Mer än trettio procent av världens dödsfall sker på grund av hjärt-kärl-sjukdom. Åldrande befolkningar och ändrad livsstil gör att frekvensen fortsätter att öka trots större kännedom och bättre behandlingar. Detta är kostsamt i livskvalitet och pengar för både individ och samhälle. Därför behövs preventiva åtgärder och bättre metoder för att diagnostisera och följa upp individer med förhöjd risk att utveckla hjärt-kärl-sjukdom.
I en undersökning som omfattat 1016 70-åriga män och kvinnor i Uppsala län har doktoranden Susann Järhult, vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, kommit fram till att blodflödesmätningar efter syrebrist i underarmen är bättre för diagnostisering av förhöjd risk för hjärt-kärl-sjukdom än de metoder som vanligtvis används i dag.
Undersökningen går ut på att man sätter på en blodtrycksmanschett strax nedanför armbågen.
Efter en stunds liggande vila mäts personens blodflödeshastighet genom pulsådern ovanför manschetten. Därefter blåser man upp manschetten och skapar ett tillstånd av syrebrist i underarmen under fem minuter. Nedbrytningsprodukter såsom koldioxid ansamlas och de mindre blodkärlen vidgar sig till följd av den tilltagande sura miljön. Då manschett-trycket sedan släpps flödar syrerikt blod åter ut genom de vidgade kärlen, vars elasticitet dock är nedsatt på äldre människor. Återigen mäts blodets hastighet på samma ställe. Hastigheten mäts både vid hjärtats sammandragningsfas och dess fyllnadsfas.
Genom att räkna ut kvoten av dessa hastigheter kunde man värdera kärlfunktionen hos patienterna. Kvoten av de båda flödena låg närmre den faktiska risken än mätningar av flödena i respektive fas var och ett för sig, vilket oftare mäts i dag. Mätmetoden visade sig också vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än flera andra metoder som idag används.
– Dessutom är det en metod som går snabbt och man behöver inte sticka i kroppen eller gå in i kroppen med något mätinstrument eller kontrastvätska. Inga läkemedel ges heller i samband med undersökningen, vilket gör att den är ofarlig, relativt enkel och kostnadseffektiv jämfört med andra metoder, säger Susann Järhult.
Disputationen äger rum onsdagen 15 december. För mer information kontakta Susann Järhult, E-post: susann.jarhult@medsci.uu.se, Telefon: 0703293131
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
State Grid kommer att betala Guido Zacchi och hans forskarkollegor 3,5 miljoner kronor för ett och ett halvt års forskningsarbete. Sedan hoppas Kina ha tillräcklig kunskap för att fortsätta på egen hand. Redan nu har företaget skickat forskarna 100 kg halm som forskarna snart ska köra igång tester på!
– I överenskommelsen ingår också att vi ska hjälpa till med att dra igång deras forskningsanläggning. Som alla andra länder måste Kina minska oljeberoendet och komma tillrätta med sina miljöproblem, säger Guido Zacchi som också får liknande förfrågningar från USA, Brasilien, Italien, Holland, Tyskland och andra länder som satsar på bioetanol.
Det som gör lundaforskarnas kompetens så eftertraktad i utlandet är deras systemtänkande. De har koll på hur hela, och inte bara delar av, råvaran kan användas. De studerar också hur hela tillverkningsprocessen bör läggas upp för att bli energi- och kostnadseffektiv.
Kina har idag en viss traditionell etanolproduktion, gjord av majs, men den är på väg att förbjudas eftersom tillverkningen anses konkurrera med inhemsk matproduktion. Någon kinesisk försöksproduktion av andra generationens bioetanol, det vill säga etanol gjord från barrved, vetehalm bagass och andra skogs- och jordbruksrester, finns än så länge inte.
– Sådana växtdelar är svårare att bryta ner jämfört med att få ut socker från sockerrör och majs, förklarar Guido Zacchi. Han och hans LTH-kollegor har forskat om bioetanol de senaste 25 åren.
Den halm som idag tas omhand bränns idag upp i något av Kinas 25-tal biobränslebaserade elkraftverk på vardera 30 MW. Tanken är att halmen nu ska genera två produkter: först etanol som fordonsbränsle och sedan, av det som blir kvar, el. Elproduktionen beräknas dock bli lika stor som tidigare eftersom ett högre arvode till bönderna föväntas leda till att fler bönder samlar in mer halm till de lokala kraftstationerna.
Idag finns ingen kommersiell produktion av andra generationens bioetanol, endast pilot- och demoanläggningar. Men om bara några år, runt år 2014, tror Guido Zacchi att världen får sin första bioetanol-anläggning. Hans gissning är att den kommer att ligga i USA, Brasilien – eller i Kina.
Trots att den svenska forskningen är på framkant ligger Sverige, med några få undantag, paradoxalt nog långt efter med testa industriell produktion. Enligt Guido Zacchi har etanolen dragits med dåligt rykte i Sverige vilket gett företag och investerare kalla fötter. Däremot finns bra samarbete med företag som SEKAB E-Technology och Taurus Energy som utvecklar industriella processer för etanolproduktion.
– Vissa kanske tycker det är lite konstigt att svenska forskningsresultat exporteras till utlandet på det här sättet. Men vi måste vara med där det finns starka krafter. Det blir också ett sätt att hjälpa dessa länder i miljöfrågor. Vi lär oss också att hantera fler råvaror, förklarar Guido Zacchi.
Bioetanol är etanol som är framställd med miljövänlig teknik och gjord på förnybara råvaror, till skillnad från den etanol som är gjord av olja. Första generationens bioetanol använder sig av sockret i sockerrör eller stärkelsen i majs- eller vetekorn. Den andra generationens bioetanol görs av cellulosarika restprodukter från skogs- och jordbruk. Den senare finns ännu inte i kommersiell produktion. Det är också den senare som Guido Zacchi och hans kollegor forskar om.
För mer information, kontakta Guido Zacchi, professor i Kemiteknik, tel 046-22 28 297, 0705 278297, Guido.Zacchi@chemeng.lth.se Högupplösta bilder på Guido Zacchi finns i LU:s bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/login/
Fastvold har tittat på hur ledare inom norsk offentlig sektorförstår och utövar ansvaret för att främja hälsa på arbetsplatsen.
– Ändringarna i den norska offentliga sektorn har fokus på resultatuppföljning och ekonomi vilket medfört att ledarna upplever sig ha mindre handlingsutrymme, säger Kristin Fastvold.
Hon har intervjuat tio ledare, kvinnor och män. Reformen som genomförts i Norge baseras på New Public Management-principerna. Den ser ut att ha fått till följd att ansvaret för att främja hälsan har blivit svårare att tillvarata för ledarna.
Vad begreppet hälsofrämjande arbetsplats står för visade sig både känt och okänt för de intervjuade.
Centrala moment i utövandet av ledarskap för att implementera konceptet är medvetenhet och balansering av ledarrollen, samarbete och närvaro. Ett lösningsfokuserat förhållningssätt och till problemställningar och en stödjande ledarstil behövs.
– De upplevde en press eftersom man dels måste tillmötesgå både överordnades krav på resultat och målinriktning men samtidigt de anställdas förväntning på arbetsmiljöinsatser.
Förändringar inom sektorn medför samtidigt ökat fokus på hälsofrämjande vilket sätter större press på ledarna. De verkar klara över sina roller gällande arbetsmiljö i förhållande till kommunikation, inkludering och tillrättaläggande samt samarbete och egen närvaro. De har en flerdimensionell syn på hälsobegreppet men de uttrycker en homogen syn på hälsa.
-Högskoleverket (HSV) har fel om hippologernas arbetsmarknad, säger Göran Dalin, ansvarig för hippologutbildningen vid SLU.
Nyligen gick HSV ut med en rapport där man bl a påstår att mindre än 60 procent av de utexaminerade hippologerna (ett av SLU:s utbildningsprogram inom hästområdet) får jobb efter examen.
– Det stämmer inte alls med de uppföljningar vi själva gjort, säger Göran Dalin, SLU. Vår senaste rapport, som följt upp de hippologer som utexaminerats fram till 2006, visar att 14 procent studerat vidare medan 86 procent arbetade. Bara en av de utexaminerade var arbetslös. Och av dem som arbetar är 86 procent verksamma inom hästsektorn.
– HSV:s statistik grundar sig på de 37 hippologer som tog examen 2007. Av dessa var 59 procent, dvs 22 st ”etablerade” året efter examen. Vi vet att övriga femton bland annat har studerat vidare till naturbrukslärare med mera. Bland dem som inte studerat vidare arbetar en del utomlands en tid efter slutförd utbildning, säger Dalin.
En ganska stor andel av hippologerna, omkring en femtedel, blir egenföretagare. Att de inte kommer med i HSV:s statistik för studenter med examen 2007 kan möjligen bero på att de som nyföretagare ännu inte nått upp till den inkomstgräns, 190 200 kronor per år, som HSV anger i sina kriterier.
– Allt talar för att hippologernas arbetsmarknad även fortsättningsvis kommer att vara god, säger Göran Dalin.
Hippologutbildningen vid SLU bedrivs på tre orter: Strömsholm, Flyinge och Wången och är fr o m läsåret 2010/2011 treårig och leder till en kandidatexamen.
För mer information:
Göran Dalin, tel 0705-47 10 84,
goran.dalin@adm.slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Andreas Ohlin arbetar på nyföddhetsavdelningen vid Universitetssjukhuset Örebro och han konstaterar att behovet av nya diagnostiska metoder är stort.
– Blodförgiftning hos nyfödda kan ha ett snabbt och dramatiskt förlopp, och de tidiga symptomen är ofta diffusa och svårtolkade. Dessutom är de diagnostiska metoder som finns i dag både inexakta och tidskrävande.
Det innebär att behandling med antibiotika normalt sätts in redan innan man fått ett provsvar som bekräftar infektionen och visar vilken bakterie det är frågan om.
Ny typ av blodprov
Därför har Andreas Ohlin både undersökt vilka symptom som är de mest karakteristiska för blodförgiftning hos nyfödda, och möjligheterna att ta fram nya och snabbare metoder för blodprov.
– Målet är att alla barn med allvarliga infektioner genast ska få rätt behandling, samtidigt som de barn som inte har någon infektion ska slippa onödig antibiotikabehandling, förklarar han.
Med dagens metoder tar det minst 48 timmar att få ett första preliminärt svar på ett blodprov, och mellan fem och sju dagar för det slutgiltiga resultatet. Men Andreas Ohlin har testat en snabbare analysmetod, så kallad PCR (Polymerase Chain Reaction), som bygger på modern genteknik.
Svar efter sex timmar
– Metoden är lovande och har potential att även upptäcka bakterieinfektioner som inte visar sig vid odlingsprov.
Till skillnad från traditionella odlingsprover, där man måste vänta på att de eventuella bakterierna i provet ska föröka sig på naturlig väg, innebär den nya tekniken att man på konstgjord väg startar en snabb kopiering av delar av bakteriens DNA. En bit bakterie-DNA tillförs provet, och om det finns bakterier i blodet kommer det att koppla ihop sig med motsvarande del av deras DNA och börja producera kopior.
Genom särskilda molekyler som avger ljus (fluorescens) vid kopieringen, kan man följa processen och redan efter sex timmar konstatera om det finns bakterier i blodet och hur stor mängden är.
Krävs mindre blod
Vid sidan av snabbheten har metoden dessutom den stora fördelen att fungera även med små mängder blod, vilket är särskilt viktigt i vården av spädbarn. Medan man från vuxna patienter normalt tar mellan 10 och 15 milliliter blod, är det sällan möjligt att ta mer än 1 milliliter från ett nyfött barn.
Andreas Ohlin har också visat att det går att använda PCR för att närmare identifiera, ”typa”, den bakterie, Staphylococcus epidermis, som oftast orsakar blodförgiftning hos nyfödda. Genom att ta reda på vilken stam eller typ av bakterien det handlar om, blir det möjligt att spåra var smittan kommer ifrån.
Andreas Ohlin disputerar på avhandlingen ”Aspects on early diagnosis of neonatal sepsis” 10 december, klockan 09.00, i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Andreas Ohlin, 073-613 72 00 eller andreas.ohlin@orebroll.se.
– Att antalet är så pass mycket större än vad vi hittills trott har betydelse både för folkhälsan i stort och inom vården, säger Ricardo Almon, som är distriktsläkare och forskare vid Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro.
– Man bör till exempel i högre grad än nu överväga laktosintolerans som en diagnos vid diffusa mag- och tarmbesvär.
Att vara laktosintolerant är ingen sjukdom, utan tvärtom det normala tillståndet för en majoritet av jordens invånare. Ungefär 70 procent av världens befolkning förlorar någon gång i barndomen eller under tonåren förmågan att producera laktas, det enzym som bryter ner mjölksocker (laktos) i tarmen. Till skillnad från allergi är det inte immunsystemet som reagerar, och det är inte farligt för en laktosintolerant person att konsumera mjölkprodukter. Hos en del individer ger det magproblem, medan andra är helt symptomfria.
Stämmer för äldre svenskar
Men i vissa regioner, däribland norra Europa, har laktostolerans blivit en dominerande egenskap. Genom en mutation, alltså en förändring i arvsmassan, har det stora flertalet behållit sin förmåga att tillgodogöra sig laktos även i vuxen ålder.
Hittills har man utgått från att mellan 1 och 5 procent av svenskarna är laktosintoleranta, och Ricardo Almons studie av personer födda omkring 1920 visar att det stämmer för äldre generationer. I denna grupp var cirka 5 procent av deltagarna laktosintoleranta. Men ett tvärsnitt av dagens svenska befolkning ger alltså ett resultat på 14 procent, vilket sannolikt beror på invandring. Redan i Sydeuropa kan andelen laktosintoleranta närma sig 50 procent.
Ricardo Almon har också undersökt om mjölkkonsumtion kan leda till övervikt hos barn och ungdomar. Studien omfattade cirka 700 barn mellan 9 och 15 år som i genomsnitt drack mellan 4,5 och 5 deciliter mjölk per dag.
– Resultaten visar att det inte finns något samband mellan mjölkintag och fetma hos barn och ungdomar i Sverige, oavsett vilken fetthalt mjölken har.
Däremot finns det ett samband mellan mjölkdrickande och kroppslängd. Högre mjölkkonsumtion leder till större kroppslängd. Men det beror troligen inte på det fett eller kalcium som finns i mjölken.
– Det mest sannolika är att det finns något i mjölken som stimulerar den egna produktionen av växthormon. Och det är något som kräver vidare forskning, eftersom långtidseffekterna fortfarande är oklara. Ökad kroppslängd kan ha både negativa och positiva konsekvenser, konstaterar Ricardo Almon.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ricardo Almon: 076-780 47 11
Forskningsfartyget Nathaniel B. Palmer (NBP) befinner sig just nu i närheten av den Antarktiska halvön och isbrytaren Oden lämnade hamnen i Punta Arenas i södra Chile i går. Om drygt en vecka kommer fartygen att mötas i Amundsenhavet. NBP fortsätter därefter att studera det öppna området mellan land och havsis, den så kallade polynian, vilket är ett högintressant forskningsområde så tidigt på säsongen då den biologiska aktiviteten är som störst. Oden kommer främst att arbeta i istäckta vatten.
– Det pågående svensk-amerikanska samarbetet kring Antarktisforskning når sin höjdpunkt denna säsong med den unika två-skeppsexpeditionen i Södra ishavet, säger Björn Dahlbäck, Polarforskningssekretariatets föreståndare. Vi ser fram emot en fortsatt utveckling av detta framgångsrika partnerskap i polarområdena.
De svenska forskarna kommer från Göteborgs, Stockholms och Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola, Naturhistoriska riksmuseet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Ombord på isbrytaren Oden finns även Caroline Gennser, lärare från S:ta Ragnhildgymnasiet i Södertälje, antagen till Polarforskningssekretariatets lärarprogram.
Läs mer om expeditionen Oden Southern Ocean 2010/11, här finns även rapporter och bilder: http://www.polar.se/expeditioner/swedarp2010_11/rapport/oso.html [Ref 1]
Läs mer om lärarprogrammet: www.polar.se/lararprogram [Ref 2]
Följ isbrytaren Oden (position, meteorologiska och oceanografiska data) i realtid: www.smhi.se/oden [Ref 3]
– Med Greenalytics introducerar vi ett miljötänk för webbplatser, säger Jorge Zapico, forskare på KTH:s Centre for Sustainable Communications, CESC.
Hans applikation avslöjar vilka utsläpp infrastrukturen bakom webben genererar.
Elförbrukningen från servrar, routrar och från användarna, det vill säga de som surfar in på en webbplats, påverkar klimatet, särskilt i länder med hög andel kolkraft i elmixen.
Enligt Greenalytics står KTH:s webbplats, som är bland de 100 största sajterna i Sverige, för sju ton koldioxid varje år. Det motsvarar klimatpåverkan från 40 000 kilometers bilåkning eller 70 timmars flygresande.
Greenalytics är en så kallad mashup som sammanställer information från olika källor och beräknar ett resultat i realtid. Den använder sig av statistisk från Google Analytics, ett av världens mest använda analysverktyg som mäter hur många besökare en webbplats har, och av aktuell miljödata från bland annat KTH-forskning.
– I min forskning vill jag illustrera vilka möjligheter som finns när databaser öppnas upp och tillhandahåller data i standardiserat format som i sin tur kan kopplas till miljödata. Vet man om en produkts klimatpåverkan kan man också minska den, säger Jorge Zapico.
Jorge Zapico ger slutligen tips på hur man kan minska webbens klimatutsläpp.
– Varifrån elen till servern kommer är den viktigaste aspekten som lätt går att påverka. Välj en server som ligger i ett land med bra elmix som Sverige. Om servern drivs av miljömärkt el är det ännu bättre. Det är också viktigt att bygga lätta webbplatser som inte behöver ladda tungt innehåll.
Här är Greenalytics webbplats
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller
bhuber@kth.se.
Partiklar som rivs upp av dubbdäck har en direkt påverkan på proteiner i kroppens immunförsvar. Det framgår av en studie vid Linköpings universitet som därmed ger en möjlig förklaring till de hälsofarliga effekterna av att andas in sådana partiklar.
Forskare i Arbets- och miljömedicin under ledning av Anders G. Ljungman har tidigare visat att partiklar från dubbdäck kan orsaka ett antal inflammatoriska händelser i makrofager, som är frontsoldater i vårt immunförsvar. Deras uppgift är att angripa främmande ämnen som försöker ta sig in i kroppen, inte minst via luftvägarna.
I en artikel i tidskriften Chemical Research in Toxicology rapporterar de nu den första detaljerade undersökningen av hur makrofagernas proteiner reagerar när de exponeras för partiklar från vägbanorna.
-Våra resultat ger ytterligare argument för att begränsa effekterna av dubbdäcksanvändning och en bättre förståelse av sambanden mellan luftburna partiklar och hjärt- och lungsjukdomar, säger Anders G. Ljungman.
Av tio analyserade proteiner minskade sju medan tre ökade. De som ökade var proteiner som är förknippas med inflammationer, de som minskade var sådana som tvärtom är inblandade i anti-inflammatoriska processer och andra viktiga cellfunktioner.
Resultaten är betydelsefulla eftersom inflammationer spelar stor roll vid hjärt- och lungsjukdomar.
Studien utfördes i laboratoriemiljö med mänskliga vita blodkroppar som differentierats till makrofager av samma typ som finns i lungblåsorna. De utsattes för partiklar, 4 till 8 mikrometer i diameter, av asfalt och granit som rivits upp i en vägsimulator. Efter 18 timmar analyserades proteinerna med hjälp av elektrofores och masspektrometri.
Artikel: Wear particles from studded tires and granite pavement induce pro-inflammatory alterations in human monocyte-derived macrophages: A protein study av Helen Karlsson, John Lindblom, Bijar Ghafouri, Mats Lindahl, Christer Tagesson, Mats Gustafsson och Anders G. Ljungman. Chem. Res. Toxicol. ASAP, December 2010. http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/tx100281f
Kontakt:
Anders G. Ljungman, docent, Arbets- och miljömedicin
010-103 14 81, anders.ljungman@liu.se
Socialtjänstens individ- och familjeomsorgen (IFO) har som uppgift att ge enskilda människor eller familjer stöd, vård och viss behandling. På 1980-talet jobbade en stor del av personalen med de flesta arbetsuppgifter som mötet med en klient kan medföra. Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, har i sin avhandling undersökt hur arbetet organiseras idag inom landets kommuner. Han visar att klienter numera oftast möter personal som bara sysslar med en viss problematik, till exempel missbruk, ekonomiska svårigheter eller barn som far illa.
– De flesta klienter måste därför träffa flera specialiserade socialarbetare, och ingen av dem har ett helhetsansvar eller kunskap om klientens hela situation, säger Marek Perlinski.
Han menar att denna utveckling inte följer intentionerna i socialtjänstlagens förarbeten, som genomsyrades av en idé om helhetssyn. Dessutom har Högskoleverket tagit ställning för en mer generaliserad socionomutbildning.
– Lite drastiskt uttryckt kan man säga att socialtjänstlagen och socionomutbildningarna eftersträvar socialarbetare med bred professionell kompetens, medan kommunerna föredrar en organisation med mycket specialiserade arbetsuppgifter, säger Marek Perlinski.
Han har också genomfört en djuplodande fallstudie av tre kommuner med olika grader av specialiserade IFO-organisationer. Marek Perlinski anser att en specialiserad organisation skapar en mängd hinder för bra klientrelationer. Till exempel kan flera socialarbetare vara involverade på var sitt håll med samma klient, och samarbetet mellan olika avdelningar fungera dåligt.
I studien framkommer också att socialarbetares klientarbete oavsett organisation fortfarande domineras av ospecifika metoder, där erfarenhet från praktiken och allmän professionell kompetens värderas högt. Marek Perlinski menar att resultaten understryker vikten av praktisk erfarenhet, ”klinisk intuition” och professionell expertis i klientarbetet.
Många kommuner strävar efter en ännu mer specialiserad socialtjänst med ännu fler specifika arbetsmetoder. Förhoppningen är att utvecklingen mot en sådan så kallad evidensbaserad praktik (EBP) ska leda till en effektivare och billigare socialtjänst. Denna strävan ifrågasätts av de socialarbetare som ingår i Marek Perlinskis studie. De menar att EBP inte automatiskt leder till en bättre och effektivare socialtjänst och nöjdare klienter, utan snarare tvärtom riskerar att skada arbetsalliansen mellan socialarbetare och klienter.
– Man kan skönja en konflikt mellan socialarbetarnas professionella engagemang, och kommunernas syn på socialtjänsten som en förvaltning, avslutar Marek Perlinski.
Fredagen den 10 december försvarar Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Skilda världar – specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Staffan Höjer, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marek Perlinski
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Telefon: 090- 786 71 86
E-post: marek.perlinski@socw.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]
– Även om bearbetade celler inte kan utföra samma jobb som en riktig dator, så öppnar vår studie för att bygga komplexa konstruktioner av sådana celler. I framtiden förväntar vi oss att liknande cell-till-cell-kommunikationssystem kan tillämpas i den mänskliga kroppen, för att upptäcka förändringar i hälsotillstånd, bidra till att bekämpa sjukdomar i ett tidigt skede eller fungera som biosensorer för att upptäcka föroreningar kopplat till förmågan att bryta ner farliga ämnen i miljön, säger Kentaro Furukawa på Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom studien.
Syntetisk biologi är ett relativt nytt forskningsområde, som kombinerar biologi och teknik. Ett användningsområde är design av biologiska system som inte finns i naturen. Till exempel har forskare framgångsrikt konstruerat en mängd olika konstgjorda kopplingar inom genetiskt modifierade celler, till exempel strömbrytare, oscillatorer och sensorer.
Vissa av dessa artificiella nätverk kan vara användbara för industriella eller medicinska tillämpningar. Trots en stor potential för dessa konstgjorda kopplingar, har det hittills funnits många tekniska begränsningar. Den huvudsakliga orsaken är att de artificiella systemen i enstaka celler sällan fungerar som förväntat, vilket har stor påverkan på resultatet.
Med hjälp av jästceller har forskarlaget vid Göteborgs universitet nu byggt syntetiska kretsar som bygger på en genreglerad kommunikation mellan celler. Jästcellerna har modifierats genetiskt så att de kan känna av sin omgivning utefter bestämda kriterier och därefter skicka signaler till andra jästceller genom att utsöndra molekyler. På detta sätt kan de olika cellerna kombineras som legobitar för att bygga mer komplexa kretsar. Genom att använda en uppsättning av jästceller med olika genetiska modifieringar är det möjligt att utföra mer komplicerade ”elektroniska” funktioner än om man använt sig av endast en sorts celler.
Forskarlaget vid Göteborgs universitet leds av professor Stefan Hohmann, och består därutöver av Kentaro Furukawa och Jimmy Kjellén.
Artikeln Distributed biological computation with multicellular engineered networks, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature den 8 december, har tillkommit i samarbete med två spanska forskarlag från Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Arbetet är en del av EU-projektet CELLCOMPUT.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Professor Stefan Hohmann, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 360 8488
stefan.hohmann@gu.se
Doktor Kentaro Furukawa, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2598
kentaro.furukawa@cmb.gu.se
Jimmy Kjellén, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2549
jimmy.kjellen@cmb.gu.se
Bildtext: Biologiska datorer kan bli verklighet i framtiden. Foto: Göteborgs universitet
Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen bland män i hela världen. Kostens betydelse för både uppkomst och utveckling av prostatacancer har länge diskuterats och man har studerat olika kostkomponenter, t.ex. vitamin E, fettsyror, selen och fytoöstrogener. Endast ett fåtal studier har utvärderat betydelsen av fullkorn.
Fullkorn innehåller många bioaktiva ämnen, t.ex. B-vitaminer, mineraler, kostfibrer, fenolsyror och fytoöstrogener. Ett högt intag av fullkorn har konsekvent visat sig minska risken för flera kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.
Fullkorn minskar insulinutsöndring
Fullkorn och kli av råg har i en rad studier på människa visat sig minska insulinutsöndringen efter måltid jämfört med andra spannmålsprodukter med samma fiberhalt. En hög insulinutsöndring i samband med måltid kan öka risken för typ 2-diabetes och studier har visat att det finns ett samband mellan höga insulinkoncentrationer i blodet och risk för att dö i prostatacancer.
Fullkorn och kli av råg har på djur med prostatacancer gett minskad tumörtillväxt samt lägre psa-värden*. Endast en liten pilotstudie har gjorts för att studera effekterna av rågkli på män med prostatacancer. Därför har forskare vid SLU, universitetssjukhuset i Örebro och Umeå universitet gjort en större studie där 17 försökspersoner med prostatacancer fick äta först en kost baserad på fullkorn och kli av råg (mjukt bröd, knäcke, gröt och flingor) under 6 veckor, och sedan kontrollprodukter av siktat vetemjöl med tillsatt cellulosa under lika lång tid. Båda dieterna motsvarade hälften av det dagliga energiintaget.
Insulin kan påverka cancerutvecklingen
PSA-värdet i blodet visade sig efter sex veckors rågdiet vara 14 procent lägre än efter vetedieten, vilket kan indikera en hämmad tumörtillväxt.
Dessutom var insulinhalterna lägre i blodet och i urinen efter rågdieten. Forskarna tror att rågens dämpande effekt på prostatacancers tillväxt har att göra med denna minskade exponering för insulin. Det finns också teorier om att de östrogenliknande ämnena i råg kan motverka tumörtillväxten.
*PSA betyder prostataspecifik antigen. Det är ett protein som brukar öka när en prostatatumör växer.
Mer information
Rye whole grain and bran intake compared with refined wheat decreases urinary C-Peptide, plasma insulin, and prostate specific antigen in men with prostate cancer. http://jn.nutrition.org/content/140/12/2180 [Ref 1]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Rikard Landberg, 018-67 20 46, Rikard.Landberg@slu.se
Ingen annan bankett drar till sig världens blickar som Nobelbanketten. Som mest har antalet gäster varit uppe i nästan 1 500. Maten är minutiöst förberedd och serverad och råvarorna utpräglat svenska.
– Detta för att hedra en man som enligt sägnen endast tyckte om plättar med sylt från den svenska matkulturen, säger Ulrica Söderlind, forskare på Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet.
Boken handlar om den middag som följde på den allra första prisutdelningen år 1901 och som med tiden kommit att växa till en bankett. Den utpräglat manliga festen ändrade karaktär 1909 när författarinnan Selma Lagerlöf fick litteraturpriset.
Ulrica Söderlind presenterar kort testamentet som är grunden för prisen och beskriver sedan vilka faktorer som är avgörande för människors mat- och dryckesval genom livet.
Ett kapitel handlar om mat- och dryckeskulturen i de länder som fått Nobelpris. Därefter tar Banketten vid. Ulrica Söderlind ger en bild av det enorma arbete som läggs ner bakom kulisserna inför och under tillställningen. Hon presenterar och analyserar Nobelstiftelsens menyer den 10 dec och även hovets menyer för pristagarna den 11 dec. Det avslutande kapitlet handlar om god mat och god konversation.
Boken finns även på svenska: Nobels middagar – banketter, festligheter och pristagare under hundra år (Carlssons).
För omslagsbilder och referensexemplar, kontakta press@su.se eller 08-16 40 90.
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Ulrica Söderlind, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet
Tel: 08-16 11 58
Mobil: 073-704 21 31
E-post: Ulrica.Soderlind@ekohist.su.se
Lökväxter har odlats ända sedan medeltiden i Sverige, men många av dem försvann från handeln efter andra världskriget och levde kvar i okända trädgårdar. Nu har de återupptäckts och samlats i en ny bok.
”Dagny bor utanför Trollhättan. I samma bygd bodde familjen Hansson. De odlade en mörk röd dahlia som kan härledas bakåt till år 1919.” Så skriver en av de tusentals brevskrivare som hört av sig till POM – Programmet för odlad mångfald – sedan de nationella kulturväxtinventeringarna började 2002. I den senaste inventeringen Lök- och knöluppropet har över 1300 växter rapporterats in till programmet, växter som sannolikt skulle ha försvunnit för gott om de inte samlats in och dokumenterats. Bland annat har över 80 sorter av dahlia kommit in, vissa av dem över 100 år gamla.
– Generationen med kunskap och intresse för fritidsodling håller på att försvinna, och med den en stor del av vår biologiska mångfald och vårt kulturarv, säger Karin Persson som har lett inventeringen.
Växter med kulturhistoria
De första lökväxterna som introducerades i landet var troligen påskliljan, snöklockan och madonnaliljan. Andra populära lökväxter såsom hyacinter, morgonstjärna, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. Det var i mitten av 1800-talet som försäljningen av växter via kataloger kom igång, och i början av 1900-talet fanns det en uppsjö av arter och sorter till försäljning. Många av dessa växter försvann efter andra världskriget från handel och kan idag vara helt försvunna om de inte finns kvar i någons trädgård.
Många gånger fick man en lök eller knöl av grannar, vänner eller släktingar. På så sätt spreds vissa sorter inom ett område. Många av växterna har fått egennamn uppkallade efter en person, gård eller plats.
– Dessa växter har både en rik kulturhistoria och en genetisk mångfald som är viktig att ta tillvara. De mest intressanta av de insamlade växterna kommer att bevaras i en nationell genbank. Allmänheten kommer att kunna se växter och deras historia på regionala klonarkiv runt om i landet, berättar Karin Persson.
Lök- och knöluppropet är en rikstäckande inventering där vi letar efter äldre material av prydnadslökar och knölar. Syftet med uppropet är att dokumentera lökar och knölar som har varit i odling före 1940. Uppropet startade under våren 2006 och exempel på växter vi letar efter är snöklockor, krokusar, klockliljor, hyacinter, liljor, knölbegonior och dahlior.
Att inventera lök- och knölväxter – en handledning
Karin Persson
Utgiven av Centrum för biologisk mångfald 2010
174 sidor
ISBN 978-91-89232-44-0
Ca-pris 160 kr
Kontakt:
Karin Persson, CBM
Tel. 040-41 55 46, 070-264 63 56
E-post: Karin.Persson@cbm.slu.se
Recensionsex kan beställas av Anna Maria Wremp, CBM
Tel. 018-67 13 94
E-post publikationer@cbm.slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Programmet för odlad mångfald POM, är en nationell satsning som samlar in och dokumenterar både kulturväxter och kunskap om odlade växter. Informationen består till lika delar av biologi och kulturhistoria. POM är en del av verksamheten vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Uppsala universitet. Se www.pom.info [Ref 1] och www.cbm.slu.se [Ref 2]
Sedan 2002 har POM initierat ett flertal landsomfattande inventeringsprojekt, så kalladeupprop. Först ut var Fröuppropet som följts av Perennuppropet, Rosuppropet, Lök- och knöluppropet, Frukt- och bäruppropet, Träd- och buskuppropet, Sparrisuppropet och det nystartade Krukväxtuppropet.
Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Den äldsta kända vilda fågel som ringmärkts i Europa är en mindre lira som minst 51 år gammal kontrollerades på ön Bardsey i Wales.
– Förr trodde man inte att fåglar kunde bli så gamla, men efter drygt 100 år med ringmärkning så vet vi att fåglar av minst åtta europeiska fågelarter har blivit över 40 år gamla, säger Thord Fransson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige är en sillgrissla som observerades på Stora Karlsö nästan 43 år gammal. Ringnumret lästes av med tubkikare när sillgrisslan satt på en häckningshylla i maj 2008 och det visade sig att den märktes som unge på samma plats den 7 juli 1965.
Småfåglar blir bara i undantagsfall äldre än tio år. Trots detta har den äldsta kända talgoxen i Europa uppnått en ålder på drygt 15 år och den äldsta koltrasten knappt 22 år. Åldersrekordet för lövsångare, vår vanligaste fågel, är åtta år och gäller en fågel märkt i Sverige.
Dödligheten hos småfåglar är hög och i genomsnitt brukar man säga att en av fyra ungar överlever första levnadsåret. Har de väl överlevt ett år är chansen 50 % att de ska klara sig ytterligare ett år.
All ringmärkning av vilda fåglar i Sverige administreras av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Verksamheten är starkt beroende av ideella krafter runt om i landet och varje år ringmärks ungefär 300 000 fåglar. Museets ringmärkningscentral mottar, registrerar och besvarar årligen ungefär 4000 återfynd av ringmärkta fåglar påträffade i Sverige och utlandet. Ringmärkningen ger fortlöpande viktiga kunskaper om flyttningsmönster, förekomst, överlevnad och vad fåglar råkar ut för. Förhållanden som kan komma att förändras högst avsevärt, t ex som ett resultat av ett ändrat klimat.
Den europeiska ålderslistan:
http://www.euring.org/data_and_codes/longevity.htm [Ref 1]
För ytterligare information kontakta:
Thord Fransson
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
thord.fransson@nrm.se
070 679 5917
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Pressbilder finns att hämta på http://www.nrm.se/press [Ref 2]
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
Så kallade TEWA-system (Threat Evaluation & Weapon Allocation) används för att skydda strategiska mål mot fientliga angrepp. Det kan till exempel röra sig om ett flygfält som ska skyddas mot inkommande missiler.
Systemen upptäcker hot, utvärderar hoten och riktar in försvararens vapensystem för att hoten ska kunna slås ut. Det slutgiltiga beslutet om vapeninsats fattas därefter av en operatör.
Forskaren Fredrik Johansson vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Informationsteknologi disputerade nyligen med en avhandling om algoritmer i TEWA-system.
– I den befintliga forskningslitteraturen finns förslag på vilka algoritmer som kan vara lämpliga att använda. Jag har utvecklat metoder för att undersöka vilka algoritmer som fungerar bäst i praktiken, förklarar Fredrik Johansson.
Giriga algoritmer
Fredrik Johanssons studie visar att det är antalet vapen I TEWA-systemet och mängden mål systemet har att hantera som avgör valet av algoritm.
– Så kallade partikelsvärmsalgoritmer är effektiva om det rör sig upp till cirka tio mål och tio vapen. Om TEWA-systemet ska hålla reda på fler mål och vapen än så bör vi använda det som kallas för giriga algoritmer istället, säger Fredrik Johansson.
En girig algoritm är – mycket förenklat – snabb men inte perfekt. Algoritmen jobbar efter grova riktlinjer och testar inte alla alternativ som krävs för att hitta en optimal lösning. Att den slipper pröva vissa lösningar gör algoritmen snabb. En egenskap som är avgörande i ett
TEWA-system
– Det får inte gå många sekunder mellan det att systemet upptäcker ett hot och tills dess att operatören har fattat ett beslut om vapeninsats, säger Fredrik Johanson.
Hela systemet
I tidigare forskning har TEWA-systemen nästan alltid behandlats som två delar: hotutvärdering för sig och vapenallokeringen för sig. Fredrik Johanssons studie är en av de första som ser systemet som en enhet. Men att säga att man är först med att undersöka något kan vara vanskligt när det gäller just TEWA-system.
– Den som forskar inom det här området vet inte alltid vilken kunskap som finns under ytan. Troligen finns det en del forskning om TEWA-system som är hemlig och inte är tillgänglig för oss vanliga forskare, avslutar Fredrik Johansson.
För ytterligare information kontakta: Fredrik Johansson: fredrik.johansson@foi.se
FAKTA: Algoritm
En algoritm är en följd av instruktioner för ett beräkningsarbete som i ett ändligt antal steg löser ett beräkningsproblem och därmed kan utgöra grunden för ett datorprogram.
Källa: Nationalencyklopedin
