I svenska flerfamiljshusområden är bostadsgårdarna en viktig del av hemmet och vardagen för många människor. De är också en viktig del av städernas och tätorternas grönstruktur. Samtidigt har förvaltningen av dessa typer av utemiljöer fått lite uppmärksamhet inom forskningen. Den diskussion som förs, i praktik och forskning, handlar ofta om tekniska förvaltningsaspekter, såsom hur intensivt de ska skötas och med vilka metoder. Therese Lindgrens avhandling har i stället en annan utgångspunkt: hur de boende ser på förvaltningen av utemiljön och på vilka sätt skötseln kan bidra till ett bättre boende.
Avhandlingen bygger på intervjuer med hyresgäster och utemiljöansvarig personal i tre flerfamiljshusområden från miljonprogrammet i tre tätorter i Skåne. I intervjuerna har Therese Lindgren utforskat hur synen på gårdsförvaltningens utförande och tekniska kvalitet ser ut från respektive horisont. De boendes perspektiv står i fokus, men eftersom de som utför och beslutar om skötselarbetet har stort inflytande på förvaltningen uppmärksammas även deras perspektiv.
Intervjuerna visar att både förvaltare och boende betonar tre faktorer som är viktiga för de boende: att bostadsgården upplevs som välskött och som en trygg miljö samt att skötselinsatserna upplevs som rättvist fördelade. Att bidra till dessa upplevelser kan därmed vara ett konkret mål för förvaltningen. Samtidigt är upplevelserna komplexa, och påverkas av många olika aspekter av förvaltningen och av det lokala sammanhanget. Till exempel visade det sig att de boendes förväntningar på områdets skötsel påverkades av den bild de hade av den utförande personalen, och av andra boende i området. Det var t.ex. vanligt att boende menade att skötselpersonalen skötte gårdarna väl fastän de ansåg att bostadsgården ibland var skräpig, på grund av de boende.
Alla har dock inte samma syn på hur förvaltningen ska bedrivas för att ge välskötta och trygga gårdar, och samtidigt vara rättvis. Till exempel förekom flera olika uppfattningar av vad en rättvis fördelning av skötselinsatserna är, vissa tycker att insatserna borde fördelas lika mellan gårdar och områden medan andra vill att insatserna bör anpassas till slitaget på respektive gård. Resultaten visar att en förvaltning som på olika sätt anpassas utifrån de boendes perspektiv och syn på sitt bostadsområde kan ge nöjdare hyresgäster.
Det är även viktigt att inte enbart fokusera på förvaltningens tekniska kvalitet, utan att även uppmärksamma andra aspekter. Det kan t.ex. handla om hur skötselinsatserna ska fördelas geografiskt och organiseras – ska personalen vara lokalt placerad och ska boende få möjlighet att medverka? En annan aspekt är hur den utförande personalens avgörande roll i förvaltningen och gentemot de boende ska hanteras.
Landskapsarkitekt Therese Lindgren, område landskapsutveckling, SLU, försvarar sin avhandling Green space management & residents’ benefits.
Tid: Fredag den 17 december 2010, kl. 13.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp
Opponent: Professor Cecil C Konijnendijk, Københavns universitet, Danmark
Mer information: Therese Lindgren, 040-41 51 48, Therese.Lindgren@ltj.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002411/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Att ta fram läkemedel är en dyr och tidskrävande process, i synnerhet när studier ska göras på människor. Metoderna som i dag används ifrågasätts av både myndigheter, externa utövare och läkemedelsföretag. Doktoranden Kristin E. Karlsson vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet har visat att förbättringar av den statistiska analysen kan minska kostnaderna och förkorta tiden för läkemedlet att nå patienterna.
Syftet med kliniska prövningar är att svara på huruvida läkemedlet är säkert, har önskad effekt och till att ta fram den bästa läkemedelsdosen. För att göra detta samlar man in uppgifter om läkemedlets bieffekter och påverkan på sjukdomen. Vanligtvis samlas det in information från patienterna vid flera tillfällen under studiens gång. Trots det är det vanligt att man bara använder första och sista mätningen när man ska utvärdera läkemedlets effekt.
Ett läkemedels påverkan på kroppen över tid kan beskrivas med matematiska modeller. Likaså hur halten av läkemedlet påverkar dess effekt. Genom att kombinera dessa modeller med till exempel modeller för hur sjukdomen i sig förändras över tid, kan man dra nytta av all insamlad information vid utvärdering av kliniska prövningar. Farmakometri är samlingsnamnet för utveckling och användning av dessa matematiska modeller.
– I arbetet med avhandlingen har jag bland annat tittat på modeller som beskriver symptom efter en akut stroke. De flesta strokepatienter blir spontant bättre med tiden, men ofta har de både uppgångar och nedgångar på vägen. De här modellerna kan beskriva det, säger Kristin E. Karlsson.
Fördelen med att använda farmakometriska modeller i kliniska prövningar framgick tydligt i arbetet med avhandlingen i och med att man simulerade studier på en rad olika behandlingsområden som stroke, halsbränna och diabetes. Alla studier analyserades med både farmakomterisk och traditionell metod. Samtliga resultat visade att en traditionell analys kräver större studier för att upptäcka en viss läkemedelseffekt jämfört med farmakometrisk analys.
– Det i sin tur visar hur man genom att utnyttja all information från läkemedelsprövningar kan man minska storleken på kliniska prövningar. Det leder till minskade kostnader och förkortad utvecklingstid – men framför allt drastisk reducering av antalet patienter och friska frivilliga som utsätts för experimentella läkemedel, säger Kristin E. Karlsson.
Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet fredag 17 december. För mer information kontakta Kristin E. Karlsson, Telefon: 018-471 4305 eller 0709-733 583, E-post: kristin.karlsson@farmbio.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Vi vill sprida kunskap om de villkor som gäller både i Sverige och i andra länder för mänskliga rättigheter och social rättvisa. Under vilka villkor ord ska bli till handling, säger Bernt Gustavsson professor i pedagogik med inriktning mot demokrati vid Örebro universitet, som var ansvarig för konferensen i Sydafrika.
Bernt Gustavsson talar om ett motstånd mot den ekonomiska trenden som räknar utveckling endast i kronor. Ett motstånd som håller på att växa sig starkare med utgångspunkt från det södra halvklotet.
– Vi vill visa att det är nödvändigt att inte bara ge människor rätten att delta politiskt – man måste också bibringas förmågan att göra det. Om människor inte har mat för dagen men samtidigt har yttrandefrihet kan man fråga vilket som prioriteras först.
– Dessutom är demokrati och utveckling av mänskliga förmågor en nödvändig förutsättning för ekonomisk utveckling. Så trots att det kan vara svårt att stå emot starka ekonomiska intressen är det nödvändigt för att komma tillrätta med sociala och ekonomiska orättvisor och det lönar sig i längden – om vi vill ha en hållbar värld, värd att leva i, säger Bernt Gustavsson.
Boken Altering Politics: Democracy from the Legal, Education and Social Perspectives tar upp allmänna frågor om demokrati, juridiska frågor och utbildningsfrågor. Redaktörer är Katarzyna Jezierska, Jan-Magnus Enelo-Jansson och Bernt Gustavsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bernt Gustavsson: 070-641 61 60, bernt.gustavsson@oru.se
Under de senaste åren har intresset för solceller växt enormt på med på grund av den ökade efterfrågan på förnybara energikällor. Marknaden för solceller som har som följd växt med ungefär 40 % per år under de senaste åren. För att solelen ska kunna konkurrera med andra energikällor måste kostanden per producerad solcellseffekt minskas. Ett sätt att göra detta är att använda tunna filmer för att skapa solcellen och på så vis spara in materialkostand.
Ett av de mest lovande tunnfilmsmaterialen är kopparindiumgalliumselenid, CIGS. Använder man CIGS krävs dock ett antal andra tunna lager varav ett med kadmiumsulfid som är giftigt. Doktoranden Adam Hultqvist vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, har prövat att ersätta kadmiumsulfiden med ett kadmiumfritt zinkoxidbaserat lager vilket har gett mycket lovande resultat.
Solcellerna blir inte bara mindre giftiga utan får bättre prestanda när kadmiumsulfidlagret bytts ut.
För att kunna ersätta kadmiumsulfidlagret med zinkoxidmaterialet krävs att man ändrar sammansättningen på det senare genom att inkludera antingen svavel, magnesium eller tenn. Det krävs också att mängden av detta ämne väljs omsorgsfullt. Används svavel är det också viktigt för solcellens prestanda hur atomerna i materialet är ordnade. Med magnesium blir filmresitiviteten, det vill säga filmens förmåga att leda elektrisk ström, extra viktig. Om det är tenn som inkluderas är det istället filmtjockleken som vid sidan av mängden tenn är av stor betydelse för resultatet.
– Genom att ersätta kadmiumsulfiden i CIGS solcellerna skapar vi idag en billig och giftfri energikälla för framtidens elproduktion, säger Adam Hultqvist.
Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 16 december klockan 13:00.
För mer information kontakta Adam Hultqvist , E-post: adam.hultqvist@angstrom.uu.se
Telefon: 018-471 3146 eller 070-2547600
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
För att minimera kväveutlakningen i höstvete efter höstraps är det viktigt med en väl anpassad kvävegiva på våren till höstraps. Även en vårsådd fånggröda kan minska kväveutlakningen.
När man odlar höstvete efter höstraps får man en högre skördepotential i höstvete och en större kväveleverans från marken. Stora mängder kväve kan dock ansamlas i marken efter skörd av höstraps och utlakas under höst och vinter.
Lena Engström har i sitt doktorsarbete vid SLU i Skara undersökt hur man kan förbättra kvävegödslingstrategierna till höstvete efter höstraps, och studerat metoder för att minska kväveutlakningen.
Resultaten från nio fältförsök i Skåne 2000-2004 visar att skörden i medeltal var 700 kg större per hektar i höstvete efter höstraps och ärter, jämfört med efter havre. Samtidigt var den optimala kvävegivan till höstvete 25 kg lägre per hektar efter höstraps och 17 kg lägre efter ärter, jämfört med efter havre.
Den ökade kvävetillgången från marken beräknades motsvara 40 kg gödselkväve per hektar efter höstraps. Efter ärter motsvarade kvävetillgången 30 kg gödselkväve per hektar.
Det fanns dock stora variationer mellan försöksplatserna i hur stora merskördar det blev och i hur mycket kvävegivan till höstvete kunde minskas. Den optimala kvävegivan varierade med skördens storlek och kväveleveransen under växtsäsongen.
– Det visar på hur viktigt det är att korrekt kunna uppskatta skörd och kväveleverans från marken för att beräkna optimal kvävegiva på en given plats, säger Lena Engström.
Största utlakningen från en sandjord i Västergötland 2004-2007 erhölls i höstvete efter överoptimalt vårgödslad höstraps. En väl anpassad kvävegödsling till höstraps på våren är därför viktig för att minska utlakningen.
Fånggrödor som sås in på våren i både höstraps och ärter har god potential för att minska utlakningen ytterligare i efterföljande höstvete. Det gav däremot inte någon tydlig effekt på utlakningen att direktså höstvete efter höstraps.
——————-
Agronom Lena Engström, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar/de sin avhandling med titeln ”Nitrogen Dynamics in Crop Sequences with Winter Oilseed Rape and Winter Wheat”. Disputationen avser/åg agronomie doktorsexamen.
Tid: torsdagen den 9 december klockan 13.00
Plats: Hernquistaulan, SLU i Skara
Opponent: Dr Klaus Sieling, Institut für Pflanzenbau und Pflanzenzüchtung, Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, Kiel, Deutschland
Mer information
Lena Engström, 0522-67 141, Lena.Engstrom@mark.slu.se
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002413/
Institutionen för mark och miljö, http://www.slu.se/mark [Ref 1]
Precisionsodling och pedometri, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-mark-och-miljo/forskning/precisionsodling-och-pedometri/
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Höstraps, här med åkervallmo i förgrunden, är en bra förfrukt till höstvete men kan vara orsaken till ökad utlakning efter skörd vid för stora kvävegivor på våren. Foto: Lena Engström http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/press-bilder/vallmoraps2.jpg [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Epidemisk keratokonjunktivit (EKC) är en ögoninfektion som orsakas av adenovirus, i synnerhet adenovirus typ 37 (Ad37). Detta virus är väldigt smittsamt och orsakar varje år stora utbrott av EKC i tätbefolkade områden i Asien, Nordamerika och Sydamerika men också i delar av Europa. I Japan är EKC ett stort problem och uppskattningsvis drabbas en halv miljon människor varje år. Infektionen drabbar hornhinnan och bindhinnan i båda ögonen och vanliga symptom är svullnad, påtaglig värk, rinnande ögon och ljuskänslighet.
Ofta uppstår synnedsättningar som kan vara i veckor eller månader. Det finns också personer som fått permanenta synnedsättningar av sjukdomen. Infektionen pågår i normalfallet i två veckor, ibland längre. Idag finns inga antivirala medel mot adenovirus utan man kan bara lindra själva symptomen. Sjukskrivningar, vård av barn och produktionsbortfall kan i vissa fall leda till relativt stora samhällsekonomiska förluster. Sammantaget finns därför ett stort behov av läkemedel.
Forskarna har tidigare visat att infektioner som orsakas av Ad37 föregås av att viruset binder till molekyler på ögonceller som innehåller kolhydraten sialinsyra. Man har länge tänkt att denna kunskap kan användas för att utveckla ögonsalva eller ögondroppar med sialinsyre-innehållande substanser, som hindrar virus från att binda till sialinsyra på ögonceller. För att kunna ta fram fungerande läkemedel vill man dock ha en så detaljerad kunskap som möjligt om den sialinsyre-innehållande molekyl som Ad37 binder till på cellytan.
Forskarna har nu tittat på samspelet mellan det sialinsyra-bindande proteinet hos viruset, den, sk ”knoppen” och olika kolhydrat-innehållande molekyler. Man fann att Ad37 binder till en specifik molekyl som innehåller totalt sex kolhydrater, varav två sialinsyror, och som sannolikt finns på en mängd olika proteiner på utsidan av ögats celler. Båda sialinsyrorna binder till knoppen och detta bidrar till att bindningen blir ovanligt stark. Eftersom vi i dag saknar vapen mot de flesta virusinfektioner medför denna upptäckt nya möjligheter att utveckla läkemedel mot i första hand virus-orsakade ögoninfektioner. I ett längre perspektiv kan upptäckten också leda till läkemedel mot andra sialinsyre-bindande virus, såsom influensavirus.
Medverkande forskare från Umeå universitet är Emma Nilsson, Rickard Storm, Susanne Johansson, Therese Eriksson, Lars Frängsmyr och Niklas Arnberg, samtliga vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi; Fatima Pedrosa Domellöf, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, samt Mattias Hedenström vid Kemiska institutionen, Computational Life Science Cluster (CLiC); I övrigt kommer artikelförfattarna från Göteborgs universitet samt universitetet i Tübingen, Tyskland; Tallinns tekniska universitet, Estland; och universitetet i Glasgow, Storbritannien.
För mer information, kontakta i första hand:
doktorand Emma Nilsson
tel. 090-785 08 44
e-post emma.nilsson@climi.umu.se
i andra hand:
universitetslektor Niklas Arnberg
tel. 090-785 84 40
e-post niklas.arnberg@climi.umu.se
eller:
professor Fatima Pedrosa Domellöv
tel. 090-785 1352
e-post fatima.pedrosa-domellof@ophthal.umu.se
Referens
Nilsson, Storm et al.: The GD1a glycan is a cellular receptor for adenoviruses causing epidemic keratoconjunctivitis Nature Medicine advance online publication, 12 December 2010.
http://dx.doi.org/10.1038/nm.2267 [Ref 1]
I Västerbottens-Kuriren lördagen den 27 november kunde vi läsa om Lina som har svårt att koncentrera sig i skolan. Lina fick en del extra stöd men det var ingen som undersökte varför hon hade svårigheter, eller det allra viktigaste: konsekvenserna.
I sitt avhandlingsarbete har Michaela Munkholm undersökt om en ny bedömningsmetod (Skol-AMPS) är tillförlitlig och användbar för att identifiera barn med funktionshinder som har problem att utföra de skoluppgifter som de vill, behöver eller förväntas kunna utföra för att vara delaktiga under sin skoldag.
Resultaten visar att Skol-AMPS kan användas med god tillförlitlighet för att bedöma barns utförande av skoluppgifter. Resultatet visar också att bedömningen med Skol-AMPS klart kan påvisa konsekvenser av lätta och osynliga funktionshinder samt att dessa barn faktiskt uppvisar nedsatt förmåga när de praktiskt utför sina uppgifter i klassrumsmiljö. Det betyder att arbetsterapeuter kan använda bedömningsresultatet för att tillsammans med lärare och föräldrar planera mål och åtgärder som resulterar i att barnet kan utföra sina uppgifter effektivare, självständigare och med mindre ansträngning.
Ovanligt med arbetsterapeuter i skolan
I Sverige är det tyvärr ovanligt med arbetsterapeuter knutna till elevhälsan, men i Umeå har ett första försök utifrån metoden testats med positiva resultat. De effektivaste åtgärderna implementeras direkt i den miljö där svårigheter uppstår för att kompensera för barnets svårigheter, och därigenom kan barnets skoldag underlättas. En arbetsterapeutisk bedömning kan bidra med att tidigt identifiera barn som har svårt att engagera sig i aktiviteter eller utföra skoluppgifter. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, motorisk oro och/eller svårigheter att följa instruktioner och att planera sitt skolarbete för att få det färdigt i tid.
Ett annat intressant resultat visar att även om barnet får specialpedagogiska insatser påverkas inte dess ”görande” – att praktiskt utföra sina skoluppgifter. Det är viktigt att poängtera att arbetsterapeutens insatser inte ersätter de specialpedagogiska insatserna, utan kompletterar dem. De arbetsterapeutiska insatserna är inte direkt kopplade till skolans kunskapsmål, men ger förutsättningar för barnet att kunna göra vad de behöver för att lyckas nå dessa mål.
För mer information, kontakta gärna Michael Munkholm på
telefon 090-786 92 79
e-post: michaela.munkholm@occupther.umu.se”>michaela.munkholm@occupther.umu.se
Dagens moderna hushåll behöver inte bara städhjälp för att få vardagslivet att fungera. De behöver också hjälp med att planera och genomföra sina livsmedelsinköp så att de får en näringsriktig, hälsosam, variationsrik och bekväm mathållning. En mathållning som beaktar olika budgetförhållanden och olika hushålls specifika krav i övrigt.
Det framgår av den nya forskningsrapporten Försäljning eller värde för konsumenten som är en studie där ett kvalificerat forskarteam lett av konsumentprofessor Solveig Wikström, tar ett vittfamnande grepp om såväl livsmedelssektor som konsumenter. Det är den mest inträngande undersökning på det här området som gjorts på flera år. Forskarna har närgående följt konsumenter, handel och industri, kartlagt konsumenternas matvanor och handelns och leverantörernas arbetsprocess.
– Trots alla kokböcker, recept och planeringstips som översköljer hushållen kvarstår deras problem med mathållningen. Det hushållen behöver är helt enkelt mer handfast hjälp och insatser i stil med ”Linas matkasse”, säger Solveig Wikström.
För att det skall bli möjligt krävs att flera leverantörer går samman med handeln och utarbetar helhetslösningar. Men ett sådant agerande försvåras av att branschen domineras av få och stora företag och av cementerade synsätt om hur branschen kan skapa värde för konsumenterna. Branschen har därför inte uppmärksammat hushållens behov av tjänster.
– Varför inte låta sig inspireras av Ikeas helhetslösningar av olika människors boendebehov eller av Hennes & Mauritz satsning på samarbete med designspecialister för att få fram modekollektioner med högt modevärde men till rimliga priser, föreslår Solveig Wikström.
Du hittar rapporten här:
http://www.su.se/pressmeddelanden [Ref 1]
Ytterligare information:
Solveig Wikström, professor i företagsstrategi och konsumtion, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Tel: 08-16 30 13
Mobil: 070-516 66 60
E-post: sw@fek.su.se
Personlig hemsida: http://www2.fek.su.se/home/sw [Ref 2]
För pressbilder kontakta press@su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Endast en av 20 patienter som drabbas av cancer i bukspottkörteln förväntas överleva i mer än fem år. De typiska symtomen kommer sent och sjukdomen framskrider snabbt. Några av de riskfaktorer som identifierats är tobaksrökning, fetma och typ 2 diabetes.
Forskningen har hittills siktat in sig på tumörcellerna och de mekanismer de använder för att överleva och föröka sig. Men en tumör innehåller också normala kroppsceller – vid bukspottkörtelcancer kan så mycket som 70 procent bestå av i sig ofarliga bindvävsceller. Miljön i tumören skapas av samspelet mellan dessa celltyper. De cancerceller som är bäst på att utnyttja omgivningen för sin tillväxt fortlever och för sina egenskaper vidare. En sådan egenskap är att kunna manipulera bindvävsceller till att producera signalsubstanser och tillväxtfaktorer som gynnar tumören.
Doktoranden Vegard Tjomsland har studerat mekanismerna bakom denna kommunikation. Ett viktigt fynd var att tumörcellerna producerar signalämnet interleukin 1-alpha (IL-1a). Detta protein upptäcktes i 90 procent av de undersökta tumörerna, och var kopplat till dålig prognos hos patienterna.
Signalen via IL-1a sätter igång tillverkningen av substanser som behövs för nybildning och tillväxt av blodkärl, i sin tur en förutsättning för att tumören ska leva vidare och växa. Proteinet stimulerar också celldelning i tumören, bidrar till att lura kroppens immunförsvar och underlättar spridning av dottertumörer till andra delar av kroppen.
-När vi slår ut signaleringen kan tumörcellerna inte längre påverka bindvävscellerna lika effektivt, och således minskar förekomsten av flera faktorer som gynnar tumörtillväxten. IL-1a är därför en lovande kandidat att utforska vidare för framtida potentiella läkemedel, säger Vegard Tjomsland.
Avhandlingen Studies of the tumor microenvironment – local and systemic effects exerted by the cross-talk between tumor and stroma cells in pancreatic cancer läggs fram torsdag 16 december kl 9:00 i sal Linden, Campus US, Linköping. Opponent är professor Arne Östman, Karolinska institutet.
Abstract (engelska)
http://chaplin2.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2010/med1219s.pdf [Ref 1]
Kontakt:
Vegard Tjomsland, tel 010-1033871, vegard.tjomsland@liu.se
Hjärtoperationer betraktas idag som rutiningrepp och hjälper många svårt sjuka. Stroke är en relativt ovanlig komplikation, men den är synnerligen allvarlig för den som drabbas. Samtliga patienter som opererades vid Norrlands universitetssjusen under en 11-årsperiod studerades. Bland dem drabbades 2,1 % av stroke i direkt samband med operationen och ytterligare 1,1 % under vårdtiden efter ingreppet. De drabbade patienterna hade på kort sikt en kraftigt ökad dödlighet, men de som överlevde det första året efter operationen hade en prognos som liknade de icke strokedrabbade.
Avhandlingen visar även att vissa grupper löper högre risk för stroke. Det gäller till exempel äldre patienter, de med förkalkad kroppspulsåder (aorta) och de som har nedsatt njurfunktion. Intressant är också att kvinnor löper fördubblad risk för stroke i efterförloppet. Ett annat fynd som uppmärksammats är att den högra hjärnhalvan drabbas i högre utsträckning än den vänstra.
Partikelfrisättning från aortan misstänks vara en av mekanismerna bakom stroke i samband med hjärtkirurgi. Under operationen utsätts aortan för en ganska hårdhänt hantering, dels när kirurgen kopplar in hjärt-lungmaskinen men också när blodcirkulationen till hjärtat stängs av med en tång över aorta. I avhandlingen studeras dessa moment i olika experimentmodeller, som visar att aortamanipulationen frisätter partiklar som kan nå hjärnan via blodcirkulationen.
Denna ökade kunskap om mekanismerna kan förhoppningsvis skydda framtida patienter.
Magnus Hedberg, som kommer från Boden, Norrbottens län, är verksam vid thoraxkirurgiska enheten, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Han kan nås på
mobil 070-659 5989,
e-post magnus.hedberg@vll.se
Fredagen den 17 december försvarar Magnus Hedberg, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stroke during cardiac surgery; risk factors, mechanisms and survival effects (Stroke i samband med hjärtkirurgi; riskfaktorer, mekanismer och effekter på överlevnad).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B., 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Jan van der Linden, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38079 [Ref 1]
Mer än trettio procent av världens dödsfall sker på grund av hjärt-kärl-sjukdom. Åldrande befolkningar och ändrad livsstil gör att frekvensen fortsätter att öka trots större kännedom och bättre behandlingar. Detta är kostsamt i livskvalitet och pengar för både individ och samhälle. Därför behövs preventiva åtgärder och bättre metoder för att diagnostisera och följa upp individer med förhöjd risk att utveckla hjärt-kärl-sjukdom.
I en undersökning som omfattat 1016 70-åriga män och kvinnor i Uppsala län har doktoranden Susann Järhult, vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, kommit fram till att blodflödesmätningar efter syrebrist i underarmen är bättre för diagnostisering av förhöjd risk för hjärt-kärl-sjukdom än de metoder som vanligtvis används i dag.
Undersökningen går ut på att man sätter på en blodtrycksmanschett strax nedanför armbågen.
Efter en stunds liggande vila mäts personens blodflödeshastighet genom pulsådern ovanför manschetten. Därefter blåser man upp manschetten och skapar ett tillstånd av syrebrist i underarmen under fem minuter. Nedbrytningsprodukter såsom koldioxid ansamlas och de mindre blodkärlen vidgar sig till följd av den tilltagande sura miljön. Då manschett-trycket sedan släpps flödar syrerikt blod åter ut genom de vidgade kärlen, vars elasticitet dock är nedsatt på äldre människor. Återigen mäts blodets hastighet på samma ställe. Hastigheten mäts både vid hjärtats sammandragningsfas och dess fyllnadsfas.
Genom att räkna ut kvoten av dessa hastigheter kunde man värdera kärlfunktionen hos patienterna. Kvoten av de båda flödena låg närmre den faktiska risken än mätningar av flödena i respektive fas var och ett för sig, vilket oftare mäts i dag. Mätmetoden visade sig också vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än flera andra metoder som idag används.
– Dessutom är det en metod som går snabbt och man behöver inte sticka i kroppen eller gå in i kroppen med något mätinstrument eller kontrastvätska. Inga läkemedel ges heller i samband med undersökningen, vilket gör att den är ofarlig, relativt enkel och kostnadseffektiv jämfört med andra metoder, säger Susann Järhult.
Disputationen äger rum onsdagen 15 december. För mer information kontakta Susann Järhult, E-post: susann.jarhult@medsci.uu.se, Telefon: 0703293131
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
State Grid kommer att betala Guido Zacchi och hans forskarkollegor 3,5 miljoner kronor för ett och ett halvt års forskningsarbete. Sedan hoppas Kina ha tillräcklig kunskap för att fortsätta på egen hand. Redan nu har företaget skickat forskarna 100 kg halm som forskarna snart ska köra igång tester på!
– I överenskommelsen ingår också att vi ska hjälpa till med att dra igång deras forskningsanläggning. Som alla andra länder måste Kina minska oljeberoendet och komma tillrätta med sina miljöproblem, säger Guido Zacchi som också får liknande förfrågningar från USA, Brasilien, Italien, Holland, Tyskland och andra länder som satsar på bioetanol.
Det som gör lundaforskarnas kompetens så eftertraktad i utlandet är deras systemtänkande. De har koll på hur hela, och inte bara delar av, råvaran kan användas. De studerar också hur hela tillverkningsprocessen bör läggas upp för att bli energi- och kostnadseffektiv.
Kina har idag en viss traditionell etanolproduktion, gjord av majs, men den är på väg att förbjudas eftersom tillverkningen anses konkurrera med inhemsk matproduktion. Någon kinesisk försöksproduktion av andra generationens bioetanol, det vill säga etanol gjord från barrved, vetehalm bagass och andra skogs- och jordbruksrester, finns än så länge inte.
– Sådana växtdelar är svårare att bryta ner jämfört med att få ut socker från sockerrör och majs, förklarar Guido Zacchi. Han och hans LTH-kollegor har forskat om bioetanol de senaste 25 åren.
Den halm som idag tas omhand bränns idag upp i något av Kinas 25-tal biobränslebaserade elkraftverk på vardera 30 MW. Tanken är att halmen nu ska genera två produkter: först etanol som fordonsbränsle och sedan, av det som blir kvar, el. Elproduktionen beräknas dock bli lika stor som tidigare eftersom ett högre arvode till bönderna föväntas leda till att fler bönder samlar in mer halm till de lokala kraftstationerna.
Idag finns ingen kommersiell produktion av andra generationens bioetanol, endast pilot- och demoanläggningar. Men om bara några år, runt år 2014, tror Guido Zacchi att världen får sin första bioetanol-anläggning. Hans gissning är att den kommer att ligga i USA, Brasilien – eller i Kina.
Trots att den svenska forskningen är på framkant ligger Sverige, med några få undantag, paradoxalt nog långt efter med testa industriell produktion. Enligt Guido Zacchi har etanolen dragits med dåligt rykte i Sverige vilket gett företag och investerare kalla fötter. Däremot finns bra samarbete med företag som SEKAB E-Technology och Taurus Energy som utvecklar industriella processer för etanolproduktion.
– Vissa kanske tycker det är lite konstigt att svenska forskningsresultat exporteras till utlandet på det här sättet. Men vi måste vara med där det finns starka krafter. Det blir också ett sätt att hjälpa dessa länder i miljöfrågor. Vi lär oss också att hantera fler råvaror, förklarar Guido Zacchi.
Bioetanol är etanol som är framställd med miljövänlig teknik och gjord på förnybara råvaror, till skillnad från den etanol som är gjord av olja. Första generationens bioetanol använder sig av sockret i sockerrör eller stärkelsen i majs- eller vetekorn. Den andra generationens bioetanol görs av cellulosarika restprodukter från skogs- och jordbruk. Den senare finns ännu inte i kommersiell produktion. Det är också den senare som Guido Zacchi och hans kollegor forskar om.
För mer information, kontakta Guido Zacchi, professor i Kemiteknik, tel 046-22 28 297, 0705 278297, Guido.Zacchi@chemeng.lth.se Högupplösta bilder på Guido Zacchi finns i LU:s bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/login/
Fastvold har tittat på hur ledare inom norsk offentlig sektorförstår och utövar ansvaret för att främja hälsa på arbetsplatsen.
– Ändringarna i den norska offentliga sektorn har fokus på resultatuppföljning och ekonomi vilket medfört att ledarna upplever sig ha mindre handlingsutrymme, säger Kristin Fastvold.
Hon har intervjuat tio ledare, kvinnor och män. Reformen som genomförts i Norge baseras på New Public Management-principerna. Den ser ut att ha fått till följd att ansvaret för att främja hälsan har blivit svårare att tillvarata för ledarna.
Vad begreppet hälsofrämjande arbetsplats står för visade sig både känt och okänt för de intervjuade.
Centrala moment i utövandet av ledarskap för att implementera konceptet är medvetenhet och balansering av ledarrollen, samarbete och närvaro. Ett lösningsfokuserat förhållningssätt och till problemställningar och en stödjande ledarstil behövs.
– De upplevde en press eftersom man dels måste tillmötesgå både överordnades krav på resultat och målinriktning men samtidigt de anställdas förväntning på arbetsmiljöinsatser.
Förändringar inom sektorn medför samtidigt ökat fokus på hälsofrämjande vilket sätter större press på ledarna. De verkar klara över sina roller gällande arbetsmiljö i förhållande till kommunikation, inkludering och tillrättaläggande samt samarbete och egen närvaro. De har en flerdimensionell syn på hälsobegreppet men de uttrycker en homogen syn på hälsa.
-Högskoleverket (HSV) har fel om hippologernas arbetsmarknad, säger Göran Dalin, ansvarig för hippologutbildningen vid SLU.
Nyligen gick HSV ut med en rapport där man bl a påstår att mindre än 60 procent av de utexaminerade hippologerna (ett av SLU:s utbildningsprogram inom hästområdet) får jobb efter examen.
– Det stämmer inte alls med de uppföljningar vi själva gjort, säger Göran Dalin, SLU. Vår senaste rapport, som följt upp de hippologer som utexaminerats fram till 2006, visar att 14 procent studerat vidare medan 86 procent arbetade. Bara en av de utexaminerade var arbetslös. Och av dem som arbetar är 86 procent verksamma inom hästsektorn.
– HSV:s statistik grundar sig på de 37 hippologer som tog examen 2007. Av dessa var 59 procent, dvs 22 st ”etablerade” året efter examen. Vi vet att övriga femton bland annat har studerat vidare till naturbrukslärare med mera. Bland dem som inte studerat vidare arbetar en del utomlands en tid efter slutförd utbildning, säger Dalin.
En ganska stor andel av hippologerna, omkring en femtedel, blir egenföretagare. Att de inte kommer med i HSV:s statistik för studenter med examen 2007 kan möjligen bero på att de som nyföretagare ännu inte nått upp till den inkomstgräns, 190 200 kronor per år, som HSV anger i sina kriterier.
– Allt talar för att hippologernas arbetsmarknad även fortsättningsvis kommer att vara god, säger Göran Dalin.
Hippologutbildningen vid SLU bedrivs på tre orter: Strömsholm, Flyinge och Wången och är fr o m läsåret 2010/2011 treårig och leder till en kandidatexamen.
För mer information:
Göran Dalin, tel 0705-47 10 84,
goran.dalin@adm.slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Andreas Ohlin arbetar på nyföddhetsavdelningen vid Universitetssjukhuset Örebro och han konstaterar att behovet av nya diagnostiska metoder är stort.
– Blodförgiftning hos nyfödda kan ha ett snabbt och dramatiskt förlopp, och de tidiga symptomen är ofta diffusa och svårtolkade. Dessutom är de diagnostiska metoder som finns i dag både inexakta och tidskrävande.
Det innebär att behandling med antibiotika normalt sätts in redan innan man fått ett provsvar som bekräftar infektionen och visar vilken bakterie det är frågan om.
Ny typ av blodprov
Därför har Andreas Ohlin både undersökt vilka symptom som är de mest karakteristiska för blodförgiftning hos nyfödda, och möjligheterna att ta fram nya och snabbare metoder för blodprov.
– Målet är att alla barn med allvarliga infektioner genast ska få rätt behandling, samtidigt som de barn som inte har någon infektion ska slippa onödig antibiotikabehandling, förklarar han.
Med dagens metoder tar det minst 48 timmar att få ett första preliminärt svar på ett blodprov, och mellan fem och sju dagar för det slutgiltiga resultatet. Men Andreas Ohlin har testat en snabbare analysmetod, så kallad PCR (Polymerase Chain Reaction), som bygger på modern genteknik.
Svar efter sex timmar
– Metoden är lovande och har potential att även upptäcka bakterieinfektioner som inte visar sig vid odlingsprov.
Till skillnad från traditionella odlingsprover, där man måste vänta på att de eventuella bakterierna i provet ska föröka sig på naturlig väg, innebär den nya tekniken att man på konstgjord väg startar en snabb kopiering av delar av bakteriens DNA. En bit bakterie-DNA tillförs provet, och om det finns bakterier i blodet kommer det att koppla ihop sig med motsvarande del av deras DNA och börja producera kopior.
Genom särskilda molekyler som avger ljus (fluorescens) vid kopieringen, kan man följa processen och redan efter sex timmar konstatera om det finns bakterier i blodet och hur stor mängden är.
Krävs mindre blod
Vid sidan av snabbheten har metoden dessutom den stora fördelen att fungera även med små mängder blod, vilket är särskilt viktigt i vården av spädbarn. Medan man från vuxna patienter normalt tar mellan 10 och 15 milliliter blod, är det sällan möjligt att ta mer än 1 milliliter från ett nyfött barn.
Andreas Ohlin har också visat att det går att använda PCR för att närmare identifiera, ”typa”, den bakterie, Staphylococcus epidermis, som oftast orsakar blodförgiftning hos nyfödda. Genom att ta reda på vilken stam eller typ av bakterien det handlar om, blir det möjligt att spåra var smittan kommer ifrån.
Andreas Ohlin disputerar på avhandlingen ”Aspects on early diagnosis of neonatal sepsis” 10 december, klockan 09.00, i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Andreas Ohlin, 073-613 72 00 eller andreas.ohlin@orebroll.se.
– Att antalet är så pass mycket större än vad vi hittills trott har betydelse både för folkhälsan i stort och inom vården, säger Ricardo Almon, som är distriktsläkare och forskare vid Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro.
– Man bör till exempel i högre grad än nu överväga laktosintolerans som en diagnos vid diffusa mag- och tarmbesvär.
Att vara laktosintolerant är ingen sjukdom, utan tvärtom det normala tillståndet för en majoritet av jordens invånare. Ungefär 70 procent av världens befolkning förlorar någon gång i barndomen eller under tonåren förmågan att producera laktas, det enzym som bryter ner mjölksocker (laktos) i tarmen. Till skillnad från allergi är det inte immunsystemet som reagerar, och det är inte farligt för en laktosintolerant person att konsumera mjölkprodukter. Hos en del individer ger det magproblem, medan andra är helt symptomfria.
Stämmer för äldre svenskar
Men i vissa regioner, däribland norra Europa, har laktostolerans blivit en dominerande egenskap. Genom en mutation, alltså en förändring i arvsmassan, har det stora flertalet behållit sin förmåga att tillgodogöra sig laktos även i vuxen ålder.
Hittills har man utgått från att mellan 1 och 5 procent av svenskarna är laktosintoleranta, och Ricardo Almons studie av personer födda omkring 1920 visar att det stämmer för äldre generationer. I denna grupp var cirka 5 procent av deltagarna laktosintoleranta. Men ett tvärsnitt av dagens svenska befolkning ger alltså ett resultat på 14 procent, vilket sannolikt beror på invandring. Redan i Sydeuropa kan andelen laktosintoleranta närma sig 50 procent.
Ricardo Almon har också undersökt om mjölkkonsumtion kan leda till övervikt hos barn och ungdomar. Studien omfattade cirka 700 barn mellan 9 och 15 år som i genomsnitt drack mellan 4,5 och 5 deciliter mjölk per dag.
– Resultaten visar att det inte finns något samband mellan mjölkintag och fetma hos barn och ungdomar i Sverige, oavsett vilken fetthalt mjölken har.
Däremot finns det ett samband mellan mjölkdrickande och kroppslängd. Högre mjölkkonsumtion leder till större kroppslängd. Men det beror troligen inte på det fett eller kalcium som finns i mjölken.
– Det mest sannolika är att det finns något i mjölken som stimulerar den egna produktionen av växthormon. Och det är något som kräver vidare forskning, eftersom långtidseffekterna fortfarande är oklara. Ökad kroppslängd kan ha både negativa och positiva konsekvenser, konstaterar Ricardo Almon.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ricardo Almon: 076-780 47 11
