Myotis alcathoe beskrevs som ny art först år 2001, men det exemplar som bevarats som referens för den nya arten fångades vid en bäck i Grekland redan 1981. Nymffladdermusen är Europas minsta Myotis-art, normalvikten är 3,5-5,5 gram och den har det högsta tonläget hos alla de europeiska Myotis-arterna.

Artnamnet alcathoe är taget från den grekiska mytologin där Minyas dotter, nymfen Alcathoe, avvisade Dionysos inbjudan till en fest och därför blev förvandlad till en fladdermus.

Nymffladdermusen har sedan upptäckten påträffats i ett flertal länder i Europa, och den anses vara mycket sällsynt. Den hittas i bäckraviner och floddalar inbäddade i frodig och tät lövskog.

Fyndet av den nya fladdermusarten publiceras i nästa nummer av Fauna och Flora och beskrivs redan idag 16 december på tidskriften Fauna och Floras hemsida.
www.faunaochflora.se

För mer information:
Tomas Carlberg 018-67 25 77  tomas.carlberg@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

 – Medan tidigare forskning har visat att minskad totalkonsumtion leder till en reducering av alkoholproblem i Västeuropa så har det saknats en samlad forskning om hur detta samband ser ut i Östeuropa, säger Jonas Landberg. Nu vet vi att åtgärder som minskar totalkonsumtionen kan vara effektiva också i dessa länder.

Avhandlingen visar att lägre totalkonsumtion i regel följs av en minskning i olika former av alkoholrelaterad dödlighet, men att sambandet är starkare i länder där berusningsdrickande är vanligt förekommande. Mest tydligt är detta för Ryssland, där leder en minskning av totalkonsumtionen med en liter per invånare till att fler självmord och dödsolyckor förhindras än i de övriga länderna. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning från Västeuropa där lägre totalkonsumtion ger en större nedgång i alkoholrelaterad dödlighet i Norden jämfört med Sydeuropa. 

– Flera Östeuropeiska länder, med Ryssland i spetsen, har höga konsumtionsnivåer och relativt oreglerade alkoholmarknader med hög tillgänglighet och låga priser. Att minska totalkonsumtionen via begränsad tillgänglighet och högre priser är därför en alkoholpolitisk strategi som har stor potential att få ned alkoholproblemen i dessa länder. säger Jonas Landberg.

Enligt WHO står missbruk av alkohol för en större andel av den totala dödligheten i Östeuropa än i någon annan del i världen. Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att undersöka i vilken utsträckning förändringar i totalkonsumtionen av alkohol påverkar olika former av alkoholrelaterad dödlighet som till exempel självmord, dödsolyckor och mord, i ett flertal Östeuropeiska länder; bland annat Ryssland, Vitryssland, Polen, Ungern och Bulgarien.

Avhandlingens namn: Alcohol-Related Problems in Eastern Europe – A Comparative Perspective. Avhandlingens inledningskapitel finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:360384 [Ref 1] 

Ytterligare information
Jonas Landberg, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet
Mobil: 0735-45 49 40
Tel: 08-16 14 87
E-post: jonas.landberg@sorad.su.se 

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Det blir allt vanligare att prata om kränkningar av olika slag. Särskilt de som sker genom brott. Kränkningsersättningen är ett försök att ge upprättelse för brottsoffret. Doktoranden Sandra Friberg vid juridiska institutionen på Uppsala universitet har i sin avhandling, som är den första i Sverige som handlar om skadestånd för brottsliga kränkningar, försökt klargöra vad som avses med kränkning genom brott och när ett offer kan ha rätt till skadestånd.

– Det finns ett stort behov av att diskutera vad man vill uppnå med skadestånd i de här fallen. Särskilt hur skadeståndet förhåller sig till det straff som gärningsmannen kan dömas till. Jag ställer bland annat frågan om skadeståndet har kommit att bli mer och mer likt ett slags ”privat straff”, säger Sandra Friberg.

Avhandlingen jämför bland annat de straff- och skadeståndsrättsliga förutsättningarna för ansvar. Många gånger saknar gärningsmannen medel att betala skadeståndet.  Därför redogörs även för den angripnes möjligheter att istället få ersättning från sin hemförsäkring eller Brottsoffermyndigheten.

– Trots att det länge har funnits möjlighet att döma ut skadestånd för kränkning genom brott är det ibland oklart vid vilka brott någon kan sägas bli kränkt, och vem som blir kränkt säger Sandra Friberg. Därför har jag presenterat en utförlig beskrivning av de olika brott som kan och bör kunna ge rätt till skadestånd.

Bland beskrivningarna av brott som vanligtvis kan ge rätt till skadestånd nämns bland annat våldtäkt, mordförsök, förtal och olaga frihetsberövande. Bland de brott där det kan vara svårare att avgöra om någon utsatts för en integritetskränkning kan nämnas skadegörelse, hemfridsbrott och koppleri.

– En av de mest komplicerade frågorna är kanske hur kränkningsersättningen bör bestämmas och hur man ska kunna jämföra och gradera olika kränkningar. Förhoppningsvis kan min avhandling fungera som ett underlag för en fortsatt, och mer fördjupad, diskussion om hur det ovärderliga ska värderas, säger Sandra Friberg.

Disputationen äger rum lördagen 18 december vid Uppsala universitet.
För mer information kontakta Sandra Friberg, Telefon: 018-471 71 44 eller
070-458 04 20
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Cystisk fibros är medfött och det är en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna i västvärlden. Den beror på ett fel i det protein (CFTR) som styr salttransporten genom slemhinnecellerna, vilket i sin tur påverkar vattenutsöndringen, eftersom det finns ett samband mellan transporten av salt (klorid) och vatten.

Följden blir att det slem som täcker kroppens slemhinnor innehåller för lite vatten och blir segt, något som leder till allvarliga konsekvenser framförallt i lungorna och mag-tarmkanalen. Slemhinnorna har en viktig funktion i kroppens försvarssystem, genom att tillsammans med slemmet transportera bort främmande partiklar. Eftersom detta inte fungerar hos patienter med cystisk fibros drabbas de ofta av luftvägsinfektioner, som till slut förstör luftvägarna.

Förbättrad hälsa

– Vi har letat efter substanser som kan rätta till felet i cellernas kloridtransport, och nu har vi testat några av dem, berättar Igor Oliynyk som är läkare och forskare vid Hälsoakademin på Örebro universitet.

Flera av de undersökta substanserna visade sig ha god effekt, och ledde till ett ökat utflöde av klorid genom cellväggen. Det gäller bland annat det slemlösande preparatet N-acetylcystein (NAC) och antibiotikumet azithromycin (AZM), där forskarna även kunde bekräfta att medlet förbättrade patienternas hälsa.

Örebroforskarna testade också sin hypotes om att ämnen som avger kväveoxid skulle kunna stimulera kloridutflödet hos patienter med cystisk fibros.

Krävs fler studier

– Undersökningen visar att den här gruppen substanser kan vara intressant för behandlingen av cystisk fibros, men det krävs naturligtvis fler studier innan vi kan få fram ett ämne som kan fungera som läkemedel i praktiken.

Ett annat preparat som ansetts lovande i behandlingen av cystisk fibros, det anti-bakteriella ämnet duramycin, kan däremot förmodligen avskrivas.

– Trots att det tidigare gjorts positiva försök med duramycin och det redan testas kliniskt, hittade vi endast en mycket liten effekt av av det. Så vi tror inte att det kommer att fungera som läkemedel mot cystisk fibros, konstaterar Igor Oliynyk.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Igor Oliynyk, 0736-70 28 07.

– Bättre implantat skulle minska lidandet för patienten och sänka kostnaderna för vården, säger Maysam Nezafati, som nyligen avslutat sitt examensarbete inom KTH:s internationella masterprogram Material och processdesign.

Maysam Nezafati konstaterar samtidigt att det finns en efterfrågan på implantat med ökad livslängd. Detta är något som han tagit fasta på i sitt examensarbete där han undersökt egenskaperna hos ett nytt metallmaterial, bulkmetalliskt glas. Hans studier visar att det finns goda själ att tro att det nya materialet fungerar bra för just höftledsimplantat.
– Resultatet ser lovande ut, säger Maysam Nezafati.

Anledningen till detta är att de krav som ställs på metalliska material i ortopediska implantat är minst sagt höga. Korrosion, mekaniska egenskaper och biokompabilitet, det vill säga att materialet i implantatet fungerar tillsammans med kroppens vävnader och vätskor, är några faktorer som spelar in. Här fungerar bulkmetalliskt glas bättre än de material som används idag och som Maysam Nezafati i studien jämfört med, det vill säga rostfritt stål och kobolt-krom-molybdenlegeringar.

Det kan till och med bli så att korrosion i höftledsimplantatets material, till exempel stål, leder till sekundära hälsoproblem för patienten då både mekaniska fel kan uppstå och metalliska joner frigöras.

Höftledsimplantat är en av de absolut vanligaste kirurgiska ingreppen på sjukhusen både i Sverige och utomlands. Därför är Maysam Nezafati resultat viktigt. Men han är inte ensam om att studera bulkmetalliskt glas, i samarbete med Maysam Nezafati har nämligen en student vid Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet i Trondheim parallellt studerat nötningsegenskaperna hos samma bulkmetalliskt glas-legering. Även här med gott resultat.
– Vi har analyserat och verifierat råmaterialet egenskaper, andra aktörer får sedan ta över och vad gäller design och tillverkning, säger Maysam Nezafati.

Han tillägger att han avser fortsätta med implantatprojektet och ta en doktorsexamen.
Studien är en del av ett samarbete mellan institutionen för materialvetenskap vid KTH, korrosions- och metallforskningsinstitutet Swerea AB, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Karolinska institutet samt Institutt for Materialteknologi i Trondheim, Norge.
För mer information, kontakta Maysam Nezafati på 0708 – 85 82 85 eller maysam@kth.se

Boken vänder sig till de som har ett ansvar för vilt och viltförvaltning men även till de som är jakt- och naturintresserade i allmänhet. I boken ges sammanhangen, helheten och de nya utmaningar kring viltförvaltning som vi står inför, samt förslag till lösningar på dessa.

– Vi hoppas att boken blir ett värdefullt läromedel för alla de som kommer att arbeta i viltförvaltningen framöver på nationell och regional nivå. En bred kunskapsbas är alltid bra att utgå ifrån och ger ofta grunden för konstruktiva diskussioner, säger Kjell Danell, SLU, som tillsammans med Roger Bergström, Skogforsk, är redaktör för boken.

Boken kommer att presenteras på KSLA den 15 december i samband med ett seminarium om framtidens viltförvaltning.

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontaktinformation
Kontakt:
Kjell Danell, kjell.danell@slu.se, 070-374 7979
Roger Bergström, roger.bergstrom@skogforsk.se, 070-518 8506

– Jag är väldigt imponerad av att människor som varken har sjukvårdsutbildning eller teknisk utbildning klarar att hantera den här tekniken, säger Angelika Fex, universitetsadjunkt i vårdvetenskap på Högskolan Väst.

Den 15 december disputerar hon på avhandlingen From novice towards self-care expert (Från novis till egenvårdsexpert). Forskningen har hon utfört på Högskolan Väst i Trollhättan. Hon har varit inskriven som doktorand vid Hälsouniversitetet i Linköping där också disputationen äger rum.

Antalet patienter som behöver avancerad medicinsk utrustning ökar och det hänger till stor del ihop med att andelen äldre i befolkningen ökar. Det har också att göra med livsstilsrelaterade faktorer som en ökad förekomst av lungsjukdomen KOL, övervikt och diabetes. Dessa tillstånd kan göra att man behöver syrgas, respirator nattetid eller dialys.

Det finns ekonomiska motiv bakom att sjukvården låter alltfler patienter vårda sig själva i hemmen, men det är också en ideologisk fråga. Idag vill man att patienterna ska ta ansvar för sin egenvård och ha makt över sina liv, trots att de är beroende av medicinsk apparatur. Livskvaliteten blir högre när man får vara hemma.

Angelika Fex har undersökt vad egenvård innebär för patienter som använder respirator, syrgas- eller dialysutrustning i hemmet. Patienterna har ofta fått lära sig hantera tekniken på sjukhus och sedan får de stöd av specialistutbildade sjuksköterskor för att kunna använda den hemma. Till en början följer de strikt regler och scheman, men senare förhåller de sig ibland lite friare till instruktionerna med sjukvårdsansvarigas godkännande. De har blivit specialister och börjar anpassa behandlingen efter hur de mår och vad de tänker göra under dagen.

– Deras resonemang är av samma typ som man hör under en sjukhusrond, säger Angelika Fex.
Till exempel kan en patient som har lite svullna fötter använda en starkare dialysvätska än den vanliga och på det viset normalisera kroppens vätskebalans.  

De flesta av patienterna i Angelika Fex studie tyckte att deras hälsa var ganska god och att det dagliga livets aktiviteter var hanterbara, trots behovet av teknik. De begränsades förstås av att de periodvis var bundna till den medicinska utrustningen, som ofta är tung och otymplig att transportera. Samtidigt upplevde de en frihetskänsla av att kunna bo hemma och sköta sig själva.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Angelika Fex, 0730-97 91 09, angelika.fex@hv.se

Den forskning som Jessica Elfsberg bedrivit rör stål som tillverkas genom stränggjutning. Det har nämligen visat sig att vissa defekter uppstår vid stränggjutning på grund av att gjutformen skakas i ett visst mönster och hastighet.

– Jag har gjort en kartläggning av bland annat det gjutpulver som används och den ytspänning som förekommer vid stränggjutning av stål. Min forskning är ett bidrag till att göra stålet bättre, säger Jessica Elfsberg, som forskar inom ämnesområdet materialens processvetenskap vid KTH.

Hon tillägger att forskningen också bidrar till att förstå det otroligt komplexa processen som stålframställning är. Samtidigt ligger Sverige långt framme när det gäller stål, och svenskt stål är enligt Jessica Elfsberg väldigt konkurrenskraftigt på den internationella marknaden.

Hennes stålforskningen påverkar en rad branscher då stränggjutning är vanligt förekommande för stål som används i olika sammanhang.

– Stränggjutning sker av alla möjliga slags stål, till exempel bilplåt, specialstål för sodapannor som verkar i en varm och frätande miljö, samt fjäderstål som används för dämpning, exempelvis i kemisk industri, säger Jessica Elfsberg.

Det är branschorganisationen Jernkontoret som har finansierat forskningen, och enligt Jessica Elfsberg möjliggör Jernkontoret ett samarbete mellan stålföretag och forskning i Sverige vilket stärker Sveriges stålexport.

För mer information, kontakta Jessica Elfsberg på 08 – 790 83 48 eller jessicae@kth.se.

– Nickelallergins betydelse för uppkomst av handeksem har överskattats, säger Anna Josefson, som vid sidan av sin forskning arbetar som överläkare och verksamhetschef vid hudkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

– Undersökningen visade att det i stort sett inte finns någon skillnad i förekomsten av handeksem mellan dem som var nickelallergiska som barn jämfört med dem som inte var nickelallergiska.

Handeksem är en av de vanligaste hudsjukdomarna, som leder till allvarliga problem för många människor. Vissa behöver vara sjukskrivna under långa perioder, medan andra tvingas byta arbete på grund av sitt handeksem. Därför har forskarna länge försökt hitta orsakerna bakom sjukdomen.

Anna Josefsons forskning, som omfattar cirka 900 kvinnor, visar att barneksem, så kallat atopiskt eksem, är den största riskfaktorn, som ger en 3-4 gånger ökad risk att få handeksem som vuxen. Särskilt stor risk löper de som har haft eksem på händerna som barn.

– Därför bör man i det förebyggande arbetet koncentrera sig på personer som haft barneksem och när det gäller barn med eksem kan man med en riktad yrkesrådgivning kanske förhindra arbetsbyten senare i livet.

När det gäller nickelallergi konstaterar Anna Josefson att de enkätundersökningar som i dag används för att kartlägga förekomsten inte är tillförlitliga. Bland dem som själva trodde att de var nickelallergiska kunde hon bara fastställa allergi hos 59 procent. Orsaken är troligen att många förväxlar eksem av andra orsaker med nickelallergi.

– Eftersom det är av intresse att följa förekomsten av nickelallergi i befolkningen, betyder det att vi måste hitta andra metoder än frågeformulär, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Josefson, 070-306 21 10, eller anna.josefson@telia.com.

  Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.

Skogsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och genererar årligen tonvis med biomassa i form av trädbark. Idag används barken främst för energiproduktion. Den producerade energin återanvänds i industrin eller säljs till närliggande småkommuner. Men trädbark innehåller också många nyttiga kemiska ämnen som kan användas inom områden som läkemedels-, livsmedels- och kosmetikindustrin. Det är därför intressant, både ur ett ekonomiskt och hållbart perspektiv, att återvinna dessa värdefulla ämnen innan barken skickas till förbränning. Dessa ämnen finns ofta i små mängder i barken och påverkar därför inte energiutvinningen.

– Svensk skogsindustri befinner sig i en svår tid med tuff konkurrens. Det vore därför ekonomiskt gynnsamt att utvinna värdefulla ämnen från bark innan den skickas till förbränningen, säger Michelle Co, som i sin avhandling presenterar en miljövänlig metod för att göra just detta.

Konventionella återvinningstekniker kräver ofta användning av farliga kemikalier eller stora mängder organiska lösningsmedel. Även de biologiskt aktiva ämnen och antioxidanter som används i läkemedel eller som tillsatser i livsmedel är framställda i kemiska processer, som ofta kräver användning av stora mängder kemikalier och lösningsmedel. Detta kan undvikas om ämnena istället utvinns naturligt ur växtmaterial, till exempel trädbark.

– Att fasa ut dagens metoder och ersätta dem med nya, mer miljövänliga, tekniker och metoder gynnar hållbar utveckling, säger Michelle Co.

Hon visar i sin avhandling hur man kan använda vatten och etanol under högt tryck och hög temperatur som effektiva lösningsmedel för utvinning av antioxidanter och andra biologiskt aktiva ämnen ur trädbark. Vidare presenteras en ny karaktäriserings- och identifieringsmetod för antioxidanter.

– Hittills har vi identifierat ett fåtal antioxidanter i björkbark och granbark, men möjligheterna att hitta fler är stora, säger Michelle Co.

För mer information kontakta: Michelle Co, mobil: 073-935 30 45, michelle.co@kemi.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kommunal verksamhet riktad mot unga med försörjningsproblem har gått från att vara mycket begränsad till att bli en självklarhet bland svenska kommuner.  Men det finns, enligt Katarina Hollertz, nackdelar med att låta verksamheten skötas av Socialtjänsten.

– Det är problematiskt att koppla samman hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden med försörjningsstöd, säger hon.

Som exempel nämner hon ett moment 22: om hjälpen är för bra och attraktiv så finns risk för att fler ungdomar vill ta del av den, vilket i sin tur innebär fler socialbidragstagare. Ett annat problem är den stigmatisering som det innebär för ungdomar att ha med socialtjänsten att göra.
– Många ungdomar skäms över att ta emot hjälp från socialen, säger Katarina Hollertz.

Men varför drivs då stödverksamhet för unga arbetslösa inom socialtjänsten?

– Verksamheten byggdes upp för att snabbt hjälpa de ungdomar som hamnade mellan stolarna när ungdomsarbetslösheten ökade på 90-talet. Men i takt med att ungdomsarbetslöshet har blivit ett prioriterat insatsområde så har den blivit något av en lönsam affär för många socialförvaltningar. Därför avvecklar man inte verksamheten, även om det varit möjligt. Socialförvaltningarna har ett intresse av att ägna sig åt detta eftersom det tillåter dem att växa som organisation och stärka professionella grupper, menar Katarina Hollertz.

Idag får arbetslösa ungdomar hjälp parallellt från flera olika instanser – försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och komvux. Mest anmärkningsvärt tycker Katarina Hollertz det är att man inte samverkar bättre inom de kommunala verksamheterna, det vill säga skolan och komvux.

– Om man hade samverkat bättre skulle det finnas mer resurser till stödverksamhet i skolan, där de hade gjort bäst nytta.

Katarina Hollertz har studerat den kommunala stödverksamheten i Helsingborg, Karlskrona, Järfälla och Jönköping.

Kontaktinformation
Katarina Hollertz disputerar den 17 december kl 10.15 i sal U202 på Campus Helsingborg. Avhandlingens titel är ”Problemen förgår – lösningarna består – Organisering av kommunala insatser för unga arbetslösa med försörjningsproblem”.
Hon nås på telefonnummer 0049-160-433 4983, 0706-14 85 66 (från onsdagen den 15 december) eller katarina.hollertz@soch.lu.se

– Jag har arbetat mycket med utbrändhet och det är roligt att kunna arbeta preventivt. Att hålla hoppet uppe kan vara ett sätt att motverka utbrändhet, säger Henrik Gustafsson, som arbetar med elitidrottares motivation, prestation och välmående.

– Hoppet hjälper oss att verkligen tro att vi kan nå målet. Dessutom har idrottare med en hög nivå av hopp lättare för att se lösningar på problem och hitta nya vägar att nå sitt mål medan det lättare låser sig för dem som är mindre hoppfulla.

Henrik Gustafssons studie visar ett tydligt samband – när hoppet minskar, försvinner entusiasmen för sporten i samma takt, medan fysisk och psykisk utmattning ökar tillsammans med frustrationen över resultaten. Risken för utbrändhet ökar allt eftersom hoppet dalar.

– Resultaten gör det tydligt att det är viktigt att arbeta aktivt för att hålla hoppet uppe. Det finns många sätt som ledare kan vårda hoppet på. Att vara noga med att återkoppla, utvärdera målen, och arbeta med motivation och självförtroende.

– Vi arbetar också med att utbilda i målsättningen. Att lära ledare, tränare och aktiva hur man kan hitta nya vägar när man inte når dit man tänkt eller att sätta flera mål att arbeta mot.

Genom att inte sätta för höga mål kan elitidrottaren undvika att förlora hoppet om att nå dem. Det är också viktigt att känna att man har kontroll och själv får bestämma riktning för att undvika att känna sig fångad.

Det finns inga negativa effekter av att ha en stor dos hopp. Hoppfulla idrottare presterar bättre, hoppar sällan av och mår framför allt bättre.

– Och det gäller inte bara idrottare. Tidigare forskning har visat samma fenomen hos akademiker, sjuksköterskor och skolelever. I en undersökning av amerikanska collegestudenter såg man att de som var mer hoppfulla vid terminsstart också skrev bättre prov och fick högre betyg.

– Hoppet är bara positivt – för oss alla!

Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Gustafsson: 070-6967260

En god bedömning kräver att vi för en öppen och ärlig diskussion kring vad det är som sker inom ramarna för bedömningsprocesser. Det säger Lena Gemzöe, som på uppdrag av Vetenskapsrådet skrivit rapporten ”Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet – en forskningsöversikt” I intervjun i Genusperspektiv ger hon sin syn på den aktuella forskningen på området och vilken relevans den har för en god bedömning av genusforskning.

Genusperspektiv nummer 6 2010 innehåller även bland annat följande artiklar:

GENUSFORSKARE TOG STORSLAM I UTLYSNING FRÅN VETENSKAPSRÅDET
En grupp genusforskare från Göteborg och Lund kammade hem ett av de största anslagen i Vetenskapsrådets stora utlysning inom Humaniora och samhällskunskap. VR beviljade forskargruppen 10 miljoner för att utforska förhållandet mellan feminismens utopiska visioner och de vardagliga erfarenheterna av kvinnors organisering i Latinamerika, Asien, Europa och Arktis.


JÄMI VILL ATT JÄMSTÄLLDHET SKA BLI STRATEGISKT FORSKNINGSOMRÅDE
Sverige har en unik möjlighet att bli världsledande på forskning om jämställdhet och inte minst jämställdhetsintegrering. Det är en av de saker som lyfts fram när regeringsuppdraget Jämi, jämställdhetsintegrering i staten, slutredovisas nu i december.

LÅNGT KVAR TILL JÄMSTÄLLDHET I EU:S SJUNDE RAMPROGRAM
Glastaket för Europas kvinnliga forskare är intakt. Det konstaterar den expertgrupp som står bakom utvärderingen av EU:s sjunde ramprogram i halvtid. ”EU-kommissonen kan göra mer för att driva på mot ett ökat deltagande av kvinnor i ramprogrammen och bör visa ledarskap i det avseendet”, skriver utvärderarna i sin rapport.

Kontaktinformation
frida.lundberg@genus.gu.se

Om ånghalten blir för stor i härden på ett kärnkraftverk riskerar man torrkokning. Detta i sin tur kan leda till bränsleskador.  De beräkningsverktyg man i dag använder för att uppskatta ånghalten ger endast ungefärliga svar varför man måste ha stora marginaler för en säker drift. Även boxböjning kan leda till stora bränsleskador och kan också förhindra styrstavar från att röra sig fritt vilket i förlängningen kan orsaka svåra driftsproblem i kärnkraftverken .

Doktoranden John Loberg, vid avdelningen för tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet, har i arbetet med sin doktorsavhandling utforskat nya sätta att mäta ånghalten i härden genom att mäta neutronflöden av olika energier. Alla neutroner som kommer från en kärnklyvning är snabba från början men bromsas av vattnet i reaktorn. Mellan hastigheten på neutronerna och ånghalten finns ett samband. Detta har John Loberg använt sig av för att kunna uppskatta ånghalten mer precist än vad som tidigare varit möjligt. Upptäckterna skulle på sikt kunna leda till att kärnkraftverkens verkliga kapacitet utnyttjades bättre.

– Om man vet vilken ånghalt man har kan man köra kärnkraftverken mer effektivt utan att alls försämra säkerheten, säger John Loberg.

Mätprincipen han undersökt skulle också vara möjlig att tillämpa för att indikera boxböjning. Som det är nu går boxböjning inte att förutse över huvud taget, varför man endast använder sig av säkerhetsmarginaler för att undvika driftsproblem.

Avhanlingen läggs fram vid Uppsala universitet torsdagen 16 december. För mer information kontakta John Loberg, Telefon: 018-471 3254 eller 0171-413061, E-post: john.loberg@fysast.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Christina Gustavson är allmänmedicinare, psykiater och rättspsykiater samt överläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Hon har studerat 100 personer som begått allvarliga våldsbrott som mord, dråp, mordbrand, grov misshandel och  sexbrott, och hänvisats till rättspsykiatrisk undersökning under åren 1998-2000.

Av de 100 personerna var 92 män och 8 kvinnor. Drygt hälften av dem dömdes till fängelse, de övriga till rättspsykiatrisk vård. Personerna följdes sedan under fem år. 20 av dem dömdes under denna uppföljningstid för nya grova våldsbrott.

Studiens huvudfråga var om det fanns några faktorer som skilde ut den femtedel som återfallit i våldsbrott. Ett svar var att förövare dömda till fängelse (de som av domstol ansetts inte ha en s.k. allvarlig psykisk störning) oftare återföll i våldsbrott än de som var dömda till rättspsykiatrisk vård.

– Tre fjärdedelar av dem som återfallit i våldsbrott hade varit dömda till fängelse. En förklaring kan vara att rättspsykiatrins patienter får medicin som kan göra dem mindre våldsbenägna. En annan möjlig förklaring är att de får hjälp med bostad och annat när de återfår sin frihet, vilket inte sker inom kriminalvården, säger Christina Gustavson.
Hennes studie visar också att enkla uppgifter om när en person börjat missbruka alkohol eller narkotika eller när någon fått sin första dom var lika bra på att förutsäga återfall i våldsbrott som komplexa riskbedömnings-skattningar.

– Dessa uppgifter kunde användas oberoende av varandra. Sambandet med återfall i våldsbrott var starkare ju tidigare personen i fråga börjat med missbruk och/eller kriminalitet, säger Christina Gustavson.

Hon understryker samtidigt att de samband hon fann gäller på gruppnivå och inte i fråga om enskilda personer. Hon vill också gärna understryka att det finns flera faktorer som har ett starkare samband med återfall i våldsbrott än allvarlig psykisk störning – sådant som ungdom, manligt kön, missbruk och antal tidigare våldsbrott. De psykiskt störda patienterna står för en mycket liten del av våldet i samhället.

Avhandlingen heter ”Risk and prediction of violent crime in forensic psychiatry”. Christina Gustavson träffas på tel 033-6161000 eller christina.gustavson@med.lu.se. En länk till en nedladdningsbar bild på Christina Gustavson finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Christina.Gustavson.tiff.

Ett utmärkande patologiskt fynd vid Alzheimers sjukdom är att äggviteämnet beta-amyloid ansamlas i hjärnan i form av så kallade amyloida plack. Det är dock okänt hur tidigt placken uppträder i hjärnan och om de är den huvudsakliga orsaken till sjukdomen, liksom vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.

Den allra första PET-undersökningen i världen av amyloida plack hos en levande patient med den amyloidbindande föreningen 11C-PIB gjordes år 2002 av professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet, på en 56-årig Alzheimerpatient. Forskarna följde sedan patienten under sjukdomsförloppet med upprepade PET-undersökningar och minnestester. Efter patientens död genomförde forskargruppen patologiska och neurokemiska analyser av hjärnvävnaden.

Den samlade analysen av resultaten, som nu publiceras i den ansedda neurologiska tidskriften BRAIN, ger en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas. Resultaten visar bland annat att höga nivåer av amyloida plack upptäcktes tidigt under sjukdomen när patienten hade ringa minnesbesvär. Amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet i motsats till den alltmer försämrade energiomsättningen i hjärnan, som också uppmättes med PET under patientens alltmer tilltagande minnesbesvär.

Ett tidigare okänt samband som upptäcktes i denna studie är att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet. Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av plack, vilket tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än amyloid inlagring. Fortsatta studier pågår nu hos levande patienter med PET.

I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.

– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg.

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Publikation: ”PET imaging and clinical progression in relation to molecular pathology in first PIB PET AD Patient”, Ahmadul Kadir, Amelia Marutle, Daniel Gonzalez, Michael Schöll, Ove Almkvist, Malahat Mousavi, Tamanna Mustafiz, Taher Darreh-Shori, Inger Nennesmo & Agneta Nordberg, BRAIN, online 14 December 2010.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Agneta Nordberg
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Tel: 08-585 854 67 eller 070-510 76 85
E-post: agneta.k.nordberg@ki.se

BILD: Agneta Nordberg, foto av Ulf Sirborn