Forskningsfartyget Nathaniel B. Palmer (NBP) befinner sig just nu i närheten av den Antarktiska halvön och isbrytaren Oden lämnade hamnen i Punta Arenas i södra Chile i går. Om drygt en vecka kommer fartygen att mötas i Amundsenhavet. NBP fortsätter därefter att studera det öppna området mellan land och havsis, den så kallade polynian, vilket är ett högintressant forskningsområde så tidigt på säsongen då den biologiska aktiviteten är som störst. Oden kommer främst att arbeta i istäckta vatten.
– Det pågående svensk-amerikanska samarbetet kring Antarktisforskning når sin höjdpunkt denna säsong med den unika två-skeppsexpeditionen i Södra ishavet, säger Björn Dahlbäck, Polarforskningssekretariatets föreståndare. Vi ser fram emot en fortsatt utveckling av detta framgångsrika partnerskap i polarområdena.
De svenska forskarna kommer från Göteborgs, Stockholms och Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola, Naturhistoriska riksmuseet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Ombord på isbrytaren Oden finns även Caroline Gennser, lärare från S:ta Ragnhildgymnasiet i Södertälje, antagen till Polarforskningssekretariatets lärarprogram.
Läs mer om expeditionen Oden Southern Ocean 2010/11, här finns även rapporter och bilder: http://www.polar.se/expeditioner/swedarp2010_11/rapport/oso.html [Ref 1]
Läs mer om lärarprogrammet: www.polar.se/lararprogram [Ref 2]
Följ isbrytaren Oden (position, meteorologiska och oceanografiska data) i realtid: www.smhi.se/oden [Ref 3]
– Med Greenalytics introducerar vi ett miljötänk för webbplatser, säger Jorge Zapico, forskare på KTH:s Centre for Sustainable Communications, CESC.
Hans applikation avslöjar vilka utsläpp infrastrukturen bakom webben genererar.
Elförbrukningen från servrar, routrar och från användarna, det vill säga de som surfar in på en webbplats, påverkar klimatet, särskilt i länder med hög andel kolkraft i elmixen.
Enligt Greenalytics står KTH:s webbplats, som är bland de 100 största sajterna i Sverige, för sju ton koldioxid varje år. Det motsvarar klimatpåverkan från 40 000 kilometers bilåkning eller 70 timmars flygresande.
Greenalytics är en så kallad mashup som sammanställer information från olika källor och beräknar ett resultat i realtid. Den använder sig av statistisk från Google Analytics, ett av världens mest använda analysverktyg som mäter hur många besökare en webbplats har, och av aktuell miljödata från bland annat KTH-forskning.
– I min forskning vill jag illustrera vilka möjligheter som finns när databaser öppnas upp och tillhandahåller data i standardiserat format som i sin tur kan kopplas till miljödata. Vet man om en produkts klimatpåverkan kan man också minska den, säger Jorge Zapico.
Jorge Zapico ger slutligen tips på hur man kan minska webbens klimatutsläpp.
– Varifrån elen till servern kommer är den viktigaste aspekten som lätt går att påverka. Välj en server som ligger i ett land med bra elmix som Sverige. Om servern drivs av miljömärkt el är det ännu bättre. Det är också viktigt att bygga lätta webbplatser som inte behöver ladda tungt innehåll.
Här är Greenalytics webbplats
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller
bhuber@kth.se.
Partiklar som rivs upp av dubbdäck har en direkt påverkan på proteiner i kroppens immunförsvar. Det framgår av en studie vid Linköpings universitet som därmed ger en möjlig förklaring till de hälsofarliga effekterna av att andas in sådana partiklar.
Forskare i Arbets- och miljömedicin under ledning av Anders G. Ljungman har tidigare visat att partiklar från dubbdäck kan orsaka ett antal inflammatoriska händelser i makrofager, som är frontsoldater i vårt immunförsvar. Deras uppgift är att angripa främmande ämnen som försöker ta sig in i kroppen, inte minst via luftvägarna.
I en artikel i tidskriften Chemical Research in Toxicology rapporterar de nu den första detaljerade undersökningen av hur makrofagernas proteiner reagerar när de exponeras för partiklar från vägbanorna.
-Våra resultat ger ytterligare argument för att begränsa effekterna av dubbdäcksanvändning och en bättre förståelse av sambanden mellan luftburna partiklar och hjärt- och lungsjukdomar, säger Anders G. Ljungman.
Av tio analyserade proteiner minskade sju medan tre ökade. De som ökade var proteiner som är förknippas med inflammationer, de som minskade var sådana som tvärtom är inblandade i anti-inflammatoriska processer och andra viktiga cellfunktioner.
Resultaten är betydelsefulla eftersom inflammationer spelar stor roll vid hjärt- och lungsjukdomar.
Studien utfördes i laboratoriemiljö med mänskliga vita blodkroppar som differentierats till makrofager av samma typ som finns i lungblåsorna. De utsattes för partiklar, 4 till 8 mikrometer i diameter, av asfalt och granit som rivits upp i en vägsimulator. Efter 18 timmar analyserades proteinerna med hjälp av elektrofores och masspektrometri.
Artikel: Wear particles from studded tires and granite pavement induce pro-inflammatory alterations in human monocyte-derived macrophages: A protein study av Helen Karlsson, John Lindblom, Bijar Ghafouri, Mats Lindahl, Christer Tagesson, Mats Gustafsson och Anders G. Ljungman. Chem. Res. Toxicol. ASAP, December 2010. http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/tx100281f
Kontakt:
Anders G. Ljungman, docent, Arbets- och miljömedicin
010-103 14 81, anders.ljungman@liu.se
Socialtjänstens individ- och familjeomsorgen (IFO) har som uppgift att ge enskilda människor eller familjer stöd, vård och viss behandling. På 1980-talet jobbade en stor del av personalen med de flesta arbetsuppgifter som mötet med en klient kan medföra. Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, har i sin avhandling undersökt hur arbetet organiseras idag inom landets kommuner. Han visar att klienter numera oftast möter personal som bara sysslar med en viss problematik, till exempel missbruk, ekonomiska svårigheter eller barn som far illa.
– De flesta klienter måste därför träffa flera specialiserade socialarbetare, och ingen av dem har ett helhetsansvar eller kunskap om klientens hela situation, säger Marek Perlinski.
Han menar att denna utveckling inte följer intentionerna i socialtjänstlagens förarbeten, som genomsyrades av en idé om helhetssyn. Dessutom har Högskoleverket tagit ställning för en mer generaliserad socionomutbildning.
– Lite drastiskt uttryckt kan man säga att socialtjänstlagen och socionomutbildningarna eftersträvar socialarbetare med bred professionell kompetens, medan kommunerna föredrar en organisation med mycket specialiserade arbetsuppgifter, säger Marek Perlinski.
Han har också genomfört en djuplodande fallstudie av tre kommuner med olika grader av specialiserade IFO-organisationer. Marek Perlinski anser att en specialiserad organisation skapar en mängd hinder för bra klientrelationer. Till exempel kan flera socialarbetare vara involverade på var sitt håll med samma klient, och samarbetet mellan olika avdelningar fungera dåligt.
I studien framkommer också att socialarbetares klientarbete oavsett organisation fortfarande domineras av ospecifika metoder, där erfarenhet från praktiken och allmän professionell kompetens värderas högt. Marek Perlinski menar att resultaten understryker vikten av praktisk erfarenhet, ”klinisk intuition” och professionell expertis i klientarbetet.
Många kommuner strävar efter en ännu mer specialiserad socialtjänst med ännu fler specifika arbetsmetoder. Förhoppningen är att utvecklingen mot en sådan så kallad evidensbaserad praktik (EBP) ska leda till en effektivare och billigare socialtjänst. Denna strävan ifrågasätts av de socialarbetare som ingår i Marek Perlinskis studie. De menar att EBP inte automatiskt leder till en bättre och effektivare socialtjänst och nöjdare klienter, utan snarare tvärtom riskerar att skada arbetsalliansen mellan socialarbetare och klienter.
– Man kan skönja en konflikt mellan socialarbetarnas professionella engagemang, och kommunernas syn på socialtjänsten som en förvaltning, avslutar Marek Perlinski.
Fredagen den 10 december försvarar Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Skilda världar – specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Staffan Höjer, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marek Perlinski
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Telefon: 090- 786 71 86
E-post: marek.perlinski@socw.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]
– Även om bearbetade celler inte kan utföra samma jobb som en riktig dator, så öppnar vår studie för att bygga komplexa konstruktioner av sådana celler. I framtiden förväntar vi oss att liknande cell-till-cell-kommunikationssystem kan tillämpas i den mänskliga kroppen, för att upptäcka förändringar i hälsotillstånd, bidra till att bekämpa sjukdomar i ett tidigt skede eller fungera som biosensorer för att upptäcka föroreningar kopplat till förmågan att bryta ner farliga ämnen i miljön, säger Kentaro Furukawa på Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom studien.
Syntetisk biologi är ett relativt nytt forskningsområde, som kombinerar biologi och teknik. Ett användningsområde är design av biologiska system som inte finns i naturen. Till exempel har forskare framgångsrikt konstruerat en mängd olika konstgjorda kopplingar inom genetiskt modifierade celler, till exempel strömbrytare, oscillatorer och sensorer.
Vissa av dessa artificiella nätverk kan vara användbara för industriella eller medicinska tillämpningar. Trots en stor potential för dessa konstgjorda kopplingar, har det hittills funnits många tekniska begränsningar. Den huvudsakliga orsaken är att de artificiella systemen i enstaka celler sällan fungerar som förväntat, vilket har stor påverkan på resultatet.
Med hjälp av jästceller har forskarlaget vid Göteborgs universitet nu byggt syntetiska kretsar som bygger på en genreglerad kommunikation mellan celler. Jästcellerna har modifierats genetiskt så att de kan känna av sin omgivning utefter bestämda kriterier och därefter skicka signaler till andra jästceller genom att utsöndra molekyler. På detta sätt kan de olika cellerna kombineras som legobitar för att bygga mer komplexa kretsar. Genom att använda en uppsättning av jästceller med olika genetiska modifieringar är det möjligt att utföra mer komplicerade ”elektroniska” funktioner än om man använt sig av endast en sorts celler.
Forskarlaget vid Göteborgs universitet leds av professor Stefan Hohmann, och består därutöver av Kentaro Furukawa och Jimmy Kjellén.
Artikeln Distributed biological computation with multicellular engineered networks, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature den 8 december, har tillkommit i samarbete med två spanska forskarlag från Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Arbetet är en del av EU-projektet CELLCOMPUT.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Professor Stefan Hohmann, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 360 8488
stefan.hohmann@gu.se
Doktor Kentaro Furukawa, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2598
kentaro.furukawa@cmb.gu.se
Jimmy Kjellén, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2549
jimmy.kjellen@cmb.gu.se
Bildtext: Biologiska datorer kan bli verklighet i framtiden. Foto: Göteborgs universitet
Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen bland män i hela världen. Kostens betydelse för både uppkomst och utveckling av prostatacancer har länge diskuterats och man har studerat olika kostkomponenter, t.ex. vitamin E, fettsyror, selen och fytoöstrogener. Endast ett fåtal studier har utvärderat betydelsen av fullkorn.
Fullkorn innehåller många bioaktiva ämnen, t.ex. B-vitaminer, mineraler, kostfibrer, fenolsyror och fytoöstrogener. Ett högt intag av fullkorn har konsekvent visat sig minska risken för flera kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.
Fullkorn minskar insulinutsöndring
Fullkorn och kli av råg har i en rad studier på människa visat sig minska insulinutsöndringen efter måltid jämfört med andra spannmålsprodukter med samma fiberhalt. En hög insulinutsöndring i samband med måltid kan öka risken för typ 2-diabetes och studier har visat att det finns ett samband mellan höga insulinkoncentrationer i blodet och risk för att dö i prostatacancer.
Fullkorn och kli av råg har på djur med prostatacancer gett minskad tumörtillväxt samt lägre psa-värden*. Endast en liten pilotstudie har gjorts för att studera effekterna av rågkli på män med prostatacancer. Därför har forskare vid SLU, universitetssjukhuset i Örebro och Umeå universitet gjort en större studie där 17 försökspersoner med prostatacancer fick äta först en kost baserad på fullkorn och kli av råg (mjukt bröd, knäcke, gröt och flingor) under 6 veckor, och sedan kontrollprodukter av siktat vetemjöl med tillsatt cellulosa under lika lång tid. Båda dieterna motsvarade hälften av det dagliga energiintaget.
Insulin kan påverka cancerutvecklingen
PSA-värdet i blodet visade sig efter sex veckors rågdiet vara 14 procent lägre än efter vetedieten, vilket kan indikera en hämmad tumörtillväxt.
Dessutom var insulinhalterna lägre i blodet och i urinen efter rågdieten. Forskarna tror att rågens dämpande effekt på prostatacancers tillväxt har att göra med denna minskade exponering för insulin. Det finns också teorier om att de östrogenliknande ämnena i råg kan motverka tumörtillväxten.
*PSA betyder prostataspecifik antigen. Det är ett protein som brukar öka när en prostatatumör växer.
Mer information
Rye whole grain and bran intake compared with refined wheat decreases urinary C-Peptide, plasma insulin, and prostate specific antigen in men with prostate cancer. http://jn.nutrition.org/content/140/12/2180 [Ref 1]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Rikard Landberg, 018-67 20 46, Rikard.Landberg@slu.se
Ingen annan bankett drar till sig världens blickar som Nobelbanketten. Som mest har antalet gäster varit uppe i nästan 1 500. Maten är minutiöst förberedd och serverad och råvarorna utpräglat svenska.
– Detta för att hedra en man som enligt sägnen endast tyckte om plättar med sylt från den svenska matkulturen, säger Ulrica Söderlind, forskare på Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet.
Boken handlar om den middag som följde på den allra första prisutdelningen år 1901 och som med tiden kommit att växa till en bankett. Den utpräglat manliga festen ändrade karaktär 1909 när författarinnan Selma Lagerlöf fick litteraturpriset.
Ulrica Söderlind presenterar kort testamentet som är grunden för prisen och beskriver sedan vilka faktorer som är avgörande för människors mat- och dryckesval genom livet.
Ett kapitel handlar om mat- och dryckeskulturen i de länder som fått Nobelpris. Därefter tar Banketten vid. Ulrica Söderlind ger en bild av det enorma arbete som läggs ner bakom kulisserna inför och under tillställningen. Hon presenterar och analyserar Nobelstiftelsens menyer den 10 dec och även hovets menyer för pristagarna den 11 dec. Det avslutande kapitlet handlar om god mat och god konversation.
Boken finns även på svenska: Nobels middagar – banketter, festligheter och pristagare under hundra år (Carlssons).
För omslagsbilder och referensexemplar, kontakta press@su.se eller 08-16 40 90.
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Ulrica Söderlind, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet
Tel: 08-16 11 58
Mobil: 073-704 21 31
E-post: Ulrica.Soderlind@ekohist.su.se
Lökväxter har odlats ända sedan medeltiden i Sverige, men många av dem försvann från handeln efter andra världskriget och levde kvar i okända trädgårdar. Nu har de återupptäckts och samlats i en ny bok.
”Dagny bor utanför Trollhättan. I samma bygd bodde familjen Hansson. De odlade en mörk röd dahlia som kan härledas bakåt till år 1919.” Så skriver en av de tusentals brevskrivare som hört av sig till POM – Programmet för odlad mångfald – sedan de nationella kulturväxtinventeringarna började 2002. I den senaste inventeringen Lök- och knöluppropet har över 1300 växter rapporterats in till programmet, växter som sannolikt skulle ha försvunnit för gott om de inte samlats in och dokumenterats. Bland annat har över 80 sorter av dahlia kommit in, vissa av dem över 100 år gamla.
– Generationen med kunskap och intresse för fritidsodling håller på att försvinna, och med den en stor del av vår biologiska mångfald och vårt kulturarv, säger Karin Persson som har lett inventeringen.
Växter med kulturhistoria
De första lökväxterna som introducerades i landet var troligen påskliljan, snöklockan och madonnaliljan. Andra populära lökväxter såsom hyacinter, morgonstjärna, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. Det var i mitten av 1800-talet som försäljningen av växter via kataloger kom igång, och i början av 1900-talet fanns det en uppsjö av arter och sorter till försäljning. Många av dessa växter försvann efter andra världskriget från handel och kan idag vara helt försvunna om de inte finns kvar i någons trädgård.
Många gånger fick man en lök eller knöl av grannar, vänner eller släktingar. På så sätt spreds vissa sorter inom ett område. Många av växterna har fått egennamn uppkallade efter en person, gård eller plats.
– Dessa växter har både en rik kulturhistoria och en genetisk mångfald som är viktig att ta tillvara. De mest intressanta av de insamlade växterna kommer att bevaras i en nationell genbank. Allmänheten kommer att kunna se växter och deras historia på regionala klonarkiv runt om i landet, berättar Karin Persson.
Lök- och knöluppropet är en rikstäckande inventering där vi letar efter äldre material av prydnadslökar och knölar. Syftet med uppropet är att dokumentera lökar och knölar som har varit i odling före 1940. Uppropet startade under våren 2006 och exempel på växter vi letar efter är snöklockor, krokusar, klockliljor, hyacinter, liljor, knölbegonior och dahlior.
Att inventera lök- och knölväxter – en handledning
Karin Persson
Utgiven av Centrum för biologisk mångfald 2010
174 sidor
ISBN 978-91-89232-44-0
Ca-pris 160 kr
Kontakt:
Karin Persson, CBM
Tel. 040-41 55 46, 070-264 63 56
E-post: Karin.Persson@cbm.slu.se
Recensionsex kan beställas av Anna Maria Wremp, CBM
Tel. 018-67 13 94
E-post publikationer@cbm.slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Programmet för odlad mångfald POM, är en nationell satsning som samlar in och dokumenterar både kulturväxter och kunskap om odlade växter. Informationen består till lika delar av biologi och kulturhistoria. POM är en del av verksamheten vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Uppsala universitet. Se www.pom.info [Ref 1] och www.cbm.slu.se [Ref 2]
Sedan 2002 har POM initierat ett flertal landsomfattande inventeringsprojekt, så kalladeupprop. Först ut var Fröuppropet som följts av Perennuppropet, Rosuppropet, Lök- och knöluppropet, Frukt- och bäruppropet, Träd- och buskuppropet, Sparrisuppropet och det nystartade Krukväxtuppropet.
Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Den äldsta kända vilda fågel som ringmärkts i Europa är en mindre lira som minst 51 år gammal kontrollerades på ön Bardsey i Wales.
– Förr trodde man inte att fåglar kunde bli så gamla, men efter drygt 100 år med ringmärkning så vet vi att fåglar av minst åtta europeiska fågelarter har blivit över 40 år gamla, säger Thord Fransson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige är en sillgrissla som observerades på Stora Karlsö nästan 43 år gammal. Ringnumret lästes av med tubkikare när sillgrisslan satt på en häckningshylla i maj 2008 och det visade sig att den märktes som unge på samma plats den 7 juli 1965.
Småfåglar blir bara i undantagsfall äldre än tio år. Trots detta har den äldsta kända talgoxen i Europa uppnått en ålder på drygt 15 år och den äldsta koltrasten knappt 22 år. Åldersrekordet för lövsångare, vår vanligaste fågel, är åtta år och gäller en fågel märkt i Sverige.
Dödligheten hos småfåglar är hög och i genomsnitt brukar man säga att en av fyra ungar överlever första levnadsåret. Har de väl överlevt ett år är chansen 50 % att de ska klara sig ytterligare ett år.
All ringmärkning av vilda fåglar i Sverige administreras av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Verksamheten är starkt beroende av ideella krafter runt om i landet och varje år ringmärks ungefär 300 000 fåglar. Museets ringmärkningscentral mottar, registrerar och besvarar årligen ungefär 4000 återfynd av ringmärkta fåglar påträffade i Sverige och utlandet. Ringmärkningen ger fortlöpande viktiga kunskaper om flyttningsmönster, förekomst, överlevnad och vad fåglar råkar ut för. Förhållanden som kan komma att förändras högst avsevärt, t ex som ett resultat av ett ändrat klimat.
Den europeiska ålderslistan:
http://www.euring.org/data_and_codes/longevity.htm [Ref 1]
För ytterligare information kontakta:
Thord Fransson
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
thord.fransson@nrm.se
070 679 5917
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Pressbilder finns att hämta på http://www.nrm.se/press [Ref 2]
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
Så kallade TEWA-system (Threat Evaluation & Weapon Allocation) används för att skydda strategiska mål mot fientliga angrepp. Det kan till exempel röra sig om ett flygfält som ska skyddas mot inkommande missiler.
Systemen upptäcker hot, utvärderar hoten och riktar in försvararens vapensystem för att hoten ska kunna slås ut. Det slutgiltiga beslutet om vapeninsats fattas därefter av en operatör.
Forskaren Fredrik Johansson vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Informationsteknologi disputerade nyligen med en avhandling om algoritmer i TEWA-system.
– I den befintliga forskningslitteraturen finns förslag på vilka algoritmer som kan vara lämpliga att använda. Jag har utvecklat metoder för att undersöka vilka algoritmer som fungerar bäst i praktiken, förklarar Fredrik Johansson.
Giriga algoritmer
Fredrik Johanssons studie visar att det är antalet vapen I TEWA-systemet och mängden mål systemet har att hantera som avgör valet av algoritm.
– Så kallade partikelsvärmsalgoritmer är effektiva om det rör sig upp till cirka tio mål och tio vapen. Om TEWA-systemet ska hålla reda på fler mål och vapen än så bör vi använda det som kallas för giriga algoritmer istället, säger Fredrik Johansson.
En girig algoritm är – mycket förenklat – snabb men inte perfekt. Algoritmen jobbar efter grova riktlinjer och testar inte alla alternativ som krävs för att hitta en optimal lösning. Att den slipper pröva vissa lösningar gör algoritmen snabb. En egenskap som är avgörande i ett
TEWA-system
– Det får inte gå många sekunder mellan det att systemet upptäcker ett hot och tills dess att operatören har fattat ett beslut om vapeninsats, säger Fredrik Johanson.
Hela systemet
I tidigare forskning har TEWA-systemen nästan alltid behandlats som två delar: hotutvärdering för sig och vapenallokeringen för sig. Fredrik Johanssons studie är en av de första som ser systemet som en enhet. Men att säga att man är först med att undersöka något kan vara vanskligt när det gäller just TEWA-system.
– Den som forskar inom det här området vet inte alltid vilken kunskap som finns under ytan. Troligen finns det en del forskning om TEWA-system som är hemlig och inte är tillgänglig för oss vanliga forskare, avslutar Fredrik Johansson.
För ytterligare information kontakta: Fredrik Johansson: fredrik.johansson@foi.se
FAKTA: Algoritm
En algoritm är en följd av instruktioner för ett beräkningsarbete som i ett ändligt antal steg löser ett beräkningsproblem och därmed kan utgöra grunden för ett datorprogram.
Källa: Nationalencyklopedin
Bakgrunden till avhandlingen ”Planerat, alltför planerat. En perspektivistisk studie i stadsplaneringens paradoxer” är aktuella försök att bygga ”stadsmässiga” miljöer och som exempel står Hammarby Sjöstad i Stockholm. För att närma sig sitt ämne tar Sara Westin hjälp av Friedrich Nietzsches perspektivism och Sigmund Freuds psykoanalytiska tanketradition och ställer frågan hur stadsplanering och arkitektur – dessa mänskliga aktiviteter präglade av omtanke och välvilja – kan producera miljöer som får en att känna sådant obehag. Frågan ses som en variant av Freuds undran: Hur kommer det sig att människan har en tendens att göra sig själv olycklig?
Sara Westin undersöker också flanörens perspektiv på staden (som en kontrast till stadsplanerarens), med hjälp av texter av framförallt August Strindberg och Virginia Woolf, som i studien lyfts fram som hyllare av det urbana. Hon refererar till flanören som en ”hon” och inte som en ”han”, vilket är det konventionella, och slår därigenom ett slag för människans, inte bara mäns, begär efter det urbana.
– I media och inom den mesta forskningen framställs kvinnor ofta som en kategori som är rädd för staden. Denna idé utmanas alltså i avhandlingen, säger Sara Westin.
Resultatet är en essä som kan läsas på två plan: dels som en studie av staden och stadsplaneringen, dels som en analys av hur vi förstår dessa fenomen. Ytterst är arbetet en kritik av såväl planerares som planeringskritikers förståelse; och en förhållandevis radikal sådan. Studien pekar på en tendens bland planerare och arkitekter att betona det visuella och det ordnade. De har också en benägenhet att betrakta stadsbyggande som ett ändligt snarare än ett oändligt spel.
– Jag menar att den moderna stadsplaneringen är neurotisk, eftersom den tränger bort mycket av det som traditionellt förknippas med det urbana: det oordnade och det svårgripbara, kroppen och dess begär, säger Sara Westin.
Även om avhandlingen inte ger några lösningar på hur man i framtiden kan skapa levande, urbana miljöer, lyfter den fram den framväxande s k space syntax-tekniken som ett alternativ till modernismens moralistiskt färgade stadsplaneringsdogmer.
– Detta eftersom tekniken fokuserar på hur den byggda miljön påverkar människors rörelser i staden, snarare än på vad som ter sig vackert för det estetiskt tränade ögat.
För mer information, kontakta Sara Westin, mobilnummer: 070-257 96 26, sara.westin@kultgeog.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Exklusiv amning under ett barns första sex månader, ger ett unikt skydd mot smitta.
Exklusiv amning betyder amning utan kosttillskott i form av annan mat, vatten eller modersmjölkersättning. Det skyddar barnet genom att skapa särskilda förutsättningar i tarmfloran som gör att infektioner får det svårt att ta sig igenom tarmväggen. Till och med om modern är smittad av HIV är det bättre att hon ammar exklusivt än att barnet får både bröstmjölk och annan kost. I länder där kvinnor inte har råd att helt utesluta amning och där barn dör i stor utsträckning före fem års ålder finns det därför stora vinster att göra på att få ammande mödrar att förstå detta. 1.3 miljoner dödsfall bland barn, ungefär 13% av de 12 miljoner dödsfall som sker varje år, skulle kunna undvikas.
Amningsstöd i hemmet genom lokalt rekryterade kvinnor, så kallad peer counselling, har varit ett mycket framgångsrikt sätt att få kvinnor att ägna sig åt exklusiv amning i länder som Indien, Bangladesh och Mexico, med sänkt barnadödlighet som resultat. Men i Sydafrika har metoden stött på problem.
Doktoranden Barni Nor från institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet har gjort fältstudier i Sydafrika. Hon har kommit fram till att det fortfarande finns gott om sociala och kulturella barriärer för att kvinnorna där ska lyckas med att exklusivt amma sina barn. En delförklaring är att exklusiv amning i sig är förknippat med stigma kopplat till HIV.
En annan förklaring är att kvinnorna inte förstår budskapet om exklusiv amning. De verkar ha förstått budskapet som att det bara handlar om att man inte ska blanda bröstmjölk och modersmjölksersättning.
– Man förstår inte att det är lika farligt att blanda amning med annan föda som gröt eller bara vanligt vatten, säger Barni Nor.
Ytterligare ett problem utgörs av formen för rådgivningen och stödet. Kvinnorna litar helt enkelt inte på de lokalt rekryterade kvinnorna utan är vana vid att förlita sig på ”riktiga experter” som sjukvårdspersonal utan är oroliga för HIV-stigmatisering som följd av hembesöken.
– En hypotes vi jobbar utifrån nu är att se om vi kan komma åt problemet genom att låta kvinnorna vara mer delaktiga i beslutandet om hur stödet ska utformas. Det kan fungera bättre om de själva får välja vilken form av stöd de vill ha, säger Barni Nor.
Disputationen äger rum den 15 december kl 13:15 i Universitetshuset, sal IX, Uppsala Universitet
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta Barni Nor, Telefon: 018-611 59 34 eller 073- 7380950 E-post: barni.nor@kbh.uu.se
Undersökningen har genomförts bland före detta studenter från Handelshögskolan. På frågan om kvinnor och män har lika förutsättningar att avancera i det bolag där de är verksamma anser hela 50 procent av kvinnorna att förutsättningarna definitivt skiljer sig åt. Samtidigt anser mer än 60 procent av männen att skillnaderna i jämställdhet är tämligen små. De som är högre chefer, eller sitter i styrelsen upplever mindre skillnader i förutsättningar än andra. Störst skillnader upplevs inom IT/Telecom och inom akademin samt inom marknadsföring och handel och övrig serviceindustri överlag.
– Vi arbetar aktivt för att förbättra jämställdheten på högskolan och genom en mer jämställd studentpopulation vill vi i förlängningen bidra till ökad jämställdhet även i näringslivet. Vi genomförde denna undersökning för att lära oss mer om hur våra fd studenter upplever sitt arbetsliv, berättar Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm och ansvarig för högskolans alumnverksamhet.
Över 50 procent av kvinnorna uppger att de själva upplevt måttliga eller stora problem i arbetslivet, relaterade till sitt kön. Motsvarande siffra för männen är 11 procent. Hela 34 procent av männen väljer att inte ens besvara frågan.
– Det är tydligt att många män inte ser att det finns en jämställdhetsproblematik eller hur den ser ut. Hur ska de då kunna arbeta för en förändring? säger Richard Wahlund, Professor vid institutionen för Marknadsföring och Strategi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Det problem kvinnor främst upplever är att de är exkluderade från viktiga nätverk (34 procent), att deras löneutveckling är sämre (35 procent), att de inte lyssnas på i samma utsträckning (41 procent), samt att de missar karriärmöjligheter (28 procent).
Hela 85 procent av kvinnorna är i någon utsträckning positiva till kvotering och 68 procent till olika typer av incitament och stödåtgärder, för att förbättra jämställdheten. Motsvarande siffror för männen är 25 procent resp. 52 procent. Samtidigt tror 53 procent av männen (jämfört med 30 procent av kvinnorna) att jämställdhetsproblematiken kommer att lösa sig självt.
Om undersökningen: en enkät mailades ut i april 2010 till samtliga alumner (fd studenter) i Handelshögskolan i Stockholms register. Totalt 1620 alumner valde att besvara enkäten. Resultaten har analyserats av Professor Richard Wahlund vid Handelshögskolan i Stockholm.
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning och finansiering, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Richard Wahlund, Professor vid institutionen för Marknadsföring och Strategi vid Handelshögskolan i Stockholm, richard.wahlund@hhs.se, +46 70 653 56 87
Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm, carina.aspenberg@hhs.se, +46 703 969 014
”När nya läkemedel analyseras måste instrumentets inställningar justeras. Därför kör man provet flera gånger, men med olika inställningar för att optimera resultatet. Det är här man erhåller stora mängder av data som måste struktureras, utvärderas och jämföras,” säger Mattias Fredriksson.
De här databearbetningarna har tidigare till stor del utförts manuellt. Det har varit ett mödosamt arbete som har konsumerat mycket dyrbar tid. Men med hjälp av de nyutvecklade metoderna förkortas tiden väsentligt eftersom procedurerna till hög grad automatiseras.
Instrumentet är en så kallad vätskekromatograf med masspektrometrisk detektion. Det separerar de ingående komponenterna i ett okänt prov samt mäter dess specifika massa och halt. På så sätt kan man ta reda på vad som ingår i provet och till vilken mängd. Detta utnyttjas bland annat när man undersöker vilka typiska nedbrytningsprodukter som bildas när ett läkemedel utsätts för långtidsförvaring.
Mattias Fredriksson disputerade i kemi den 3 december i Sundsvall med avhandlingen ”Efficient Algorithms for Highly Automated Evaluation of Liquid Chromatography-Mass Spectrometry Data”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till: Mattias Fredriksson, tel. 060-14 87 22.
E-post: mattias.fredriksson@miun.se
– Genom kunskapen om att döendeförloppet kan se olika ut, kan man erbjuda ett bättre stöd för både patienter och deras närstående. Det kan vara ett sätt att lindra oron och ångesten inför döden, säger sjuksköterskan Kristina Ek, som inom kort lägger fram en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Namnet KOL står för kronisk obstruktiv lungsjukdom och beskrivs som en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige beräknas mellan 500 000 och 700 000 personer ha sjukdomen, de flesta dock med lindriga symptom. Trötthet och andfåddhet är typiska symptom, och de svårast sjuka behöver kontinuerlig syrgasbehandling för att syresätta kroppen.
Stress ett vanligt problem
Kristina Ek har undersökt hur sjukdomen påverkar mycket svårt sjuka KOL-patienter och deras närstående utifrån deras egna upplevelser, och hon föreslår flera förbättringar som skulle kunna underlätta och förbättra vardagslivet.
Studien visar bland annat att stress är ett vanligt problem för dessa patienter, och Kristina Ek hoppas nu att hennes forskning ska skapa en större medvetenhet om stressens negativa påverkan och därmed leda till en vård som är bättre anpassad till den sjukes egen takt och ork.
Patienterna i Kristina Eks studie upplevde det till exempel som stressande när olika vårdare kom hem till dem, inte minst eftersom bristen på ork och andningssvårigheter gör det mödosamt att gång på gång förklara sina behov och rutiner.
– Vårdare som själva var stressade, hade ett aktivt kroppsspråk eller ställde frågor som krävde långa svar skapade också stress hos patienterna.
Går att skapa en meningsfull vardag
– När man planerar vården kring patienter med mycket svår KOL bör vården därför sträva efter att minimera stressen, genom att skapa kontinuitet kring den person som är sjuk, och försöka skapa en lugn miljö.
Även för de närstående som lever tillsammans med en KOL-patient kan vården göra mer. Många av dem saknade ett psykosocialt stöd och beskrev sig som ”den ständige följeslagaren som ingen frågar efter”.
Men även om studien lyfter fram de problem och svårigheter som präglar de KOL-sjukas liv, vill Kristina Ek också betona deras förmåga att på ett nytt sätt strukturera om sin vardag.
– Trots att deltagarna befann sig i en extremt svår livssituation, hade de stor potential att skapa en meningsfull vardag.
Kristina Ek har själv tidigare arbetat med svårt sjuka patienter inom palliativ vård och är i dag lärare på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Skövde.
Kristina Ek disputerar på avhandlingen ”Att leva med mycket svårt kronisk obstruktiv lungsjukdom – ett liv i slowmotion” 10 december på Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Ek, 0708-832156.
Gammelstads kyrka med kringliggande kyrkstugor är viktiga
delar i världsarvet.
Världsarvet Gammelstads kyrkstad utanför Luleå står i fokus när forskare vid Luleå tekniska universitet [Ref 1] ska utveckla mobila system för guidning av turister. Ett nystartat forskningsprojekt kallat TG4NP, där flera olika nationella och internationella samarbetspartners deltar, har just startat
– När jag kommer hem ska jag kunna visa en granne vart jag har varit i telefonen och säga att här var vi i förra veckan och det var fint och dit borde ni också åka. Då får du även ett mervärde för den här turistanläggningen genom att du skapar spår omkring dig och därigenom stärks även turistnäringen i regionen, säger Lars Furberg, forskare och universitetsadjunkt vid LTU:s Avdelning för data och systemvetenskap.
Forskningsprojektet där flera länder ingår och som representerar de nordliga delarna av EU:s medlemsländer, kallas TG4NP (Tourist Guide for Northern Periphery). Det är finansierat ur ett EU:program särskilt inriktat mot de delar i unionen som är glest befolkat. Projektet ska pågå i tre år, med Skellefteå kommun som huvudman och med en rad samarbetspartners varav Luleå tekniska universitet är en.
Världsarvet Gammelstad har valts som studieobjekt av forskarna vid Luleå tekniska universitet. Fiske i Skellefteåälven är ett annat exempel på ämne och fjällcykling i Nordirland ett tredje. Frågan är vad mobil teknik och GPS satellitnavigering kan användas till och vilka applikationer som kan utvecklas för att stödja turism i glest befolkade delar av EU.
– Vi jobbar med en grov kravbild från Världsarvet Gammelstad, om hur de skulle vi vilja ha det när turisterna kommer hit, säger Svante Edzen, LTU-forskare i projektet.
Samtidigt påpekar de två LTU-forskarna att man arbetar med en forskning som ska leda fram till nytta, inte bara för världsarvet i Gammelstad, utan även för övriga turistaktiviteter i projektet.
– Vår modell är att skapa någon sorts kunskap som finns kvar och som är obunden till om det är fiske i Skellefteälven eller om det är ett turistföretag i Norrbotten eller om det är någon i Nordirland som vill cykla på fjället. Vi ska försöka hitta ett gemensamt grundfundament som kan användas av flera, säger Lars Furberg.
