Små RNA-molekyler i bakterier, växter och djur har livsviktiga styrfunktioner. De kan slå på och stänga av gener och därmed kontrollera många olika funktioner, till exempel hur organ utvecklas eller hur effektivt bakterier kan infektera ett däggdjur.
Oftast fungerar denna styrfunktion genom att de små RNA-molekylerna bildar baspar tillsammans med ett ”mål-RNA”, som är en genkopia. Detta blockerar eller – i vissa fall – ökar proteinsyntesen. Ofta behövs dessutom speciella proteiner för att hjälpa dessa styr-RNA att binda snabbt och specifikt till sina mål-RNA. Ett sådant är proteinet Hfq, vars betydelse för bakteriers stresstålighet och sjukdomsalstrande förmåga är väl känd.
– Bakterien Salmonella blir till exempel ofarlig av en mutation i Hfq-genen, säger Gerhart Wagner, professor i prokaryot mikrobiologi och huvudansvarig för studien.
Detta nyckelprotein har undersökts i många biokemiska och genetiska studier, men det finns en paradox som forskarna hittills inte lyckats lösa: Styr-RNA får effekt på mål-RNA redan inom ett par minuter, medan alla beräkningar som gjorts utifrån den tänkta mekanismen tyder på att det borde ta över en timme. Det är alltså något som inte stämmer. Just detta har Uppsalaforskarna vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som är internationellt ledande inom sitt område, lyckats lösa i samarbete med en tysk forskargrupp. De presenterar i artikeln en helt ny modell för mekanismen. RNA-molekyler byts ut på Hfq genom att stegvis tränga undan varandra, vilket ger mycket snabbare utbyten än konventionella modeller förutsäger.
– Och resultatet är helt i linje med vad som krävs för styrfunktionen i cellen. Detta ger en helt ny förståelse av hur regleringen av generna går till – viktig kunskap med relevans för bakteriers sjukdomsalstrande förmåga och sannolikt för RNA-reglering i djur, säger Gerhart Wagner.
Forskningen har gjorts inom ramen för excellenssatsningen Science for Life Laboratory Uppsala [Ref 1].
Referens: Fender, A., Elf, J, Hampel, K., Zimmermann, B., & Wagner, E.G.H. (2010) RNAs actively cycle on Hfq. Genes & Development. 24, 2621-2626.]
För mer information, kontakta professor Gerhart Wagner, tel: 018-471 48 66, gerhart.wagner@icm.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Marianne Strömberg, anställd vid Högskolan i Borås, har undersökt lärarnas professionella utveckling över tid. Hon analyserar deras berättelser om yrkeslivet på mikronivå och relaterar dem till förändringar på makronivå.
– Trots att lärare sedan länge har haft ett omfattande uppdrag och generellt sett ett högt tryck på sig har uppdraget utökats sedan mitten av nittiotalet, säger Marianne Strömberg.
– Läraruppdraget handlar mer och mer om att utveckla skolans verksamhet samtidigt som det har inneburit en större redovisningsskyldighet. Lärarna har fått en större frihet att utveckla verksamheten men samtidigt ökar kontrollen av deras arbete. Det speglar en dubbel inställning till lärare som professionella.
Läraruppdraget tillsammans med olika inspektioner, redovisningar och extra uppdrag leder till att lärarna blir överbelastade och splittrade. Lärare har ofta ett starkt engagemang i arbetet och i sina elever och upplever att de inte alltid räcker till.
– Det blir förarbetet för undervisningen som får stryka på foten eftersom det är den tid lärarna kan påverka. Mycket annat är måsten, säger Marianne Strömberg.
Hon är positiv till det utvecklingsarbete som sker i skolorna men ser snarare att det behöver införas tjänster som helt ägnar sig åt sådan verksamhet. Utvecklingstjänster för lärare inom verksamhet tror hon är en väg att gå.
Marianne Strömbergs avhandling är professionsinriktad och baserad på livshistorieforskning. Det innebär att intervjupersonerna har kunnat ta del av materialet och reflektera över det under hela studien.
Studien har resulterat i fyra yrkeslivshistorier som främst är baserade på lärarnas berättelser om olika kritiska händelser och brytpunkter i lärarlivet.
– Lärarna har blickat tillbaka på vissa händelser som varit betydelsefulla. Då har de kunnat peka på vilket sätt de har påverkats av dessa och på så vis utvecklats i sitt yrke.
Kontaktinformation
Marianne Strömberg vid Högskolan i Borås lägger fram avhandlingen ”De första sex åren. En studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet fredag den 17 december, kl 13.15.
Plats: Sal D203, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
För mer information, kontakta Marianne Strömberg:
Epost: marianne.stromberg@hb.se, tel : 033-4354338
”Jag vill inte va’ utan mitt band och jag vill inte va’ utan min musik”, säger en av de rockmusiker som etnologen Marika Nordström har intervjuat i sin doktorsavhandling. I det uttalandet sammanfattas många av de känslor och ställningstaganden som kommer fram i hennes studie av kvinnliga rockmusiker på lokal nivå. Deras berättelser om sitt musicerande präglas ofta av ilska och frustration över att inte ha samma möjligheter som män, men samtidigt finns också en känsla av meningsfullhet och glädje i att spela och skapa.
– Spänningen mellan dom känslolägena är en drivkraft till deras engagemang, säger Marika Nordström.
She’s Got the Beat och Rockrebeller
I avhandlingen Rocken spelar roll tar Marika Nordström avstamp i två feministiska musikföreningar som syftar till att få fler tjejer att börja spela rock: She’s Got the Beat i Umeå och Rockrebeller i Uppsala. Studien lyfter fram den positiva syn som finns på musicerandet, dess frigörande potential men även den njutning och gemenskap som engagemanget ger. Det är också en fråga om identitet – vem man vill vara och vilka man vill tillhöra. Läs mer i den e-publicerade avhandlingen.
Disputation och kontaktuppgifter
Fredag den 17 december försvarar Marika Nordström, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling i etnologi med titeln Rocken spelar roll. En etnologisk studie av kvinnliga rockmusiker. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Alf Björnberg, institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Marika Nordström, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
E-post: marika.nordstrom@kultmed.umu.se
Tel: 090-786 62 67
Adress till nyheten:
http://www.humfak.umu.se/nyhet//.cid145564
Idag finns det minst 22 barnahus på orter i hela Sverige. De myndigheter som samverkar i barnahusen är polis, åklagare och socialtjänst samt även i viss utsträckning barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, gynekologi och rättsmedicin. Korta handläggningstider, krisbemötande och krisstöd ska bidra till att brottsutredningen blir så lindrig som möjligt för barnet. Ytterligare ett syfte med barnahusen är att myndighetssamverkan ska höja kvaliteten på utredningarna och att fler ärenden leder till åtal.
Utvärderingen omfattar 996 barn som var föremål för en brottsutredning år 2009, samt 440 barnavårdsutredningar avseende de barn i undersökningsgruppen som var föremål för utredning hos socialtjänsten parallellt med brottsutredningen. I rapporten ingår också en beskrivning av verksamheten vid 22 barnahus och enkätsvar från 111 barn.
Enkätsvaren visar att barn som har varit på förhör på barnahusen är övervägande positiva till det bemötande och det stöd de har fått. Emellertid är det sällan som barn under 4 år och över 14 år kommer till barnahus. Utredarna understryker att dessa målgrupper måste få bättre tillgång till barnahusens samlade expertis eftersom små barn har svårt att göra sin röst hörd och tonåringarna är en brottsutsatt grupp.
Utredarna kunde inte finna någon signifikant kvalitetsskillnad mellan barnahusorterna och jämförelseorterna vid genomgången av förundersökningar. Lagföringsfrekvensen var till och med lägre på orter med barnahus. Inte heller var utredningstiderna kortare eller läkarundersökningarna fler. Däremot förordnades fler särskilda företrädare och målsägandebiträden på barnahusorterna (54 procent mot 39 procent). Brottsrubriceringen grov fridskränkning användes också betydligt oftare på barnahusorterna, även om variationen var stor mellan dem.
Myndighetssamverkan visade sig vara högre på orter med barnahus än på orter utan. Men det var ingen skillnad mellan barnahusorterna och jämförelseorterna i antal barn som var föremål för en utredning hos socialtjänsten parallellt med brottsutredningen. Däremot hölls det fler samråd kring barnen, socialtjänsten var medhörande vid förhören i större utsträckning och fler barn fick krisstöd.
Utredarna menar att vikten att ha specialutbildad personal på barnahusen gör det svårt att etablera ytterligare barnahus, barnahusen behöver vara belägna i närheten av de verksamheter som ska samverka i barnhuset. På andra orter förordas andra lokala lösningar eller samarbete med närbelägna barnahus.
Utredningen är gjord på uppdrag av regeringen genom Samverkansmyndigheterna (Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket).
I sitt missiv till utredningen instämmer Rikspolisstyrelsen i utredarnas rekommendation gällande behovet av ny reglering för att förbättra barnahusens verksamhet. Det rör sig bland annat om barnahusens rätt till insyn i brotts- och barnavårdsutredningar. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som föreslås av utredarna är att det införs ett certifieringssystem för barnahusen.
Kontaktuppgifter till utredarna:
Projektledare: Jur. dr. Anna Kaldal
Tel: 08 – 16 26 76
Mob: 0735-931 925
E-post: anna.kaldal@juridicum.su.se
Professor Christian Diesen
Tel: 08 – 16 33 48, mob: 070-722 88 20
E-post: christian.diesen@juridicum.su.se
Jur. kand. Johan Beije tel: 08 – 16 11 69
E-post: johan.beije@juridicum.su.se
Jur. kand. Eva F. Diesen tel: 08 – 16 21 52
Mob: 072-025 62 46.
E-post: eva.diesen@juridicum.su.se
Rapporten Barnahusutredningen 2010 utges på Jure Förlag AB, www.jure.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Jag är verksam som statistiker vid landstinget i Gävleborg. Inom sjukvården är det mycket vanligt med olika metoder för att bedöma smärta, livskvalitet, funktion eller gradering av olika sjukdomstillstånd, berättar Hans Högberg, var avhandling heter Some properties of measures of disagreement and disorder in paired ordinal data.
I avhandlingen studerar han två sätt att mäta tillförlitligheten i olika bedömningar, som skiljer sig från traditionella metoder, och som ofta bygger på antaganden som sällan är uppfyllda. De här valda måtten statistiska egenskaper har utforskats och deras användbarhet har utvecklats så att analys kan göras utan att använda metoder som är datorintensiva och som kräver specialkunskaper i statistik och programmering.
Eftersom det blir allt vanligare med olika undersökningar som innehåller bedömningar, blir det också ett större behov av att hitta statistiska mått och modeller, som kan bedöma undersökningars tillförlitlighet utan att man behöver göra orealistiska antaganden om data. Avhandlingen är ett steg i den riktningen.
Resultatet i avhandlingen har också betydelse för statistikämnet. Det handlar om att kunna analysera ett statistiskt material med en metodik, som är den enda i sitt slag, utan att göra antaganden om att datat är kvantitativt och ha en viss fördelning.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Hans Högberg 070-2022805
Myotis alcathoe beskrevs som ny art först år 2001, men det exemplar som bevarats som referens för den nya arten fångades vid en bäck i Grekland redan 1981. Nymffladdermusen är Europas minsta Myotis-art, normalvikten är 3,5-5,5 gram och den har det högsta tonläget hos alla de europeiska Myotis-arterna.
Artnamnet alcathoe är taget från den grekiska mytologin där Minyas dotter, nymfen Alcathoe, avvisade Dionysos inbjudan till en fest och därför blev förvandlad till en fladdermus.
Nymffladdermusen har sedan upptäckten påträffats i ett flertal länder i Europa, och den anses vara mycket sällsynt. Den hittas i bäckraviner och floddalar inbäddade i frodig och tät lövskog.
Fyndet av den nya fladdermusarten publiceras i nästa nummer av Fauna och Flora och beskrivs redan idag 16 december på tidskriften Fauna och Floras hemsida.
www.faunaochflora.se
För mer information:
Tomas Carlberg 018-67 25 77 tomas.carlberg@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Medan tidigare forskning har visat att minskad totalkonsumtion leder till en reducering av alkoholproblem i Västeuropa så har det saknats en samlad forskning om hur detta samband ser ut i Östeuropa, säger Jonas Landberg. Nu vet vi att åtgärder som minskar totalkonsumtionen kan vara effektiva också i dessa länder.
Avhandlingen visar att lägre totalkonsumtion i regel följs av en minskning i olika former av alkoholrelaterad dödlighet, men att sambandet är starkare i länder där berusningsdrickande är vanligt förekommande. Mest tydligt är detta för Ryssland, där leder en minskning av totalkonsumtionen med en liter per invånare till att fler självmord och dödsolyckor förhindras än i de övriga länderna. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning från Västeuropa där lägre totalkonsumtion ger en större nedgång i alkoholrelaterad dödlighet i Norden jämfört med Sydeuropa.
– Flera Östeuropeiska länder, med Ryssland i spetsen, har höga konsumtionsnivåer och relativt oreglerade alkoholmarknader med hög tillgänglighet och låga priser. Att minska totalkonsumtionen via begränsad tillgänglighet och högre priser är därför en alkoholpolitisk strategi som har stor potential att få ned alkoholproblemen i dessa länder. säger Jonas Landberg.
Enligt WHO står missbruk av alkohol för en större andel av den totala dödligheten i Östeuropa än i någon annan del i världen. Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att undersöka i vilken utsträckning förändringar i totalkonsumtionen av alkohol påverkar olika former av alkoholrelaterad dödlighet som till exempel självmord, dödsolyckor och mord, i ett flertal Östeuropeiska länder; bland annat Ryssland, Vitryssland, Polen, Ungern och Bulgarien.
Avhandlingens namn: Alcohol-Related Problems in Eastern Europe – A Comparative Perspective. Avhandlingens inledningskapitel finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:360384 [Ref 1]
Ytterligare information
Jonas Landberg, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet
Mobil: 0735-45 49 40
Tel: 08-16 14 87
E-post: jonas.landberg@sorad.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Det blir allt vanligare att prata om kränkningar av olika slag. Särskilt de som sker genom brott. Kränkningsersättningen är ett försök att ge upprättelse för brottsoffret. Doktoranden Sandra Friberg vid juridiska institutionen på Uppsala universitet har i sin avhandling, som är den första i Sverige som handlar om skadestånd för brottsliga kränkningar, försökt klargöra vad som avses med kränkning genom brott och när ett offer kan ha rätt till skadestånd.
– Det finns ett stort behov av att diskutera vad man vill uppnå med skadestånd i de här fallen. Särskilt hur skadeståndet förhåller sig till det straff som gärningsmannen kan dömas till. Jag ställer bland annat frågan om skadeståndet har kommit att bli mer och mer likt ett slags ”privat straff”, säger Sandra Friberg.
Avhandlingen jämför bland annat de straff- och skadeståndsrättsliga förutsättningarna för ansvar. Många gånger saknar gärningsmannen medel att betala skadeståndet. Därför redogörs även för den angripnes möjligheter att istället få ersättning från sin hemförsäkring eller Brottsoffermyndigheten.
– Trots att det länge har funnits möjlighet att döma ut skadestånd för kränkning genom brott är det ibland oklart vid vilka brott någon kan sägas bli kränkt, och vem som blir kränkt säger Sandra Friberg. Därför har jag presenterat en utförlig beskrivning av de olika brott som kan och bör kunna ge rätt till skadestånd.
Bland beskrivningarna av brott som vanligtvis kan ge rätt till skadestånd nämns bland annat våldtäkt, mordförsök, förtal och olaga frihetsberövande. Bland de brott där det kan vara svårare att avgöra om någon utsatts för en integritetskränkning kan nämnas skadegörelse, hemfridsbrott och koppleri.
– En av de mest komplicerade frågorna är kanske hur kränkningsersättningen bör bestämmas och hur man ska kunna jämföra och gradera olika kränkningar. Förhoppningsvis kan min avhandling fungera som ett underlag för en fortsatt, och mer fördjupad, diskussion om hur det ovärderliga ska värderas, säger Sandra Friberg.
Disputationen äger rum lördagen 18 december vid Uppsala universitet.
För mer information kontakta Sandra Friberg, Telefon: 018-471 71 44 eller
070-458 04 20
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Cystisk fibros är medfött och det är en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna i västvärlden. Den beror på ett fel i det protein (CFTR) som styr salttransporten genom slemhinnecellerna, vilket i sin tur påverkar vattenutsöndringen, eftersom det finns ett samband mellan transporten av salt (klorid) och vatten.
Följden blir att det slem som täcker kroppens slemhinnor innehåller för lite vatten och blir segt, något som leder till allvarliga konsekvenser framförallt i lungorna och mag-tarmkanalen. Slemhinnorna har en viktig funktion i kroppens försvarssystem, genom att tillsammans med slemmet transportera bort främmande partiklar. Eftersom detta inte fungerar hos patienter med cystisk fibros drabbas de ofta av luftvägsinfektioner, som till slut förstör luftvägarna.
Förbättrad hälsa
– Vi har letat efter substanser som kan rätta till felet i cellernas kloridtransport, och nu har vi testat några av dem, berättar Igor Oliynyk som är läkare och forskare vid Hälsoakademin på Örebro universitet.
Flera av de undersökta substanserna visade sig ha god effekt, och ledde till ett ökat utflöde av klorid genom cellväggen. Det gäller bland annat det slemlösande preparatet N-acetylcystein (NAC) och antibiotikumet azithromycin (AZM), där forskarna även kunde bekräfta att medlet förbättrade patienternas hälsa.
Örebroforskarna testade också sin hypotes om att ämnen som avger kväveoxid skulle kunna stimulera kloridutflödet hos patienter med cystisk fibros.
Krävs fler studier
– Undersökningen visar att den här gruppen substanser kan vara intressant för behandlingen av cystisk fibros, men det krävs naturligtvis fler studier innan vi kan få fram ett ämne som kan fungera som läkemedel i praktiken.
Ett annat preparat som ansetts lovande i behandlingen av cystisk fibros, det anti-bakteriella ämnet duramycin, kan däremot förmodligen avskrivas.
– Trots att det tidigare gjorts positiva försök med duramycin och det redan testas kliniskt, hittade vi endast en mycket liten effekt av av det. Så vi tror inte att det kommer att fungera som läkemedel mot cystisk fibros, konstaterar Igor Oliynyk.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Igor Oliynyk, 0736-70 28 07.
– Bättre implantat skulle minska lidandet för patienten och sänka kostnaderna för vården, säger Maysam Nezafati, som nyligen avslutat sitt examensarbete inom KTH:s internationella masterprogram Material och processdesign.
Maysam Nezafati konstaterar samtidigt att det finns en efterfrågan på implantat med ökad livslängd. Detta är något som han tagit fasta på i sitt examensarbete där han undersökt egenskaperna hos ett nytt metallmaterial, bulkmetalliskt glas. Hans studier visar att det finns goda själ att tro att det nya materialet fungerar bra för just höftledsimplantat.
– Resultatet ser lovande ut, säger Maysam Nezafati.
Anledningen till detta är att de krav som ställs på metalliska material i ortopediska implantat är minst sagt höga. Korrosion, mekaniska egenskaper och biokompabilitet, det vill säga att materialet i implantatet fungerar tillsammans med kroppens vävnader och vätskor, är några faktorer som spelar in. Här fungerar bulkmetalliskt glas bättre än de material som används idag och som Maysam Nezafati i studien jämfört med, det vill säga rostfritt stål och kobolt-krom-molybdenlegeringar.
Det kan till och med bli så att korrosion i höftledsimplantatets material, till exempel stål, leder till sekundära hälsoproblem för patienten då både mekaniska fel kan uppstå och metalliska joner frigöras.
Höftledsimplantat är en av de absolut vanligaste kirurgiska ingreppen på sjukhusen både i Sverige och utomlands. Därför är Maysam Nezafati resultat viktigt. Men han är inte ensam om att studera bulkmetalliskt glas, i samarbete med Maysam Nezafati har nämligen en student vid Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet i Trondheim parallellt studerat nötningsegenskaperna hos samma bulkmetalliskt glas-legering. Även här med gott resultat.
– Vi har analyserat och verifierat råmaterialet egenskaper, andra aktörer får sedan ta över och vad gäller design och tillverkning, säger Maysam Nezafati.
Han tillägger att han avser fortsätta med implantatprojektet och ta en doktorsexamen.
Studien är en del av ett samarbete mellan institutionen för materialvetenskap vid KTH, korrosions- och metallforskningsinstitutet Swerea AB, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Karolinska institutet samt Institutt for Materialteknologi i Trondheim, Norge.
För mer information, kontakta Maysam Nezafati på 0708 – 85 82 85 eller maysam@kth.se
Boken vänder sig till de som har ett ansvar för vilt och viltförvaltning men även till de som är jakt- och naturintresserade i allmänhet. I boken ges sammanhangen, helheten och de nya utmaningar kring viltförvaltning som vi står inför, samt förslag till lösningar på dessa.
– Vi hoppas att boken blir ett värdefullt läromedel för alla de som kommer att arbeta i viltförvaltningen framöver på nationell och regional nivå. En bred kunskapsbas är alltid bra att utgå ifrån och ger ofta grunden för konstruktiva diskussioner, säger Kjell Danell, SLU, som tillsammans med Roger Bergström, Skogforsk, är redaktör för boken.
Boken kommer att presenteras på KSLA den 15 december i samband med ett seminarium om framtidens viltförvaltning.
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Kontakt:
Kjell Danell, kjell.danell@slu.se, 070-374 7979
Roger Bergström, roger.bergstrom@skogforsk.se, 070-518 8506
– Jag är väldigt imponerad av att människor som varken har sjukvårdsutbildning eller teknisk utbildning klarar att hantera den här tekniken, säger Angelika Fex, universitetsadjunkt i vårdvetenskap på Högskolan Väst.
Den 15 december disputerar hon på avhandlingen From novice towards self-care expert (Från novis till egenvårdsexpert). Forskningen har hon utfört på Högskolan Väst i Trollhättan. Hon har varit inskriven som doktorand vid Hälsouniversitetet i Linköping där också disputationen äger rum.
Antalet patienter som behöver avancerad medicinsk utrustning ökar och det hänger till stor del ihop med att andelen äldre i befolkningen ökar. Det har också att göra med livsstilsrelaterade faktorer som en ökad förekomst av lungsjukdomen KOL, övervikt och diabetes. Dessa tillstånd kan göra att man behöver syrgas, respirator nattetid eller dialys.
Det finns ekonomiska motiv bakom att sjukvården låter alltfler patienter vårda sig själva i hemmen, men det är också en ideologisk fråga. Idag vill man att patienterna ska ta ansvar för sin egenvård och ha makt över sina liv, trots att de är beroende av medicinsk apparatur. Livskvaliteten blir högre när man får vara hemma.
Angelika Fex har undersökt vad egenvård innebär för patienter som använder respirator, syrgas- eller dialysutrustning i hemmet. Patienterna har ofta fått lära sig hantera tekniken på sjukhus och sedan får de stöd av specialistutbildade sjuksköterskor för att kunna använda den hemma. Till en början följer de strikt regler och scheman, men senare förhåller de sig ibland lite friare till instruktionerna med sjukvårdsansvarigas godkännande. De har blivit specialister och börjar anpassa behandlingen efter hur de mår och vad de tänker göra under dagen.
– Deras resonemang är av samma typ som man hör under en sjukhusrond, säger Angelika Fex.
Till exempel kan en patient som har lite svullna fötter använda en starkare dialysvätska än den vanliga och på det viset normalisera kroppens vätskebalans.
De flesta av patienterna i Angelika Fex studie tyckte att deras hälsa var ganska god och att det dagliga livets aktiviteter var hanterbara, trots behovet av teknik. De begränsades förstås av att de periodvis var bundna till den medicinska utrustningen, som ofta är tung och otymplig att transportera. Samtidigt upplevde de en frihetskänsla av att kunna bo hemma och sköta sig själva.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Angelika Fex, 0730-97 91 09, angelika.fex@hv.se
Den forskning som Jessica Elfsberg bedrivit rör stål som tillverkas genom stränggjutning. Det har nämligen visat sig att vissa defekter uppstår vid stränggjutning på grund av att gjutformen skakas i ett visst mönster och hastighet.
– Jag har gjort en kartläggning av bland annat det gjutpulver som används och den ytspänning som förekommer vid stränggjutning av stål. Min forskning är ett bidrag till att göra stålet bättre, säger Jessica Elfsberg, som forskar inom ämnesområdet materialens processvetenskap vid KTH.
Hon tillägger att forskningen också bidrar till att förstå det otroligt komplexa processen som stålframställning är. Samtidigt ligger Sverige långt framme när det gäller stål, och svenskt stål är enligt Jessica Elfsberg väldigt konkurrenskraftigt på den internationella marknaden.
Hennes stålforskningen påverkar en rad branscher då stränggjutning är vanligt förekommande för stål som används i olika sammanhang.
– Stränggjutning sker av alla möjliga slags stål, till exempel bilplåt, specialstål för sodapannor som verkar i en varm och frätande miljö, samt fjäderstål som används för dämpning, exempelvis i kemisk industri, säger Jessica Elfsberg.
Det är branschorganisationen Jernkontoret som har finansierat forskningen, och enligt Jessica Elfsberg möjliggör Jernkontoret ett samarbete mellan stålföretag och forskning i Sverige vilket stärker Sveriges stålexport.
För mer information, kontakta Jessica Elfsberg på 08 – 790 83 48 eller jessicae@kth.se.
– Nickelallergins betydelse för uppkomst av handeksem har överskattats, säger Anna Josefson, som vid sidan av sin forskning arbetar som överläkare och verksamhetschef vid hudkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
– Undersökningen visade att det i stort sett inte finns någon skillnad i förekomsten av handeksem mellan dem som var nickelallergiska som barn jämfört med dem som inte var nickelallergiska.
Handeksem är en av de vanligaste hudsjukdomarna, som leder till allvarliga problem för många människor. Vissa behöver vara sjukskrivna under långa perioder, medan andra tvingas byta arbete på grund av sitt handeksem. Därför har forskarna länge försökt hitta orsakerna bakom sjukdomen.
Anna Josefsons forskning, som omfattar cirka 900 kvinnor, visar att barneksem, så kallat atopiskt eksem, är den största riskfaktorn, som ger en 3-4 gånger ökad risk att få handeksem som vuxen. Särskilt stor risk löper de som har haft eksem på händerna som barn.
– Därför bör man i det förebyggande arbetet koncentrera sig på personer som haft barneksem och när det gäller barn med eksem kan man med en riktad yrkesrådgivning kanske förhindra arbetsbyten senare i livet.
När det gäller nickelallergi konstaterar Anna Josefson att de enkätundersökningar som i dag används för att kartlägga förekomsten inte är tillförlitliga. Bland dem som själva trodde att de var nickelallergiska kunde hon bara fastställa allergi hos 59 procent. Orsaken är troligen att många förväxlar eksem av andra orsaker med nickelallergi.
– Eftersom det är av intresse att följa förekomsten av nickelallergi i befolkningen, betyder det att vi måste hitta andra metoder än frågeformulär, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Josefson, 070-306 21 10, eller anna.josefson@telia.com.
Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Skogsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och genererar årligen tonvis med biomassa i form av trädbark. Idag används barken främst för energiproduktion. Den producerade energin återanvänds i industrin eller säljs till närliggande småkommuner. Men trädbark innehåller också många nyttiga kemiska ämnen som kan användas inom områden som läkemedels-, livsmedels- och kosmetikindustrin. Det är därför intressant, både ur ett ekonomiskt och hållbart perspektiv, att återvinna dessa värdefulla ämnen innan barken skickas till förbränning. Dessa ämnen finns ofta i små mängder i barken och påverkar därför inte energiutvinningen.
– Svensk skogsindustri befinner sig i en svår tid med tuff konkurrens. Det vore därför ekonomiskt gynnsamt att utvinna värdefulla ämnen från bark innan den skickas till förbränningen, säger Michelle Co, som i sin avhandling presenterar en miljövänlig metod för att göra just detta.
Konventionella återvinningstekniker kräver ofta användning av farliga kemikalier eller stora mängder organiska lösningsmedel. Även de biologiskt aktiva ämnen och antioxidanter som används i läkemedel eller som tillsatser i livsmedel är framställda i kemiska processer, som ofta kräver användning av stora mängder kemikalier och lösningsmedel. Detta kan undvikas om ämnena istället utvinns naturligt ur växtmaterial, till exempel trädbark.
– Att fasa ut dagens metoder och ersätta dem med nya, mer miljövänliga, tekniker och metoder gynnar hållbar utveckling, säger Michelle Co.
Hon visar i sin avhandling hur man kan använda vatten och etanol under högt tryck och hög temperatur som effektiva lösningsmedel för utvinning av antioxidanter och andra biologiskt aktiva ämnen ur trädbark. Vidare presenteras en ny karaktäriserings- och identifieringsmetod för antioxidanter.
– Hittills har vi identifierat ett fåtal antioxidanter i björkbark och granbark, men möjligheterna att hitta fler är stora, säger Michelle Co.
För mer information kontakta: Michelle Co, mobil: 073-935 30 45, michelle.co@kemi.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Kommunal verksamhet riktad mot unga med försörjningsproblem har gått från att vara mycket begränsad till att bli en självklarhet bland svenska kommuner. Men det finns, enligt Katarina Hollertz, nackdelar med att låta verksamheten skötas av Socialtjänsten.
– Det är problematiskt att koppla samman hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden med försörjningsstöd, säger hon.
Som exempel nämner hon ett moment 22: om hjälpen är för bra och attraktiv så finns risk för att fler ungdomar vill ta del av den, vilket i sin tur innebär fler socialbidragstagare. Ett annat problem är den stigmatisering som det innebär för ungdomar att ha med socialtjänsten att göra.
– Många ungdomar skäms över att ta emot hjälp från socialen, säger Katarina Hollertz.
Men varför drivs då stödverksamhet för unga arbetslösa inom socialtjänsten?
– Verksamheten byggdes upp för att snabbt hjälpa de ungdomar som hamnade mellan stolarna när ungdomsarbetslösheten ökade på 90-talet. Men i takt med att ungdomsarbetslöshet har blivit ett prioriterat insatsområde så har den blivit något av en lönsam affär för många socialförvaltningar. Därför avvecklar man inte verksamheten, även om det varit möjligt. Socialförvaltningarna har ett intresse av att ägna sig åt detta eftersom det tillåter dem att växa som organisation och stärka professionella grupper, menar Katarina Hollertz.
Idag får arbetslösa ungdomar hjälp parallellt från flera olika instanser – försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och komvux. Mest anmärkningsvärt tycker Katarina Hollertz det är att man inte samverkar bättre inom de kommunala verksamheterna, det vill säga skolan och komvux.
– Om man hade samverkat bättre skulle det finnas mer resurser till stödverksamhet i skolan, där de hade gjort bäst nytta.
Katarina Hollertz har studerat den kommunala stödverksamheten i Helsingborg, Karlskrona, Järfälla och Jönköping.
Kontaktinformation
Katarina Hollertz disputerar den 17 december kl 10.15 i sal U202 på Campus Helsingborg. Avhandlingens titel är ”Problemen förgår – lösningarna består – Organisering av kommunala insatser för unga arbetslösa med försörjningsproblem”.
Hon nås på telefonnummer 0049-160-433 4983, 0706-14 85 66 (från onsdagen den 15 december) eller katarina.hollertz@soch.lu.se
