– Jag har arbetat mycket med utbrändhet och det är roligt att kunna arbeta preventivt. Att hålla hoppet uppe kan vara ett sätt att motverka utbrändhet, säger Henrik Gustafsson, som arbetar med elitidrottares motivation, prestation och välmående.
– Hoppet hjälper oss att verkligen tro att vi kan nå målet. Dessutom har idrottare med en hög nivå av hopp lättare för att se lösningar på problem och hitta nya vägar att nå sitt mål medan det lättare låser sig för dem som är mindre hoppfulla.
Henrik Gustafssons studie visar ett tydligt samband – när hoppet minskar, försvinner entusiasmen för sporten i samma takt, medan fysisk och psykisk utmattning ökar tillsammans med frustrationen över resultaten. Risken för utbrändhet ökar allt eftersom hoppet dalar.
– Resultaten gör det tydligt att det är viktigt att arbeta aktivt för att hålla hoppet uppe. Det finns många sätt som ledare kan vårda hoppet på. Att vara noga med att återkoppla, utvärdera målen, och arbeta med motivation och självförtroende.
– Vi arbetar också med att utbilda i målsättningen. Att lära ledare, tränare och aktiva hur man kan hitta nya vägar när man inte når dit man tänkt eller att sätta flera mål att arbeta mot.
Genom att inte sätta för höga mål kan elitidrottaren undvika att förlora hoppet om att nå dem. Det är också viktigt att känna att man har kontroll och själv får bestämma riktning för att undvika att känna sig fångad.
Det finns inga negativa effekter av att ha en stor dos hopp. Hoppfulla idrottare presterar bättre, hoppar sällan av och mår framför allt bättre.
– Och det gäller inte bara idrottare. Tidigare forskning har visat samma fenomen hos akademiker, sjuksköterskor och skolelever. I en undersökning av amerikanska collegestudenter såg man att de som var mer hoppfulla vid terminsstart också skrev bättre prov och fick högre betyg.
– Hoppet är bara positivt – för oss alla!
Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Gustafsson: 070-6967260
En god bedömning kräver att vi för en öppen och ärlig diskussion kring vad det är som sker inom ramarna för bedömningsprocesser. Det säger Lena Gemzöe, som på uppdrag av Vetenskapsrådet skrivit rapporten ”Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet – en forskningsöversikt” I intervjun i Genusperspektiv ger hon sin syn på den aktuella forskningen på området och vilken relevans den har för en god bedömning av genusforskning.
Genusperspektiv nummer 6 2010 innehåller även bland annat följande artiklar:
GENUSFORSKARE TOG STORSLAM I UTLYSNING FRÅN VETENSKAPSRÅDET
En grupp genusforskare från Göteborg och Lund kammade hem ett av de största anslagen i Vetenskapsrådets stora utlysning inom Humaniora och samhällskunskap. VR beviljade forskargruppen 10 miljoner för att utforska förhållandet mellan feminismens utopiska visioner och de vardagliga erfarenheterna av kvinnors organisering i Latinamerika, Asien, Europa och Arktis.
JÄMI VILL ATT JÄMSTÄLLDHET SKA BLI STRATEGISKT FORSKNINGSOMRÅDE
Sverige har en unik möjlighet att bli världsledande på forskning om jämställdhet och inte minst jämställdhetsintegrering. Det är en av de saker som lyfts fram när regeringsuppdraget Jämi, jämställdhetsintegrering i staten, slutredovisas nu i december.
LÅNGT KVAR TILL JÄMSTÄLLDHET I EU:S SJUNDE RAMPROGRAM
Glastaket för Europas kvinnliga forskare är intakt. Det konstaterar den expertgrupp som står bakom utvärderingen av EU:s sjunde ramprogram i halvtid. ”EU-kommissonen kan göra mer för att driva på mot ett ökat deltagande av kvinnor i ramprogrammen och bör visa ledarskap i det avseendet”, skriver utvärderarna i sin rapport.
Kontaktinformation
frida.lundberg@genus.gu.se
Om ånghalten blir för stor i härden på ett kärnkraftverk riskerar man torrkokning. Detta i sin tur kan leda till bränsleskador. De beräkningsverktyg man i dag använder för att uppskatta ånghalten ger endast ungefärliga svar varför man måste ha stora marginaler för en säker drift. Även boxböjning kan leda till stora bränsleskador och kan också förhindra styrstavar från att röra sig fritt vilket i förlängningen kan orsaka svåra driftsproblem i kärnkraftverken .
Doktoranden John Loberg, vid avdelningen för tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet, har i arbetet med sin doktorsavhandling utforskat nya sätta att mäta ånghalten i härden genom att mäta neutronflöden av olika energier. Alla neutroner som kommer från en kärnklyvning är snabba från början men bromsas av vattnet i reaktorn. Mellan hastigheten på neutronerna och ånghalten finns ett samband. Detta har John Loberg använt sig av för att kunna uppskatta ånghalten mer precist än vad som tidigare varit möjligt. Upptäckterna skulle på sikt kunna leda till att kärnkraftverkens verkliga kapacitet utnyttjades bättre.
– Om man vet vilken ånghalt man har kan man köra kärnkraftverken mer effektivt utan att alls försämra säkerheten, säger John Loberg.
Mätprincipen han undersökt skulle också vara möjlig att tillämpa för att indikera boxböjning. Som det är nu går boxböjning inte att förutse över huvud taget, varför man endast använder sig av säkerhetsmarginaler för att undvika driftsproblem.
Avhanlingen läggs fram vid Uppsala universitet torsdagen 16 december. För mer information kontakta John Loberg, Telefon: 018-471 3254 eller 0171-413061, E-post: john.loberg@fysast.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Christina Gustavson är allmänmedicinare, psykiater och rättspsykiater samt överläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Hon har studerat 100 personer som begått allvarliga våldsbrott som mord, dråp, mordbrand, grov misshandel och sexbrott, och hänvisats till rättspsykiatrisk undersökning under åren 1998-2000.
Av de 100 personerna var 92 män och 8 kvinnor. Drygt hälften av dem dömdes till fängelse, de övriga till rättspsykiatrisk vård. Personerna följdes sedan under fem år. 20 av dem dömdes under denna uppföljningstid för nya grova våldsbrott.
Studiens huvudfråga var om det fanns några faktorer som skilde ut den femtedel som återfallit i våldsbrott. Ett svar var att förövare dömda till fängelse (de som av domstol ansetts inte ha en s.k. allvarlig psykisk störning) oftare återföll i våldsbrott än de som var dömda till rättspsykiatrisk vård.
– Tre fjärdedelar av dem som återfallit i våldsbrott hade varit dömda till fängelse. En förklaring kan vara att rättspsykiatrins patienter får medicin som kan göra dem mindre våldsbenägna. En annan möjlig förklaring är att de får hjälp med bostad och annat när de återfår sin frihet, vilket inte sker inom kriminalvården, säger Christina Gustavson.
Hennes studie visar också att enkla uppgifter om när en person börjat missbruka alkohol eller narkotika eller när någon fått sin första dom var lika bra på att förutsäga återfall i våldsbrott som komplexa riskbedömnings-skattningar.
– Dessa uppgifter kunde användas oberoende av varandra. Sambandet med återfall i våldsbrott var starkare ju tidigare personen i fråga börjat med missbruk och/eller kriminalitet, säger Christina Gustavson.
Hon understryker samtidigt att de samband hon fann gäller på gruppnivå och inte i fråga om enskilda personer. Hon vill också gärna understryka att det finns flera faktorer som har ett starkare samband med återfall i våldsbrott än allvarlig psykisk störning – sådant som ungdom, manligt kön, missbruk och antal tidigare våldsbrott. De psykiskt störda patienterna står för en mycket liten del av våldet i samhället.
Avhandlingen heter ”Risk and prediction of violent crime in forensic psychiatry”. Christina Gustavson träffas på tel 033-6161000 eller christina.gustavson@med.lu.se. En länk till en nedladdningsbar bild på Christina Gustavson finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Christina.Gustavson.tiff.
Ett utmärkande patologiskt fynd vid Alzheimers sjukdom är att äggviteämnet beta-amyloid ansamlas i hjärnan i form av så kallade amyloida plack. Det är dock okänt hur tidigt placken uppträder i hjärnan och om de är den huvudsakliga orsaken till sjukdomen, liksom vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Den allra första PET-undersökningen i världen av amyloida plack hos en levande patient med den amyloidbindande föreningen 11C-PIB gjordes år 2002 av professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet, på en 56-årig Alzheimerpatient. Forskarna följde sedan patienten under sjukdomsförloppet med upprepade PET-undersökningar och minnestester. Efter patientens död genomförde forskargruppen patologiska och neurokemiska analyser av hjärnvävnaden.
Den samlade analysen av resultaten, som nu publiceras i den ansedda neurologiska tidskriften BRAIN, ger en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas. Resultaten visar bland annat att höga nivåer av amyloida plack upptäcktes tidigt under sjukdomen när patienten hade ringa minnesbesvär. Amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet i motsats till den alltmer försämrade energiomsättningen i hjärnan, som också uppmättes med PET under patientens alltmer tilltagande minnesbesvär.
Ett tidigare okänt samband som upptäcktes i denna studie är att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet. Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av plack, vilket tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än amyloid inlagring. Fortsatta studier pågår nu hos levande patienter med PET.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”PET imaging and clinical progression in relation to molecular pathology in first PIB PET AD Patient”, Ahmadul Kadir, Amelia Marutle, Daniel Gonzalez, Michael Schöll, Ove Almkvist, Malahat Mousavi, Tamanna Mustafiz, Taher Darreh-Shori, Inger Nennesmo & Agneta Nordberg, BRAIN, online 14 December 2010.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Agneta Nordberg
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Tel: 08-585 854 67 eller 070-510 76 85
E-post: agneta.k.nordberg@ki.se
BILD: Agneta Nordberg, foto av Ulf Sirborn
I svenska flerfamiljshusområden är bostadsgårdarna en viktig del av hemmet och vardagen för många människor. De är också en viktig del av städernas och tätorternas grönstruktur. Samtidigt har förvaltningen av dessa typer av utemiljöer fått lite uppmärksamhet inom forskningen. Den diskussion som förs, i praktik och forskning, handlar ofta om tekniska förvaltningsaspekter, såsom hur intensivt de ska skötas och med vilka metoder. Therese Lindgrens avhandling har i stället en annan utgångspunkt: hur de boende ser på förvaltningen av utemiljön och på vilka sätt skötseln kan bidra till ett bättre boende.
Avhandlingen bygger på intervjuer med hyresgäster och utemiljöansvarig personal i tre flerfamiljshusområden från miljonprogrammet i tre tätorter i Skåne. I intervjuerna har Therese Lindgren utforskat hur synen på gårdsförvaltningens utförande och tekniska kvalitet ser ut från respektive horisont. De boendes perspektiv står i fokus, men eftersom de som utför och beslutar om skötselarbetet har stort inflytande på förvaltningen uppmärksammas även deras perspektiv.
Intervjuerna visar att både förvaltare och boende betonar tre faktorer som är viktiga för de boende: att bostadsgården upplevs som välskött och som en trygg miljö samt att skötselinsatserna upplevs som rättvist fördelade. Att bidra till dessa upplevelser kan därmed vara ett konkret mål för förvaltningen. Samtidigt är upplevelserna komplexa, och påverkas av många olika aspekter av förvaltningen och av det lokala sammanhanget. Till exempel visade det sig att de boendes förväntningar på områdets skötsel påverkades av den bild de hade av den utförande personalen, och av andra boende i området. Det var t.ex. vanligt att boende menade att skötselpersonalen skötte gårdarna väl fastän de ansåg att bostadsgården ibland var skräpig, på grund av de boende.
Alla har dock inte samma syn på hur förvaltningen ska bedrivas för att ge välskötta och trygga gårdar, och samtidigt vara rättvis. Till exempel förekom flera olika uppfattningar av vad en rättvis fördelning av skötselinsatserna är, vissa tycker att insatserna borde fördelas lika mellan gårdar och områden medan andra vill att insatserna bör anpassas till slitaget på respektive gård. Resultaten visar att en förvaltning som på olika sätt anpassas utifrån de boendes perspektiv och syn på sitt bostadsområde kan ge nöjdare hyresgäster.
Det är även viktigt att inte enbart fokusera på förvaltningens tekniska kvalitet, utan att även uppmärksamma andra aspekter. Det kan t.ex. handla om hur skötselinsatserna ska fördelas geografiskt och organiseras – ska personalen vara lokalt placerad och ska boende få möjlighet att medverka? En annan aspekt är hur den utförande personalens avgörande roll i förvaltningen och gentemot de boende ska hanteras.
Landskapsarkitekt Therese Lindgren, område landskapsutveckling, SLU, försvarar sin avhandling Green space management & residents’ benefits.
Tid: Fredag den 17 december 2010, kl. 13.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp
Opponent: Professor Cecil C Konijnendijk, Københavns universitet, Danmark
Mer information: Therese Lindgren, 040-41 51 48, Therese.Lindgren@ltj.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002411/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Att ta fram läkemedel är en dyr och tidskrävande process, i synnerhet när studier ska göras på människor. Metoderna som i dag används ifrågasätts av både myndigheter, externa utövare och läkemedelsföretag. Doktoranden Kristin E. Karlsson vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet har visat att förbättringar av den statistiska analysen kan minska kostnaderna och förkorta tiden för läkemedlet att nå patienterna.
Syftet med kliniska prövningar är att svara på huruvida läkemedlet är säkert, har önskad effekt och till att ta fram den bästa läkemedelsdosen. För att göra detta samlar man in uppgifter om läkemedlets bieffekter och påverkan på sjukdomen. Vanligtvis samlas det in information från patienterna vid flera tillfällen under studiens gång. Trots det är det vanligt att man bara använder första och sista mätningen när man ska utvärdera läkemedlets effekt.
Ett läkemedels påverkan på kroppen över tid kan beskrivas med matematiska modeller. Likaså hur halten av läkemedlet påverkar dess effekt. Genom att kombinera dessa modeller med till exempel modeller för hur sjukdomen i sig förändras över tid, kan man dra nytta av all insamlad information vid utvärdering av kliniska prövningar. Farmakometri är samlingsnamnet för utveckling och användning av dessa matematiska modeller.
– I arbetet med avhandlingen har jag bland annat tittat på modeller som beskriver symptom efter en akut stroke. De flesta strokepatienter blir spontant bättre med tiden, men ofta har de både uppgångar och nedgångar på vägen. De här modellerna kan beskriva det, säger Kristin E. Karlsson.
Fördelen med att använda farmakometriska modeller i kliniska prövningar framgick tydligt i arbetet med avhandlingen i och med att man simulerade studier på en rad olika behandlingsområden som stroke, halsbränna och diabetes. Alla studier analyserades med både farmakomterisk och traditionell metod. Samtliga resultat visade att en traditionell analys kräver större studier för att upptäcka en viss läkemedelseffekt jämfört med farmakometrisk analys.
– Det i sin tur visar hur man genom att utnyttja all information från läkemedelsprövningar kan man minska storleken på kliniska prövningar. Det leder till minskade kostnader och förkortad utvecklingstid – men framför allt drastisk reducering av antalet patienter och friska frivilliga som utsätts för experimentella läkemedel, säger Kristin E. Karlsson.
Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet fredag 17 december. För mer information kontakta Kristin E. Karlsson, Telefon: 018-471 4305 eller 0709-733 583, E-post: kristin.karlsson@farmbio.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Vi vill sprida kunskap om de villkor som gäller både i Sverige och i andra länder för mänskliga rättigheter och social rättvisa. Under vilka villkor ord ska bli till handling, säger Bernt Gustavsson professor i pedagogik med inriktning mot demokrati vid Örebro universitet, som var ansvarig för konferensen i Sydafrika.
Bernt Gustavsson talar om ett motstånd mot den ekonomiska trenden som räknar utveckling endast i kronor. Ett motstånd som håller på att växa sig starkare med utgångspunkt från det södra halvklotet.
– Vi vill visa att det är nödvändigt att inte bara ge människor rätten att delta politiskt – man måste också bibringas förmågan att göra det. Om människor inte har mat för dagen men samtidigt har yttrandefrihet kan man fråga vilket som prioriteras först.
– Dessutom är demokrati och utveckling av mänskliga förmågor en nödvändig förutsättning för ekonomisk utveckling. Så trots att det kan vara svårt att stå emot starka ekonomiska intressen är det nödvändigt för att komma tillrätta med sociala och ekonomiska orättvisor och det lönar sig i längden – om vi vill ha en hållbar värld, värd att leva i, säger Bernt Gustavsson.
Boken Altering Politics: Democracy from the Legal, Education and Social Perspectives tar upp allmänna frågor om demokrati, juridiska frågor och utbildningsfrågor. Redaktörer är Katarzyna Jezierska, Jan-Magnus Enelo-Jansson och Bernt Gustavsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bernt Gustavsson: 070-641 61 60, bernt.gustavsson@oru.se
Under de senaste åren har intresset för solceller växt enormt på med på grund av den ökade efterfrågan på förnybara energikällor. Marknaden för solceller som har som följd växt med ungefär 40 % per år under de senaste åren. För att solelen ska kunna konkurrera med andra energikällor måste kostanden per producerad solcellseffekt minskas. Ett sätt att göra detta är att använda tunna filmer för att skapa solcellen och på så vis spara in materialkostand.
Ett av de mest lovande tunnfilmsmaterialen är kopparindiumgalliumselenid, CIGS. Använder man CIGS krävs dock ett antal andra tunna lager varav ett med kadmiumsulfid som är giftigt. Doktoranden Adam Hultqvist vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, har prövat att ersätta kadmiumsulfiden med ett kadmiumfritt zinkoxidbaserat lager vilket har gett mycket lovande resultat.
Solcellerna blir inte bara mindre giftiga utan får bättre prestanda när kadmiumsulfidlagret bytts ut.
För att kunna ersätta kadmiumsulfidlagret med zinkoxidmaterialet krävs att man ändrar sammansättningen på det senare genom att inkludera antingen svavel, magnesium eller tenn. Det krävs också att mängden av detta ämne väljs omsorgsfullt. Används svavel är det också viktigt för solcellens prestanda hur atomerna i materialet är ordnade. Med magnesium blir filmresitiviteten, det vill säga filmens förmåga att leda elektrisk ström, extra viktig. Om det är tenn som inkluderas är det istället filmtjockleken som vid sidan av mängden tenn är av stor betydelse för resultatet.
– Genom att ersätta kadmiumsulfiden i CIGS solcellerna skapar vi idag en billig och giftfri energikälla för framtidens elproduktion, säger Adam Hultqvist.
Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 16 december klockan 13:00.
För mer information kontakta Adam Hultqvist , E-post: adam.hultqvist@angstrom.uu.se
Telefon: 018-471 3146 eller 070-2547600
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
För att minimera kväveutlakningen i höstvete efter höstraps är det viktigt med en väl anpassad kvävegiva på våren till höstraps. Även en vårsådd fånggröda kan minska kväveutlakningen.
När man odlar höstvete efter höstraps får man en högre skördepotential i höstvete och en större kväveleverans från marken. Stora mängder kväve kan dock ansamlas i marken efter skörd av höstraps och utlakas under höst och vinter.
Lena Engström har i sitt doktorsarbete vid SLU i Skara undersökt hur man kan förbättra kvävegödslingstrategierna till höstvete efter höstraps, och studerat metoder för att minska kväveutlakningen.
Resultaten från nio fältförsök i Skåne 2000-2004 visar att skörden i medeltal var 700 kg större per hektar i höstvete efter höstraps och ärter, jämfört med efter havre. Samtidigt var den optimala kvävegivan till höstvete 25 kg lägre per hektar efter höstraps och 17 kg lägre efter ärter, jämfört med efter havre.
Den ökade kvävetillgången från marken beräknades motsvara 40 kg gödselkväve per hektar efter höstraps. Efter ärter motsvarade kvävetillgången 30 kg gödselkväve per hektar.
Det fanns dock stora variationer mellan försöksplatserna i hur stora merskördar det blev och i hur mycket kvävegivan till höstvete kunde minskas. Den optimala kvävegivan varierade med skördens storlek och kväveleveransen under växtsäsongen.
– Det visar på hur viktigt det är att korrekt kunna uppskatta skörd och kväveleverans från marken för att beräkna optimal kvävegiva på en given plats, säger Lena Engström.
Största utlakningen från en sandjord i Västergötland 2004-2007 erhölls i höstvete efter överoptimalt vårgödslad höstraps. En väl anpassad kvävegödsling till höstraps på våren är därför viktig för att minska utlakningen.
Fånggrödor som sås in på våren i både höstraps och ärter har god potential för att minska utlakningen ytterligare i efterföljande höstvete. Det gav däremot inte någon tydlig effekt på utlakningen att direktså höstvete efter höstraps.
——————-
Agronom Lena Engström, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar/de sin avhandling med titeln ”Nitrogen Dynamics in Crop Sequences with Winter Oilseed Rape and Winter Wheat”. Disputationen avser/åg agronomie doktorsexamen.
Tid: torsdagen den 9 december klockan 13.00
Plats: Hernquistaulan, SLU i Skara
Opponent: Dr Klaus Sieling, Institut für Pflanzenbau und Pflanzenzüchtung, Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, Kiel, Deutschland
Mer information
Lena Engström, 0522-67 141, Lena.Engstrom@mark.slu.se
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002413/
Institutionen för mark och miljö, http://www.slu.se/mark [Ref 1]
Precisionsodling och pedometri, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-mark-och-miljo/forskning/precisionsodling-och-pedometri/
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Höstraps, här med åkervallmo i förgrunden, är en bra förfrukt till höstvete men kan vara orsaken till ökad utlakning efter skörd vid för stora kvävegivor på våren. Foto: Lena Engström http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/press-bilder/vallmoraps2.jpg [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Epidemisk keratokonjunktivit (EKC) är en ögoninfektion som orsakas av adenovirus, i synnerhet adenovirus typ 37 (Ad37). Detta virus är väldigt smittsamt och orsakar varje år stora utbrott av EKC i tätbefolkade områden i Asien, Nordamerika och Sydamerika men också i delar av Europa. I Japan är EKC ett stort problem och uppskattningsvis drabbas en halv miljon människor varje år. Infektionen drabbar hornhinnan och bindhinnan i båda ögonen och vanliga symptom är svullnad, påtaglig värk, rinnande ögon och ljuskänslighet.
Ofta uppstår synnedsättningar som kan vara i veckor eller månader. Det finns också personer som fått permanenta synnedsättningar av sjukdomen. Infektionen pågår i normalfallet i två veckor, ibland längre. Idag finns inga antivirala medel mot adenovirus utan man kan bara lindra själva symptomen. Sjukskrivningar, vård av barn och produktionsbortfall kan i vissa fall leda till relativt stora samhällsekonomiska förluster. Sammantaget finns därför ett stort behov av läkemedel.
Forskarna har tidigare visat att infektioner som orsakas av Ad37 föregås av att viruset binder till molekyler på ögonceller som innehåller kolhydraten sialinsyra. Man har länge tänkt att denna kunskap kan användas för att utveckla ögonsalva eller ögondroppar med sialinsyre-innehållande substanser, som hindrar virus från att binda till sialinsyra på ögonceller. För att kunna ta fram fungerande läkemedel vill man dock ha en så detaljerad kunskap som möjligt om den sialinsyre-innehållande molekyl som Ad37 binder till på cellytan.
Forskarna har nu tittat på samspelet mellan det sialinsyra-bindande proteinet hos viruset, den, sk ”knoppen” och olika kolhydrat-innehållande molekyler. Man fann att Ad37 binder till en specifik molekyl som innehåller totalt sex kolhydrater, varav två sialinsyror, och som sannolikt finns på en mängd olika proteiner på utsidan av ögats celler. Båda sialinsyrorna binder till knoppen och detta bidrar till att bindningen blir ovanligt stark. Eftersom vi i dag saknar vapen mot de flesta virusinfektioner medför denna upptäckt nya möjligheter att utveckla läkemedel mot i första hand virus-orsakade ögoninfektioner. I ett längre perspektiv kan upptäckten också leda till läkemedel mot andra sialinsyre-bindande virus, såsom influensavirus.
Medverkande forskare från Umeå universitet är Emma Nilsson, Rickard Storm, Susanne Johansson, Therese Eriksson, Lars Frängsmyr och Niklas Arnberg, samtliga vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi; Fatima Pedrosa Domellöf, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, samt Mattias Hedenström vid Kemiska institutionen, Computational Life Science Cluster (CLiC); I övrigt kommer artikelförfattarna från Göteborgs universitet samt universitetet i Tübingen, Tyskland; Tallinns tekniska universitet, Estland; och universitetet i Glasgow, Storbritannien.
För mer information, kontakta i första hand:
doktorand Emma Nilsson
tel. 090-785 08 44
e-post emma.nilsson@climi.umu.se
i andra hand:
universitetslektor Niklas Arnberg
tel. 090-785 84 40
e-post niklas.arnberg@climi.umu.se
eller:
professor Fatima Pedrosa Domellöv
tel. 090-785 1352
e-post fatima.pedrosa-domellof@ophthal.umu.se
Referens
Nilsson, Storm et al.: The GD1a glycan is a cellular receptor for adenoviruses causing epidemic keratoconjunctivitis Nature Medicine advance online publication, 12 December 2010.
http://dx.doi.org/10.1038/nm.2267 [Ref 1]
I Västerbottens-Kuriren lördagen den 27 november kunde vi läsa om Lina som har svårt att koncentrera sig i skolan. Lina fick en del extra stöd men det var ingen som undersökte varför hon hade svårigheter, eller det allra viktigaste: konsekvenserna.
I sitt avhandlingsarbete har Michaela Munkholm undersökt om en ny bedömningsmetod (Skol-AMPS) är tillförlitlig och användbar för att identifiera barn med funktionshinder som har problem att utföra de skoluppgifter som de vill, behöver eller förväntas kunna utföra för att vara delaktiga under sin skoldag.
Resultaten visar att Skol-AMPS kan användas med god tillförlitlighet för att bedöma barns utförande av skoluppgifter. Resultatet visar också att bedömningen med Skol-AMPS klart kan påvisa konsekvenser av lätta och osynliga funktionshinder samt att dessa barn faktiskt uppvisar nedsatt förmåga när de praktiskt utför sina uppgifter i klassrumsmiljö. Det betyder att arbetsterapeuter kan använda bedömningsresultatet för att tillsammans med lärare och föräldrar planera mål och åtgärder som resulterar i att barnet kan utföra sina uppgifter effektivare, självständigare och med mindre ansträngning.
Ovanligt med arbetsterapeuter i skolan
I Sverige är det tyvärr ovanligt med arbetsterapeuter knutna till elevhälsan, men i Umeå har ett första försök utifrån metoden testats med positiva resultat. De effektivaste åtgärderna implementeras direkt i den miljö där svårigheter uppstår för att kompensera för barnets svårigheter, och därigenom kan barnets skoldag underlättas. En arbetsterapeutisk bedömning kan bidra med att tidigt identifiera barn som har svårt att engagera sig i aktiviteter eller utföra skoluppgifter. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, motorisk oro och/eller svårigheter att följa instruktioner och att planera sitt skolarbete för att få det färdigt i tid.
Ett annat intressant resultat visar att även om barnet får specialpedagogiska insatser påverkas inte dess ”görande” – att praktiskt utföra sina skoluppgifter. Det är viktigt att poängtera att arbetsterapeutens insatser inte ersätter de specialpedagogiska insatserna, utan kompletterar dem. De arbetsterapeutiska insatserna är inte direkt kopplade till skolans kunskapsmål, men ger förutsättningar för barnet att kunna göra vad de behöver för att lyckas nå dessa mål.
För mer information, kontakta gärna Michael Munkholm på
telefon 090-786 92 79
e-post: michaela.munkholm@occupther.umu.se”>michaela.munkholm@occupther.umu.se
Dagens moderna hushåll behöver inte bara städhjälp för att få vardagslivet att fungera. De behöver också hjälp med att planera och genomföra sina livsmedelsinköp så att de får en näringsriktig, hälsosam, variationsrik och bekväm mathållning. En mathållning som beaktar olika budgetförhållanden och olika hushålls specifika krav i övrigt.
Det framgår av den nya forskningsrapporten Försäljning eller värde för konsumenten som är en studie där ett kvalificerat forskarteam lett av konsumentprofessor Solveig Wikström, tar ett vittfamnande grepp om såväl livsmedelssektor som konsumenter. Det är den mest inträngande undersökning på det här området som gjorts på flera år. Forskarna har närgående följt konsumenter, handel och industri, kartlagt konsumenternas matvanor och handelns och leverantörernas arbetsprocess.
– Trots alla kokböcker, recept och planeringstips som översköljer hushållen kvarstår deras problem med mathållningen. Det hushållen behöver är helt enkelt mer handfast hjälp och insatser i stil med ”Linas matkasse”, säger Solveig Wikström.
För att det skall bli möjligt krävs att flera leverantörer går samman med handeln och utarbetar helhetslösningar. Men ett sådant agerande försvåras av att branschen domineras av få och stora företag och av cementerade synsätt om hur branschen kan skapa värde för konsumenterna. Branschen har därför inte uppmärksammat hushållens behov av tjänster.
– Varför inte låta sig inspireras av Ikeas helhetslösningar av olika människors boendebehov eller av Hennes & Mauritz satsning på samarbete med designspecialister för att få fram modekollektioner med högt modevärde men till rimliga priser, föreslår Solveig Wikström.
Du hittar rapporten här:
http://www.su.se/pressmeddelanden [Ref 1]
Ytterligare information:
Solveig Wikström, professor i företagsstrategi och konsumtion, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Tel: 08-16 30 13
Mobil: 070-516 66 60
E-post: sw@fek.su.se
Personlig hemsida: http://www2.fek.su.se/home/sw [Ref 2]
För pressbilder kontakta press@su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Endast en av 20 patienter som drabbas av cancer i bukspottkörteln förväntas överleva i mer än fem år. De typiska symtomen kommer sent och sjukdomen framskrider snabbt. Några av de riskfaktorer som identifierats är tobaksrökning, fetma och typ 2 diabetes.
Forskningen har hittills siktat in sig på tumörcellerna och de mekanismer de använder för att överleva och föröka sig. Men en tumör innehåller också normala kroppsceller – vid bukspottkörtelcancer kan så mycket som 70 procent bestå av i sig ofarliga bindvävsceller. Miljön i tumören skapas av samspelet mellan dessa celltyper. De cancerceller som är bäst på att utnyttja omgivningen för sin tillväxt fortlever och för sina egenskaper vidare. En sådan egenskap är att kunna manipulera bindvävsceller till att producera signalsubstanser och tillväxtfaktorer som gynnar tumören.
Doktoranden Vegard Tjomsland har studerat mekanismerna bakom denna kommunikation. Ett viktigt fynd var att tumörcellerna producerar signalämnet interleukin 1-alpha (IL-1a). Detta protein upptäcktes i 90 procent av de undersökta tumörerna, och var kopplat till dålig prognos hos patienterna.
Signalen via IL-1a sätter igång tillverkningen av substanser som behövs för nybildning och tillväxt av blodkärl, i sin tur en förutsättning för att tumören ska leva vidare och växa. Proteinet stimulerar också celldelning i tumören, bidrar till att lura kroppens immunförsvar och underlättar spridning av dottertumörer till andra delar av kroppen.
-När vi slår ut signaleringen kan tumörcellerna inte längre påverka bindvävscellerna lika effektivt, och således minskar förekomsten av flera faktorer som gynnar tumörtillväxten. IL-1a är därför en lovande kandidat att utforska vidare för framtida potentiella läkemedel, säger Vegard Tjomsland.
Avhandlingen Studies of the tumor microenvironment – local and systemic effects exerted by the cross-talk between tumor and stroma cells in pancreatic cancer läggs fram torsdag 16 december kl 9:00 i sal Linden, Campus US, Linköping. Opponent är professor Arne Östman, Karolinska institutet.
Abstract (engelska)
http://chaplin2.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2010/med1219s.pdf [Ref 1]
Kontakt:
Vegard Tjomsland, tel 010-1033871, vegard.tjomsland@liu.se
Hjärtoperationer betraktas idag som rutiningrepp och hjälper många svårt sjuka. Stroke är en relativt ovanlig komplikation, men den är synnerligen allvarlig för den som drabbas. Samtliga patienter som opererades vid Norrlands universitetssjusen under en 11-årsperiod studerades. Bland dem drabbades 2,1 % av stroke i direkt samband med operationen och ytterligare 1,1 % under vårdtiden efter ingreppet. De drabbade patienterna hade på kort sikt en kraftigt ökad dödlighet, men de som överlevde det första året efter operationen hade en prognos som liknade de icke strokedrabbade.
Avhandlingen visar även att vissa grupper löper högre risk för stroke. Det gäller till exempel äldre patienter, de med förkalkad kroppspulsåder (aorta) och de som har nedsatt njurfunktion. Intressant är också att kvinnor löper fördubblad risk för stroke i efterförloppet. Ett annat fynd som uppmärksammats är att den högra hjärnhalvan drabbas i högre utsträckning än den vänstra.
Partikelfrisättning från aortan misstänks vara en av mekanismerna bakom stroke i samband med hjärtkirurgi. Under operationen utsätts aortan för en ganska hårdhänt hantering, dels när kirurgen kopplar in hjärt-lungmaskinen men också när blodcirkulationen till hjärtat stängs av med en tång över aorta. I avhandlingen studeras dessa moment i olika experimentmodeller, som visar att aortamanipulationen frisätter partiklar som kan nå hjärnan via blodcirkulationen.
Denna ökade kunskap om mekanismerna kan förhoppningsvis skydda framtida patienter.
Magnus Hedberg, som kommer från Boden, Norrbottens län, är verksam vid thoraxkirurgiska enheten, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Han kan nås på
mobil 070-659 5989,
e-post magnus.hedberg@vll.se
Fredagen den 17 december försvarar Magnus Hedberg, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stroke during cardiac surgery; risk factors, mechanisms and survival effects (Stroke i samband med hjärtkirurgi; riskfaktorer, mekanismer och effekter på överlevnad).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B., 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Jan van der Linden, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38079 [Ref 1]
Mer än trettio procent av världens dödsfall sker på grund av hjärt-kärl-sjukdom. Åldrande befolkningar och ändrad livsstil gör att frekvensen fortsätter att öka trots större kännedom och bättre behandlingar. Detta är kostsamt i livskvalitet och pengar för både individ och samhälle. Därför behövs preventiva åtgärder och bättre metoder för att diagnostisera och följa upp individer med förhöjd risk att utveckla hjärt-kärl-sjukdom.
I en undersökning som omfattat 1016 70-åriga män och kvinnor i Uppsala län har doktoranden Susann Järhult, vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, kommit fram till att blodflödesmätningar efter syrebrist i underarmen är bättre för diagnostisering av förhöjd risk för hjärt-kärl-sjukdom än de metoder som vanligtvis används i dag.
Undersökningen går ut på att man sätter på en blodtrycksmanschett strax nedanför armbågen.
Efter en stunds liggande vila mäts personens blodflödeshastighet genom pulsådern ovanför manschetten. Därefter blåser man upp manschetten och skapar ett tillstånd av syrebrist i underarmen under fem minuter. Nedbrytningsprodukter såsom koldioxid ansamlas och de mindre blodkärlen vidgar sig till följd av den tilltagande sura miljön. Då manschett-trycket sedan släpps flödar syrerikt blod åter ut genom de vidgade kärlen, vars elasticitet dock är nedsatt på äldre människor. Återigen mäts blodets hastighet på samma ställe. Hastigheten mäts både vid hjärtats sammandragningsfas och dess fyllnadsfas.
Genom att räkna ut kvoten av dessa hastigheter kunde man värdera kärlfunktionen hos patienterna. Kvoten av de båda flödena låg närmre den faktiska risken än mätningar av flödena i respektive fas var och ett för sig, vilket oftare mäts i dag. Mätmetoden visade sig också vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än flera andra metoder som idag används.
– Dessutom är det en metod som går snabbt och man behöver inte sticka i kroppen eller gå in i kroppen med något mätinstrument eller kontrastvätska. Inga läkemedel ges heller i samband med undersökningen, vilket gör att den är ofarlig, relativt enkel och kostnadseffektiv jämfört med andra metoder, säger Susann Järhult.
Disputationen äger rum onsdagen 15 december. För mer information kontakta Susann Järhult, E-post: susann.jarhult@medsci.uu.se, Telefon: 0703293131
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
