Det handlar om zirconia (yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid), som i avhandlingens laboratoriestudier visat sig lämpat för kliniskt bruk i tandvården. Materialet passar bland annat som material i kronor och broar samt även som komponent i käkbensförankrade konstruktioner.
Keramer i allmänhet, det vill säga oorganiska, icke-metalliska material, har länge varit kända för sin höga vävnadsvänlighet, men de mekaniska egenskaperna och bristande hållfasthet har begränsat deras användning i tandvården. Det här materialet började utvärderas i ett utvecklingsprojekt vid tandläkarhögskolan i Umeå 1987, när man sökte alternativ till amalgam. Projektet resulterade i ett samarbete mellan Umeå universitetet och ett teknikutvecklingsbolag i Skellefteå. Där utvecklades ett komplett, datorbaserat system för att producera tandersättningar som tog fram det första godkända zirconiamaterialet för tandersättningar i världen.
I slutet av 1980-talet hade zirconia börjat nyttjas i ortopedisk sjukvård, som ersättning för höftledskulor, men för tandvården var det helt nytt. Eftersom ett tandmaterial ska klara stora påfrestningar av olika slag fanns det ett stort intresse för att utvärdera zirconia med frågeställningen om det skulle kunna fungera som ett tandersättningsmaterial och hur dess hållfasthet påverkades av dimensionering, tuggkrafter, påbränning av porslin, slipning och produktionsprocesserna.
Avhandlingen visar att zirconia påverkas av bland annat porslinspåbränning och att produktionsprocessen kan ha avgörande betydelse för materialets hållfasthet. Resultaten visar att zirconia har en stor potential som tandersättningsmaterial, och det är idag ett av de dominerande materialen i tandvården för ersättning av större tanddefekter.
Anders Sundh, som är uppvuxen i Robertsfors, är legitimerad tandläkare och bland annat verksam som tandläkare i Folktandvården i Västerbottens län. Han är också doktorand vid Institutionen för odontologi, enheten för odontologisk materialvetenskap, och kan nås på
mobil 070-591 23 07
e-post anders.sundh@denzir.com
Fredagen den 3 december försvarar Anders Sundh, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Zirconia as a biomaterial for odontological applications. Effects of composition and manufacturing processes on fracture resistance (Zirkoniumdioxid som biomaterial för odontologiskt användning. Sammansättningen och framställningprocessernas påverkan på dess hållfasthet).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor emeritus Krister Nilnér, Malmö högkola.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37578 [Ref 2]
Studien har genomförts av forskare på Högskolan Väst. De arbetar just nu tillsammans med romer i ett projekt som ska stärka romernas hälsa. Projektet går ut på att en grupp romer ska arbeta hälsofrämjande inom sina egna närsamhällen. Detta sker sedan de fått speciell utbildning inom ramen för projektet.
I anslutning till projektet har forskarna samlat information om hur romerna ser på sin egen hälsa och vad hälsa innebär för dem. 27 romer har intervjuats och 34 romer har lagt fram sina ståndpunkter i en workshop på temat.
– Studien visade överraskande att de mådde ganska bra, men det kan bero på att en stor del av personerna studerade på den romska folkhögskolan Agnesberg, så de var på väg bort från sitt utanförskap, säger Leena Eklund, universitetslektor i folkhälsovetenskap och en av forskarna bakom studien.
Romerna i studien hade olika bakgrunder. Några hade nyligen kommit till Sverige från det forna Jugoslavien. Bland informanterna fanns också svenska, finska och polska romer och resande.
– När vi frågade vad får dig att må bra, svarade alla att det viktigaste är att ha arbete, säger Leena Eklund.
Många har upplevt diskriminering som mobbning i skolan eller att inte bli insläppta på restauranger. Porten till arbetsmarknaden har ofta varit stängd för att de har för lite utbildning eller bär traditionell romsk klädsel. Forskarna frågade vilka strategier de använder sig av för att klara svårigheter i livet.
– Alla svarade att det är viktigt att jag har min familj, jag har väldigt starka band med min familj och familjen är inte bara föräldrar utan hela släkten, säger Leena Eklund.
Humor och religiös övertygelse var också viktiga faktorer för att tas med motgångarna i livet.
Studien presenterades som poster vid World Conference on Health Promotion 2010.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Leena Eklund, 0704-226222, leena.eklund@hv.se
Innan antibiotikans intåg var dödligheten i infektioner orsakade av pneumokockbakterier mycket hög. Nu ställer den fruktade bakterien läkekonsten inför nya svåra utmaningar genom att utveckla resistens mot antibiotika. Diana Karlsson – forskare vid Högskolan i Skövdes forskningscenter för Systembiologi – pekar i sin doktorsavhandling ut en möjlig väg att minska pneumokockernas spridning i samhället: Se till att förskolor inte har för stora barngrupper.
– I de simuleringar jag gjort sjunker mängden pneumokocker i samhället med nästan 80 procent om vi minskar medelstorleken på förskolans barngrupper från 16,7 till 13,4 barn per grupp säger Diana Karlsson.
Siffrorna 16,7 och 13,4 är inte valda av en slump. De motsvarar det genomsnittliga antalet barn i en svensk förskolegrupp 2006 och 1985.
Hög andel resistens
Barn i förskoleåldern bär ofta på pneumokocker utan att vara sjuka. Samtidigt konsumeras mycket av den antibiotika som skrivs ut i Sverige av just förskolebarn. Kombinationen av mycket bakterier och hög antibiotikaförbrukning leder till att andelen resistenta pneumokocker i gruppen av dagisbarn är hög.
I sin avhandling har Diana Karlsson undersökt hur spridningen av pneumokocker påverkas av en minskad antibiotikaanvändning. Resultatet visar att det totala antalet resistenta pneumokocker inte minskar någonting om antibiotikaförbrukningen går ned. Däremot minskar andelen pneumokocker som är resistenta.
– Det räcker alltså inte att bara minska förbrukningen av antibiotika för att begränsa förekomsten av pneumokocker. Vi måste kombinera detta med fler åtgärder som till exempel vaccinering eller en begränsning av storleken på förskolans barngrupper, säger Diana Karlsson.
Nätverksmodell
Diana Karlsson är systembiolog och datorn är hennes laboratorium. Hon har kommit fram till sina resultat genom att bygga en så kallad nätverksmodell. Detta är en datorbaserad miniatyrvärld där individers kontakter med varandra och därmed spridningen av pneumokocker kan simuleras.
Som en del av avhandlingen har Diana Karlsson också deltagit i en studie där prover från patienter med svåra pneumokockinfektioner har analyserats. Dessa prover samlades in i sydvästra Sverige under åren 1998 till 2001 av Birger Trollfors och Stefan Berg vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Analysen visar att situationen i sydvästra Sverige när det gäller resistens hos pneumokocker är relativt god. 90 procent av bakteriestammarna gick att behandla med de sex olika antibiotikatyper som ingick i studien.
– En anledning till detta är att antibiotikaförskrivningen i sydvästra Sverige fortfarande är relativt låg om vi jämför med andra delar av landet, avslutar Diana Karlsson.
För ytterligare information kontakta Diana Karlsson: 0500-44 86 35
Diana Karlsson
Disputerade den 12 november 2010 inom området Infektionsbiologi
Avhandlingens titel: Studies on emergence and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae
Avhandlingen lades fram vid Karolinska Institutet
När det kvinnliga könshormonetprogesteron bryts ned i kroppen bildas allopregnanolon. Det har en mycket stark effekt på GABA-systemet (GABA = Gamma-AminoButyric Acid, på svenska gammaaminosmörsyra, signalsubstans i ett av hjärnans signalsystem), vilket är inblandat i flera av hjärnans funktioner – bland annat regleringen av menscykeln och ägglossningsfunktionen. Man känner till att kroppens nivåer av allopregnanolon stiger när man är utsatt för stress och att stegrade nivåer också ses vid ätstörningar. Både hos stressade kvinnor och hos de med ätstörningar kan menscykelrubbningar och störd fruktsamhet ses.
Studien är gjord med doser av allopregnanolon som ger koncentrationer i kroppen som under graviditet. Doserna är högre än vad vi normalt ser under en menscykel eller vid stress och ätstörningar. Trots detta är det intressant att spekulera i om förändringar i allopregnanolonnivåerna i kroppen kan representera en länk mellan den menscykelrubbning och störd fruktsamhet som kan ses i dessa speciella fall. Hos kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom gav dock inte injektionen med allopregnanolon någon ytterligare påverkan. Det verkar således finnas olikheter i GABA-systemets funktion och känslighet mellan friska kvinnor och de med polycystiskt ovarialsyndrom.
Helena Hedström (född Pålsson) är uppvuxen i Sundsvall. Hon tog läkarexamen vid Umeå universitet 1995 och är nu specialist i gynekologi. Hon arbetade 1995-2001 på Gällivare sjukhus, och sedan 2001 på kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, tel 090-785 04 53, helena.hedstrom@obgyn.umu.se
Fredag 2 december försvarar Helena Hedström, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, sin avhandling med titeln GABA-steroideffekter hos friska försökspersoner och kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom (Engelsk titel: GABA-steroid effects in healthy subjects and women with polycystic ovary syndrome).
Disputationen inleds klockan 13.00 i Bergasalen, hus 27 (kvinna-barn-onkologihuset), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Ian Milsom, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49375
Varje år dör tusentals européer av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Att behandla patienter med resistenta bakterier kostar åtskilliga miljarder kronor per år i Europa enligt en nyligen publicerad rapport. Resistenta tarmbakterier som bildar så kallat ESBL (extended-spectrum beta-lactamas) är kända för att orsaka utbrott inom sjukvården, exempelvis inom intensivvård och nyföddhetsavdelningar. Ett långvarigt sådant utbrott ägde rum på Akademiska sjukhuset mellan 2005-2008 då över 300 patienter drabbades.
– De patienter som smittades hade ofta flera underliggande sjukdomar, ett stort omvårdnadsbehov och långa vårdtider där de behandlats med antibiotika, säger Birgitta Lytsy läkare på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Förutom omständigheter relaterade till patienterna har Birgitta Lytsy i sin avhandling identifierat andra faktorer som ökade risken för spridning av ESBL-bakterier. Patienter som vårdades på överbelagda avdelningar eller där personalen var underbemannade var mer utsatta.
– Handhygien hos både personal och patienter är avgörande för att förebygga att smittspridning.
Men för att uppnå det krävs att sjukhuspersonalen ständigt påminns och instrueras och att det finns tid för detta. Det är ytterst en resursfråga, säger Birgitta Lytsy.
Resultaten från Birgitta Lytsys avhandling visar också att resistenta tarmbakterier förändrar sig mycket snabbt. Därmed krävs det också resurser för att de mikrobiologiska laboratorierna ska kunna följa utvecklingen och ta fram metoder för att kontinuerligt övervaka de resistenta bakterierna.
För att hejda utbrott av resistenta bakterier krävs enligt Birgitta Lytsy ett nära samarbete mellan sjukhusledningen och alla inblandade nyckelfunktioner; mikrobiologiska laboratorier, lokala STRAMA-grupper, infektionskliniker, smittskyddsläkaren och vårdhygien. Dessutom behöver resurser tillföras som säkrar tillräcklig tillgång på vårdplatser, enkelrum för patienter och egna toaletter.
– Kortsiktiga besparingsåtgärder som nedskärning av vårdplatser och personal kan på längre sikt komma att fördyra vården eftersom det innebär en risk för smittspridning , säger Birgitta Lytsy.
Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet fredagen 3 december.
För mer information kontakta Birgitta Lytsy, E-post: birgitta.lytsy@akademiska.se
telefon: 018-611 39 03 eller 070-695 89 41
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Genom att studera hur konstnärer genererar, applicerar och kommunicerar kunskap genom individuellt drivna arbetsprojekt hoppas jag bidra till förståelsen av konstnärligt arbete och lärande i bredare mening, säger Jenny Sjöholm.
Konstnärerna i studien är alla verksamma i London. I sin analys utgår Jenny Sjöholm från arbetsbiografier och arbetsmaterial i deras ateljéer, såsom skissböcker, verktyg och objekt.
Hon visar hur skapandet av konst är en utforskande och kunskapsintensiv process som består av tre tydliga och geografiskt specifika arbetsfaser, nämligen ”erfarenheter i fält”, ”experiment i konstateljén” samt ”kommunikation på konstscenen”. Konstnärerna skapar och använder dessa arbetsplatser medvetet som strategiska resurser i sitt arbete.
Skapandet av konst sker i nära relation till skapandet av en karriär, menar Jenny Sjöholm. Konstnärer arbetar i projektform och är ofta egenföretagare, vilket sätter specifika ramar för hur och vart konstnärer utvecklar sin konst och vilken kunskap som behövs. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och inkludera de olika miljöer konstnärer använder sig av i sina arbetsprocesser, t ex det individuella skapande som sker i ateljén men också den interaktion och kommunikation som sker på konstscenen.
– Att vara företagare och att arbeta i temporära projekt är en arbetsform som inte bara karaktäriserar konstnärlig verksamhet, utan också kreativa och kulturella branscher i stort – och en individualisering av arbetet inom dessa sektorer sker i ökad takt.
Jenny Sjöholms avhandling bidrar till förståelsen av kunskap, strategier och miljöer denna fragmenterade arbetskraft använder sig av för att verka som professionella utövare.
För mer information, kontakta Jenny Sjöholm, mobil: 070-218 78 99, jenny.sjoholm@kultgeog.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Forskningen handlar om att hjälpa robotar att koppla ihop saker de ”känner till” med de objekt de ser i verkligheten, berättar Kevin LeBlanc, som presenterar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling i datavetenskap.
Om en robot får i uppdrag att hämta ett visst föremål krävs det att den kan känna igen föremålet utifrån en allmän beskrivning, vilket ofta inte är så lätt. Saker kan se väldigt olika ut från olika håll, och det kan till exempel vara svårt att definiera skillnaden mellan olika färger och former. Skillnader i utseende som ter sig självklara för våra ögon, är sällan lika uppenbara för en robot, och de kan vara förvånansvärt svåra att definiera.
Måste tala samma språk
– Målet är att skapa rätt förutsättningar för att roboten ska kunna lista ut om till exempel en bok, mugg eller flaska som den fått i uppgift att hitta verkligen är densamma som det föremål den tror sig känna igen med hjälp av sina sensorer.
Det är därför mycket viktigt hur man presenterar information, så att den blir så användbar som möjligt för roboten. Och om den behöver hjälp från andra robotar eller agenter i omgivningen måste de ”förstå” varandra, det vill säga, de måste tala samma språk. Ett väl fungerande utbyte av information skapar möjligheter att lösa allt mer komplicerade uppgifter.
– Därför har vi valt att använda allmänna och flexibla metoder för att återge information, i stället för att använda något som bara fungerar för en specifik applikation. På så sätt blir det lättare att återanvända både design och kod, vilket sparar i längden både tid och pengar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kevin LeBlanc, 0734-346577.
– Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelse för studenternas möjlighet eller hinder att delta i högre utbildning säger Marianne Björn Milrad. I avhandlingen har Marianne Björn Milrad gjort en kartläggning av hur det ser ut på svenska högskolor när det gäller stöd till studenter med funktionsnedsättning. Representanter från högskolorna som universitetslärare och samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt studenter med dyslexi har delat med sig av sina erfarenheter.
Resultatet visar på en något motstridig bild. Högskolorna har relativt god tillgänglighet när det gäller information på sina hemsidor. Där står till exempel att de erbjuder stöd i form av tekniska och pedagogiska resurser. Lärarna, samordnarna och några av studenterna ger delvis en annan bild av hur det faktiskt ser ut. De visar på avsaknad av stöd samt bristande tillgänglighet och möjlighet till delaktighet. Analysen visar att bristerna medför att studenter med dyslexi riskerar att misslyckas med sina studier eller i alla fall behöva längre tid än kurskamraterna. I den avslutande diskussionen påpekar författaren att det finns ett behov av att utifrån ett miljörelativt perspektiv kartlägga de situationer som studenter med dyslexi möter på högskolan för att se om miljön är tillgänglig eller ställer upp hinder, samt om det finns möjlighet till delaktighet för dessa studenter.
Marianne Björn har sedan tidigare en magisterexamen i pedagogik från Uppsala universitet och en högskoleingenjörsexamen i datateknik från Ingenjörshögskolan i Jönköping. Forskarstudierna har bedrivits vid Linnéuniversitetet i Växjö under handledning av docent Christer Jacobson.
Avhandlingen ”Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning” försvaras den 26 november 2010 kl.13.00, i sal Weber, Linnéuniversitetet, Växjö. Fakultetsopponent är professor Åke Olofsson, Umeå universitet
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marianne Björn, telefon: 0470-708093 eller e-post: marianne.bjorn@lnu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Linnaeus University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: lupress@lnu.se.
Ska undervisning enbart handla om resultatinriktad inlärning eller får den också beröra känslor? Det är en frågeställning KTH-läraren Dilian Gurov söker svar på.
– Det finns idag en föreställning om att konst och vetenskap inte har något med varandra att göra. Och att känslor inte spelar någon roll i undervisning och vetenskap. Vi tycker att det är fel. Känslor spelar stor roll, kanske inte direkt i inlärning, men för upplevelsen och att minnas, säger Dilian Gurov, universitetslektor i teoretisk datalogi på KTH.
Han menar att lärarna som anstränger sig och lägger ner extra tid på känslor och det estetiska i en lektion, de får också åhörarna att uppleva och minnas materialet bättre.
– Om du om fem år frågar studenterna om vilken föreläsning som de kommer ihåg, så kommer förmodligen en av dem vara logikföreläsningen i KTH:s reaktorhall. Och att använda sig av upplevelser och estetik kan också ge en förståelse för ämnet på en annan nivå än tidigare, säger Dilian Gurov.
Men det stannar inte där. Om föreläsningen är en upplevelse, kommer det också att stimulera till vidare inlärning.
– Det betyder att studenten när hon eller han kommer hem tar upp logikboken och läser vidare. Underhållningen ger upphov till ett självständigt intresse, säger Dilian Gurov.
Han fortsätter med att berätta att undervisningen i dagsläget är experimentell.
– Vi vet inte exakt hur den nya undervisningssättet fungerar ännu, och jag säger inte heller att formatet vi provat nödvändigtvis är det bästa, men det bidrar helt klart till någonting positivt, säger Dilian Gurov.
Idén med att göra en ny typ av föreläsning dök upp i filosofiska samtal mellan Dilian Gurov och Teater Giljotins direktör Rikard Borggård på Svarta havets stränder förra året (2009). Grunduppfattningen är att vårt moderna samhälle har tappat de antika grekernas idé om människan som en helhet bestående av kropp, medvetande och själ.
Samarbetet mellan KTH och Teater Giljotin i form av annorlunda föreläsningar är tänkt att fortsätta, och båda parter söker för närvarande ekonomiskt stöd.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Dilian Gurov på 08 – 790 81 98 eller dilian@csc.kth.se.
Minskningen av trötthet var särskilt framträdande hos dem som led av kroniska sjukdomar före pensioneringen, men observerades även hos friska.
– Studien visar att många äldre i arbetslivet lider av trötthet och psykisk ohälsa. Det goda är att besvären minskar kraftigt vid pensioneringen. Med tanke på att vi sannolikt kommer att tvingas arbeta längre upp i åldrarna i framtiden är det emellertid oroande att så många verkar bli så trötta av att arbeta redan vid 55 års ålder, säger docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och ansvarig för studien.
Studien är gjord i ett franskt företag men paralleller kan dras till Sverige då mycket påminner om svenska förhållanden. Till exempel ett medvetet arbetsmiljöarbete och goda sociala förmåner.
– Det är svårt att tro att inte också svenskar, som arbetar längre än fransmännen, skulle bli trötta av att arbeta. Politikerna behöver nog fundera över om det inte behövs fler åtgärder än att höja pensionsåldern för att fler ska kunna arbeta produktivt efter 65 års ålder med bibehållen hälsa, säger Hugo Westerlund. Redan idag är det förstås många som arbetar längre än till 65 utan besvär, men för att fler ska kunna göra det behövs nog betydande anpassningar av arbetslivet utifrån de äldres förutsättningar.
Om studien
GAZEL är en prospektiv kohortstudie av anställda i det franska gas- och elbolaget EDF-GDF. Den aktuella studien omfattade 11 246 män och 2 858 kvinnor i GAZEL som gick i ordinarie pension mellan 1990 och 2006 och som hade besvarat minst en årlig enkät före och en efter pensioneringen (de som pensionerades av hälsoskäl togs bort från studien). Genomsnittlig pensionsålder var 54,8 år. Kronisk bronkit och astma, diabetes, hjärtsjukdomar och stroke samt mental trötthet och fysisk trötthet mättes årligen med enkäter under den 15-åriga observationsperioden (sju år före till sju år efter pensionering). Depressiva symtom mättes vid fyra tidpunkter.
Studien genomfördes av ett internationellt team lett av docent Hugo Westerlund.
Ytterligare information
Hugo Westerlund, docent, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Tel: 08-5537 8926
E-post: hugo.westerlund@stressforskning.su.se
Sofia Lagergren, informationsansvarig, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Tel: 08-5537 8940
E-post: sofia.lagergren@stressforskning.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Depression är det vanligaste psykiska funktionshindret bland äldre såväl globalt som i Norden. Forsmans senaste studie belägger att om meningsfulla sociala aktiviteter, anpassade efter de äldres individuella förmåga, behov och preferenser beaktas vid planeringen av äldreservice förebyggs depression.
– I och med att andelen äldre i befolkningen ökar bör arbetet med detta folkhälsoproblem prioriteras, menar Anna Forsman som är doktorand vid NHV och forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.
– Däremot visade studien ingen samlad signifikant effekt beträffande interventioner med fokus på fysisk träning, träning i bemästringsstrategier, stödgrupper, minnesträning eller insatser med kombinerat innehåll, påpekar Forsman.
Den finns inte tillräcklig mycket forskning baserad på kontrollerade studier (evidensbaserad), om psykosociala insatser för att förebygga depression hos äldre.
– Mer forskning behövs och inriktas på sociala aktiviteter som är den mest effektiva interventionsformen, fortsätter Anna Forsman.
Litteraturöversikten och metaanalysen bygger på systematiska litteratursökningar i 11 elektroniska databaser fram till oktober 2009. Därmed har evidensbaserad kunskap och god praxis för hur man kan förebygga depression hos äldre och hur äldres psykiska hälsa kan främjas getts en översikt. Studien genomfördes inom ramen för det EU-finansierade projektet DataPrev.
Titel: Psychosocial Interventions for the Prevention of Depression in Older Adults:
Systematic Review and Meta-Analysis
Länk till artikeln: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20935250
Kontaktinformation
Anna Forsman
Doktorand Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg
Forskare THL Institutet för hälsa och välfärd, Vasa, Finland
tel. +358 6 323 1734
e-post: anna.forsman@thl.fi
Uppsalaforskare har utvecklat en ny teknik för att ta fram rent DNA och RNA från många vävnadsprov på en gång. Tekniken, som presenteras idag i en artikel i tidskriften Chemical Communications, kan leda till bättre cancerdiagnostik och behandling.
Ett problem inom cancerdiagnostik och cancerforskning idag är att det saknas bra metoder för att i stor skala bearbeta prover från cancertumörer.
– För att avgöra vilka tumörer som har stor chans att hämmas av vissa läkemedel krävs genetiska analyser av varje enskild tumör. Vår metod ger rent DNA och rent RNA från samma tumörprov och är dessutom upp till hundra gånger snabbare än tidigare metoder, säger Tobias Sjöblom, docent vid institutionen för genetik och patologi och huvudansvarig för studien.
Det är möjligheten till storskalighet som gör den nya metoden unik. Metoden ska nu börja användas i Uppsala och kommer att göra det möjligt att vidareutveckla diagnostiken samtidigt som cancerforskningen får ett mycket viktigt verktyg. Den kommer bland annat att användas i universitetets strategiska cancerprojekt, U-CAN, för att ta fram biomolekyler från tumörer från cancerpatienter i Uppsala.
Artikelreferens: Chem. Commun., 2011, Advance Article, DOI: 10.1039/C0CC02248A
Läs mer på Chemical Communications [Ref 1] webb.
För mer information kontakta Tobias Sjöblom, 018-471 50 36, 070-167 90 39, tobias.sjoholm@genpat.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Forskare vid SLU i Umeå har satt upp flera hundra pärluggleholkar i barrskogarna i Västerbottens inland. Därefter har de besökt samtliga holkar flera gånger varje vår för att räkna fågelägg och ringmärka ungar. Nu visar resultaten att antalet häckningar har minskat gradvis och med totalt mer än 75 procent sedan år 1980.
– Pärlugglan lever nästan uteslutande på sork. Därför följer antalet pärlugglor tillgången på sork, som normalt varierar med många sorkar vart tredje eller fjärde år och få sorkar däremellan, säger Birger Hörnfeldt som är professor vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.
Det forskarna nu ser är att det är färre pärlugglor som häckar även vid god sorktillgång.
– I år har vi exempelvis bra med sork i markerna, men ändå har vi bara häckning i nio procent av holkarna. Det kan jämföras med början på 1980-talet då andelen bebodda holkar var cirka 45 procent, säger Birger Hörnfeldt.
En trolig förklaring är att det skett en generell nedgång i antalet sorkar på våren under de senaste trettio åren. Denna nedgång beror i sin tur förmodligen främst på varmare vintrar, men delvis även på skogsbrukets förändring av landskapet.
– Anledningen till att vi fortsätter driva det här projektet är inte bara för att vi vill följa pärlugglans förekomst i markerna. Pärlugglands beståndsutveckling visar också hur det kan gå för andra arter som är beroende av sork för sin överlevnad, säger Birger Hörnfeldt.
Kan bli rödlistad
ArtDatabanken sammanställer vart femte år den svenska rödlistan, som tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige. De känner till att även ornitologer rapporterat att pärlugglan mer eller mindre försvunnit som häckfågel i vissa områden.
– Vid nästa rödlistningstillfälle kommer vi att ha tillgång till mer data för pärlugglan. Därför kan den då bli föremål för rödlistning om den hittills observerade minskningen fortsätter, säger Martin Tjernberg som är fågelexpert på ArtDatabanken.
Kontaktinformation
Kontakt:
Birger Hörnfeldt (birger.hornfeldt@vfm.slu.se), 090–786 82 68, mobil 070–552 53 28, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.
Verksamheten anknyter till program Klimat, Skog (Vilt) och Biologisk mångfald inom SLU:s miljöanalys.
Doktoranden Malinda Andersson vid sociologiska institutionen har studerat bilden av internationell adoption som den framträder i texter inom områdena utredning, socialt arbete, utbildning och familjerådgivning. Syftet med hennes avhandling är att ta reda på vilken kunskap om internationell adoption som anses relevant och vilka perspektiv på familjetillhörighet och nationstillhörighet som återskapas i texterna.
Malinda Andersson kommer i sin avhandling fram till att texterna följer en ”blodets och rötternas logik”.
– Med det menar jag att det läggs en stor vikt vid ursprung. Internationellt adopterades tillhörighet framhålls primärt vara knuten till födelseplatsen och den biologiska familjen, säger Malinda Andersson.
Hennes studie visar att internationellt adopterade tillskrivs en splittrad identitet och blir rådda att underhålla kopplingen till sitt ursprung. I förhållande till adoptivfamiljen blir ursprunget en potentiell källa till konflikt. Det tas för givet att inre och yttre olikhet mellan barn och föräldrar försvårar anknytningen. Att söka psykologiskt stöd för att som adoptivförälder handskas med detta framhålls som ett sätt att ta ansvar. Internationellt adopterades ursprung tenderar också att exotiseras och framhållas som en mångkulturell resurs, både för enskilda familjer och för hela det svenska samhället.
Även om bilden av internationell adoption är problemorienterad i texterna, så framstår adoption som verksamhet mer som ett skydd för barnet än som en risk. Här framträder en bild av Sverige som ett modernt och jämställt land med resurser att ta hand om utsatta barn.
– Men genom att beskriva adopterade och adoptivfamiljer som annorlunda upprätthåller den etablerade berättelsen både den biologiska familjenormen och den vita svenskhetsnormen, säger Malinda Andersson.
Disputationen äger rum vid Uppsala universitet fredagen 26 november 2010.
För mer information kontakta Malinda Andersson, malinda.andersson@soc.uu.se, telefon 018 471 11 96 eller 0708 921247.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det finns nu moderna tekniker som gör det möjligt att studera embryon i fossila ägg på en fantastisk detaljnivå utan att öppna dem. Det ger oss en unik möjlighet att studera fosterutvecklingen hos dessa utdöda giganter. I detta projekt är vi speciellt intresserade av utvecklingen av fågellika egenskaper, säger Martin Kundrat, forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och ledande expert på dinosaurieembryon.
Fåglarna utvecklades från rovdinosaurier för ungefär 150 miljoner år sedan: man kan säga att de är de enda nu levande dinosaurierna. Just utvecklingen från landlevande dinosaurier till flygande fåglar var ett av de mest revolutionerande stegen i ryggradsdjurens utvecklingshistoria. De senaste tio åren har många nya upptäckter gjorts, delvis med hjälp av nya tekniker som olika typer av röntgenscanning. Uppsalaforskarna hoppas nu få bättre kunskap om fåglars ursprung och deras egenskaper idag.
– Vi hoppas till och med kunna dra slutsatser om utvecklingen av dinosauriernas DNA, något som hade varit helt omöjligt för några år sedan, säger Martin Kundrat.
Projektet sker i samarbete med Museo Argentino de Ciencias Naturales och området i Patagonien är ett av världens rikaste på fossila dinosaurier. Under krita (145-65 miljoner år sedan) beboddes just den här regionen av några av de största köttätare och växtätare som världen någonsin skådat. Sydamerika var på den tiden en jättestor ö, helt separerad från andra kontinenter, vilket ledde till att djur och väster utvecklades oberoende av vad som skedde på andra landmassor.
Vad forskarna hoppas på mer än något annat är att finna fossila dinosaurieägg med bevarade embryon inuti. I så fall är planen att föra dem till ESRF-synkrotronen i Grenoble i Frankrike, där deras innehåll kan studeras i mycket stor detalj med en speciell typ av tomografi (skiktröntgen) utan att de öppnas eller skadas på något sätt. Detta kommer att möjliggöra jämförelser mellan dinosauriernas embryoutveckling och den hos t.ex. nu levande fåglar och krokodiler.
Man har även nyligen börjat hoppas på att kunna dra slutsatser om storleken på dinosauriers genom (d.v.s. den totala mängden DNA i varje cell) genom att med synkrotrontomografi närstudera och mäta de små hålrummen i benet där bencellerna låg. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan storleken på cellerna och mängden DNA per cell hos dagens djur. Nutidens fåglar har ovanligt små genom jämfört med andra ryggradsdjur: forskarna hoppas kunna avgöra om det här draget redan fanns hos dinosaurierna.
Professor Per Ahlberg, som leder forskargruppen vid institutionen, är entusiastisk över projektet.
– Det är ett stort privilegium att få vara med och studera detta helt unika material tillsammans med den argentinska forskargruppen. Vi är väldigt glada att vi fick inbjudan, säger han.
För mer information kontakta: Martin Kundrat, martin.kundrat@ebc.uu.se (befinner sig utomlands) eller forskningsledare professor Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41, per.ahlberg@ebc.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
DNA som hittas på en brottsplats är ofta nedbrutet och förekommer i mycket små mängder. Dessutom finns alltid en risk att bevisen blandats med andra individers DNA vilket försvårar analyser av biologiska bevis och nya effektiva metoder är därför önskvärt.
Doktoranden Hanna Edlund vid institutionen för genetik och patologi presenterar i sin avhandling studier i vilka nya metoder utvärderats för känsligare och effektivare DNA analyser i brottsutredningar.
I en av studierna har delar av Y kromosomen (som bara män har) analyserats på ett nytt sätt. Y- kromosomanalys är speciellt användbart vid våldtäktsfall där det ofta förekommer blandat DNA mellan förövaren och offret. Den nya tekniken som använts kan ge information om manligt bidrag och ett lite högre bevisvärde än äldre analyser.
Vid analyser av bevis som innehåller mycket små mängder och nedbrutet DNA kan en specialanalys som baseras på DNA som finns i cellernas mitokondrier användas. (Mitokondrierna fungerar som cellens energi kraftverk.) Mitokondrie-DNA förekommer i många fler kopior än det DNA som finns i cellkärnan. Därför är mitokondrie-DNA speciellt användbart på material som t.ex. tappade hårstrån och ben, vilka ofta innehåller för lite DNA för att kunna analyseras med rutinmetoderna. Den här metoden lämpar sig också vid släktskapsanalyser eftersom det nedärvs på mammans sida.
En metod som fungerar på ett gammalt nedbrutet material är god indikation på att den även fungerar för analyser av bevismaterial i brottsutredningar. Ett exempel på en sådan studie är en DNA identifiering av Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina som nu utförts. Ytterligare en studie visar på en metod för att utvinna så mycket DNA som möjligt ur ett prov samtidigt som man får bort DNA från andra individer (kontaminerande DNA). Här har tester utförts för utvinning av DNA på ett gammalt nedbrutet kranium och ett armbågsben.
Avhandlingen läggs fram fredagen 26 november 2010.
För mer information kontakta Hanna (Styrman) Edlund, e-post: hanna.edlund@genpat.uu.se telefon: 018-471 48 01 eller 070-441 66 58
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
