Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research avslöjar en tidigare okänd mekanism vid bröstcancer för det kvinnliga könshormonet östrogen och det vanligaste läkemedlet mot sjukdomen, tamoxifen.

Genom att använda mikrodialysteknik på musmodeller av human bröstcancer visar professor Charlotta Dabrosin och hennes medarbetare att substanserna påverkar både cancercellerna och makrofagerna (ätarcellerna) i cancern så att utsöndringen av det inflammatoriska proteinet IL-1 förändras.

-IL-1 kan blockeras med det naturligt förekommande IL-1Ra, en substans som under namnet Kineret används mot ledgångsreumatism. Vår studie ger ett underlag för att man även skulle kunna behandla bröstcancer med denna medicin. Innan vi kan göra det krävs dock kliniska prövningar som visar att det är effektivt och säkert för patienter med bröstcancer, säger Charlotta Dabrosin.

Av studien framgår också att linfrö och vissa växtöstrogener från linfrö delvis har samma verkan. Däremot har ett annat växtöstrogen, genistein som framför allt finns i sojaprodukter, inga effekter alls på bröstcancertillväxt. På bröstcancerceller har det till och med liknande effekter som östrogen.

-Alla typer av kosttillskott med östrogenlika ämnen ska undvikas när man drabbats av bröstcancer. En del av dessa produkter riskerar att hejda tillfrisknandet och motverka de mediciner vi behandlar patienterna med. Möjligen är linfrö bra men det återstår att visa att det är säkert för patienter innan man kan rekommendera det, säger Charlotta Dabrosin.

Artikel: Tamoxifen, flaxseed and the lignan enterolactone increase stroma and cancer cell derived IL-1Ra and decrease tumor angiogenesis in estrogen dependent breast cancer av Gabriel Lindahl, Niina Saarinen, Anneli Abrahamsson och Charlotta Dabrosin. Cancer Research 1 januari 2011.
http://cancerres.aacrjournals.org/content/71/1/51.full

Kontakt:
Charlotta Dabrosin, professor i onkologi, 010-1038595, charlotta.dabrosin@liu.se

–    Vår studie visar att reglering av tumörassocierad inflammation kan utnyttjas för att behandla cancer och att det finns en stor potential att utveckla HRG till ett läkemedel för cancerbehandling, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som menar att studien ger en rad nya och viktiga slutsatser.

–    Ett viktigt fynd är att HRG samverkar med effekten av kemoterapi, dvs. cellgifter, för att effektivt dämpa cancertillväxten.

Inflammation vid cancer består bland annat av så kallade tumörassocierade makrofager (TAMs), De vanligaste, M2–makrofager, stimulerar blodkärlstillväxt och dämpar kroppens immunsvar, vilket ger tumören ökad möjlighet att växa.  M1-makrofager hämmar däremot tumörtillväxt genom att aktivera immunceller, som är toxiska för tumören. Att kunna skifta M2-makrofager till M1-markofager är därför en attraktiv behandlingsstrategi för cancer.

Tidigare studier i Uppsalagruppen har visat att det kroppsegna blodplasma-proteinet HRG (histidine-rich glycoprotein) kan påverka blodkärlstillväxt i tumörer, men det är först nu som man kunnat visa att den effekten är beroende av inflammatoriska celler. Den nya studien visar att HRG kan omvandla inflammatoriska celler i tumören, från M2-makrofager, som gynnar tumörtillväxt, till M1-makrofager, som hämmar tillväxten. Forskarna visar också för första gången att M1-makrofager påverkar spridningen av tumör celler till sekundära organ (metastaser).

Forskarna undersökte tre olika sorters tumörtyper i mus för att visa att tumörer som producerar HRG växer långsamt och inte sprider dottertumörer. Den hämmande effekten sker genom att HRG påverkar M2-makrofager att övergå till M1-makrofager. En viktig del i HRG-mekansimen är minskad produktion av tillväxtfaktorn placenta growth factor (PlGF). M1-makrofagerna startar ett immunsvar mot tumören och minskar därmed tumörmassan. M1-makrofagerna saknar dessutom blodkärlsstimulerande förmåga.

–    Tumörblodkärl är ofta överstimulerade och fungerar dåligt, vilket underlättar för tumörceller att få tillgång till blodomloppet och sprida sig i kroppen till andra organ. Den normalisering av blodkärl som sker i närvaro av M1-makrofager gör det svårare för tumörceller att komma igenom kärlväggen och metastasera, säger Lena Claesson Welsh.

Slutligen visar författarna att HRG-mängden är kraftigt minskad i en lång rad cancertyper hos människa, vilket kan betyda att HRG har en naturlig hämmande funktion i cancerutveckling.

–    Nästa steg blir att hitta HRG:s bindningsställe på makrofagerna, så att det kan användas för läkemedelsutveckling. Vi undersöker också hur HRG-nivåerna i blodet förändras vid cancer, i samarbete med kirurger på Akademiska sjukhuset, säger Lena Claesson-Welsh.

Studien har genomförts i ett nära samarbete mellan en grupp vid Uppsala universitet ledd av Lena Claesson-Welsh, och en grupp i Leuven, Belgien, ledd av Peter Carmeliet.

Artikelreferens: Rolny et al. HRG inhibits tumor growth and metastasis by inducing macrophage polarization and vessel normalization through downregulation of PlGF. Cancer Cell online [Ref 1] (publiceras i januarinumret av pappersupplagan).

För mer information, kontakta Lena Claesson-Welsh, mobil: 070-167 9260 eller Charlotte Rolny 070-733 50 06 .
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Folkomröstningen är det sista steget i den fredsuppgörelse (CPA) som den 9 januari 2005 undertecknades av det styrande Nationella Kongresspartiet (NCP) och Södra Sudans befrielserörelse (SPLM/SPLA). CPA avslutade det inbördeskrig som hade pågått mellan nord och syd i två decennier.

Enligt CPA skulle möjligheter för nationell enighet i Sudan skapas under den sex år långa övergångsperioden fram till folkomröstningen. Ändå har få ansträngningar gjorts för att uppnå försoning. En rad avgörande frågor återstår att lösa när befolkningen i den södra delen av Sudan på söndag går till valurnorna:

-Abyei. Det strategiskt viktiga distriktet Abyei, bryggan mellan nord och syd, har varit en ständig källa till oro sedan CPA.

-Gränsdragning. Parterna är fortfarande oense om hur gränsen ska dras vid ett eventuellt ja till självständighet för södra Sudan.

-Naturresurser. Hur tillgången till Nilens vatten ska regleras och inkomsterna från landets oljefyndigheter fördelas är oklart.

-Medborgarskap. Enbart i huvudstaden Khartoum, i norr, finns omkring två miljoner människor med sydsudanesiskt ursprung.

-Skuldfördelning. Hur Sudans enorma statsskuld ska fördelas vid en delning av landet är inte avgjort.

De senaste månaderna har parterna kastat anklagelser mot varandra. Det handlar bland annat om påstådda brott mot villkoren för fredsfördraget CPA. Ett villkor gäller tiden för registrering av väljare inför folkomröstningen. Enligt CPA måste det gå tre månader innan valdagen efter att registreringen avslutats. Registreringen blev klar en månad före valdagen, vilket lett till en stämning från en grupp som motsätter sig folkomröstningen. En grupp imamer krävde den 24 december 2010 att folkomröstningen ska ogiltigförklaras.

Brott mot vapenvilan, förflyttningar av regeringsarmén till den gemensamma gränsen samt enstaka bombattacker mot mål i södern har också förekommit.

– Det är inte givet att resultatet av folkomröstningen kommer att erkännas, vare sig av parterna själva eller omvärlden. Ett tungt ansvar vilar på den östafrikanska organisationen IGAD, Afrikanska Unionen och FN, säger Redie Bereketeab.

Kontaktinformation
För mer information: Redie Bereketeab, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, tel. 018-56 22 18 eller e-post: redie.bereketeab@nai.uu.se.

De två typerna av magnetiska vågor som forskarna lyckats framställa, så kallade spinnvågor, går under namnen propagerande (eller utbredande) och lokaliserad spinnvåg. Den förstnämnda sprids som ringar på vattnet ut från nanokontakten, och den lokaliserade är fasthållen i området där strömmen flödar.

– I framtiden kan detta innebära att man slipper en del ledningar på kretskort. Istället kan informationen skickas trådlöst. Det öppnar för möjligheten att skapa betydligt mer avancerad elektronisk utrustning än de som finns idag, säger Stefano Bonetti, nydisputerad doktor på avdelningen för materialfysik på KTH och en av forskarna som varit delaktig i samarbetet.

Han tillägger att forskningsresultatet också kan innebära mer avancerad radarutrustning. Dessutom blir bredden på datakanalen enorm, vilket gör att slutkonsumenter i framtiden skulle kunna ha utrustning med sådana här höghastighetskanaler hemma. Till exempel för att slippa kablar och trådlöst kunna sända filmer från Blu-ray-spelaren till ett antal teveapparater med HD.

– Genom forskningen har vi Visat något som inte bevisat tidigare, att det finns två typer av spinnvågar. Att kunna förstå detaljerna runt hur spinnvågor fungerar är viktigt av en rad olika skäl. Bland annat för att kunna forska vidare på området och för att kunna skapa faktiska tillämpningar, säger Stefano Bonetti.

Arbetet publicerades nyligen i den prestigefulla tidskriften Physical Review Letters, och lägger grunden för en fördjupad förståelse av spinnvågor i spinntronik-komponenter.


– Här hittar du arbetet på Physical Review Letters webbplats [Ref 1]

– Pressmeddelande riktat till vetenskapspress (265 kB) [Ref 2]

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Stefano Bonetti 08 – 790 43 59 eller bonetti@kth.se.

Det är en tvärvetenskaplig forskargrupp från de fyra universiteten, under ledning av professor Anders Broberg vid psykologiska institutionen i Göteborg, som på uppdrag av Socialstyrelsen utvärderat olika stödinsatser i Sverige för barn som upplevt våld mot mamma. I rapporten ”Stöd till barn som upplevt våld mot mamma – preliminära resultat från en nationell utvärdering” har mammor och barn som deltagit i olika stödinsatser undersökts med avseende på sin våldsutsatthet, psykiska hälsa och upplevda livskvalitet.

-Barn som upplevt våld mot mamma utgör en riskgrupp med generellt hög psykisk ohälsa jämfört med barn i allmänhet, säger Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet, och en av de ansvariga forskarna.

– Forskargruppens preliminära resultat pekar på att verksamheter specifikt riktade till gruppen barn som upplevt våld mot mamma utgör ett värdefullt komplement till de sedvanliga behandlingsinsatser som finns i samhället. Verksamheterna är uppskattade och tycks bidra positivt till barnens hälsa, säger Kjerstin Almqvist.

Forskargruppen uppmärksammar i sin rapport att barn som upplevt våld mot sin mamma löper risk att fortsatt utsättas utan att det uppmärksammas, eftersom riskerna för barnet inte bedöms på ett strukturerat sätt.

– Ofta saknas strukturerade riskbedömningar av barnets och mammans situation, trots att barnet har regelbundet umgänge med den man, oftast barnets pappa, som utsatt mamman och ibland även barnet för våld. Kunskapen om modeller för strukturerade riskbedömningar och hur de kan användas när barn upplevt våld mot mamma behöver förbättras,i synnerhet inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin som träffar merparten av dessa barn, säger Kjerstin Almqvist.

Behov av insatskedja
Forskargruppen ger också ett förslag till skapandet av en insatskedja för barn som upplevt våld, så att barn kan få stödinsatser på rätt nivå.

Tillgången till behandling på psykiatrisk specialistnivå för barn som upplevt våld mot mamma och utvecklat en egen barnpsykiatrisk problematik brister idag. Små, ofta ideellt drivna, verksamheter som är avsedda att vara en generellt stödjande insats där barn synliggörs och giltiggörs, riskerar att användas som ersättning för barnpsykiatrisk behandling, antingen för att BUP saknar behandlingsmetoder eller för att det inte går att erbjuda behandling eftersom pappan inte samtycker till detta.

– Vi i forskargruppen menar att genom att förbättra tillgången till specifika behandlingsinsatser för barn med svårare problematik kan en insatskedja utvecklas där barnens möjlighet att få stöd på rätt nivå stärks, säger Kjerstin Almqvist.

Kontaktinformation
Kjerstin Almqvist, professor, Karlstads universitet tel. 070-222 9016

Anders Broberg, professor, Göteborgs universitet tel. 031-786 1703
Ulf Axberg, Fil.dr, Göteborgs universitet tel. 031-786 1639
Åsa K Cater, Fil.dr, Örebro universitet tel. 019-30 30 07
Maria Eriksson, docent, Uppsala universitet tel. 018 – 471 15 01

Rapporten sammanfattar resultaten från ett forskningsprojekt om tonårspojkar som begått sexuella övergrepp. Ansvarig för projektet är forskaren och docenten i psykologi, Inga Tidefors, Göteborgs universitet.

Skildringen innehåller unikt material eftersom det är första gången så många pojkar kommer till tals i en studie. Datainsamling ägde rum mellan 2003-2007 och studien omfattar 45 tonårspojkar, bosatta i Sverige, som begått sexuella övergrepp mot yngre, jämnåriga och/eller äldre. Pojkarna var 13 till 22 år (genomsnittsåldern 16,2 år) när datainsamlingen gjordes. Studien behandlar både syskonövergrepp och övergrepp mot jämnåriga/utomstående.

Samverkande riskfaktorer
Det finns ingen enskild riskfaktor som kan förklara varför en ung person begår sexuella övergrepp. Inga Tidefors l visar i stället att det finns så kallade multiriskfaktorer – det vill säga flera olika faktorer som samverkar. I jämförelse med pojkar i befolkningen i stort hade de 45 pojkarna i större utsträckning separerade föräldrar, var i större utsträckning fosterhemsplacerade och hade ingått i större syskonskaror. Det fanns ingen skillnad i etnicitet.

Det pojkarna beskriver är en barndom där ”brist” är ett genomgående tema. Omsorgen är bristfällig, barnen bara finns utan att någon engagerar sig i dem. Vardagen präglas av missbruk, våld, social isolering och i vissa fall av sexuell gränslöshet. Många är mobbade i skolan. 40 procent av pojkarna har själva utsatts för sexuella övergrepp (jämfört med att tre procent av pojkar i Sverige uppskattas ha utsatts för sexuella övergrepp). Många ger uttryck för hopplöshet, passivitet och avsaknad av visioner.

Majoriteten av pojkarna som begått övergrepp mot syskon framtonade som ensamma, ledsna och inåtvända. De som hade begått övergrepp mot någon utanför familjen var mer utåtagerande och ”tuffa”.

Förhindra återfall
Men, som rapporten visar, det finns andra pojkar som har haft en liknande bakgrund utan att begå sexuella övergrepp. En dysfunktionell familj är alltså ingen unik faktor för pojkar som begår sexuella övergrepp.

– De familjemiljöer pojkarna beskriver visar ändå att forskningen måste ske utifrån ett familjeperspektiv eftersom det samtidigt innebär ett samhällsperspektiv. Det skulle möjliggöra en större öppenhet mellan familjer och samhällets stödsystem, säger Inga Tidefors.
Behandling och målet med behandling på SiS institutioner är att förhindra att den unga återfaller i sexualbrott. För det krävs bland annat att ungdomarna får verktyg att kunna skapa sig ett så bra liv som möjligt som vuxna.

Kontaktinformation
Inga Tidefors mobiltelefon 070 -26 43 844
e-post: inga.tidefors@psy.gu.se

Med den här lösningen beräknas elräkningen sjunka med några tusenlappar per år samtidigt som de boende gör en insats för miljön.

– Vi har byggt och testat systemet i vårt labb. Under våren kommer vi att installera en prototyp i några hus. Därefter siktar vi på att utveckla en kommersiell produkt tillsammans med industrin. Potentialen är stor, menar Luis Ricardo Bernardo, doktorand i Energi- och ByggnadsDesign vid Lunds Tekniska Högskola. Han presenterar sin licentiatavhandling den 7 januari.

Systemet fungerar så att solfångaren installeras på taket och kopplas till den befintliga varmvattenberedaren som sitter inomhus. Ingenting behöver bytas. Lösningen fungerar alltså endast på hus som har varmvattenberedare, vilket oftast är hus som värms med el. I Sverige beräknas ungefär drygt en halv miljon hus värmas på detta sätt.

Att värma hus med el är dyrt och den årliga elnotan för dessa hushåll brukar landa på ca 25000 kronor. Med en sådan här lösning beräknas ett hushåll kunna spara ca 2000 kronor per år. Uppskattningsvis hälften av vattnet kan värmas med solfångare, resten på traditionellt sätt.

– Vi vet ännu inte hur mycket solfångaren kommer att kosta. Men vi vet, att tack vare Ricardos förslag, kan det nu bli intressant att installera solfångare för hus med varmvattenberedare, hävdar Åke Blomsterberg, forskare i Energi- och Byggnadsdesign och Luis Ricardo Bernardos handledare.

För mer information kontakta Ricardo Bernardo, 046-222 76 06, 0705-18 69 22 Ricardo.Bernardo@ebd.lth.se eller, senare i veckan, handledare Åke Blomsterberg, forskare, Energi och ByggnadsDesign, 046-222 73 50, Ake.Blomsterberg@ebd.lth.se För bilder, kontakta Ricardo Bernardo.

8 procent av alla unga i Sverige lider av någon form av matallergi. I åldersgruppen 0-10 år handlar det om närmare 100 000 svenska barn.

Redan vid milda allergisymptom används idag pricktest för att ställa diagnos, test som inte bara tidsödande utan också smärtsamma. De upplevs dessutom av barn som synnerligen obehagliga eftersom testerna utförs på ryggen då armarna inte är stora nog. Det innebär att barnen får ligga med ansiktet nedåt under en längre tidsperiod.

– För en ettåring kan pricktesterna innebära en mycket traumatisk upplevelse, likaså för föräldrarna. Om barnläkaren sedan misstänker en allvarlig matallergi måste barnet lämna en ansenlig mängd blod, ett blodtest där resultatet oftast tar flera dagar att få och det till en ansenlig kostnad, säger Daniel Hill, forskare på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH.

Han ingår i forskningsprojektet Positive där forskning pågår runt en ny testutrusning med biosensorer. Med den apparaten räcker det med en droppe blod och testresultatet levereras ohyggligt snabbt i jämförelse med dagens testmetoder.

– Det handlar om ett bekvämt test som kan göras direkt vid barnläkarens skrivbord, och där resultatet erhålls inom 15 minuter. Kostnadsnivån blir låg eftersom inga prov behöver skickas till ett labb. Läkaren behöver bara placera en bloddroppe och utvalda matsubstanser i en kassett och skjuta in denna i testutrustningen som inte är större än en skolåda, förklarar Daniel Hill.

Han tillägger att hittills har de testutrustningar som finns på marknaden inte lyckats hantera alla önskvärda krav: Att kunna testa patienten för alla tänkbara matallergier, att göra det snabbt och samtidigt smärtfritt.
Allt detta ska den nya testutrustningen klara av, och hittills har Daniel Hills och hans forskarkollegor kommit en bra bit på väg.

– Vi har testat det material som sensorerna kommer att vara gjorda av, och vi har fastställt att det klarar av att testa tio olika matallergier på samma gång. Nästa steg är att skala upp för hundratalet olika allergier, så att samtliga kan testas på samma gång, säger Daniel Hill.

Han hoppas samtidigt på en attitydändring hos sjukvården. Idag görs en rad tester på nyfödda. Där skulle matallergi, som kan få allvarliga konsekvenser om de inte upptäcks i tid, kunna ingå.

Forskningsprojektet Positive hoppas att kunna presentera en kommersiell produkt inom två år.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Hill på danhill@kth.se.

– Ämnen som vid en första anblick verkar ofarliga kan orsaka allergiska reaktioner eftersom hudens enzymer hjälper till att bilda nya, allergiframkallande ämnen som ger upphov till eksem och andra hudproblem. Så är det med isotiocyanater, som bildas på huden när man kommer i upprepad kontakt med gummi, säger Kristin Samuelsson på Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.

Omkring var femte vuxen i Sverige har en kontaktallergi mot ett eller flera kemiska ämnen som de exponeras för i sin omgivning. Vanligast är nickelallergi, men många människor lider av kontaktallergi mot till exempel parfymer. För att ett ämne ska ge allergi fordras att det binder till protein i huden. De ämnen som ger allergi måste därför vara kemiskt reaktiva. Isotiocyanater är starka kontaktallergen som förekommer naturligt i grönsaker men också används i tekniska produkter.

I sin forskning har Kristin Samuelsson använt fluorescerande isotiocyanater för att studera hur allergena ämnen tas upp i hud och lymfkörtlar efter det att de har applicerats på huden. Resultaten visar att de reaktiva isotiocyanaterna till största delen fastnar i det yttersta hudlagret (hornlagret) som består av döda hudceller, men trots detta är de isotiocyanater som testats starkt allergiframkallande.

– Difenyltiourea är ett ämne som används vid framställning av gummimaterial, bland annat neoprengummi som ingår i musmattor, våtdräkter, knäskydd och andra produkter som vi har tät och upprepad kontakt med. Difenyltiourea omvandlas till bland annat isotiocyanat när det appliceras på huden.

Antalet konstaterade allergier mot neoprenmaterial är inte särskilt hög, men det kan bero på att det är svårt att fastställa allergin. Baserat på resultaten i avhandlingen inleds nu en ny studie vid hudkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset där man vid misstänkt allergi mot neoprengummi kommer att testa med den isotiocyanat som bildas i huden. Genom att testa med det aktiva allergenet ökar möjligheten att fånga fallen av gummiallergi och ge patienterna adekvat behandling och rådgivning. Genom att identifiera allergiframkallande ämnen i vanliga produkter kan man även minska exponeringen i befolkningen.

Avhandlingen ”Isothiocyanates as skin sensitizers. Bioactivation and distribution in skin and draining lymph nodes” försvarades framgångsrikt vid disputationen. Handledare var Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och ledare för forskningsplattformen Göteborg Science Centre for Molecular Skin Research vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Kristin Samuelsson, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0707- 53 74 74
kristin.samuelsson@chem.gu.se

Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.

UCDP har under de senaste fem åren registrerat ett ökande antal konflikter i den årliga översikten ”States in Armed Conflict”. 2003 registrerades 29 aktiva konflikter där stater var inblandade och 2008 hade det antalet stigit till 37; en ökning med hela 27 %. 2009 sågs för första gången en minskning i konfliktantalet, då 36 aktiva konflikter rapporterades. Även om minskningen är liten är förhoppning att det är ett trendbrott, menar professor Peter Wallensteen, ledare för konfliktdataprogrammet, men manar samtidigt till försiktig tolkning. Antalet konflikter är ändå stort, sex klassificeras som krig och det pågår inte så många fredsförhandlingar som man skulle önska.

– Att antalet dödsoffer i konflikter minskar har vi känt till en längre tid. Nya data visar nu att antalet dödsoffer i krig minskade med inte mindre än 85 procent mellan 1990 och 2005, säger Peter Wallensteen.

Även om antalet har stigit något under de senaste åren ligger det fortfarande kvar på en låg nivå, jämfört med det tidiga 1990-talet.

– De högsta dödstalen finner vi bland annat i Afghanistan, Pakistan och Somalia, länder som också ofta nämns i terroristsammanhang, säger Lotta Themnér, en av programmets projektledare.

Årets publikation innehåller även ett särskilt kapitel om konflikter mellan grupper där staten inte är involverad (s.k. icke-statliga konflikter). Det kan exempelvis vara två rebellgrupper eller två etniska grupper som slåss mot varandra. Informationen som presenteras här är helt ny och unik i sitt slag.

– Att bara titta på konflikter där staten är involverad ger inte en komplett bild av organiserat våld i världen, menar Therése Pettersson, en annan av projektledarna inom UCDP.

Under 2008 registrerades till exempel hela 35 icke-statliga konflikter runt om i världen.

Antalet icke-statliga konflikter ökade under andra halvan av 1990-talet, men minskade sedan under 2000-talet. Trenden bröts 2008 då en ökning med över 100 procent i antalet icke-statliga konflikter gjorde året till ett av de våldsammaste sedan kalla krigets slut.

– Men generellt är det stora skillnader från år till år när det gäller denna typ av våld. Ofta blossar konflikterna plötsligt upp och är över på några månader. Det är därför svårt att se några tydliga trender över tid, kommenterar Therése Pettersson.

Även i dessa konflikter har de senaste åren varit mindre blodiga räknat i antal dödsoffer. De låga nivåerna är speciellt påfallande i jämförelse med början av 1990-talet då konflikter i framförallt Sudan och Demokratiska Republiken Kongo orsakade tusentals dödsoffer. Här ser Therése Pettersson en tydlig parallell med utvecklingen bland de väpnade konflikter där staten är en primär aktör.

– I jämförelse med konflikter där staten är inblandad orsakar dock icke-statliga konflikter betydligt färre dödsfall i genomsnitt. En statsarmé har ofta avsevärt mer resurser och bättre organisation än vad dessa grupper har, säger hon.

Afrika är den region som har varit – och är – mest drabbad av denna typ av våld, hela 74 procent av alla konflikter mellan icke-statliga grupper sedan kalla krigets slut har ägt rum i denna region. Det är främst konflikter mellan mindre organiserade grupper som är orsaken till våldet, exempelvis konflikter mellan olika klaner och stammar. I resten av världen är det däremot konflikter mellan mer organiserade grupper, såsom rebellgrupper eller drogkarteller, som är vanligast. Särskilt drabbade har Sudan, Somalia, Nigeria, Etiopien och Demokratiska Republiken Kongo varit. I dessa länder har ofta statens och ibland även närliggande staters agerande varit avgörande för utvecklingen av icke-statliga konflikter, menar Therése Pettersson. Forskarna ser många exempel där staten gynnat vissa grupper framför andra, med våldsamma maktkamper som följd.

Precis som för andra typer av konflikter verkar demokratier vara mindre drabbade. Även starkt auktoritära stater ser relativt lite av denna typ av våld. Värst är situationen i så kallade anokratier, som varken är demokratiska eller auktoritära.

– Att två tredjedelar av alla icke-statliga konflikter äger rum i instabila regimer är ett tydligt tecken på att förekomsten av svaga stater är ett stort problem, säger Therése Pettersson.

För kontakt med forskarna: Lotta Themnér, 070-823 36 82, Stina Högbladh 070-292 53 17, Therése Pettersson 070-649 64 91, Peter Wallensteen 070-675 26 79
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kretsloppet mellan atmosfärens kväve och de kväveföreningar som finns i mark och vatten ombesörjs i stor utsträckning av mikroorganismer.

En av nyckelprocesserna i kvävets kretslopp är denitrifikationen, där växttillgängligt mark- och vattenkväve omvandlas till atmosfärisk kvävgas. Denitrifikation kan utföras av en mycket vid krets av mikroorganismer, och kan ses som en ekosystemtjänst, då den avlägsnar överskott av övergödande nitrat. Processen kan emellertid också vara problematisk, dels för att den leder till förluster av värdefull växtnäring från gödslad jordbruksmark, dels för att den i vissa fall leder till utsläpp av den kraftiga växthusgasen lustgas. 
Det växande behovet av livsmedel antas leda till en ökad användning av kvävegödsel i jordbruket, och för att kunna utveckla en hållbar resurshushållning måste vi förstå denitrifikationens ekologi.

Chris Jones från SLU har i ett doktorsarbete studerat ekologin hos denitrifikationens mikroorganismer på fyra nivåer: på gen-, populations-, samhälls- och ekosystemnivå. Avhandlingen visar att denitrifikation är en invecklad ekologisk funktion som regleras genom ett samspel mellan miljöfaktorer och de denitrifikationsgener som är spridda i mikrobsamhället. Dessutom visar den att de evolutionära processer som ligger bakom denitrifikationsgenernas mångfald och utbredning har direkt inverkan på denitrifikationen i ett ekosystem.

Nitratets omvandling till kvävgas sker i flera steg, med nitrit, kväveoxid och lustgas som mellanprodukter. När Chris Jones analyserade de denitrifikationsgener som är inblandade visade det sig att varje steg har sin egen evolutionära historia. 

Studier av enskilda bakterieindivider visar att denitrifikationsaktiviteten, särskilt bildandet av lustgas, avgörs av ett samspel mellan genetiska faktorer och miljön. En intressant upptäckt var att den uppsättning av denitrifikationsgener som finns i ett denitrifierande bakteriesamhälle i jord kan avgöra om det blir en nettoproduktion eller en nettoförbrukning av lustgas.
 
Chris Jones avslutande undersökning visar att mångfalden av denitrifikationsgener i ett bakteriesammhälle formas av miljöfaktorer, som salt- eller nitrathalt, inom en bred krets av ekosystem. Fortsatt forskning inom detta forskningsfält kommer att förbättra våra möjligheter att utnyttja denitrifikationen som ekosystemtjänst.
————————————————-
Christopher Jones, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarade sin avhandling Denitrification: From Genes to Ecosystems den 3 december 2010. Opponent var Professor Bess Ward, Princeton University, USA.

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002376/ [Ref 1]
www-mikrob.slu.se/MECO/ [Ref 2]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 3]

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontaktinformation
Mer information: Christopher Jones, 018-67 32 22, chris.jones@mikrob.slu.se

Mer i detalj handlar det om att strukturen i atomkärnan 92Pd, med lika antal neutroner och protoner, skiljer sig markant från vad som hittills observerats i alla andra kända atomkärnor. I denna exotiska atomkärna har starkt kopplade neutron-protonpar ett avgörande inflytande för strukturen i kärnans grundtillstånd och lågt liggande exciterade tillstånd. I andra atomkärnor dominerar i stället neutron-neutronpar och proton protonpar, vilket ger egenskaper som liknar supraflytande helium eller supraledande fasta ämnen.

– Dessa exotiska atomkärnor har i sitt grundtillstånd en helt annan struktur än vanliga atomkärnor har. Upptäckten ger större förståelse för den komplicerade företeelse som atomkärnor är, säger Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH.

Han berättar samtidigt att just det här forskningsprojektet pågått i nära tio år, men att genombrottet kom nyligen. Det var inte helt lätt att upptäcka atomkärnan 92Pd i de kärnkollisioner som forskarna använder sig av för att studera de allra mest instabila atomkärnorna.

– Det är som att hitta den berömda nålen i höstacken, bara några få atomkärnor på miljonen är en 92Pd, en sådan som vi vill studera. Det är en gyllene händelse när de dyker upp, säger Bo Cederwall.

Till sin hjälp har forskarna använt sig av mycket avancerad utrustning, som har byggts upp på acceleratoranläggningen GANIL (Grand Accélérateur National d’Ions Lourds) i Frankrike.

Detektorsystemet som har använts för att identifiera strukturen i 92Pd har byggts upp bland annat av KTH-forskargruppen.

– Extremt avancerad utrustning krävs för att skapa och studera atomkärnor under extrema förhållanden i laboratoriet. Och extrema förhållanden krävs för att testa de teoretiska modellerna av atomkärnors uppbyggnad på ett avgörande sätt.
Men man tror att dessa exotiska atomkärnor även kan skapas i naturen – i vissa typer av våldsamma stjärnexplosioner. Teoretiska modeller visar att de kan uppstå i binära system av supertäta neutronstjärnor och stjärnor av typen röda jättar, säger Bo Cederwall.
Arbetet har utförts av forskare vid kärnfysikgruppen på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med kollegor från flera andra universitet och forskningsinstitutioner.

– Här finns Nature-artikeln [Ref 1]

– Pressmeddelande riktat till forskare och vetenskapspress (28 kB) [Ref 2]

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bo Cederwall på 08 – 55 37 82 03 eller cederwall@nuclear.kth.se

I samarbete med Kriminalvården har forskarna genomfört en omfattande undersökning vid Norrtäljeanstalten i syfte att kartlägga omfattning av ADHD och lägga grund för en prövning av effektiv behandling.

– Vi har upptäckt att de intagna med ADHD har större funktionsnedsättningar och tydligare symtom än motsvarande ADHD-grupp inom psykiatrisk vård ute i samhället, berättar överläkare i psykiatri Ylva Ginsberg, tillika doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

I den aktuella studien har forskarna undersökt symtom på ADHD under barndom och i vuxen ålder hos 315 långtidsdömda män. En grupp av 34 intagna, som indikerade ADHD vid en enkätundersökning, fick sedan genomgå en omfattande diagnostisk utredning. Resultaten för fängelsegruppen jämfördes därefter med resultaten för 20 vuxna män med ADHD och 18 friska kontrollpersoner, som undersöktes vid en specialistmottagning inom psykiatrisk öppenvård.

Studien tyder på att så många som 40 procent av de intagna har obehandlad ADHD. De 30 intagna, som efter den mer omfattande neuropsykiatriska utredningen fick diagnosen ADHD hade, jämfört med ADHD-gruppen från psykiatrisk öppenvård, mer uttalade symtom och betydligt lägre utbildningsnivå. Fängelsegruppen presterade sämre än psykiatrigruppen och kontrollpersonerna på många av de neuropsykologiska test som de fick utföra. Skillnaderna kvarstod efter att hänsyn tagits till olikheter i begåvningsnivå. Forskarna kan konstatera att fängelsegruppen har vuxit upp utan adekvat behandling av och stöd för sina funktionshinder. Trots att de flesta intagna behövt extra stöd under skolgången och kontakt med sjukvården som barn och ungdom, har ytterst få utretts för ADHD eller andra neuropsykiatriska tillstånd och ännu färre fått behandling.

Missbruk förekommer oftare i samband med obehandlad ADHD, i den aktuella studien hade samtliga intagna med diagnosen haft problem med droger. Forskarna såg också att andra behandlingskrävande psykiatriska sjukdomar var överrepresenterade hos de intagna med ADHD. Närmare hälften av dem hade pågående medicinering för psykiatrisk samsjuklighet. Närmare 25 procent fick vid utredningen även en diagnos inom autismspektrum. Dessutom uppfyllde de kriterierna för en eller flera personlighetsstörningar, där antisocial personlighetsstörning var vanligast. Psykopati var sällsynt.

– Med tanke på risken för allvarliga konsekvenser av obehandlad ADHD, för individen och för samhället, är det viktigt att samla mer kunskap om ADHD inom kriminalvården, säger Ylva Ginsberg.

Den aktuella undersökningen har legat till grund för en behandlingsstudie. Där undersökte forskarna om behandling med läkemedel mot ADHD kunde minska symtomen hos de drabbade och öka deras funktionsförmåga, för att på sikt möjligen minska risken för missbruk och kriminalitet. Resultaten från behandlingsstudien är under sammanställning och kommer att presenteras inom kort.

FAKTA
ADHD är ett neurobiologiskt och utvecklingsrelaterat funktionshinder med debut i barndomen, som ger funktionsnedsättande symtom på uppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet. ADHD leder ofta till misslyckanden i studier och arbete, ökad risk för sjukskrivning, arbetslöshet och sämre psykologiskt- och socialt fungerande med sämre livskvalitet som följd. ADHD ökar risken för annan psykiatrisk sjuklighet, missbruk och antisocialt beteende.

Publikation:
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent, persistent and disabling disorder.
Ylva Ginsberg, Tatja Hirvikoski, Nils Lindefors.

BMC Psychiatry, 10:112, 22 December 2010


För mer information kontakta:
Doktorand Ylva Ginsberg, överläkare
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 073-901 52 93
E-post: ylva.ginsberg@ki.se

Professor Nils Lindefors, överläkare
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 08-585 865 35
E-post: nils.lindefors@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se


Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Trots att rygg- och nackont drabbar många svenskar och är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, finns få fungerande behandlingar. Nu visar en ny avhandling från Karolinska Institutet att ett så kallat multimodalt KBT-program ökar chanserna för drabbade att komma tillbaka till arbetet. Det multimodala KBT-programmet innebär att ett team med bland andra läkare, sjukgymnast och psykolog/kurator erbjuder patienter fysisk träning i kombination med ”tanketräning” som kan handla om avslappning, metoder för att hantera och förhålla sig till smärta eller övningar i problemlösning.

– Det centrala är att lära sig ta kommandot över smärtan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga. Att träna fysiskt var en omöjlig tanke för många, särskilt bland dem med riktigt långvariga besvär, men gradvis lärde sig många att komma över rädslan för smärta och röra sig mer trots värken, säger Odd Lindell, forskaren bakom avhandlingen och verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM).

I forskningen deltog 125 patienter i åldrarna 18-59 år som hade varit heltidssjukskrivna för rygg och nackbesvär i mellan 6 veckor och 2 år. Halva gruppen fick genomgå det multimodala KBT-programmet. Den andra hälften fick vanlig, traditionell behandling på sin vårdcentral. Resultatet efter 18 månader visade att de patienter som ingått i programmet hade färre antal sjukskrivningsdagar och besök hos olika vårdgivare än gruppen som fick behandling på vårdcentral. Bästa förutsättningarna att återgå till jobb hade patienterna som varit sjukskrivna mellan sex och tolv veckor.

– Det tyder på att vårt program är ett bra behandlingsalternativ på lite längre sikt även om effekten är ganska måttlig och att ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, säger Odd Lindell.

För att få reda på mer om riskfaktorer jämförde även forskarna de 125 patienterna med nära 340 slumpmässigt utvalda svenskar. Av avhandlingen framgår att de som hade långvarigt ryggont i högre grad var lågutbildade och hade arbeten som var fysiskt tunga och med högt tempo. De var också i större utsträckning överviktiga och konsumerade mer alkohol än genomsnittssvensken.

Ryggont kostar Sverige nästan 30 miljarder kronor per år. Sjukskrivningar och förtidspensioner står för över 90 procent av dessa kostnader, medan rehabilitering hamnar på blygsamma 0,4 procent.

– Det borde vara tvärtom, och satsas mer på rehabiliteringsmetoder som fungerar, säger Odd Lindell.

CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. Över 200 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och mag-tarmsjukdomar.

Avhandling: Odd Lindell, ”On the Rehabilitation of Non-acute; Non-specific Spinal Pain”, Karolinska Institutet, ISBN: 978-91-7457-178-3.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Odd Lindell, med dr, distriktsläkare
Tel: 070 771 64 57
E-post: odd.lindell @ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Tel: 073-914 52 45
E-post: daphne.macris@sll.se

Enligt 1970- och 1980-talens beteendevetenskapliga idrottforskning fostras barn och ungdomar att bli aggresiva och egoistiska av att tävla i idrott, ett förhållningssätt som man ansåg kunde sprida sig utanför idrottsarenorna. Visserligen lyfte forskarna också fram vissa positiva aspekter som till exempel gemenskap i omklädningsrummen, men det hävdades också att ingen annan verksamhet i skola eller på fritid kan mäta sig med idrott då det gäller exkluderande effekter och negativa upplevelser.

Samtidigt som den beteendevetenskapliga idrottsforskningen i det närmaste underkände föreningsidrotten som fostrandemiljö, omhuldades den och understöddes på många olika sätt av samhället i övrigt, konstaterar Jonny Hjelm i sin artikel på Idrottsforum.org, en nordisk idrottsvetenskaplig webbtidskrift som publicerar vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar om idrottsforskning och idrottsvetenskap med utgångspunkt i samhällsvetenskap och humaniora.

Jonny Hjelm har gått igenom idrottsforskning från den nämnda perioden och visar i sin artikel att kritiken mot idrottens tävlingsinslag inte bara är illa underbyggd och ideologiskt färgad, utan också att den har levt vidare in i senare forskning.

– Argument och formuleringar återkommer tyvärr i ett stort antal artiklar, böcker och forskningsrapporter utgivna under 1990- och 2000-talen.

Jonny Hjelm är professor i historia vid Umeå universitet och forskar om idrottshistoria. 2004 gav han ut boken Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980 (Borea Bokförlag). Hans pågående forskningsprojekt handlar om den så kallade tävlingsidrotten, dess status och ställning inom svensk idrott 1965-2005 och den kritik som riktats mot den och indirekt det meritokratiska idealet.

Kontaktinformation
Professor Jonny Hjelm
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Tel 090-7867003, 076-8357993
E-post: jonny.hjelm@historia.umu.se

I början av 2000-talet gjordes lärarutbildningen om, vilket ledde till tydliga förändringar för blivande musiklärare. Tidigare fanns en särskild musiklärarutbildning, i dag leder utbildningen fram till en lärarexamen i musik. Detta betyder bland annat att studenterna nu har gemensamma kurser med blivande lärare i andra ämnen.

Eva Georgii-Hemming och Maria Westvall, forskare i musikpedagogik vid Örebro universitet, har undersökt hur musiklärarstudenter upplever sin nya utbildning. Studien, som särskilt har fokuserat på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och studenternas syn på musikundervisning i skolan, visar att förändringen lett till en klyfta mellan lärare utbildade före och studenter utbildade efter reformen.

– Studenterna i studien berättar att vissa handledare, utbildade före reformen, tycker att den nya utbildningen inte är lika bra som den tidigare. Handledarna menar att studenterna inte får tillräckliga musikaliska kunskaper, då vetenskapliga moment får ta större plats i utbildningen, säger Maria Westvall.

Viktigt utbilda med helhetsperspektiv
Det fanns flera skäl till att lärarutbildningen gjordes om och dessa skäl bottnade bland annat i förändringar som uppstått på grund av skolans decentralisering, men också i en strävan efter starkare växelverkan mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

– Det är viktigt att utbilda framtida lärare som har ett helhetsperspektiv, som reflekterar över musikämnets funktion och värde, ur både ett individuellt, kollektivt och demokratiskt perspektiv, och som samtidigt kan stödja eleverna att nå målen i kursplanen, säger Eva Georgii-Hemming.

Relationen mellan vetenskapliga, pedagogiska och musikaliska kompetenser är en omdebatterad fråga och det handlar just om hur dessa kunskaper ska balanseras. Den nya lärarutbildningen i musik har en jämnare fördelning mellan dessa tre kompetenser, jämfört med den föregående som lade tyngdpunkten på musikaliska färdigheter och praktisk lärarkompetens.

Vill ha en mer dynamisk dialog
Men samtidigt som lärarna ute i skolorna är kritiska till den nya utbildningen, upplever studenterna att musikundervisningen i skolorna inte lever upp till kursplanens mål. Studien visar att studenterna anser att undervisningens syfte måste bli tydligare för att väcka elevernas intresse och ge dem möjligheter till musikalisk kunskapsutveckling. Det skulle ge musikundervisningen en tydligare riktning.

– Den krock mellan olika synsätt och utbildningserfarenheter som studenterna upplevt i VFU:n ute i skolorna, gör att de efterfrågar en mer dynamisk dialog. På ett konkret plan mellan handledare och lärarstudent, men också på ett mer abstrakt plan – mellan etablerade tankesätt, pedagogiska idéer och ett nytänkande kring musikundervisning, säger Eva Georgii-Hemming.

– Studenterna är positiva till dialogen, som de har fått tillfälle att föra med sina blivande kollegor i andra ämnen. Att man möts under utbildningen ger en större förståelse för olika ämnen, bidrar till ett helhetsperspektiv, och skapar förutsättningar för gemensamma, pedagogiska samtal i den framtida yrkesrollen, säger Maria Westvall.

Fått förståelse för musikämnets betydelse
– Enligt studenterna har de förstärkta vetenskapliga inslagen också varit bra för reflektion och kritiskt tänkande. De säger att de på så sätt har utvecklat en större förståelse för musikämnets betydelse, fått ett bredare perspektiv på utbildning och lärt sig diskutera detta, säger Eva Georgii-Hemming.

– Som studenterna själva ser det, kommer det här att bidra till möjligheter att utveckla både ämnet och den egna lärarrollen under ett långt yrkesliv. I förlängningen kopplas detta också till frågor om skolans demokratiska uppdrag, avslutar Maria Westvall.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Georgii-Hemming 070-2542027
Maria Westvall 070-3893334