Nationella utvärderingar fram till 2007 visar att det svenska riksdagsbeslutet om prioritering som togs 1997 inte har genomförts. Avhandlingen presenterar den internationella debatten kring prioritering och analyserar riksdagsbeslutet för att ta reda på vad politikerna hade tänkt sig att det skulle leda till. Därefter analyseras ledningssystemen i svenska hälso- och sjukvårdsorganisationer i relation till detta.

Analysen leder till slutsatsen att systemen för styrning och ledning behöver förändras för att beslutsfattandet ska kunna präglas av öppna prioriteringar, dvs resursfördelningsbeslut som baserats på den etiska plattformen i riksdagsbeslutet och är öppna för granskning. Behoven av förändring gäller informationens innehåll, organisationskulturen, beslutsprocesserna och ansvarsfördelningen.

Avhandlingen beskriver också ett mångårigt arbete för att implementera det svenska riksdagsbeslutet om prioritering (1997) i Västerbottens läns landsting (VLL). När avhandlingen belyser åren 1998 till 2004 blir det uppenbart att beslutet inte genomförts och att begreppet prioritering var mångtydigt.

Vidare beskrivs ett prioriteringsarbete som genomfördes i hela organisationen 2008, med syfte att skapa mer hälsonytta med givna resurser. Prioriteringsarbetet skedde i tre steg, och Socialstyrelsens modell för vertikal prioritering användes i arbetet. Först identifierade alla verksamhetschefer den lägst prioriterade tiondelen av verksamheten. Sen samlades de i tvärgrupper och kvalitetsgranskade underlaget tillsammans, enades om rankningen av alla åtgärder och identifierade den lägst prioriterade knappa hälften av det insända materialet. Därefter presenterades och diskuterades underlaget vid ett särskilt prioriteringsforum, där verksamhetsföreträdare, ledning och politiker deltog. Sedan vidtog den politiska beslutsprocessen. Resultatet blev ett beslut om omfördelning av 114 miljoner kronor på två år.

I stort uppfattade deltagarna processen som motiverad och adekvat samt omfördelningsbeslutet som genomförbart och etiskt försvarbart. De kritiserade aspekter av procedurerna och gav många förbättringsförslag. Till dem hörde att förlänga tidplanen och öka delaktigheten i processen för att välja det högprioriterade som skulle finansieras.

En av avhandlingens övergripande slutsatser är att hälso- och sjukvårdens system för styrning och ledning inte är förberedda för öppna prioriteringsprocesser, och behöver därför en grundlig översyn. Översynen motiveras även av andra skäl, som demokratiska krav på att offentlig verksamhet ska vara öppen för granskning.

Vidare dras slutsatsen att den omfattande prioriteringsprocessen i Västerbotten var lyckosam, eftersom den motsvarade de politiska direktiven; deltagarna var som helhet nöjda med procedurerna och uppfattade omfördelningsbeslutet som legitimt; samt att metoderna gav det avsedda resultatet.

Viktiga framgångsfaktorer bedöms vara långvariga förberedelser, brett och djupt deltagande, en önskan om förändring bland deltagarna, den horisontella prioriteringen som förbättrade kvaliteten, genomförbarheten och den upplevda trovärdigheten i kunskapsbasen, ett starkt processledarskap samt politiker som beslutsamt skyddade processen från opportunistiska störningar.

Fredag 22 oktober försvarar Susanne Waldau, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Creating organisational capacity for priority setting in health care. Using a bottom-up approach to implement a top-down policy decision (Svensk titel: Att skapa organisatoriska förutsättningar för prioritering i hälso- och sjukvården).
Disputationen äger rum klockan 13.oo i Bergasalen, Kvinna-barnhuset (hus 27), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Finn Kamper Jörgensen, National Institute of Public Health, Köpenhamn.

Kontaktinformation
Susanne Waldau har bott 15 år vardera i Stockholm och Göteborg, och var journalist i Stockholmstrakten före flytten till Umeå 1985. Hon började bevakade Västerbottens läns landsting som journalist på Västerbottens-Kuriren 1988, anställdes i landstinget 1993 och har kombinerat arbete med universitetsstudier sen dess. Hon är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Hon nås på:
telefon 090-785 72 14
mobil 070-398 83 34
e-post susanne.waldau@vll.se

Silverbibeln är trots namnet ingen fullständig bibel, utan en nedteckning av de fyra evangelierna, ett evangeliarium, på gotiskt språk. Översättningen från grekiska till gotiska gjordes på 300-talet av den gotiske biskopen Wulfila, som också konstruerade det gotiska alfabetet. Boken är skriven med guld- och framför allt silverbläck – därav namnet. Från början var den ett praktverk, förmodligen prytt med ädelstenar och ädla metaller, men inget av den utsmyckningen finns kvar i dag.

Digitaliseringen är på sätt och vis ett led i en gammal tradition. Allt sedan Wulfila översatte bibeln till gotiska på 300-talet har det funnits en strävan att sprida den gotiska bibeltexten. Wulfila hade själv den ambitionen, och för sin bibelöversättning sägs han ha konstruerat det gotiska alfabetet. Många hundra år senare när de flesta gotiska skrivna dokument förmultnat i historiens mylla, blev driften att ge ut varenda liten kvarvarande textrad ännu viktigare. Och eftersom Codex argenteus var det mest omfattande av de fortfarande existerande gotiska dokumenten, kom den att bli utgiven i många editioner genom århundradena. Bevekelsegrunderna för att ge ut texten har varit olika i olika tider: religiösa, chauvinistiska, språkvetenskapliga och andra.

Att digitalisera och publicera Codex argenteus och dess editioner är ett projekt som från början var avsett att underlätta för forskare och studenter inom språkvetenskap. Men också historiker, arkeologer och andra som intresserar sig för gotisk kultur kan dra nytta av projektet liksom var och en som är nyfiken på gotisk skrift och litteratur; turister och skolelever i ”Silverbibelrummet” i Uppsala så väl som den bildningstörstande allmänheten i stort.

Men varför är det då så intressant med gotiska?
– Gotiskan lär oss mycket om våra egna germanska språk i dag: svenska, tyska, engelska nederländska, isländska och många fler, eftersom det är ett mycket tidigt germanskt språk, ibland betraktas det till och med som det germanska urspråket, säger förste bibliotekarie Lars Munkhammar som är ansvarig för projektet.

– Med tjänsten Codex Argenteus Online kan människor världen över virtuellt bläddra i originalhandskriften och naturligtvis också i de tryckta editionerna. Handskriftens text är ofta svårtydd, och genom att jämföra textställen med olika tolkningar i de olika editionerna (vilket man nu kan göra enkelt på en och samma gång) kan man få stor hjälp i sin egen bedömning.

Bildvisningen på sajten bygger på enklare bilder, men hela materialet är noggrant fotograferat och finns lagrat i rejäla TIFF-filer i en av bibliotekets servrar, och kan beställas genom bibliotekets reprosektion. Nu är alltså projektet som började som ett samarbete mellan Tammerfors tekniska universitet, Islands universitet och Uppsala universitetsbibliotek, och möjliggjordes genom finansiering från Riksbankens Jubileumsfond färdigt.

Till Silverbiblen:
http://www.ub.uu.se/sv/Samlingar/Handskrifter/Silverbibeln/Codex-Argenteus-Online/#

Kontaktinformation
Förste bibliotekarie Lars Munkhammar
Uppsala universitetsbibliotek
Box 510
SE-751 20 Uppsala
Tel. +46 (0)18 – 471 39 30
Lars.Munkhammar@ub.uu.se

Många är kritiska mot dem som samlar hundratals så kallade vänner på Facebook. Ofta är majoriteten av ”vännerna” gamla skolkamrater, bekantas bekanta eller liknande. Relationer som i grunden är svaga. De kommentarer och uppdateringar av mer eller mindre banal karaktär som dyker upp på Facebook har också genererat en hel del spydiga inlägg, inte minst i media, på senare tid. Men i en rapport sammanställd av Håkan Selg ,doktorand vid institutionen för informationsteknologi på Uppsala universitet, framgår att kontakterna i själva verket utgör mycket användbara nätverk. Nätverk som upprätthålls just med hjälp av till synes meningslösa kommentarer och uppdateringar.

– Porträttet, kommentarerna och uppdateringarna gör att vi hela tiden påminns om ”vännernas” existens. Innehållet spelar inte så stor roll men effekten blir att vi upplever Facebook-vännerna som närmare jämfört med sådana bekanta som inte finns på Facebook, säger Håkan Selg.

Något som också lyfts fram i rapporten är hur dagens användande av sociala medier bryter en viktig trend i informationssamhället. Tidigare har företag och myndigheter varit först med att använda nya kanaler för kommunikation. Så var fallet med till exempel mobiltelefonen, e-posten och webbsidorna. Hushållen har följt efter. Med de sociala medierna utvecklas främst i den privata sfären. Det ger ett övertag för privatpersoner som sitter på kontaktnät och användarerfarenhet som företag och myndigheter vill åt.

Individen blir också genom användandet av sociala medier mindre beroende av större aktörer då man på egen hand genom nätverken kan få tips om jobb, bostäder eller som företagare få hjälp med praktiska problem och nyttiga kontakter. Det erbjuder dessutom en möjlighet för individer utan stora ekonomiska resurser att nå ut till många fler, publicera sig gratis och lägga grund för egna verksamheter.

– En realistisk effekt av sociala medier är att många kostnader för att driva verksamhet på sikt kommer att minska på. Det leder sannolikt till att många fler kommer att kunna starta egna företag framöver och att arbetslivet successivt kommer att förändras, säger Håkan Selg.

Projektledare och författare till rapporten är Håkan Selg, industridoktorand vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet och Nationellt IT-användarcentrum (NITA). Studien utgör en fristående fortsättning på en serie undersökningar om nya användarmönster på Internet och syftar till att identifiera effekter med strategisk betydelse för näringsliv och samhälle www.internetexplorers.se.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Selg, telefon 070-6300085, selg@nita.uu.se

– Resultaten är över förväntan! Jag vill påstå att det inte finns någon tidigare studie med liknande effekter på friska försökspersoner, säger Inger Björck, professor i livsmedelsrelaterad nutrition vid Lunds Tekniska Högskola och föreståndare för Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet.

I koststudien ingick 44 friska, överviktiga, personer i åldern 50 -75 år. Under fyra veckor fick de äta mat som antas dämpa kroppens låggradiga inflammation, ett tillstånd som i sin tur triggar metabolt syndrom och därmed fetma, typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Testkosten hade tydligt inslag av antioxidanter, lågt GI, d v s långsamma kolhydrater, fullkorn, probiotika, och viskösa kostfiber. Exempel på mat var fet fisk, sojaprotein, blåbär, mandel, kanel, vinäger och viss typ av fullkornsbröd. Några produkter i portföljkosten finns ännu inte i handeln utan togs fram specifikt för studien.

Läs ett längre pressmeddelande på Antidiabetic Food Centres hemsida www.ffsc.lu.se/afc : http://www.ffsc.lu.se/upload/LUPDF/Functional_Food_Science_Centre/swe_pm.pdf

För mer information, kontakta Inger Björck, professor i livsmedelsrelaterad nutrition vid Lunds Tekniska Högskola, 046-222 97 38, Inger.Bjorck@appliednutrition.lth.se

Resultaten presenteras vid ett öppet seminarium torsdagen den 14 oktober kl 13.30 – 15.00 i Hörsalen på Palaestra vid Universitetsplatsen i Lund. Under den tiden har Inger Björck inte möjlighet att svara i telefon / mail.

Högupplöst bild på Inger Björck finns i Lunds universitets bildbank, se http://bildweb.srv.lu.se/login/

De flesta har någon gång fått sina senreflexer testade: hos en frisk person leder ett slag på en sena prompt till en muskelsammandragning. De sinnesorgan i muskulaturen som ansvarar för denna reflex är extremt sträckkänsliga och kallas för ”muskelspolar”.

Dessa avlånga, millimeterstora strukturer utgör efter ögat och innerörat kroppens mest komplexa sinnesorgan. De försörjs av flera typer av nervtrådar. En del av dessa förmedlar information om sträckning tillbaka till hjärnan, medan andra aktiverar muskelspolarnas egna miniatyrmuskelfibrer som i sin tur styr spolarnas sträckkänslighet. Omfattningen av denna signaltrafik kan man föreställa sig om man betänker att majoriteten av snabbt ledande nervtrådar i en muskelnerv är på väg till eller från just muskelspolar.  

Muskelspolar är kända sedan mer än 100 år och deras struktur, svarsegenskaper och kopplingar till hjärnan är väl kartlagda. Däremot är fortfarande åsikterna delade om deras exakta funktion och specifikt deras roll under aktiva rörelser.

Umeåforskaren Benoni Edin har nu tillsammans med sin doktorand Michael Dimitriou, numera postdoc vid Univ. of Cambridge, visat att muskelspolarnas signaler under aktiva rörelser faktiskt förutsäger musklernas framtida tillstånd. De har använt så kallad mikroneurografi för att med hjälp av 0,2 mm tjocka elektroder instuckna i nerver hos friska försökspersoner ”tjuvlyssna” på signaltrafiken i enskilda nervtrådar under pågående handrörelser.

Den förklaring som författarna ger till muskelspolarnas förmåga att göra förutsägelser är att spolarna inte bara signalerar musklernas nuvarande tillstånd, utan att deras känslighet styrs av hjärnan med hänsyn till hur musklerna kommer att aktiveras. Slutresultatet blir en förutsägelse om muskelns framtida tillstånd. Att kunna göra sådana förutsägelser betraktas av vissa forskare som en förutsättning för välkontrollerade snabba rörelser, givet våra förhållandevis långsamma muskler och nervsystem.

Förutsägelser av detta slag – forward sensory models – är ytterligt komplicerade genom att de måste ta hänsyn till både musklernas aktuella tillstånd och svarsegenskaper och hur de aktiveras. Forskare har därför hittills förmodat att denna typ av modell måste skapas på hög nivå i hjärnan, t.ex. i hjärnbarken eller i lillhjärnan. Fynden som nu rapporterats ger skäl att tro att dessa förutsägelser genialt nog skapas i själva musklerna med hjälp av muskelspolarna. Resultaten pekar dessutom på att man vid motorisk inlärning behöver lära sig att styra inte bara själva muskulaturen utan även muskelspolarna via de ”fusimotornerver” som styr deras sträckkänslighet.

Referens: Dimitriou and Edin: Human Muscle Spindles Act as Forward Sensory Models, Current Biology (2010), doi:10.1016/j.cub.2010.08.049.
Webblänk: http://dx.doi.org/doi:10.1016/j.cub.2010.08.049

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Benoni Edin på
090-786 54 98
benoni.edin@physiol.umu.se

Porträttbild:
http://www.umu.se/digitalAssets/52/52885_ben_562.jpg

Hur ett protein ska fungera, vilka andra molekyler det ska interagera med, bestäms av proteinets 3-dimensionella struktur. Eftersom proteiner är så små att de inte syns i vanliga mikroskop krävs andra metoder för att få fram en 3-dimensionell modell av ett protein. Ulrika Wikström Hultdin, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt två olika proteiner med hjälp av röntgenkristallografiska metoder.

Det ena proteinet är transthyretin. Föds man med en mutation i detta protein kan man utveckla sjukdomen heriditär transthyretin amyloidos med neuropati, det vill säga nervskada. Det andra proteinet heter FocB och är ett DNA-bindande protein som finns med i regleringen av vidhäftande bakterieutskott, så kallade fimbrier. E. coli-bakterien behöver sådana utskott till exempel för att orsaka urinvägsinfektion.

För transthyretin har Ulrika Wikström Hultdin speciellt tittat på hur klorid- och jodidjoner kan stabilisera proteinet. Ett stabilare protein kan förhindra att det muterade proteinet orsakar sjukdom eller förhindra att sjukdomen utvecklas och blir värre.
– Just de här jonerna kan inte användas som läkemedel, men genom att visa var i proteinet de binder kan jag ge andra forskare idéer om hur de skulle kunna designa andra små molekyler som i sin tur skulle kunna fungera som mediciner, berättar Ulrika Wikström Hultdin.

En rundvandring i FocB:s proteinvärld är att upptäckta något alldeles nytt. FocB är ett protein som man inte förut vetat hur det ser ut. Varken det eller något protein i samma ”proteinfamilj” har fått sin 3-dimensionella struktur bestämd tidigare. Den här nya strukturen gör det enklare att fortsätta arbetet med att förstå hur ett väldigt komplext genregleringssystem fungerar. FocB styr tillsammans med sina familjemedlemmar hur E. coli-bakterien slår av och på olika fimbrier så att bakterien hela tiden kan anpassa sig till, och etablera sig i, den miljö den befinner sig i.

Lördagen den 16 oktober försvarar Ulrika Wikström Hultdin, kemiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln Structural studies of FocB and transthyretin.
Disputationen äger rum kl 10.00 i lilla hörsalen, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Inger Andersson, SLU, Uppsala.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Ulrika Wikström Hultdin, kemiska instititutionen
Telefon: 090-786 59 18
E-post: ulrika.hultdin@chem.umu.se

– Våra nya resultat visar att blod-hjärnbarriären regleras av pericyter och kan öppnas på ett sätt som tillåter passage av molekyler av olika storlek samtidigt som hjärnans basala funktioner vidmakthålls, säger Christer Betsholtz, professor i vaskulär biologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som lett studien.

Blod-hjärnbarriären är ett begrepp som beskriver att blodkärlen i hjärnan nästan är helt täta. I andra organ i kroppen släpper blodkärlsväggen igenom vissa substanser i blodet, exempelvis plasmaproteinerna albumin och immunoglobulin, ut i den omkringliggande vävnaden. I hjärnans blodkärl är denna väg stängd. Istället har blodkärlen där en selektiv genomsläpplighet, som möjliggörs av specifika transportörer och enzymer. Detta är nödvändigt bland annat eftersom plasmaproteinerna är skadliga för nervcellerna.

På senare tid har blodkärlens genomsläpplighet i hjärnan uppmärksammats som en faktor av potentiell betydelse för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers, Parkinsons och ALS.

– Ny kunskap om hur blod-hjärnbarriären regleras skulle alltså kunna användas på två sätt. Dels för att skydda hjärnan vid olika tillstånd som leder till att blod-hjärnbarriären öppnas och nervskadliga ämnen läcker ut, till exempel stroke och inflammation. Och dels för att tillfälligt öppna barriären för transport av läkemedel mot neurodegenerativa sjukdomar och andra sjukdomar i hjärnan, säger Christer Betsholtz.

I den nu publicerade studien i Nature visar han tillsammans med sin forskargrupp hur detta skulle kunna gå till. Genom en ännu okänd molekylär mekanism upprätthåller normalt pericyterna barriärfunktionen i hjärnans blodkärlsväggar. I frånvaro av pericyter öppnas en speciell transportväg – kallad transcytos – genom kärlväggen, vilket leder till att molekyler av olika storlekar, inklusive stora plasmaproteiner, passerar från blodet ut i hjärnan. Pericyterna reglerar även en annan celltyp i hjärnan, de så kallade astrocyterna. De senare bidrar till blod-hjärnbarriären genom speciella utskott – ändfötter – vilka omsluter blodkärlen och bland annat reglerar vatten- och jonflöden.

– Ett intressant fynd är också att cancerläkemedlet imatinib, som hämmar vissa signalproteiner för celltillväxt, har en liknande effekt som närvaron av pericyter, det vill säga de stänger transportvägen över kärlväggen, säger Christer Betsholtz.

I arbetet med studien har även medverkat forskare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Arbetet har finansierats med bidrag från Leducq Foundation, Vinnova, EU:s sjätte ramprogram, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Inga-Britt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse samt Söderbergstiftelserna.

Publikation: ”Pericytes regulate the blood-brain barrier”, Annika Armulik, Guillem Genové, Maarja Mäe, Maya H. Nisancioglu, Elisabet Wallgard, Colin Niaudet, Liqun He, Jenny Norlin, Per Lindblom, Karin Strittmatter, Bengt R. Johansson & Christer Betsholtz, Nature, AOP 13 October 2010. DOI: 10.1038/nature09522.

Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:

Professor Christer Betsholtz
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08-524-87960 eller 0709-79 66 90
E-post: Christer.Betsholtz@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

I dagsläget finns inget regelverk för husdjursavel i ekologisk mjölkproduktion och de flesta ekologiska producenter använder sig av samma raser som de konventionella producenterna. Dessa djur har avlats fram för hög produktion under förhållanden som i vissa avseenden skiljer sig från dem i ekologiska besättningar. Therese Ahlman har i sin avhandling kartlagt svenska mjölkkors prestationer i ekologisk produktion och deras förmåga att anpassa sig till ekologiska produktionsförhållanden. Studien bygger på uppgifter i den mycket informationsrika svenska kodatabasen*.

Andelen ekologiska besättningar visade sig vara lägst i sydligaste Sverige och i övre Norrland, och högst i ett band mellan Stockholm och Göteborg samt i södra Norrland. I jämförelse med genomsnittet har ekologiska besättningar något fler kor, som oftare är av rasen SRB (svensk röd och vit boskap). Korna i ekologiska besättningar har något bättre fertilitet, men lägre mjölkavkastning och sämre juverhälsa (celltal). Om man tar hänsyn till den lägre mjölkavkastningen i ekologisk produktion är skillnaderna i fertilitet och juverhälsa dock små.

Livslängden var något längre hos kor i ekologisk produktion och även anledningen till att kor slås ut skilde sig mellan systemen. Den främsta utslagningsorsaken i ekologiska besättningar var dålig juverhälsa, följt av låg fertilitet. I konventionella besättningar var ordningen den omvända. Andelen kor som slagits ut på grund av ämnesomsättningsstörningar var lika i de två systemen, vilket tyder på att kor i ekologisk produktion kan anpassa sin mjölkproduktion till den lägre utfodringsnivån.

De flesta mjölkkor i Sverige är av raserna svensk holstein eller SRB och avhandlingen tyder på att båda raserna fungerar bra i ekologisk produktion. De egenskaper som Therese Ahlman och hennes kollegor har studerat styrs också till största delen av samma gener i båda produktionssystemen. Det betyder att dagens avelsvärden för tjurar, som baseras på deras döttrars prestation i konventionella besättningar, kan användas av ekologiska producenter. Enda undantaget är avelsvärdet för fertilitet hos svenska holsteintjurar, vilket kan vara missvisande för ekologiska producenter, eftersom fertiliteten hos dessa tjurars döttrar till viss del styrs av olika gener i de två produktionssystemen.

Therese Ahlman har inte sett några genetiska samband som gör det motiverat att utveckla en särskild avelsstrategi för ekologisk mjölkproduktion i dagsläget. Det är dock inte bara genetiska faktorer som påverkar behovet av ett separat avelsarbete. Andra faktorer, såsom vilka egenskaper som anses viktiga hos korna i ekologisk och konventionell produktion och egenskapernas ekonomiska vikt, bör också undersökas innan några säkra slutsatser kan dras om avel för ekologisk produktion. Dessutom kan frågan om vilka reproduktionstekniker som ska vara tillåtna inom ekologisk produktion förändra förutsättningarna i framtiden. Det gäller t.ex. möjligheten att använda embryotransfer och genomisk selektion i avelsarbetet.

* I kodatabasen finns uppgifter om härstamning, insemineringar, kalvningar, mjölkproduktion, djursjukdomar och utslagningsorsaker i nästan alla svenska mjölkkobesättningar, ekologiska som konventionella.

—————————-

MSc Therese Ahlman (född Sundberg), institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Organic dairy production – Herd characteristics and genotype by environment interactions.

Tid: Fredag den 15 oktober 2010, kl. 09.15
Plats: Sal Fu 26, Husdjursvetenskapligt centrum (HVC), SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Associate professor Henk Bovenhuis, Wageningen University, Nederländerna

Mer information: Therese Ahlman, 018-67 19 31, Therese.Ahlman@hgen.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002354/

www.slu.se/husdjursgenetik

Pressbild, se:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/10/inget-behov-av-sarskild-avel-for-ekologiska-mjolkkor-idag/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Lars Pettersson är forskare på Biologiska institutionen vid Lunds universitet. Han har under två säsonger följt nattfjärilsfaunan på 18 gårdar i mellersta Skåne, mellan Tomelilla och Svalöv. Till sin förvåning har han hittat ett stort antal nattfjärilsarter som knappast förväntas leva i det moderna jordbrukslandskapet.

– Riktigt kul var att vi häromveckan hittade en art som i princip varit försvunnen från Sverige i mer än 20 år, säger Lars Pettersson.

Den nyupptäckta nattfjärilsarten, strecktecknat backfly, anges som utdöd i 2010 års svenska rödlista över hotade arter. Men Lars Pettersson har nu hittat arten på nytt, dessutom i stor mängd.

– Vi har sett minst 320 djur, säger han.

Lars Petterssons undersökning av nattfjärilar ingår i hans forskningsprojekt om naturvård i jordbrukslandskapet. Forskningen finansieras av Jordbruksverket. Lars Pettersson hoppas nu att lantbrukare runt om i Skåne, och kanske även på andra håll, vill blanda lite eget lockbete av socker och öl för att se efter om de själva har den nyupptäckta nattfjärilen, eller andra arter, hemma på fastigheten. Om man hänger upp en bit tyg doppad i lockbetet brukar det under varma höstnätter komma fram många olika flyn som man kan fotografera.

– Jag tar gärna emot mail med bilder på arten så vi kan se var den finns i landskapet. Det är bara att skicka sina bilder till oss på nattflyn@gmail.com så hjälper vi till med artbestämningen, säger Lars Pettersson.

För mer information, kontakta:
Lars Pettersson, Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel nr 046-222 38 18 eller 070-611 63 45
lars.pettersson@zooekol.lu.se

Recept på lockbete:
Folköl (2,8 %) – 1 burk, 50 cl
Honung – ca 25 g
Farinsocker – ca 55 g
Strösocker – ca 110 g
Äpple – en riven klyfta
Jäst – någon smula
Melass – ca 110 g (om man har, ersätt med farinsocker och strösocker annars)

Runt om i världen inrättas nationalparker för att bevara biologisk mångfald. Detta har dock inte varit någon lyckad strategi i många utvecklingsländer där lokalbefolkningen hämtar viktiga delar av uppehället från det som naturen ger. Eugene Ezebilos doktorsarbete vid SLU bygger på intervjuer gjorda i byar i närheten av Okwangwo Division, som är en del av Nigerias viktigaste regnskogsreservat (Cross River National Park). Utifrån intervjuerna beskriver han lokalbefolkningens syn på olika sätt att förvalta nationalparker, hur de värderar ekoturism och naturvård och hur nationalparken bidrar till deras uppehälle.

I ett val mellan tre framtidsscenarier föredrog de flesta av de intervjuade en förvaltning som gav bättre tillgång till infrastruktur i form av t.ex. sjukvård, yrkesskolor och vägar. Med en sådan förvaltning skulle byborna bli mindre beroende av regnskogen för sin försörjning, och därmed skulle också trycket på skog och mångfald minska. De andra alternativen innebar att byborna skulle få samla in ätbara växter från nationalparken under kontrollerade former eller att de skulle få tillgång till ny mark utanför parken för odling av egen skog.

I utvecklingsländer är det ovanligt att lokalbefolkningen deltar i planering och ledning av ekoturism, vilket ofta medför att det lokala stödet för sådana projekt är svagt. I Eugene Ezebilos studie var dock flertalet av de intervjuade beredda att satsa egna pengar på ekoturismprojekt, om detta kunde ge fördelar som arbetstillfällen och bättre vägar. Det framkom också att ekoturism bör utformas så att krockar med lokala sedvänjor undviks.

I avhandlingen diskuteras den nytta lokalbefolkningen har av nationalparken, i form av arbetstillfällen, infrastruktur och inkomster från turism. Eugene Ezebilo höjer dock ett varningens finger för kapitalintensiva investeringar som lokalbefolkningen inte har råd eller kunskap att underhålla.

Frukt och grönsaker från regnskogen är viktiga förnödenheter för byborna. Ett exempel är den vilda bladgrönsaken och läkeväxten afang (Gnetum africanum). Växten skördas i utkanten av parken på ett sätt som missgynnar återväxt och skadar annan vegetation. Enligt intervjuerna skulle ca 60 procent av bybornas kunna tänka sig att odla denna växt, vilket vore ett sätt att undvika att insamlandet flyttar längre in i nationalparken.

Eugene Ezebilos avhandling pekar också på de risker som en övergång från självhushållning till en alltmer pengabaserad ekonomi kan innebära, som ett alltför hårt utnyttjande av vissa naturresurser. Han menar att det kan behövas en vidare syn på naturvård för att den ska vara uthållig, t.ex. att även privat mark kan ha en viktig roll i naturvårdssammanhang.

—————————–
Eugene E. Ezebilo, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Nature conservation in a tropical rainforest: Economics, local participation and sustainability.

Tid: Fredag den 15 oktober 2010, kl 10.00
Plats: Craafordsalen, SLU, Alnarp
Opponent: Professor Peter Fredman, Mittuniversitetet, Östersund

Mer information:
Eugene E. Ezebilo, 040-41 51 97, Eugene.Ezebilo@ess.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002348/

Pressbild, se:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/10/nationalparker-pa-lokalbefolkningens-villkor/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Den 10 oktober 2010, rapporterades studien i den världsledande tidskriften Nature Materials.
Professor Owe Orwar och hans forskarteam med forskare från Chalmers, Université Paris Diderot, Frankrike och Stanforduniversitetet i Kalifornien, visar för första gången hur biologiska membran och cellmembran kan spricka under belastning på samma sätt som plaster eller andra solida material, och uppvisa fraktala sprickmönster som kommer i stötar.

Orwar säger att detta är en stor överraskning eftersom biologiska membraner normalt beter sig som två-dimensionella vätskor och tidigare endast har uppvisat cirkulära porer vid belastning. När Chalmersteamet studerade biomembran och cellspridning på solida kiseldioxidytor framställda i renrummet för mikro- och nano-fabrikation, MC2, upptäckte forskarna en helt ny typ av sprickbildningar.

De uppvisade aldrig tidigare skådade morfologier och en underlig dynamisk tillväxt. Sprickorna uppstod i serier med pauser emellan precis som sprickbildningar i jordbävningar med fraktala mönster (se bild nedan). Eftersom mekaniska belastningar i starkt adherenta membran är vanliga i vävnader som t.ex hjärt- och skelettmuskulatur, är det tänkbart att celler i sådana vävnader kan spricka på samma sätt som visats i studien. Dessutom kan resultaten öppna nya vägar för läkemedelsdistribution och DNA-transfektion.

Arbetet har i huvudsak finansierats genom generösa donationer av Europeiska forskningsrådet (ERC advanced grant) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Kontaktinformation
Mer information:
Owe Orwar, professor i biofysikalisk kemi vid Institutionen för kemi- och bioteknik, tel: 031 772 3060; E-post: orwar@chalmers.se

Issa Ouedraogo har i sitt doktorsarbete vid SLU i Alnarp undersökt sambanden mellan befolkningstillväxten i Burkina Faso i Västafrika och hur landskapet har förändrats. Han har parat satellitbilder från olika tidpunkter med demografiska data. För att göra dessa bilder har han använt sig av fjärranalys (RS) och geografiska informationssystem (GIS).

Det visade sig att skogsarealen har minskat drastiskt under tiden 1976 till 2006, samtidigt som arealen för jordbruk, bete och bränsleuttag har ökat. Under samma period ökade befolkningen från 25 till 40 invånare per kvadratkilometer.

För att minska de negativa effekterna på miljön i södra Burkina Faso bör man i första hand använda sig av barnbegränsande åtgärder. Vidare bör det nationella markägarsystemet tillämpas fullt ut vilket innebär att statens ägarskap av mark också kontrolleras. Jordbruket bör också bedrivas mer intensivt på befintlig jordbruksmark.

Snabbväxande träd, t.ex. Eucaluptus camaldulensis och Azadirecta indica, i trädplantager är en annan del av utvecklingsplanen för södra Burkina Faso. Detta skulle kunna skapa fler inkomstkällor för befolkningen på landsbygden, enligt Issa Ouedraogo.
——————————–
MSc i geografi Issa Ouedraogo, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln “Land Use Dynamics and Demographic Change in Southern Burkina Faso, West Africa” för vinnande av filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 22 oktober 2010, klockan 10.00
Plats: Craafordsalen, Alnarp
Opponent: Professor Olavi Luukkanen, Tropical Silviculture, Viiki Tropical Resources Institute (VITRI), University of Helsinki, Findland

Mer information
Issa Ouedraogo (English), 040 41 53 96, 073-073 68 05, issa.ouedraogo@ess.slu.se
PC Odén (handledare), 040-41 53 94, per.oden@ess.slu.se

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002355/
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap,
http://www.slu.se/sydsvensk-skogsvetenskap
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen.)
Issa Ouedraogo, porträtt.
http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/IssaOuedraogo.JPG

Gruvindustrin har gamla rötter i Sverige och har haft en stor betydelse för landets utveckling, men de stora mängderna överblivet material som samlats genom åren riskerar att skada både människors hälsa och den omgivande miljön.

I en doktorsavhandling i miljövetenskap presenterar Lotta Sartz en lösning på problemet som är både enkel och kostnadseffektiv. Genom att använda vissa restprodukter från andra industrier, kan man höja pH på det sura lakvatten som frigör och transporterar ut metallerna ur gruvavfallet och därmed stoppa föroreningen.

Gör vattnet surare

– Det är samtidigt en vinst för de industriföretag som annars måste betala för att ta hand om sina avfallsprodukter, berättar Lotta Sartz.

Hennes metod gäller de gamla gruvområden där man brutit metaller ur sulfidmalm, vilket motsvarar ungefär tre fjärdedelar av gruvorna. När sulfiderna, som är svavelföreningar, kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de till sulfater, lättlösliga salter som sänker vattnets pH, det vill säga gör det surare. Det gör att tungmetaller som koppar, zink, kadmium och bly lösgörs från avfallshögarna och sprids i omgivningen. Och eftersom forna tiders gruvbrytning var mindre effektiv än dagens, har det historiska gruvavfallet högre metallhalter.

Men eftersom många industriella restprodukter består av alkaliska ämnen och därför har ett högt pH kan de användas i motverkande syfte, antingen direkt i gruvavfallet, eller som filter där lakvattnet rinner ut.

Test i full skala
Lotta Sartz forskning bygger både på laboratorietester och fältförsök, och omfattar restprodukter från fyra olika branscher: kalkindustrin, stålindustrin, pappersmassaindustrin samt energiproducentindustrin.

– Resultaten visar att en del av de här materialen har en god förmåga att neutralisera gruvavfallet eller lakvatten från gruvavfallet och minska utläckaget av tungmetaller. Så nu ska vi gå vidare och testa dem i full skala.

Lotta Sartz har även utvecklat ett ”testkit” med experiment i olika skalor som gör det lättare att planera och genomföra efterbehandlingen av gamla gruvavfallsdeponier.

Vid sidan av sina doktorandstudier arbetar Lotta Sartz som miljökemist i det EU-finansierade projektet Bergskraft Bergslagen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Sartz, 0731-511 818.

Han menar att LO under lång tid har haft ett ålderdomligt och förlegat synsätt på den politiken, som mest handlat om att skydda egna intressen. I en tid av ökad globalisering och i ett mångkulturellt samhälle måste solidariteten omfatta också nya grupper av medlemmar och där ser han en framtida nytta med sin avhandling.

– Jag ser stora likheter mellan hur LO behandlat medlemmar med invandrarbakgrund och hur kvinnor traditionellt behandlats, mönstret har stora likheter med könsmaktsordningen och kan beskrivas som en etnisk maktordning, säger han.

Avhandlingens titel, Facklig gränspolitik, speglas i den modell Zeki Yalcin använt för att beskriva hur LO hanterat invandrar- och invandringsfrågor. Han ser ett mönster med tre olika gränser; Den yttre, den inre och den innersta gränsen.

Tack vare det nära samarbetet mellan LO och socialdemokraterna, har LO haft stora möjligheter att påverka invandringspolitiken. Man har fått yttra sig över och kunnat påverka invandringens omfattning.

– I alla fall till i slutet av 1980-talet har LO utnyttjat sin ställning för att invandringspolitiken skulle vara restriktiv. Jag har tolkat det som att man velat begränsa konkurrensen om arbetstillfällena. Länge var det arbetskraftsbrist och det gynnade LO:s förhandlingsmöjligheter, säger Zeki Yalcin när han beskriver den yttre gränsen.

Vid den inre gränsen har LO kunnat påverka villkoren för de invandrade arbetarna på arbetsmarknaden och i samhället. Här ser Zeki Yalcin att LO:s ambitioner långt in på 1990-talet var att föra över den traditionella fackliga skötsamhetskulturen till invandrarna.

– När LO exempelvis krävde samma villkor för invandrade arbetare som för svenska kolleger, framställdes det med jämlikhetsargument. Samtidigt var det en strategi för att ta udden av en underbudskonkurrens om löner, som de invandrade arbetarna ansågs kunna tillämpa.
–
Han menar att LO framställde sig som invandrarnas ende vän medan bakslag i integrationspolitiken skylldes på samhället eller arbetsgivarna.

Den tredje gränsen handlar om villkoren för de arbetare som blivit medlemmar.

– LO hade ett kontrollbehov och såg invandrarna som ett problem, som en oupplyst massa, som hotade den rådande ordningen på arbetsmarknaden. Även om den kommunala rösträtten på 1970-talet gjorde att invandrarna på ett sätt blev en resurs, hade de fortfarande svårt att få upp sina frågor på den fackliga dagordningen.

Zeki Yalcin säger att det var först i mitten av 1990-talet som LO började se hur svårt det var för invandrade medlemmar att göra sig gällande. Trots att kunskaperna funnits länge, var det först då som man började agera för en förändring.

LO:s politik på det här området har också inslag som ter sig märkliga i dagens ögon. LO ville till exempel tillämpa arbetsmarknadsprövning på flyktinginvandringen under 1970-talet och tyckte att det var ett problem att facket inte kunde påverka omfattningen av den.

LO hade också synpunkter på att Sverige helst skulle ta emot flyktingar från närmare håll eftersom flyktingar ”från mer avlägsna kulturer” av ”språkliga, kulturella och klimatmässiga” skäl skulle ha svårt att anpassa sig till svenska förhållanden.

– Det är uppseendeväckande, med tanke på det resonemang om solidaritet, som hör till LO:s språkbruk, menar Zeki Yalcin.

Kontaktinformation
Zeki Yalcin: 070-7406170

Resultaten publiceras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

— Orsakerna till varför vi får åderförkalkning har klarlagts under senare tid men kunskapen kring varför placken i ådrorna spricker och bidrar till proppbildning vet vi mindre om, säger Fredrik Bäckhed, forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.

Inflammation ökar risken för att placket spricker i ådrorna, men de bakomliggande orsakerna som driver inflammationen är inte klarlagda. Vår kropp är hem för tio gånger fler bakterier än humana celler och forskning under senare år har påvisat att tarmfloran är förändrad vid fetma som i förlängningen kan leda till hjärtkärlsjukdom.  Även försämrad tandhälsa och tandlossning har koppling till åderförkalkning vilket indikerar att bakterier i munhålan eller tarmen kan påverka sjukdomsförloppet.

— Vi har nu undersökt om vi kan återfinna samma bakterier i munhålan och/eller tarmen som i åderförkalkningsplacket och om mun och/eller tarmfloran kan ligga bakom utvecklingen av hjärtkärlsjukdom.

Först fann forskarna att mängden bakterier i placket korrelerade med mängden vita blodkroppar, ett mått på inflammation. Sedan undersökte de bakteriesammansättningen i munhålan, tarmen och i placket hos 15 patienter samt i munhålan och tarmen på 15 friska kontrollindivider med moderna sekvenseringsmetoder. De upptäckte då att bakterierna Pseudomanas luteola och Chlamydia pneumoniae återfanns i samtliga plack samt att flera bakterier återfanns i placket och framförallt i munnen, men även i tarmen, hos samma patient. Dessa resultat tyder på att bakterierna kan tränga in i kroppen från munhålan och tarmen och eventuellt driva på inflammationen i placket. Forskarna fann även att vissa bakterier i munnen och tarmen korrelerade med biomarkörer som är associerade med hjärtkärlsjukdom.

— Att plackbakterier återfinns i munhålan och tarmen på samma individ öppnar upp för nya diagnos- och behandlingsstrategier genom att angripa kroppens bakterier. Dock måste fynden bekräftas i större studier och ett direkt orsakssammanband mellan de identifierade bakterierna och åderförkalkning etableras, säger Fredrik Bäckhed.

FAKTA ÅDERFÖRKALKNING
Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar 40–50 procent av dödsfallen i Sverige varje år. Åderförkalkning uppstår när kolesterol lagras in i kroppens kärl och bildar plack. Det gör dem trängre, vilket i olika grad riskerar att hindra blodflödet som kan orsaka olika sjukdomar, exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.

Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS
Artikelns titel: Human oral, gut, and plaque microbiota in patients with atherosclerosis: 2010-11383R
Författare: Koren et al

Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Fredrik Bäckhed, docent vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 7833, 070-2182355, e-post Fredrik.Backhed@wlab.gu.se

SI-metoden finns också på andra svenska tekniska högskolor och universitet men har aldrig tidigare analyserats och utvärderats i någon större omfattning.

I rapporten, där författarna jämfört SI-deltagande och prestation, framkommer också att nybörjarstudenter med hög SI-närvaro i genomsnitt skrapar ihop tolv fler poäng under första året jämfört med studenter som inte deltar på SI-möten. SI-studenterna klarar sig även bättre i andra kurser, sannolikt beroende på att de utvecklat sin studieteknik och studiestrategi med hjälp av SI.

– Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör. De slipper vara oroliga för att få sina prestationer bedömda, eftersom det inte finns några vanliga lärare på plats, utan kan på egna villkor reflektera kring sitt eget lärande. Sådan här tyst kunskap stärker också självförtroendet, menar Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds Tekniska Högskola.

– En annan viktig slutsats är att studenternas prestationer till stor del styrs av vad som händer efter att de börjat på universitetet. Med medelmåttiga gymnasiebetyg är det inte kört, tillägger han.

Joakim Malm, som handleder de äldre studenter som är SI-ledare, betonar att alla studenter gynnas av SI.

– Oavsett om en student har toppbetyg eller mindre bra betyg från gymnasiet så tjänar de på att delta på SI-möten. Och ju fler möten en student deltar på, desto bättre blir resultaten på kursen och under första läsåret totalt, berättar han.

Alla typer av studenter deltar i SI-programmet. Men särskilt attraherar de kvinnor och studenter från familjer utan akademisk tradition, alltså underrepresenterade grupper vid LTH. Närvaron på SI för nybörjarstudenter vid LTH är runt 50 procent under den första hälften av höstterminen och därefter runt en tredjedel.

Läs mer
Läs om och ladda ner Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2009/2010.   
Hela rapporten kan beställas av Joakim Malm, Joakim.Malm@kansli.lth.se”>Joakim.Malm@kansli.lth.se, 046-222 75 71

För mer information, kontakta också:
Leif Bryngfors, Leif.Bryngfors@kansli.lth.se”>Leif.Bryngfors@kansli.lth.se, 046-222 71 80,  0708-22 01 84 och Lise-Lotte Mörner, Lise-Lotte.Morner@kansli.lth.se”>Lise-Lotte.Morner@kansli.lth.se, 046-222 37 15, 0705-27 00 18

Läs mer om SI-metoden:
Supplement Instruction: Nationellt Utbildnings- och utvecklingscentrum.  
Studiegrupper – SI, Lunds universitet  

Bilder:
För gruppbilder på SI-studenter samt bild på Leif Bryngfors, mejla: kristina.lindgarde@kansli.lth.se”>kristina.lindgarde@kansli.lth.se

Fakta/ SI