I början av 2000-talet gjordes lärarutbildningen om, vilket ledde till tydliga förändringar för blivande musiklärare. Tidigare fanns en särskild musiklärarutbildning, i dag leder utbildningen fram till en lärarexamen i musik. Detta betyder bland annat att studenterna nu har gemensamma kurser med blivande lärare i andra ämnen.
Eva Georgii-Hemming och Maria Westvall, forskare i musikpedagogik vid Örebro universitet, har undersökt hur musiklärarstudenter upplever sin nya utbildning. Studien, som särskilt har fokuserat på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och studenternas syn på musikundervisning i skolan, visar att förändringen lett till en klyfta mellan lärare utbildade före och studenter utbildade efter reformen.
– Studenterna i studien berättar att vissa handledare, utbildade före reformen, tycker att den nya utbildningen inte är lika bra som den tidigare. Handledarna menar att studenterna inte får tillräckliga musikaliska kunskaper, då vetenskapliga moment får ta större plats i utbildningen, säger Maria Westvall.
Viktigt utbilda med helhetsperspektiv
Det fanns flera skäl till att lärarutbildningen gjordes om och dessa skäl bottnade bland annat i förändringar som uppstått på grund av skolans decentralisering, men också i en strävan efter starkare växelverkan mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
– Det är viktigt att utbilda framtida lärare som har ett helhetsperspektiv, som reflekterar över musikämnets funktion och värde, ur både ett individuellt, kollektivt och demokratiskt perspektiv, och som samtidigt kan stödja eleverna att nå målen i kursplanen, säger Eva Georgii-Hemming.
Relationen mellan vetenskapliga, pedagogiska och musikaliska kompetenser är en omdebatterad fråga och det handlar just om hur dessa kunskaper ska balanseras. Den nya lärarutbildningen i musik har en jämnare fördelning mellan dessa tre kompetenser, jämfört med den föregående som lade tyngdpunkten på musikaliska färdigheter och praktisk lärarkompetens.
Vill ha en mer dynamisk dialog
Men samtidigt som lärarna ute i skolorna är kritiska till den nya utbildningen, upplever studenterna att musikundervisningen i skolorna inte lever upp till kursplanens mål. Studien visar att studenterna anser att undervisningens syfte måste bli tydligare för att väcka elevernas intresse och ge dem möjligheter till musikalisk kunskapsutveckling. Det skulle ge musikundervisningen en tydligare riktning.
– Den krock mellan olika synsätt och utbildningserfarenheter som studenterna upplevt i VFU:n ute i skolorna, gör att de efterfrågar en mer dynamisk dialog. På ett konkret plan mellan handledare och lärarstudent, men också på ett mer abstrakt plan – mellan etablerade tankesätt, pedagogiska idéer och ett nytänkande kring musikundervisning, säger Eva Georgii-Hemming.
– Studenterna är positiva till dialogen, som de har fått tillfälle att föra med sina blivande kollegor i andra ämnen. Att man möts under utbildningen ger en större förståelse för olika ämnen, bidrar till ett helhetsperspektiv, och skapar förutsättningar för gemensamma, pedagogiska samtal i den framtida yrkesrollen, säger Maria Westvall.
Fått förståelse för musikämnets betydelse
– Enligt studenterna har de förstärkta vetenskapliga inslagen också varit bra för reflektion och kritiskt tänkande. De säger att de på så sätt har utvecklat en större förståelse för musikämnets betydelse, fått ett bredare perspektiv på utbildning och lärt sig diskutera detta, säger Eva Georgii-Hemming.
– Som studenterna själva ser det, kommer det här att bidra till möjligheter att utveckla både ämnet och den egna lärarrollen under ett långt yrkesliv. I förlängningen kopplas detta också till frågor om skolans demokratiska uppdrag, avslutar Maria Westvall.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Georgii-Hemming 070-2542027
Maria Westvall 070-3893334
Annika Nordin vid SLU har visat hur man kan tillsätta gödselmedlet urea till fekalier för att snabba på hygieniseringsprocessen. När fekalier behandlas med urea bildas det ammoniak, och pH ökar. Denna metod skulle kunna betyda mycket för hygienen i tättbefolkade, fattiga områden.
Fekalier kan innehålla mycket höga koncentrationer av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Men genom ureatillsats kan man förkorta behandlingstiden avsevärt jämfört med de 1–2 år, som föreslås av WHO för lagring av fekalier. Urea är världens vanligaste kvävegödselmedel, och denna användning kan ses som att urean utnyttjas två gånger, först för hygienisering och sedan för gödsling.
Urin är självhygieniserande genom sin naturligt höga ammoniakhalt i kombination med ett högt pH-värde.
Kontaktinformation
Annika Nordin, Annika.Nordin@slu.se, 018-67 18 31, 070-955 09 41
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002361/
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/hygieniskt-toa-avfall-forbattrar-varldshalsan/
Detta har visats av SLU-forskare i samarbete med bland annat Kiviks Musteri. I odlingar med etablerad ogräsflora rekommenderas 2 500 liter 12-procentig ättiksyra per behandlat hektar. Även pelargonsyra fungerar bra. Man måste upprepa behandlingen 4–5 gånger under säsongen för att hålla rent. Även om man använder glyfosat måste behandlingen upprepas, 2–3 gånger per år.
Ett praktiskt problem med ättiksyra är att det krävs större vattenmängder än med vanliga herbicider för att få ut rätt dos. Forskarna provade därför med 24 procentig ättiksyra och fick lika goda bekämpningseffekter med halva vattenmängden. Ångorna från syrorna blir dock kraftiga. Ett annat sätt att minska vatten- och preparatåtgången är att endast behandla en 40 cm smal remsa inne under själva trädraden. Ogräsbekämpningen utanför träden mot gräskanten sköts då mekaniskt.
Fyra behandlingar med ättiksyra kostar 5 700 kr per år (5 kr per liter, 40 cm remsa, 290 liter per hektar). Ättiksyra och pelargonsyra är godkända för fruktodling av Kemikalieinspektionen, men i KRAV-certifierad odling får man inte använda dem.
Kontaktinformation
David.Hansson@slu.se, 040-41 51 38, Sven-Erik.Svensson@slu.se, 040-41 51 34
Ogräsbekämpning i fruktodling med naturligt förekommande herbicider, http://pub-epsilon.slu.se:8080/2497/
År 2003 startade SiS ett arbete med att komma till rätta med våld på institutionerna. Syftet var att förhindra att konflikter leder till konfrontation och våld. Om det ändå gör det är det viktigt att veta hur man skyddar sig.
Ta egen kontroll
No power, no lose är en icke-konfrontativ metod med fokus på empati och samförstånd. Det handlar om att ta kontroll över sina reaktioner i en situation som kan präglas av hot, våld och stress. Personal som arbetar med människor som har mycket problem inom sig och som därför kan vara mycket våldsamma lär sig att kunna hantera våld i olika situationer. Men det räcker inte.
– Utmaningen är att förhindra att konfrontation och våld uppstår. Vår metod är en trappa-ned-konflikten-modell som vilar på etik och värdegrunden om allas likavärde, även i konfliktsituationer, säger Bernard Taylor, särskild utredare och tidigare institutionschef på Gudhemsgårdens LVM-hem utanför Falköping.
SiS har utbildat nästan 200 No power, no lose-instruktörer som återvänt till sina institutioner och i sin tur utbildat kollegor. Nu är det reglerat hur man som anställd ska utbildas i metoden. All personal inom SiS som arbetar med ungdomar och klienter ska genomgå utbildningen varje år, både en teoretisk del och en del som handlar om självskydd. Självskydd ska dessutom tränas vid minst ytterligare två tillfällen årligen.
Reagera förnuftsmässigt
Förutom nedtrappningstekniker i hotfulla situationer jobbar personalgrupperna med självkännedom och att hitta ett sätt som gör att alla agerar lika.
– Det kräver reflektion. Tänk dig själv, hur reagerar du om någon hotar dig, slår mot dig eller vägrar göra som du säger? Det är lätt att reagera känslomässigt istället för förnuftsmässigt. Genom reflekterande samtal kan man träna sig att reagera och därmed agera så att en konfrontation undviks, säger Bernard Taylor.
Flera myndigheter och organisationer som socialkontor, rättspsykiatri, mottagningar för ensamkommande flyktingbarn, Trafikverket och akutpsykiatri har visat intresse för metoden och tagit del av programmet genom föreläsningar av Bernard Taylor.
Nu har turen kommit till Danmark som köpt metoden av SiS. Sex lärare på Professionshögskolan UCC i Köpenhamn kommer att utbildas i No power, no lose-metoden. Lärarna ska sedan i sin tur utbilda personal på danska behandlingshem. Bernard Taylor kommer att fungera som handledare för den personalen under hela 2011.
– Extra roligt är att danskarna vill göra en utvärdering och forska på modellen, säger Bernard Taylor.
Kontaktinformation
Frågor:
Bernard Taylor 070-845 0507
Ofta hör man att flärd och omsorg om det yttre är en kvinnlig angelägenhet. Den typen av fundering kommer definitivt på skam när man läser Kekke Stadins bok ”Maktens män bär rött. Historiska studier om kläder, manlighet och män”. I den rikt illustrerade boken finns beskrivet hur mode för män genom tiderna inte bara varit ett stort intresse utan också ett verktyg att visa upp makt och status.
Boken handlar om hur svenska och europeiska män vid olika tidsperioder och i olika sammanhang uttryckt manlighet och makt i sitt yttre framträdande. Och det är inte bara klädedräkter som står i fokus. Kekke Stadin frågar sig hur olika aspekter av den manliga fasaden, med kroppar, kläder, mimik, frisyrer och statussymboler har förmedlat bilden av manlighet, från renässansen fram till nutid.
Forskningsprojektet och skrivandet av boken har varit roligare än något annat Kekke Stadin företagit sig som forskare, berättar hon.
– Jag har aldrig haft något så roligt arbete! Jag har kommit in i världar jag inte känt till förut, och lärt känna människor som jag inte skulle ha träffat annars. Det har varit otroligt spännande. Allra roligast var det att åka Porsche över 200 km i timmen på en racingbana! säger hon.
Under kläderna är själva manskroppen också ett verktyg att uttrycka makt och manlighet med. Den snabba bilturen kom sig av att Kekke Stadin i ett kapitel i boken skriver om mäns förhållande till motorer. Bilen, och förr i tiden hästen, betraktas som en förlängning av kroppen och förstärker intrycket av fysisk styrka. Därför betraktas makten över tekniken som ett manligt område, och det har i alla tider varit viktigt för män att ha kontroll över hästen, bilen eller motorcykeln.
Under forskningen har Kekke Stadin stött på mer eller mindre förvånande fakta. Mest förvånad är hon över hur extremt tydligt maktspråket är i männens val av slipsfärg.
– Jag hade anat det, men inte kunnat tro att det var ett så tydligt språk. Slipsen är liten, men är ett plagg som talar med hög röst. Den definierar hur mannens övriga kläder ska tolkas – det är den man ska kolla in först, säger hon.
Liksom för Napoleon, eller Gustav II Adolf, är det framför allt den röda färgen som signalerar makt också bland dagens moderna män.
En annan kanske något förvånande likhet beskriver Kekke Stadin i sin bok – den mellan 1600-talets svenska prästerskap och nutidens ”brats” och ”stekare” på Stureplan i Stockholm. För fyra hundra år sedan var präster i Sverige en grupp män som tydligt visade upp sin virilitet. De avbildades gärna med många axelveck på kappan som gjorde dem axelbreda, och med en gravid eller ammande hustru vid sin sida – en bild av en ”riktig man” med förmågan att göra många barn. Mingelfoton från Stockholms nattliv i nutid kan ses på liknande sätt. Unga män med klasar av villiga och utbytbara unga tjejer kring sig – också där är kvinnorna en manlig accessoar, med vars hjälp männen uttrycker en sexualiserad manlig makt.
Kekke Stadin är professor i historia vid Institutionen för genus, kultur och historia vid Södertörns högskola. Maktens män bär rött har skrivits inom forskningsprojektet ”Makt, mode marknad”, finansierat av Östersjöstiftelsen, och har givits ut på Carlssons förlag.
Kontaktinformation
Vid frågor, kontakta Eleonor Björkman, presskontakt, Södertörns högskola: 070-2861332.
Detta kan innebära vissa naturvårdsfördelar i form av minskat slitage – leken kan styras till mindre känsliga områden som kanske ligger längre bort från bebyggelsen.
Oskar Forsberg har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur naturmarken runt de tre bostadsområdena Kista, Husby och Akalla i Stockholm har utsatts för olika grad av slitage sedan de byggdes på 1970-talet. Slitaget på marken består i upptrampade stigar, bortnött markvegetation, kala hällar utan lavar etc. Artsammansättningen är i stort sett densamma som för trettio år sedan, men några av de känsligaste arterna har minskat kraftigt.
Oskar Forsberg har också utvecklat ett verktyg för bebyggelse i stadsmiljö. Med detta kan man bedöma hur stor miljöbelastningen blir med olika exploaterings- och skötselalternativ.
Kontaktinformation
Clas.Florgard@slu.se
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002392/
Pressmeddelandet, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/11/miljonprogrammets-effekter-pa-naturen-efter-trettio-ar/
Förr i tiden var politiken mer visionär, enligt Rasmus Karlsson. Ett exempel på detta är 40- och 50-talen när folkhemmet byggdes upp. Då fanns en dröm och en idé om ett jämlikt och rättvist samhälle med arbete, utbildning och sjukvård åt alla. Politikerna arbetade mot ett avlägset mål som låg långt in i framtiden.
Ett annat exempel på politisk långsiktighet är 60-talets rymdprogram:
– Idag skrattar vi åt att målet för rymdforskningen var att människor skulle flytta ut i rymden, säger han. Men detta är ett exempel på att politikerna hade ett verkligt långsiktigt perspektiv: jorden håller på att överbefolkas och problemet kunde tacklas genom att befolka rymden.
Rasmus Karlsson nämner nutida forskning kring artificiellt kött som ett exempel på att dagens politiker inte vågar vara visionära:
– Vi vet att det skulle behövas 8-10 jordklot om hela världen skulle kunna äta lika mycket kött som vi väst gör. Ändå görs inga storsatsningar inom det här området trots att det hade kunnat lösa stora problem för hela mänskligheten.
Men, menar Rasmus Karlsson, det måste finnas en balansgång mellan lång- och kortsiktighet i politiken. En alltför visionär politik som i den gamla Sovjetunionen är ett exempel på hur illa det kan gå om man styr ett samhälle utifrån långsiktiga visioner.
Man måste alltså vara uppmärksam på visionernas oönskade konsekvenser. Sådana kan uppstå inom exempelvis det lokala miljöarbetet:
– Folk kan tycka att det känns meningslöst att sopsortera och cykla till jobbet, eftersom dessa förändringar inte räcker långt för att skapa global och långsiktig hållbarhet, säger Rasmus Karlsson.
Men trots de nackdelar som finns med en alltför visionär politik så är det viktigt att man diskuterar vad det finns för risker med dagens kortsiktighet, menar Rasmus Karlsson, som vid årsskiftet lämnar Lund för att forska om Kinas miljöpolitik.
Kontaktinformation
Rasmus Karlsson nås på rasmus.karlsson@svet.lu.se.0733-843500(fram till 28 dec) Kontakta honom för intervju eller recensionsex av hans avhandling Three essays on our planetary future.
Ett framgångsrikt förändringsarbete förutsätter att utveckling och användning växelverkar och att man tar tillvara på och värdesätter människors improvisation.
I avhandlingen beskrivs och analyseras ett antal IT-relaterade förändringsinsatser på en resebyrå i Stockholm. Utmaningen som resebyrån står inför liknar många företags: ambitioner att åstadkomma värdefull förändring i kombination med begränsade resurser. Avhandlingen konstaterar att det finns ett växelspel mellan planerad utveckling och praktisk användning där användningen är en minst lika viktig del av slutresultatet. Avhandlingen lyfter fram medarbetares förmåga att improvisera fram nya arbetsmetoder för att kompensera luckor i utvecklingsarbetet. Rätt hanterat kan improvisationerna göras till viktiga byggstenar i ett förändringsarbete. Ofta uppfattar dock ledningsgrupperna improvisationer som oönskade avvikelser från det planerade och kritik mot den nya lösningen.
– När ett förändringsprojekt rullas ut händer det något. I verklighetens mangel testas resultaten på riktigt. Där medarbetare upptäcker begränsningar i lösningarna improviserar man fram nya grepp för att klara av sitt jobb. Det bästa man kan göra är att vara lyhörd för dessa improvisationer, låta dem följa med tillbaka till utvecklingen och vara en del i den vidare planeringen, säger Lasse Lychnell.
Många gånger monitoreras ett förändringsarbete på distans. Framgång betecknas som kryss i delleveransernas checklistor under ledningsmöten.
Men ute i verksamheten kan det samtidigt vara så att förändringarna inte alls har fått fäste. Man levererar, men uppnår inte avsedd effekt. I värsta fall läggs projektet ned med en stor mängd förlorade investeringar bakom sig. Som exempel nämns ett projekt där resebyråns informationshantering skulle effektiviseras. Trots en planerad och systematisk förändringsprocess upplevde man motstånd i organisationen. Rutinerna som underlättade informationshanteringen gjorde samtidigt försäljningen krångligare och personalen kringgick därför rutinerna. Projektet såg länge ut som ett misslyckande tills ledningen förstod personalens improvisationer och med ledning av dessa kunde åtgärda vissa IT-problem, som egentligen låg utanför planen.
– Önskan att generalisera förändringsarbeten för att passa planerna leder till att viktig information om verkligheten missas. I improvisationer finns viktiga ledtrådar och ibland kan det vara nödvändigt att ändra planen. Målet är ju att åstadkomma positiva förändringar, inte att hålla sig till en plan, avslutar Lasse Lychnell.
Avhandlingen ” IT-relaterad verksamhetsförändring. Växelspelet mellan utveckling och användning” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se.
För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Kontaktinformation
Lasse Lychnell E-post: anders.engvall@hhs.se Tel: +46-700-44 00 22
Tidigare har det skett en hel del forskning om hur hårstråns ytstruktur ser ut, men nu har forskare också börjat titta närmare på hur hårstrån beter sig i interaktion med varandra. Därmed har forskarna fått större förståelse för hur friktion och andra krafter mellan hårstrån påverkar dem samma, samt vad till exempel hårblekning får för effekt för håret.
– Forskningsresultatet är ett bevis för att det går att mäta krafter på bioytor, det vill säga vid väldigt små avstånd mellan två föremål. Det innebär att det blir fritt fram att testa och få svar om hur bra nya hårprodukter som till exempel balsam fungerar. Men forskningen är också relevant för andra områden, som textil- och pappersindustri, säger Mark Rutland, professor i ytkemi vid KTH.
När det gäller textilindustrin så har ull stora likheter med människohår, vilket gör forskningen relevant. Där vill man utveckla ull som inte krymper och som kan strykas. Pappersindustrin å sin sida kan studera bindningarna mellan pappersfibrerna och förstärka dem.
– Det innebär att papper kan göras tunnare, men med bibehållen styrka. Därmed kan pappersindustrin spara mycket pengar vid tillverkningen av papper, säger Mark Rutland.
Han tillägger att ytterligare ett användningsområde för forskningsresultatet är i datorspel och animerade filmer. Utvecklare och filmskapare har nämligen längre brottats med problemet att kunna återge människohår på ett naturligt sätt.
– Vår forskning kan användas för att modellera hår, den visar nämligen hur hårstrån ser ut, interagerar och fungerar, säger Mark Rutland.
I forskningsprojektet är förutom Mark Rutland också forskarna Hiroyasu Mizuno från KTH samt Gustavo Luengo från L’Oréal i Paris involverade. Det är dessa två personer samt tillgång till KTH:s avancerade nanolabb och atomkraftmikroskopi som gjort forskningen möjlig, enligt Mark Rutland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mark Rutland på 08 – 790 99 14 eller mark@kth.se
I avhandlingen har barn, ungdomar och unga vuxna i åldersgrupperna 3, 6, 12-16 och 18-24 år med och utan astma undersökts. I den första studien fanns fler kariesskador hos 3-åriga barn med astma jämfört med 3-åringar utan astma.
– Barnen med astma munandades mer, blev torra i munnen och fick därför mer söta drycker. Detta kan vara en bidragande orsak till att dessa barn har mer hål i tänderna, förklarar Malin Stensson.
Dessa barn följdes sedan i en undersökning från 3 år fram tills de var 6 år. Det framkom då att 3-åringarna med astma utvecklade fler kariesskador än de friska barnen.
Forskarna jämförde även tandhälsan hos ungdomar mellan 12-16 år som hade långvarig medelsvår och svår astma med friska ungdomar i samma ålder.
– Vi såg att endast en av tjugo var kariesfria i astmagruppen jämfört med 13 av 20 i kontrollgruppen. En faktor som kan påverka kariesutvecklingen är den något lägre salivsekretionen troligen orsakad av medicineringen. De hade även mer tandköttsinflammation än deltagarna utan astma, säger Malin Stensson, tandhygienist och forskare på avdelningen för cariologi på institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin.
I avhandlingen undersöktes också tandhälsan hos unga vuxna med och utan astma mellan 18-24 år. Fynden i denna grupp var nästan identiska som i gruppen med 12 till 16-åringar men skillnaderna mellan astma och kontrollgruppen var inte lika stora.
Enligt Malin Stensson är deltagarna i studierna relativt få till antalet och det kan därför vara svårt att generalisera resultaten. Det som är intressant är dock att trots deltagarna kommer från ett område med relativt god tandhälsa har unga personer med astma mer karies än de utan astma.
– Styrkan med studierna är att grupperna är homogena, vad gäller ålder, bostadsort och att en specialist säkerställt astmadiagnosen. En av studierna är longitudinell, vilket ytterligare underbygger resultaten, konstaterar Malin Stensson.
Hon understryker vikten av ett tidigt omhändertagande av unga individer med astma och att ett vårdprogram bör etableras mellan sjukvården och tandvården.
– Vårdpersonal och föräldrar till barn med astma bör vara uppmärksamma på sambandet mellan astma och tandhälsa.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi.
Avhandlingens titel: On Oral Health in Young People with Asthma
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Malin Stensson, tandhygienist och forskare vid Sahlgrenska akademin, telefon 036-10 12 80, mobil 0730-38 07 99, e-post malin.stensson@hhj.hj.se
Handledare:
Dowen Birkhed, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 3201, e-post birkhed@odontologi.gu.se
I sin forskning har Evelina Landstedt ställt frågan vilka livsvillkor som har betydelse för ungdomars psykiska hälsa. Hon använder även ett genusperspektiv för att bättre förstå kopplingar mellan livsvillkor och genusmönster i psykisk hälsa.
Resultaten visar att flickor i jämförelse med pojkar rapporterar dubbelt så mycket stress, psykiska besvär och självskadande. Sociala relationer, krav och utsatthet för våld är de livsvillkor och riskfaktorer som är starkast kopplat till psykisk ohälsa. Det gäller för både flickor och pojkar. Kulturella och strukturella aspekter av vad det innebär att vara flicka eller pojke bidrar till en skev fördelning av riskfaktorer. Detta återspeglas sedan i skillnader i flickors och pojkars psykiska hälsa.
– Vi måste göra mer än att konstatera skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. Vi behöver problematisera vad det betyder att vara tjej eller kille i dagens samhälle. Hur ser förutsättningar ut? Min studie visar att det är tuffare att vara ung tjej och att det kan återspeglas i deras psykiska hälsa. Kopplingarna mellan unga killars livsvillkor och psykisk hälsa måste också uppmärksammas ur ett genusperspektiv, säger Evelina Landstedt och fortsätter.
– Det krävs förebyggande och hälsofrämjande insatser på alla nivåer i samhället, men jag vill särskilt framhålla skolans roll. Skolan är en otroligt viktig arena.
Evelina Landstedt disputerade i Sundsvall den 17 december med avhandlingen Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Evelina Landstedt, tel. 060-14 86 48 eller 0706-398 576. E-post: evelina.landstedt@miun.se
Apotekaren Anna Bergkvist Christensen studerar i sin avhandling modellen LIMM, Lund Integrated Medicines Management, där kliniska apotekare finns ute på vissa sjukhusavdelningar. I en av studierna hade nästan alla patienter som kom in till sjukhus minst ett olämpligt läkemedel, medan de som skrevs ut efter att ha vårdats i LIMM-modellen hade betydligt färre olämpliga läkemedel. Modellen uppskattas också mycket av läkare och sjuksköterskor.
Avhandlingen heter ”A systematic approach to improving pharmacotherapy in the elderly” och las fram den 17.12. En sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1729937. Anna Bergkvist Christensen nås på 040-675 37 00 och anna.bergkvist@med.lu.se.
Ann-Sofie Lennqvist Lindén har i en fallstudie av en stor svensk kommun undersökt 2000-talets trend där kommunala chefer strävar efter professionell status. Hennes avhandling visar att cheferna vill ha kontroll över sitt arbetsområde och att deras relationer till politikerna, som formellt sett alltid är överordnade, blir problematiska ur ett demokratiperspektiv. Ledande tjänstemäns strävan efter att vara professionella chefer gör att de vill bestämma själva utan inblandning från vare sig politiker eller andra yrkesgrupper.
– I ledarskapsutbildningar lär sig kommunala chefer hur de ska disciplinera både sig själva och sin omgivning, enligt idealen från New Public Management. I praktiken leder detta till att kommunala chefer kan se politiker som något mer eller mindre onödigt. De tycker inte att politikerna ska styra de kommunala verksamheterna, säger Ann-Sofie Lennqvist Lindén.
Hennes resultat visar att många chefer ser kommunen som ett storföretag där näringslivsinspirerade lösningar betraktas som både önskvärda och nödvändiga. Ekonomiska värden som kostnadseffektivitet, funktionell rationalitet och produktivitet dominerar på bekostnad av demokratiska värden som politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik. Ann-Sofie Lennqvist anser att det finns ett behov av att utbilda chefer i innebörden av en demokratiskt styrd organisation där också demokratiska värden tas på allvar.
– Självklart är det positivt om kommunen är effektivt och ekonomiskt välskött men de demokratiska värdena får inte åsidosättas i det offentliga. Även om chefer anser sig vara experter inom området så är det inte upp till dem att välja om de vill följa politiska beslut eller inte.
– Chefer är hårt arbetande människor som strävar efter att göra ett gott arbete och konsekvenserna är inte alltid möjliga att överblicka när man befinner sig mitt i en process. Jag hoppas att min avhandling ger ett annat perspektiv som skapar debatt om en kommun verkligen ska styras utifrån företagsprinciper.
De professionssträvande cheferna som blickar mot den privata sektorn värderar ekonomiska värden högst, och ser sig som de som vet bäst. Detta leder till att många tjänstemän talar om att politikerna är okunniga och gör fel saker. I Ann-Sofie Lennqvist Lindéns forskning visar fallstudien dock att politikerna är något bättre utbildade än cheferna.
– Formellt råder det inte någon kunskapsbrist hos politiker trots det vanligt förekommande talet om okunniga politiker. När politiker omtalas som ”okunniga” avses något annat än formell utbildning och kommunal erfarenhet. Jag kan inte finna att tjänstemännens syn på sig själva som professionella, som vet bäst, i motsats till okunniga politiker och medarbetare, vilar på vetenskaplig kunskapsbas, vilket krävs för att en grupp ska kunna betraktas som en profession.
– Det pågår en professionaliseringsprocess bland kommunala chefer. Det har utvecklats särskilda chefsföreningar, diplom på genomgångna ledarskapsutbildningar och dokumenterad chefserfarenhet som är tecken på professionalisering. Dessutom är det de som redan är chefer som väljer vilka medarbetare som ska utses till nästa generations chefer. Med ett ideal från ett manligt könskodat näringsliv är det också en maskuliniseringsprocess som pågår bland kommunala chefer idag.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Sofie Lennqvist Lindén: 0731-53 29 88, ann-sofie.lennqvist-linden@oru.se
Under två år har Lena Granstedt, Umeå universitet, samtalat med grupper av klasslärare och modersmålslärare och analyserat deras föreställningar om ”invandrarelever” och deras föräldrar. Hon har också analyserat forskning och rapporter om mångkulturella frågor i skolan för att se vilka underliggande värderingar de bygger på.
– Vem har makt att definiera sig själv, de andra och de andras brister? I skolan är det förstås lärarna, och det ger ett majoritetsperspektiv på mångkulturfrågorna som man tyvärr också kan hitta i olika utredningar, säger Lena Granstedt som i dagarna lägger fram sin avhandling i pedagogiskt arbete.
Samtalen ledde till nya arbetssätt
Granstedts studie visar att diskursen om mångkulturella frågor i skolan fokuserar på brister och problem som kopplas till elever och föräldrar med utländsk bakgrund, samt till lärare. Samtidigt framställs eleven som en resurs för skolans utveckling mot att bli alltmer mångkulturell. Lena Granstedt hittar också uttryck för tankar om skillnad, och då främst mellan gruppen elever med utländsk bakgrund och gruppen elever med etnisk svensk bakgrund.
I en serie samtal om mångkulturella frågor med en grupp av lärare har hon kunnat se en utveckling och att det har skett vissa konkreta förändringar av skolans arbetssätt.
– Genom samtalen blev nya perspektiv på mångkulturella frågor i skolan synliga, och lärarna hittade fler möjliga strategier för sitt arbete. Det ledde också till att klasslärare och modersmålslärare utvecklade ett nytt sätt att samarbeta.
Läs mer i den e-publicerade avhandlingen [Ref 1]
Disputation och kontaktinformation
Lördag den 18 december försvarar Lena Granstedt, institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, sin avhandling i pedagogiskt arbete med titeln Synsätt, teman och strategier – några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Pirjo Lahdenperä, akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola.
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Lena Granstedt, institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.
E-post: lena.granstedt@estet.umu.se
Tel: 090-786 74 53
I avhandlingen beskrivs och analyseras hur externa aktörer förser företag med innovativa möjligheter, idéer och lösningar. Claes Bohman undersöker genom fallstudier av svenska och amerikanska företag, som Ericsson, Apple och P&G, hur stora etablerade företag påverkas av den här typen av kontakter där externa aktörer söker upp dem för att presentera nya idéer och teknologier, samt vad företagen kan göra för att attrahera externt utvecklade produktidéer.
Utgångspunkten i avhandlingen är att företag som är verksamma i affärsmiljöer som kännetecknas av snabb teknologisk utveckling och imitation kontinuerligt måste utveckla och förnya sina produktportföljer och identifiera nya tillväxtmöjligheter. Studien visar att företag som är attraktiva för externa innovatörer har en fördel gentemot mindre attraktiva företag vad gäller innovation och att identifiera nya strategiska möjligheter.
– Många företag menar att deras förmåga till innovation och utveckling bestäms av kompetensen hos deras egen forsknings- och utvecklingsavdelning. Det jag visar i min avhandling är att det också till stor del bestäms av hur attraktivt företaget är som partner bland externa innovatörer och i vilken utsträckning dessa väljer att söka upp företaget för att samarbeta, säger Claes Bohman.
Ett företag som har kommit långt i sin utveckling vad gäller just att verka som en magnet för idéer och resurser utanför den egna organisationen är det amerikanska konsumentvaruföre-taget P&G. Genom att vara mer öppet för externa samarbeten och genom att skapa en särskild hemsida där P&G beskriver sina teknologibehov och där externa aktörer presenterar sina idéer och teknologier har P&G lyckats öka takten i sin produktutveckling och bli mer innovativt.
– Många tror att det alltid är bäst att hemlighålla sina strategiska planer och den produkt-utveckling man arbetar med. Men min studie visar det är fel sätt att gå tillväga om man vill knyta nya innovationsprojekt och produktidéer till företaget. Genom att istället tidigt i processen dela med sig av sina planer och projekt gör man det lättare för externa aktörer att se hur just deras idéer och lösningar skulle passa in, säger Claes Bohman.
Avhandlingen ”Attraction: A New Driver of Learning and Innovation” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se
För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Claes Bohman E-post: claes.bohman@hhs.se Tel: +46-708-430 244
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Knut Ström (1887–1971) var pionjär och revolutionär inom scenkonsten. Född i Piteå, utbildad i Stockholm och försedd med ett ”uppkäftigt” sinnelag gjorde han en häpnadsväckande karriär. Knut Ström var verksam i Tyskland under 1910-talet och kom till Göteborg 1919. Han var en kreativ kraft som satte sin prägel på stadens teaterliv under lång tid. Först arbetade han på Lorensbergsteatern till 1934 och därefter på Göteborgs stadsteater fram till 1960.
– Avhandlingen är ett konst- och bildvetenskapligt arbete inom teaterns område. Jag hoppas på givande möten över ämnesgränserna. Genom kunskap om hur Knut Ströms historia och tidiga verk konstruerades kan man öka förståelsen av hans mångfacetterade bildvärldar, säger avhandlingens författare Astrid von Rosen.
De visuella uttryck Knut Ström skapade var del i ett tydligt genombrott för ett nytt sätt att göra scenografi i Sverige. Det visuella var laddat och hans arbeten fick hård kritik men också applåder inför öppen ridå. Tidens politiska incitament, strävan efter en demokratisk teater, var en viktig drivkraft för Knut Ström. Många av hans verk tar sig an utmaningen att skapa ”folkteater”, det vill säga nå en stor publik med det man tänkte sig var kvalitativ konst.
Knut Ströms dialogiska scenografi
En teaterhändelse kan aldrig återskapas men Astrid von Rosen har i en serie fallstudier strävat efter att komma relativt nära de sceniska verkens bildvärldar och sammanhang.
Avhandlingen visar inte bara ”att” utan också ”hur” Knut Ström stegvis utvecklade en egen stil där han arbetade med ett slags dialogisk scenografi i nära relation till publiken. Ett av resultaten är att han på egensinniga sätt utmanade filmen med en teaterkonst där färg, ljus, rörelse och drama samverkade. Scenografin blev på flera nivåer bärare av samtida frågor och bildvärldar. Detta märks exempelvis i uppsättningar som gjordes under andra världskriget.
Det har inte tidigare skrivits någon mera omfattande vetenskaplig text som berör Knut Ströms scenografi. I den empiriskt inriktade studien ingår ett stort antal scenografiskisser, fotografier, affischer och scenmodeller.
– Genom bilderna blir en central del av Sveriges och Göteborgs teater-, konst- och kulturhistoria åtkomlig på ett annorlunda och fördjupat sätt. Knut Ströms visuella uttryck hade en drivkraft och en kritisk potential som är både inspirerande och tankeväckande, säger Astrid von Rosen.
Kontaktinformation
Mer information:Astrid von Rosen, telefon: 0708–89 81 81, e-post: astrid.von.rosen@arthist.gu.se
Avhandlingens titel: Knut Ströms scenografi och bildvärld. Visualisering i tid och rum.
Tid och plats för disputation: fredag 17 december 2010, klockan 10:15, Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum
Fakultetsopponent: fil dr Hans Öjmyr
Beställning av av avhandlingen: Acta Universitatis Gothoburgensis, Box 222, 405 30 Göteborg, e-post: acta@ub.gu.se
