
Under de senaste åren har det i Öst- och Centraleuropa skett en övergång från ett tidigare fokus på låga produktionskostnader till att nu fokusera på att vinna marknadsandelar. Därtill utgörs en större del av exporten idag av tjänster, vilka till sin natur ofta är klart mer kommunikativa än varor. Detta är två faktorer som leder till att språkkunskaper ökar i betydelse, enligt Kjell Ljungbo.
Avhandlingens namn: Language as a Leading Light to Business Cultural Insight
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Kjell Ljungbo, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Tel 076-226 64 37
E-post: klj@fek.su.se
www.fek.su.se
(PET), har gjort det möjligt för forskare och sjukvårdspersonal att studera biologiska fenomen i kroppen utan att behöva utsätta patienten för någon typ av ingrepp. De senaste åren har metoderna för medicinskavbildning utvecklats enormt snabbt. När det gäller MRI för studier av människa har utvecklingen gått mot användning av kontinuerligt ökande så kallade fältstyrkor som mäts i tesla.
– Högre fältstyrka ger bättre bildkvalitet och högre upplösning. Det ger oss även ökade möjligheter att studera funktioner i den vävnad som avbildas, berättar professor Freddy Ståhlberg.
Vetenskapsrådet har nu beviljat medel för en ultrahögfälts MRI-utrustning på sju tesla. Utrustningen kommer att bli tillgänglig för alla svenska forskare inom detta forskningsfält. Den nya utrustningen kommer att stärka det medicinska bildcentrum, Lund Bioimaging Center, som just nu byggs upp i Lund under ledning av professor Freddy Ståhlberg.
– Med en MRI-utrustning på sju tesla kommer vi att kunna studera exempelvis hjärnan med mycket hög upplösning. Vi kommer att fokusera bland annat på hjärnans degenerativa sjukdomar och cancer, fortsätter Freddy Ståhlberg.
– Det här är ett stort framsteg för Bildcentrum vid Lunds universitet och med detta nytillskott blir centrat en nationell resurs för bildforskning. Jag ser fram emot ett gott samarbete med de övriga lärosätena som ingår i det nationella initiativet, säger Lunds universitets rektor Per Eriksson.
Bakom ansökan står sex svenska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet. Ansökan har beviljats av Rådet för forskningens infrastruktur vid Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Freddy Ståhlberg, 070-688 31 19, Freddy.Stahlberg@med.lu.se
Lund Bioimaging Center
Lund Bioimaging Center (LBIC) ska kunna erbjuda modern och bildgivande teknik för avancerad biomedicinsk forskning som idag inte finns tillgänglig i Sverige.. Centrat skall utgöra en tvärvetenskaplig resurs där forskargrupper nationellt såväl som internationellt skall kunna genomföra sina försök.
Webbplats: http://www.med.lu.se/bioimaging_center
