Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Den äldsta kända vilda fågel som ringmärkts i Europa är en mindre lira som minst 51 år gammal kontrollerades på ön Bardsey i Wales.
– Förr trodde man inte att fåglar kunde bli så gamla, men efter drygt 100 år med ringmärkning så vet vi att fåglar av minst åtta europeiska fågelarter har blivit över 40 år gamla, säger Thord Fransson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige är en sillgrissla som observerades på Stora Karlsö nästan 43 år gammal. Ringnumret lästes av med tubkikare när sillgrisslan satt på en häckningshylla i maj 2008 och det visade sig att den märktes som unge på samma plats den 7 juli 1965.
Småfåglar blir bara i undantagsfall äldre än tio år. Trots detta har den äldsta kända talgoxen i Europa uppnått en ålder på drygt 15 år och den äldsta koltrasten knappt 22 år. Åldersrekordet för lövsångare, vår vanligaste fågel, är åtta år och gäller en fågel märkt i Sverige.
Dödligheten hos småfåglar är hög och i genomsnitt brukar man säga att en av fyra ungar överlever första levnadsåret. Har de väl överlevt ett år är chansen 50 % att de ska klara sig ytterligare ett år.
All ringmärkning av vilda fåglar i Sverige administreras av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Verksamheten är starkt beroende av ideella krafter runt om i landet och varje år ringmärks ungefär 300 000 fåglar. Museets ringmärkningscentral mottar, registrerar och besvarar årligen ungefär 4000 återfynd av ringmärkta fåglar påträffade i Sverige och utlandet. Ringmärkningen ger fortlöpande viktiga kunskaper om flyttningsmönster, förekomst, överlevnad och vad fåglar råkar ut för. Förhållanden som kan komma att förändras högst avsevärt, t ex som ett resultat av ett ändrat klimat.
Den europeiska ålderslistan:
http://www.euring.org/data_and_codes/longevity.htm [Ref 1]
För ytterligare information kontakta:
Thord Fransson
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
thord.fransson@nrm.se
070 679 5917
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Pressbilder finns att hämta på http://www.nrm.se/press [Ref 2]
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
Så kallade TEWA-system (Threat Evaluation & Weapon Allocation) används för att skydda strategiska mål mot fientliga angrepp. Det kan till exempel röra sig om ett flygfält som ska skyddas mot inkommande missiler.
Systemen upptäcker hot, utvärderar hoten och riktar in försvararens vapensystem för att hoten ska kunna slås ut. Det slutgiltiga beslutet om vapeninsats fattas därefter av en operatör.
Forskaren Fredrik Johansson vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Informationsteknologi disputerade nyligen med en avhandling om algoritmer i TEWA-system.
– I den befintliga forskningslitteraturen finns förslag på vilka algoritmer som kan vara lämpliga att använda. Jag har utvecklat metoder för att undersöka vilka algoritmer som fungerar bäst i praktiken, förklarar Fredrik Johansson.
Giriga algoritmer
Fredrik Johanssons studie visar att det är antalet vapen I TEWA-systemet och mängden mål systemet har att hantera som avgör valet av algoritm.
– Så kallade partikelsvärmsalgoritmer är effektiva om det rör sig upp till cirka tio mål och tio vapen. Om TEWA-systemet ska hålla reda på fler mål och vapen än så bör vi använda det som kallas för giriga algoritmer istället, säger Fredrik Johansson.
En girig algoritm är – mycket förenklat – snabb men inte perfekt. Algoritmen jobbar efter grova riktlinjer och testar inte alla alternativ som krävs för att hitta en optimal lösning. Att den slipper pröva vissa lösningar gör algoritmen snabb. En egenskap som är avgörande i ett
TEWA-system
– Det får inte gå många sekunder mellan det att systemet upptäcker ett hot och tills dess att operatören har fattat ett beslut om vapeninsats, säger Fredrik Johanson.
Hela systemet
I tidigare forskning har TEWA-systemen nästan alltid behandlats som två delar: hotutvärdering för sig och vapenallokeringen för sig. Fredrik Johanssons studie är en av de första som ser systemet som en enhet. Men att säga att man är först med att undersöka något kan vara vanskligt när det gäller just TEWA-system.
– Den som forskar inom det här området vet inte alltid vilken kunskap som finns under ytan. Troligen finns det en del forskning om TEWA-system som är hemlig och inte är tillgänglig för oss vanliga forskare, avslutar Fredrik Johansson.
För ytterligare information kontakta: Fredrik Johansson: fredrik.johansson@foi.se
FAKTA: Algoritm
En algoritm är en följd av instruktioner för ett beräkningsarbete som i ett ändligt antal steg löser ett beräkningsproblem och därmed kan utgöra grunden för ett datorprogram.
Källa: Nationalencyklopedin
Bakgrunden till avhandlingen ”Planerat, alltför planerat. En perspektivistisk studie i stadsplaneringens paradoxer” är aktuella försök att bygga ”stadsmässiga” miljöer och som exempel står Hammarby Sjöstad i Stockholm. För att närma sig sitt ämne tar Sara Westin hjälp av Friedrich Nietzsches perspektivism och Sigmund Freuds psykoanalytiska tanketradition och ställer frågan hur stadsplanering och arkitektur – dessa mänskliga aktiviteter präglade av omtanke och välvilja – kan producera miljöer som får en att känna sådant obehag. Frågan ses som en variant av Freuds undran: Hur kommer det sig att människan har en tendens att göra sig själv olycklig?
Sara Westin undersöker också flanörens perspektiv på staden (som en kontrast till stadsplanerarens), med hjälp av texter av framförallt August Strindberg och Virginia Woolf, som i studien lyfts fram som hyllare av det urbana. Hon refererar till flanören som en ”hon” och inte som en ”han”, vilket är det konventionella, och slår därigenom ett slag för människans, inte bara mäns, begär efter det urbana.
– I media och inom den mesta forskningen framställs kvinnor ofta som en kategori som är rädd för staden. Denna idé utmanas alltså i avhandlingen, säger Sara Westin.
Resultatet är en essä som kan läsas på två plan: dels som en studie av staden och stadsplaneringen, dels som en analys av hur vi förstår dessa fenomen. Ytterst är arbetet en kritik av såväl planerares som planeringskritikers förståelse; och en förhållandevis radikal sådan. Studien pekar på en tendens bland planerare och arkitekter att betona det visuella och det ordnade. De har också en benägenhet att betrakta stadsbyggande som ett ändligt snarare än ett oändligt spel.
– Jag menar att den moderna stadsplaneringen är neurotisk, eftersom den tränger bort mycket av det som traditionellt förknippas med det urbana: det oordnade och det svårgripbara, kroppen och dess begär, säger Sara Westin.
Även om avhandlingen inte ger några lösningar på hur man i framtiden kan skapa levande, urbana miljöer, lyfter den fram den framväxande s k space syntax-tekniken som ett alternativ till modernismens moralistiskt färgade stadsplaneringsdogmer.
– Detta eftersom tekniken fokuserar på hur den byggda miljön påverkar människors rörelser i staden, snarare än på vad som ter sig vackert för det estetiskt tränade ögat.
För mer information, kontakta Sara Westin, mobilnummer: 070-257 96 26, sara.westin@kultgeog.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Exklusiv amning under ett barns första sex månader, ger ett unikt skydd mot smitta.
Exklusiv amning betyder amning utan kosttillskott i form av annan mat, vatten eller modersmjölkersättning. Det skyddar barnet genom att skapa särskilda förutsättningar i tarmfloran som gör att infektioner får det svårt att ta sig igenom tarmväggen. Till och med om modern är smittad av HIV är det bättre att hon ammar exklusivt än att barnet får både bröstmjölk och annan kost. I länder där kvinnor inte har råd att helt utesluta amning och där barn dör i stor utsträckning före fem års ålder finns det därför stora vinster att göra på att få ammande mödrar att förstå detta. 1.3 miljoner dödsfall bland barn, ungefär 13% av de 12 miljoner dödsfall som sker varje år, skulle kunna undvikas.
Amningsstöd i hemmet genom lokalt rekryterade kvinnor, så kallad peer counselling, har varit ett mycket framgångsrikt sätt att få kvinnor att ägna sig åt exklusiv amning i länder som Indien, Bangladesh och Mexico, med sänkt barnadödlighet som resultat. Men i Sydafrika har metoden stött på problem.
Doktoranden Barni Nor från institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet har gjort fältstudier i Sydafrika. Hon har kommit fram till att det fortfarande finns gott om sociala och kulturella barriärer för att kvinnorna där ska lyckas med att exklusivt amma sina barn. En delförklaring är att exklusiv amning i sig är förknippat med stigma kopplat till HIV.
En annan förklaring är att kvinnorna inte förstår budskapet om exklusiv amning. De verkar ha förstått budskapet som att det bara handlar om att man inte ska blanda bröstmjölk och modersmjölksersättning.
– Man förstår inte att det är lika farligt att blanda amning med annan föda som gröt eller bara vanligt vatten, säger Barni Nor.
Ytterligare ett problem utgörs av formen för rådgivningen och stödet. Kvinnorna litar helt enkelt inte på de lokalt rekryterade kvinnorna utan är vana vid att förlita sig på ”riktiga experter” som sjukvårdspersonal utan är oroliga för HIV-stigmatisering som följd av hembesöken.
– En hypotes vi jobbar utifrån nu är att se om vi kan komma åt problemet genom att låta kvinnorna vara mer delaktiga i beslutandet om hur stödet ska utformas. Det kan fungera bättre om de själva får välja vilken form av stöd de vill ha, säger Barni Nor.
Disputationen äger rum den 15 december kl 13:15 i Universitetshuset, sal IX, Uppsala Universitet
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta Barni Nor, Telefon: 018-611 59 34 eller 073- 7380950 E-post: barni.nor@kbh.uu.se
Undersökningen har genomförts bland före detta studenter från Handelshögskolan. På frågan om kvinnor och män har lika förutsättningar att avancera i det bolag där de är verksamma anser hela 50 procent av kvinnorna att förutsättningarna definitivt skiljer sig åt. Samtidigt anser mer än 60 procent av männen att skillnaderna i jämställdhet är tämligen små. De som är högre chefer, eller sitter i styrelsen upplever mindre skillnader i förutsättningar än andra. Störst skillnader upplevs inom IT/Telecom och inom akademin samt inom marknadsföring och handel och övrig serviceindustri överlag.
– Vi arbetar aktivt för att förbättra jämställdheten på högskolan och genom en mer jämställd studentpopulation vill vi i förlängningen bidra till ökad jämställdhet även i näringslivet. Vi genomförde denna undersökning för att lära oss mer om hur våra fd studenter upplever sitt arbetsliv, berättar Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm och ansvarig för högskolans alumnverksamhet.
Över 50 procent av kvinnorna uppger att de själva upplevt måttliga eller stora problem i arbetslivet, relaterade till sitt kön. Motsvarande siffra för männen är 11 procent. Hela 34 procent av männen väljer att inte ens besvara frågan.
– Det är tydligt att många män inte ser att det finns en jämställdhetsproblematik eller hur den ser ut. Hur ska de då kunna arbeta för en förändring? säger Richard Wahlund, Professor vid institutionen för Marknadsföring och Strategi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Det problem kvinnor främst upplever är att de är exkluderade från viktiga nätverk (34 procent), att deras löneutveckling är sämre (35 procent), att de inte lyssnas på i samma utsträckning (41 procent), samt att de missar karriärmöjligheter (28 procent).
Hela 85 procent av kvinnorna är i någon utsträckning positiva till kvotering och 68 procent till olika typer av incitament och stödåtgärder, för att förbättra jämställdheten. Motsvarande siffror för männen är 25 procent resp. 52 procent. Samtidigt tror 53 procent av männen (jämfört med 30 procent av kvinnorna) att jämställdhetsproblematiken kommer att lösa sig självt.
Om undersökningen: en enkät mailades ut i april 2010 till samtliga alumner (fd studenter) i Handelshögskolan i Stockholms register. Totalt 1620 alumner valde att besvara enkäten. Resultaten har analyserats av Professor Richard Wahlund vid Handelshögskolan i Stockholm.
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning och finansiering, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Richard Wahlund, Professor vid institutionen för Marknadsföring och Strategi vid Handelshögskolan i Stockholm, richard.wahlund@hhs.se, +46 70 653 56 87
Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm, carina.aspenberg@hhs.se, +46 703 969 014
”När nya läkemedel analyseras måste instrumentets inställningar justeras. Därför kör man provet flera gånger, men med olika inställningar för att optimera resultatet. Det är här man erhåller stora mängder av data som måste struktureras, utvärderas och jämföras,” säger Mattias Fredriksson.
De här databearbetningarna har tidigare till stor del utförts manuellt. Det har varit ett mödosamt arbete som har konsumerat mycket dyrbar tid. Men med hjälp av de nyutvecklade metoderna förkortas tiden väsentligt eftersom procedurerna till hög grad automatiseras.
Instrumentet är en så kallad vätskekromatograf med masspektrometrisk detektion. Det separerar de ingående komponenterna i ett okänt prov samt mäter dess specifika massa och halt. På så sätt kan man ta reda på vad som ingår i provet och till vilken mängd. Detta utnyttjas bland annat när man undersöker vilka typiska nedbrytningsprodukter som bildas när ett läkemedel utsätts för långtidsförvaring.
Mattias Fredriksson disputerade i kemi den 3 december i Sundsvall med avhandlingen ”Efficient Algorithms for Highly Automated Evaluation of Liquid Chromatography-Mass Spectrometry Data”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till: Mattias Fredriksson, tel. 060-14 87 22.
E-post: mattias.fredriksson@miun.se
– Genom kunskapen om att döendeförloppet kan se olika ut, kan man erbjuda ett bättre stöd för både patienter och deras närstående. Det kan vara ett sätt att lindra oron och ångesten inför döden, säger sjuksköterskan Kristina Ek, som inom kort lägger fram en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Namnet KOL står för kronisk obstruktiv lungsjukdom och beskrivs som en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige beräknas mellan 500 000 och 700 000 personer ha sjukdomen, de flesta dock med lindriga symptom. Trötthet och andfåddhet är typiska symptom, och de svårast sjuka behöver kontinuerlig syrgasbehandling för att syresätta kroppen.
Stress ett vanligt problem
Kristina Ek har undersökt hur sjukdomen påverkar mycket svårt sjuka KOL-patienter och deras närstående utifrån deras egna upplevelser, och hon föreslår flera förbättringar som skulle kunna underlätta och förbättra vardagslivet.
Studien visar bland annat att stress är ett vanligt problem för dessa patienter, och Kristina Ek hoppas nu att hennes forskning ska skapa en större medvetenhet om stressens negativa påverkan och därmed leda till en vård som är bättre anpassad till den sjukes egen takt och ork.
Patienterna i Kristina Eks studie upplevde det till exempel som stressande när olika vårdare kom hem till dem, inte minst eftersom bristen på ork och andningssvårigheter gör det mödosamt att gång på gång förklara sina behov och rutiner.
– Vårdare som själva var stressade, hade ett aktivt kroppsspråk eller ställde frågor som krävde långa svar skapade också stress hos patienterna.
Går att skapa en meningsfull vardag
– När man planerar vården kring patienter med mycket svår KOL bör vården därför sträva efter att minimera stressen, genom att skapa kontinuitet kring den person som är sjuk, och försöka skapa en lugn miljö.
Även för de närstående som lever tillsammans med en KOL-patient kan vården göra mer. Många av dem saknade ett psykosocialt stöd och beskrev sig som ”den ständige följeslagaren som ingen frågar efter”.
Men även om studien lyfter fram de problem och svårigheter som präglar de KOL-sjukas liv, vill Kristina Ek också betona deras förmåga att på ett nytt sätt strukturera om sin vardag.
– Trots att deltagarna befann sig i en extremt svår livssituation, hade de stor potential att skapa en meningsfull vardag.
Kristina Ek har själv tidigare arbetat med svårt sjuka patienter inom palliativ vård och är i dag lärare på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Skövde.
Kristina Ek disputerar på avhandlingen ”Att leva med mycket svårt kronisk obstruktiv lungsjukdom – ett liv i slowmotion” 10 december på Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Ek, 0708-832156.
Gammelstads kyrka med kringliggande kyrkstugor är viktiga
delar i världsarvet.
Världsarvet Gammelstads kyrkstad utanför Luleå står i fokus när forskare vid Luleå tekniska universitet [Ref 1] ska utveckla mobila system för guidning av turister. Ett nystartat forskningsprojekt kallat TG4NP, där flera olika nationella och internationella samarbetspartners deltar, har just startat
– När jag kommer hem ska jag kunna visa en granne vart jag har varit i telefonen och säga att här var vi i förra veckan och det var fint och dit borde ni också åka. Då får du även ett mervärde för den här turistanläggningen genom att du skapar spår omkring dig och därigenom stärks även turistnäringen i regionen, säger Lars Furberg, forskare och universitetsadjunkt vid LTU:s Avdelning för data och systemvetenskap.
Forskningsprojektet där flera länder ingår och som representerar de nordliga delarna av EU:s medlemsländer, kallas TG4NP (Tourist Guide for Northern Periphery). Det är finansierat ur ett EU:program särskilt inriktat mot de delar i unionen som är glest befolkat. Projektet ska pågå i tre år, med Skellefteå kommun som huvudman och med en rad samarbetspartners varav Luleå tekniska universitet är en.
Världsarvet Gammelstad har valts som studieobjekt av forskarna vid Luleå tekniska universitet. Fiske i Skellefteåälven är ett annat exempel på ämne och fjällcykling i Nordirland ett tredje. Frågan är vad mobil teknik och GPS satellitnavigering kan användas till och vilka applikationer som kan utvecklas för att stödja turism i glest befolkade delar av EU.
– Vi jobbar med en grov kravbild från Världsarvet Gammelstad, om hur de skulle vi vilja ha det när turisterna kommer hit, säger Svante Edzen, LTU-forskare i projektet.
Samtidigt påpekar de två LTU-forskarna att man arbetar med en forskning som ska leda fram till nytta, inte bara för världsarvet i Gammelstad, utan även för övriga turistaktiviteter i projektet.
– Vår modell är att skapa någon sorts kunskap som finns kvar och som är obunden till om det är fiske i Skellefteälven eller om det är ett turistföretag i Norrbotten eller om det är någon i Nordirland som vill cykla på fjället. Vi ska försöka hitta ett gemensamt grundfundament som kan användas av flera, säger Lars Furberg.
Martin Gellerstedt på Högskolan Väst är expert på statistik i medicinska sammanhang. Tillsammans med en forskargrupp på Högskolan i Borås bedriver han studier om hur patienter med akuta bröstsmärtor bedöms när de ringer 112. I den senaste studien har forskarna analyserat hur mycket män respektive kvinnor skulle vinna på att larmoperatörerna får hjälp med bedömningen av ett dataprogram.
– Det visade sig att kvinnor hade tjänat mest på systemet. Det verkar som kvinnorna var lite svårare för larmoperatörerna att bedöma, säger Martin Gellerstedt.
Riktigt varför kvinnorna är svårare att bedöma vet inte forskarna än. Nya studier är på gång.
Som det är idag ställer larmoperatörerna ett antal standardfrågor om ålder, kön, hur länge smärtan varat, hur stark den är, om patienten kallsvettas, har yrsel med mera. Svaren matas in i en dator, men operatörerna fattar själva beslut om vilken prioritet patienten ska ges. Gäller det en hjärtinfarkt behöver man skicka en specialutrustad ambulans. I de allra flesta fall fattar larmoperatörerna rätt beslut, men ibland blir det fel.
– Min idé från början var att man borde ta reda på om man med hjälp av en statistisk modell kan använda informationen på ett smartare sätt, säger Martin Gellerstedt.
Och det visade sig att det kunde man. Forskarna samlade information om drygt 500 patienter, deras svar på larmoperatörernas frågor, vilken diagnos de till slut fick och om de överlevde. Med denna information skapades ett datorbaserat beslutssystem. Det är tänkt att användas genom att larmoperatörerna matar in svaren på standardfrågorna precis som vanligt. Sedan ska datorn automatiskt visa hur stor sannolikheten är för att patienten har hjärtinfarkt.
Forskarna testade hur dataprogrammet skulle ha bedömt de 500 patienterna. Larmoperatörerna hade prioriterat 15 patienter för lågt och av dem dog 9. Dataprogrammet gjorde bara 8 missar och de fallen var mindre allvarliga.
– Det är alltid känsligt att låta datorer ta den här typen av beslut, men de studier som är gjorda hittills visar att datorerna slår även de mest erfarna läkare när det gäller att bedöma hjärtinfarkt, säger Martin Gellerstedt.
För att man ska få ett säkrare underlag och kunna börja använda datormodellen på riktigt genomför forskarna nu en betydligt större studie. 5000 patienter med akuta bröstsmärtor följs upp.
Referens: Does sex influence the allocation of life support level by dispatchers in acute chest pain? Gellerstedt, M., Bång, A., Andréasson, E., Johansson, A. Herlitz, J.
American Journal of Emergency Medicine, 2010
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Gellerstedt, martin.gellerstedt@hv.se. 0520-22 35 08
Strandzoner längs våra älvar och bäckar har ofta en hög mångfald av arter. Samtidigt är det ett av de områden som är mest påverkat av människan. Under flottningen förändrades älvarnas vattenföring och älvfårorna rätades ut, smalnades av och bottenrensades på träd och sten. Detta har försämrat förhållandena för det ursprungliga växt- och djurlivet, såväl i vattnet som kring de omgivande stränderna.
I gamla flottningsleder spolas frön ofta med i det snabbt strömmande vattnet till närmaste sjö, där de sjunker till botten. I vattendrag där sten och träd återinstallerats fångas fröna upp av stenarna och träden, och kan på så sätt hitta platser att växa på. Bäst fungerar fröspridningen via vatten under låga vattenflöden. Under höga vattenflöden ser det inte lika bra ut.
– Vid framtida restaureringar bör träd och stenar vara så pass stora att de påverkar vattendraget även under höga flöden så att fröna kan nå områden där de kan etablera sig, säger Johanna Engström.
Restaurering med träd visade sig också sänka vattenhastigheten och öka vattendragens möjlighet att fånga organiskt material. Mer organiskt material kan leda till högre artrikedom av vattenlevande insekter, vilket i sin tur borde gynna hela ekosystemet.
– Men, vi har ännu inte sett att trädrestaureringen har några positiva effekter på öringbeståndet. Det kan bero på att den sedan tidigare genomförda stenrestaureringen skapade en tillräckligt bra miljö åt öringen. En annan förklaring kan vara att effekterna på fisk syns först då restaureringar och underökningar görs i större skala, förklarar Johanna Engström.
Under flottningen stängdes sidofåror av med stora stenblock och vid restaureringar har fårorna öppnats igen. På stränderna vid de nyöppnade sidofårorna saknas i dag många typiska växter och istället återfinns där växter som vanligtvis växer längre in i skogen. Det beror på att delar av det som var strandzon under timmerflottningen nu har hamnat under vatten. Antagligen kommer det att ta tid innan den nya strandzonen uppvisar samma artsammansättning som tidigare.
Johanna Engström har också undersökt ett relativt okänt fenom – isdammar. På vintern kan bottenis bildas i sådana mängder att isdammar uppstår. Bakom dessa isdammar stiger vattennivån vilket resulterar i översvämningar och isbildning i strandzonen. Det har en positiv effekt på artrikedom hos strandväxterna.
– Det här beror troligtvis på att arter som är känsliga för störning men duktiga på att konkurrera om plats försvinner vid översvämningarna. Då får andra arter som är tåliga mot isens störning möjlighet att etablera sig i området.
Johanna Engström är uppvuxen i byn Överstbyn utanför Boden men är numera bosatt i byn Klutmark utanför Skellefteå. Hon läste biologutbildningen och tog examen våren 2005 vid Umeå universitet.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37827 [Ref 1]
Pressbild:
http://www.teknat.umu.se/digitalAssets/58/58047_johanna_engstrm.jpg [Ref 2]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Johanna Engström
Telefon: 070-3207016
E-post: Johanna.engstrom@emg.umu.se
Om disputationen
Torsdagen den 16 december försvarar Johanna Engström, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Ice, wood and rocks: regulating elements in riverine ecosystems. Svensk titel: Is, ved och sten: faktorer som reglerar strandnära ekosystem. Disputationen äger rum i Älgsalen, Uminova Science Park, kl. 13.00.
Fakultetsopponent är assistant professor Tenna Riis, Department of Biological Sciences, Aarhus University, Denmark.
När kriget tar slut måste flyktingar återvända, annars blir freden varken bra eller varaktig. Det är en utbredd sanning bland dem som på olika sätt arbetar med fredsfrågor. Patrik Johansson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat relationen mellan flyktingåtervändande och fred på ett mer systematiskt sätt än vad som gjorts tidigare. Han anser inte att den gängse uppfattningen stämmer.
– Det viktiga är att man finner en hållbar lösning för flyktingarna, men inte nödvändigtvis att de återvänder hem.
Patrik Johansson har analyserat ett fyrtiotal fall av konflikter och flyktingåtervändande med hjälp av en form av mängdlära. Resultaten visar att återvändande inte är bättre än permanent uppehållstillstånd, åtminstone inte när det gäller hur flyktingfrågans lösning påverkar freden i hemlandet.
– Sen finns det naturligtvis andra skäl till återvändande, inte minst de som hänger ihop med flyktingarnas individuella rättigheter.
Samtidigt är det inte så enkelt som att återvändande aldrig bidrar till fred. Det tycks i stället variera från fall till fall.
– Hemvändande flyktingar kan bidra till fred under vissa omständigheter, säger Patrik Johansson, men det gäller inte alltid och överallt, något som många hittills har ansett.
Tidigare relationer spelar roll
En omständighet som tycks ha betydelse är hur relationerna mellan olika etniska grupper såg ut före konflikten. Återvändande flyktingar kan vara viktigt om det tidigare funnits goda relationer som man kan bygga försoning på. Saknas sådana relationer spelar det mindre roll för freden om flyktingarna återvänder eller inte, menar Patrik Johansson.
– Den här slutsatsen bygger bara på fallstudier av hur flyktingfrågan hanterats efter konflikterna i Bosnien-Herzegovina och Nagorno-Karabakh, förklarar Patrik Johansson, som hoppas få möjlighet att undersöka hur det ser ut även i andra fall.
Patrik Johansson är född i Karlskrona och uppvuxen i Göteborg och Linköping. Han genomförde sin grundutbildning vid Uppsala universitet.
Fakta om disputationen
Lördagen den 18 december försvarar Patrik Johansson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Peace by Repatriation: Concepts, Cases, and Conditions. Svensk titel: Fred genom återvändande: begrepp, fall och villkor. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Erik Melander, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Patrik Johansson
statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9977, 070-824 6995
E-post: patrik.johansson@pol.umu.se
Raimund Muscheler är forskare vid Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper, Lunds universitet. Tillsammans med sina kollegor beskriver han i det senaste numret av tidskriften Science hur solens aktivitet samvarierat med ytvattentemperaturen i de tropiska delarna av östra Stilla Havet för 7 000 till 11 000 år sedan (tidiga Holocen). Tvärtemot vad man intuitivt skulle tro så hade hög solaktivitet en avkylande effekt i denna region.
– Det är kanske ett liknande fenomen vi ser här idag, säger Raimund Muscheler. Förra årets kalla vinter i Sverige kan ju intuitivt tyckas motbevisa den globala uppvärmningen. Men samtidigt var vintern på Grönland rekordvarm. Både fenomen sammanfaller med en låg solaktivitet och troligtvis påverkar solens aktivitet de lokala klimatvariationerna.
Att solens aktivitet skulle ha påverkat jordens klimat över tusentals till miljontals år är något som idag debatteras mycket.
– Nyckelprocesserna i hur denna påverkan skulle ske är fortfarande till stor del okända. Det är därför dagens globala klimatmodeller troligen inte får med den fulla effekten av solaktiviteten, säger Raimund Muscheler.
Genom att rekonstruera ytvattentemperatur utifrån inlagrade plankton i en sedimentborrkärna tagen ur havsbottnen utanför Baja de California Sur har forskarna nu fått fram nya fakta. Resultat tyder på att solaktiviteten påverkat havets ytvattentemperatur genom att förändra lokala cirkulationsprocesser i havet. Enligt tidigare studier är dagens ytvattentemperaturer i tropiska Stilla Havet kopplade till havsvattnets och atmosfärens cirkulation genom de regionala väderfenomenen El Niño och El Niña.
– Vi vet att El Niño medför ett varmare klimat medan El Niña medför ett kyligare klimat i den östra delen av tropiska Stilla Havet, säger Raimund Muscheler. Om vi antar att detta samband fanns redan under tidig Holocen innebär det att det kan finnas ett samband mellan solaktivitet och El Niño/El Niña på långa tidskalor.
I sin forskning arbetar Raimund Muscheler med att rekonstruera tidigare förändringar i solaktivitet genom att studera hur kosmogena isotoper, av exempelvis beryllium-10 och kol-14, har lagrats in i såväl iskärnor som årsringar hos träd. Kosmogena isotoperna bildas i atmosfären som ett resultat av kosmisk strålning från rymden. Vid hög solaktivitet når en mindre mängd av den kosmiska strålningen atmosfären och därmed bildas – och inlagras – mindre mängd kosmogena isotoper.
– Detta är den bästa och mest pålitliga metod vi har för att rekonstruera solaktiviteten, säger Raimund Muscheler.
Text: Pia Romare
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Raimund Muscheler, forskare i kvartärgeologi, Lunds universitet
Raimund.Muscheler@geol.lu.se, tel 046-2220454
Under lång tid ansågs depressioner, och över huvud taget psykiska sjukdomar, vara ovanliga i u-landsmiljöer. På senare år har dock en rad studier från Afrika och låginkomstländer i Asien och Latinamerika visat att förekomsten av psykisk ohälsa faktiskt är väldigt likt den i västerländska kulturer. I avhandlingen diskuterar Fekadu bland annat varför det så länge ansågs vara ovanligt med allvarliga psykiska störningar i u-länder. Det finns flera förklaringar, men en är att det i den traditionella afrikanska miljön ofta inte fanns ett språk som betonade psykiska problem på samma sätt som i i-länderna och att västerländska läkare och forskare därför inte kunde tolka patienters besvär enligt de västerländska medicinskt-psykiatriska modellerna. Ett annat viktigt skäl var att den psykiatriska sjukvården inte var särskilt utbyggd, utan den absoluta majoriteten av personer med psykiska besvär sökte medicinmän och shamaner av olika slag. Efterhand har afrikaner utbildats och när de sedan gör undersökningar hittar de psykiska störningar i ungefär samma omfattning som i västerlandet.
Avhandlingen ingår i en kartläggning som pågår i de flesta låginkomstländer på den afrikanska kontinenten. En delstudie avser befolkningen på några öar i en sjö i centrala Etiopien. I en annan delstudie intervjuas 68 000 vuxna i ett stort område i centrala Etiopien för att med samma instrument identifiera personer med depressiva tillstånd. Resultaten visar att depressioner, inklusive bipolära/manodepressiva tillstånd, är ungefär lika vanliga i Etiopien som i västerländska miljöer. Dock fanns fler med bipolär sjukdom på ön Zay. Det kan ha att göra med ärftliga faktorer i en befolkning som levt isolerad från omgivningen i hundratals år.
De studier som redovisas i avhandlingen är de största som genomförts kring depression i Afrika. Unikt är också att man under flera år via en särskild forskningsenhet på plats har följt upp de personer som identifierades med allvarliga depressiva och manodepressiva tillstånd. Man har då sett en hög risk för återfall och att depressiva tillstånd innebär betydande funktionsnedsättning också i denna miljö. I forskningsprojektet erbjuds personer som har psykiska störningar behandling och man har utvecklat en modell för att möta de behandlingsbehov som uppenbarligen finns genom att utbilda sjuksköterskor i psykiatri. De har sedan placerats ut på alla sjukhus och större vårdcentraler och kan där ge kvalificerad hjälp.
Abebaw Fekadu är en etiopisk psykiater med specialistutbildning i England. Han är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, och kan nås på
e-post abe_fekadu@yahoo.com
Onsdagen den 8 december försvarar Abebaw Wassie Fekadu, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies on affective disorders in rural Ethiopia (Studier av affektiva tillstånd hos etiopisk landsbygdsbefolkning).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal A, psykiatriska kliniken, by 23, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lars von Knorring, Uppsala universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37813
– Den sydafrikanska läroplanen har ett demokratiskt ideal, men lärarnas kvalifikationer varierar och deras förståelse för hur undervisningen bör genomföras är olika, säger avhandlingens författare Getahun Abraham.
Förändringar tar tid. Merparten av de sydafrikanska lärarna fick sin egen utbildning under apartheidtiden med både hierarkisk samhällssyn och auktoritär utbildningssyn. Det är stor skillnad mot vad styrdokumenten idag säger vad det gäller målinriktad, elevcentrerad och processinriktad undervisning och bedömning.
– Det ställer krav på fortbildning inom de nya kunskapsområdena, något lärarna anser sig ha fått i för liten omfattning, säger Getahun Abraham.
Skolämnet ”Life Orientation” ges sedan 1998 i hela den sydafrikanska grundskolan. I avhandlingen har Getahun Abraham undersökt hur ett av ämnets fyra mål, social utveckling, behandlar temana ”ledarskapskvalitet” och ”att rösta”.
Avhandlingens empiriska del är grundad på klassrumsobservationer i sydafrikanska skolor och på lärarintervjuer. Även styrdokument, lärarhandledningar och undervisningsmaterial har analyserats.
Studien visar på skillnaderna mellan styrdokument och skolrumsvardag. Endast undantagsvis lät till exempel lärare sina elever själva välja sina kandidater inför valet till klassledare. Inga diskussioner kring olika uppfattningar förekom under lektionerna och eleverna uppmuntrades inte att dela upp sig i grupper inför valet. I undervisningen och under valprocessen upptogs större delen av tiden av lärarna.
– Ska elevernas lärande inom ”Life Orientation” underlättas är det viktigt att lärarna inte så starkt betonar sin egen ledarroll. Skolan måste själv vara en mer demokratisk arbetsmiljö om barnen ska fostras till demokratiska medborgare, säger Getahun Abraham.
”Demokrati måste födas på nytt i varje generation, och utbildning är dess barnmorska”. Det uttryckte John Dewey, amerikansk filosof, psykolog och pedagog för drygt hundra år sedan.
– Precis som för John Dewey är min övertygelse att utbildning spelar stor roll i arbetet med att uppmuntra byggandet av demokrati och i att förebygga konflikter. Afrika har många exempel på länder kända för att inte respektera grundläggande mänskliga rättigheter. Jag har undersökt ett afrikanskt exempel där man medvetet försöker arbeta med demokratifrågor redan tidigt i skolorna, säger Getahun Abraham, själv född och uppvuxen i Etiopien.
Kontaktinformation
Getahun Yacob Abraham lägger fram avhandlingen ”Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik onsdag den 15 december, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
För mer information, kontakta Getahun Yacob Abraham:
Epost: getahun.abraham@ped.gu.se, tel: 031-786 2491, 0737-016802
Tuberkulos är en infektionssjukdom med stor betydelse för folkhälsan i länder med små och medelstora nationalinkomster. Indonesien är ett befolkningsmässigt stort land som drabbas tungt av sjukdomen. Tuberkulos är möjlig att bota helt om den upptäcks och behandlas korrekt. Behandlingen av sjuka förhindrar också fortsatt smittspridning i befolkningen.
Avhandlingen diskuterar strategierna för att upptäcka nya tuberkulosfall och höja kvaliteten i både diagnos och behandling. Ett samarbete för tuberkuloskontroll etablerades 2000 mellan ett nationellt program, Indonesian National TB Program, och alla vårdgivare i landet, både privata och allmänna sjukhus. Partnerskapet kallas ”Public-Private Mix (PPM) for TB control”, och avhandlingen analyserar dess potential att lyckas och de hinder som finns.
Resultaten i avhandlingen visar att PPM-samarbetet varit en kostnadseffektiv åtgärd på sjukhusen även om implementeringen ofta haft brister. Ett avsevärt antal turberkulosfall fick inte del av den standardiserade diagnosen och behandlingen. När det gällde att bygga upp partnerskap på sjukhusen var processen både komplex och dynamisk. Viktiga positiva faktorer i sammanhanget var vilja att samarbeta och ett förtroende mellan aktörerna. Avhandlingen utmynnar också i en rekommendation att fortsätta implementeringen, dock med större uppmärksamhet på process, sammanhang och ledning.
Ari Natalia Probandari är verksam vid Universitas Sebelas Maret, Surakarta, Indonesien, och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa.
Hon kan nås på
Tel. 072-001 70 38
e-post ariprobandari@yahoo.com
Fredagen den 10 december försvarar Ari Natalia Probandari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Revisiting the choice: To involve hospitals in the partnership for tuberculosis control in Indonesia (Reflexioner över vägvalet: Att engagera sjukhus i partnerskapet för tuberkuloskontroll i Indonesien).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS. Fakultetsopponent är docent Knut Lönnroth, WHO, Genève, Schweiz.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37894
Barbro Gustafsson som har skrivit avhandlingen menar att ett sätt att arbeta med såväl kunskaps- som demokratiuppdraget är att ge elever möjlighet att samtala i grupp kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Sådana sociovetenskapliga frågeställningar (SSI) kan exempelvis handla om genförändrade livsmedel, kärnkraft, kraftledningsdragningar, fosterdiagnostik eller förhöjd växthuseffekt till följd av vår livsstilsrelaterade användning av fossilt bränsle. Dessa komplexa frågor lämnar utrymme för såväl naturvetenskapliga argument som personliga värderingar och samhällsnormer. De erbjuder dessutom möjligheter att utveckla egen argumentation och ta hänsyn till andras.
Eftersom naturvetenskap, individ och samhälle förenas i frågeställningarna så skulle de också kunna bidra till att göra naturvetenskapliga studier mer relevanta och intressanta, säger Barbro Gustafsson. I avhandlingen undersöker hon möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.
Verktyg för demokratiuppdraget
Barbro Gustafsson säger att tidigare undervisningsforskning visat hur elever formulerar sig och underbygger ett naturvetenskapligt resonemang. Det är därför möjligt att med hjälp av tillgängliga analysmodeller och resultat säga något om styrkor och svagheter i det naturvetenskapliga resonemanget.
Hon menar att förmågan att kunna använda ämneskunskaper i argumentation och välgrundat beslutsfattande visserligen utgör en delmängd av de eftersträvade demokratiska färdigheterna. Demokratiuppdraget är dock mer omfattande än så, eftersom man förutom ämneskunskaper även förväntas utveckla förmågor som ifrågasättande, hänsynstagande och etisk reflektion. Om man som lärare eller forskare ska kunna utveckla, bedöma och utvärdera såväl ämneskunskaper som demokratiska förmågor behövs då redskap anpassade för att undersöka denna mångfald av aspekter.
I avhandlingen presenteras därför verktyget ”DEQUAL” med vars hjälp elevers gruppsamtal kan analyseras med avseende på demokratiska kvaliteter. En första analys av åtta samtal där elever utan lärares närvaro diskuterar ett sociovetenskapligt tema visade att eleverna förde engagerade och respektfulla samtal där de hjälpte varandra att utveckla argumenten.
Demokrati-samtal kräver vägledning
Uttryck för nya insikter och erfarenheter förekom däremot sparsamt, och trots att riktlinjerna inför samtalsuppgiften betonade vikten av att lyfta fram olika argument så ifrågasattes sällan andras uttalanden. En sammanfattande slutsats är att utveckling av demokratiska samtalskvaliteter kräver vägledning, inte minst när det gäller att uttrycka flera synpunkter och utmana andras argument.
Barbro Gustafsson, som har en bakgrund som 4–9-lärare i biologi och kemi, är sedan år 2000 anställd som universitetsadjunkt i biologididaktik vid Växjö universitet/Linnéuniversitetet. Hon har en licentiatexamen i naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Kalmar 2007, och är sedan januari 2008 doktorand i pedagogik vid Linneuniversitetet.
Avhandlingen Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning försvarades 10 december.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Barbro Gustafsson, telefon: 0470-708119 eller e-post: barbro.gustafsson@lnu.se.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.