Elever som uppvisar uppförandeproblem i skolan löper också ökad risk att hamna i svårigheter både på kortare och längre sikt. Denna grupp elever är därför en viktig målgrupp för insatser. Systematiskt arbete för att förebygga en antisocial utveckling för dessa elever har under lång tid försummats i skolan. Lärarna har en nyckelroll både i detta arbete och när det gäller att påverka elevernas skolprestationer.

Martin Karlbergs avhandling bidrar med kunskap om hur man kan skapa ett klassrumsklimat som förebygger svårigheter på kortare och längre sikt. Utgångspunkten är att orsakerna till problemen kan förklaras som ett samspel mellan eleven och miljön.

— Detta betyder att elevernas uppförandeproblem kan påverkas genom att miljön förändras och viktigast i elevernas miljö i skolan är ju läraren, säger han.

Minskad hyperaktivitet
Programmet Skol-Komet är ett försök att påverka miljön systematiskt. Syftet är att lärare ska bli mer medvetna om hur deras beteende påverkar elevernas beteende.

Martin Karlberg har gjort tre olika studier, där den första visar att elever som fick ta del av Skol-Komet fick förbättrade kamratrelationer och att beteenden som tydde på hyperaktivitet minskade jämfört med kontrollgruppens. En minskning av reprimander påverkade elevernas uppförande positivt.

Den andra studien visade att parallella insatser i hem och skola inte minskade uppförandeproblem i skolan mer än vad enbart insatser i skolan gjorde.

— Slutsatsen är alltså att det räcker med insatser i skolan, insatser i hemmet bidrar inte till att minska uppförandeproblem i skolan, säger Martin Karlberg.

Kortare programmet lika bra
Han visar också att ett nedkortat program (Kort-Komet) var minst lika effektivt eller mer effektivt som det ordinarie Skol-Komet-programmet.

Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 21 januari 2011. Läs mer om och ladda ner avhandlingen.

För mer information, kontakta Martin Karlberg, mobiltelefon: 070-81 82 992, e-post: martin.karlberg@did.uu.se

Arbetslösa 24-åringar som deltog i jobbgarantin för ungdomar under 2008 fick jobb snabbare än något äldre jämförbara personer som tog del av förmed­lingens övriga utbud. Men under 2009 fick de som deltog i jobbgarantin inte jobb snabbare.

– Skillnaderna skulle kunna bero på det försämrade konjunkturläget, säger forskaren Caroline Hall som är en av rapportförfattarna. Jobbgarantin ska framförallt förbättra ungdomarnas arbetssökande. Programmet blir troligen mindre effektivt när det finns färre jobb att söka. År 2009 deltog också betydligt fler ungdomar i programmet, vilket kan ha medfört att servicenivån minskade. 

Ingen långsiktig effekt 
Under 2009 verkar 24-åringar som är i jobbgarantins målgrupp dock få jobb i något snabbare takt redan innan de anvisas till jobbgarantin.  

– Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick fler jobb precis innan de skrevs in, menar Caroline Hall. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ung­doms­insatserna något av åren. Ett år efter arbetslöshetens början är ungdomar som var i målgruppen respektive deltog i övriga insatser på förmedlingen inskrivna i lika hög grad, avslutar hon. 

Jämför ungdomar som fyllt respektive inte fyllt 25 år
Jobbgarantin för ungdomar är en viktig del av Arbetsförmedlingens ungdoms­insatser och riktas mot arbetssökande 16–24 år som varit arbetslösa i tre månader.

Rapportförfattarna jämför 24-åringar som fick ta del av förmedlingens ungdoms­insatser med arbetslösa som är födda samma år men som redan hunnit fylla 25, och därmed erbjöds Arbetsförmedlingens övriga service. På så sätt jämförs grupper som har haft lika lång tid på sig att skaffa utbildning och arbetslivserfarenhet efter grundskolan. 
Kontaktinformation

Rapport 2011:1 [Ref 1] ”En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser” är skriven av Caroline Hall och Linus Liljeberg. Har du frågor är du välkommen att kontakta Caroline på telefon 018-471 60 51 eller via e-post caroline.hall@ifau.uu.se

Stockholm 12 januari 2011 – NASDAQ OMX Stockholm AB skänker den finansiella databasen (FINBAS) med unik aktiemarknadsinformation från 1979 till Handelshögskolan i Stockholm.  Databasen innehåller information rörande alla bolag som varit noterade på de nordiska börserna. Här finns exempelvis information om utdelningar, nyemissioner och aktiesplittar för samtliga noterade bolag mellan 1979 och 2010. Databasen innehåller även obrutna tidsserier för index, obligationer, räntor, valutor, fonder, derivat och råvaror.

Jens Henriksson, VD för NASDAQ OMX Stockholm AB, kommenterar, ”Vi är mycket glada och nöjda med att databasen kan användas i forskningssyfte. Eftersom databasen innehåller exklusiv data från de nordiska finansmarknaderna var det viktigt för oss att hitta någon som kan utnyttja och dra nytta innehållet, vilket jag är övertygad om att Handelshögskolan kan”.

Clas Bergström, ansvarig för institutionen för Finansiell Ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, kommenterar, ”Databasen kommer att användas i finansiellt forskningssyfte och blir viktig inte minst för vårt nya nationella centrum för finansforskning och för övrig forskning på Finance området”.

Beslutet att skänka databasen till Handelshögskolan i Stockholm togs i samband med en omorganisation inom NASDAQ OMX då det beslöts att delar av databasuppdateringen skulle upphöra. Databasen innehåller grundinformation för samtliga bolag som varit noterade på de nordiska börserna inklusive företagshändelser och fundamentaldata för dessa bolag.

NASDAQ OMX Mediekontakt:
Teresa Wincrantz +46 (8) 405 63 26, teresa.wincrantz@nasdaqomx.com
Handelshögskolan i Stockholm Mediekontakt:
Carina Aspenberg +46 (8) 736 90 14, carina.aspenberg@hhs.se

Om NASDAQ OMX
NASDAQ OMX Group, Inc. är världens största börsföretag. Det levererar handel, börsteknologi och tjänster till börsnoterade bolag över sex kontinenter, och har 3600 noterade bolag. NASDAQ OMX erbjuder olika kapitalanskaffningsmöjligheter för bolag över hela världen genom notering på the NASDAQ Stock Market i USA, NASDAQ OMX Nordic, NASDAQ OMX Baltic, NASDAQ OMX First North samt 144A PORTAL i USA. Företaget erbjuder handel över flera tillgångsslag inräknat aktier, derivat, räntor, råvaror, strukturerade produkter och börshandlade fonder. NASDAQ OMX teknologi stödjer driften av över 70 börser, clearingorganisationer och värdepapperscentraler i mer än 50 länder. NASDAQ OMX Nordic och NASDAQ OMX Baltic är inte legala enheter utan beskriver det gemensamma erbjudandet från NASDAQ OMX börser i Helsingfors, Köpenhamn, Stockholm, Island, Tallinn, Riga och Vilnius. För mer information om NASDAQ OMX, besök www.nasdaqomx.com [Ref 1]. Följ NASDAQ OMX på Facebook (http://www.facebook.com/nasdaqomx [Ref 2]) och Twitter (http://www.twitter.com/nasdaqomx [Ref 3]).

Om Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).   

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Tonåringar kan en del om hälsokonsekvenser av rökning, men det finns kunskapsluckor. Få har till exempel kunskap om styrkan i ett nikotinberoende och hur många rökare som dör till följd av sin rökning. Sex av tio vet inte att rökning kan ge magsår. Lika stor andel vet inte att passiv rökning kan orsaka allergi.

– Om det här visar faktiska kunskapsbrister bland ungdomar så är det bekymmersamt. Men det kan också vara så att ungdomar inte tar till sig all kunskap utan förminskar riskerna med rökning, säger Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut.

Undersökningen om tonåringar och tobak har genomförts vid fyra tillfällen; 1987, 1994, 2003 och senast 2009. Ända sedan den första undersökningen har nästan alla ungdomar kunskap om att en gravid kvinnas rökning kan vara skadlig för fostret. Det finns också god kunskap om att rökning innebär en större hälsorisk om man börjar röka i tidiga år.

Sedan den föregående undersökningen, 2003, vet nu också fler att huden påverkas av rökning. Både i 2003 och 2009 års undersökning finns en könsskillnad där flickor har större kunskap än pojkar om rökning och dess effekter.

– Det är viktigt att föräldrar och andra vuxna, framför allt inom skolan, inte tar för givet att ungdomar vet hur farligt det är att röka, utan ger relevant information om hälsokonsekvenserna av rökning, säger Cecilia Birgersson.

I undersökningen framkommer också att över hälften av ungdomarna vill ha mer undervisning om tobak i skolan. Inom kort färdigställs ett skolmaterial från Statens folkhälsoinstitut, ”Berusning på schemat?”, som ett stöd för undervisning i alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor.

Enkätundersökningen som genomfördes 2009 omfattar 7 700 13-, 15- och 17- åringar i Sverige. Studien genomfördes av Maria Nilsson vid Umeå universitet på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Den beskriver ungas tobaksbruk i Sverige, attityder till tobaksanvändning, ungas syn på hur föräldrar bör agera mot barnens tobaksbruk och ungas kunskaper om tobak.

För mer information:
Hela rapporten ”Tonåringar om tobak – vanor, kunskaper och attityder”, finns tillgänglig på www.fhi.se [Ref 1].

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Maria Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk epidemiologi, Umeå universitet, 070-349 71 74, e-post: maria.nilsson@epiph.umu.se
Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 68, e-post: cecilia.birgersson@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 52, e-post: johan.landin@fhi.se

–    Att bli den bästa experten på sin sjukdom eller skada och skaffa sig en verktygslåda med olika färdigheter och strategier, det är vad egenvård handlar om, säger Catharina Gustavsson, sjukgymnast inom Landstinget Dalarna och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet.

Sedan 2004 har hon följt personer med långvarig nacksmärta som deltagit i ett 7 veckor långt gruppbehandlingsprogram som går ut på att lära ut just egenvård till patienterna. Programmet har gett mycket goda resultat. Långtidsuppföljningen, 2 år efter behandling, visade att de goda effekterna kvarstod.

–    Personernas upplevelse av att kunna hantera smärta och tilltron till den egna förmågan att utföra aktiviteter trots smärta var fortfarande bättre. Just att känna den tilltron är väldigt viktigt för människors livskvalitet, säger Catharina Gustavsson.

Den egenvård hon talar om kan innehålla olika avslappningstekniker eller att använda kroppen på ett funktionellt sätt i aktiviteter och öka förmågan att lyssna inåt och ”vara” i sin kropp. Den bygger också på att skaffa sig den kunskap man behöver för att bli expert på den egna smärtan. Den absolut viktigaste delen i denna behandling handlar, enligt Catharina Gustavsson, om att verkligen träna in användandet av alla tekniker i de vardagliga situationer där man upplever att smärtan hindrar en.

– Det är stor skillnad mellan att lyssna på en avslappnings-CD på en behandlingsbrits hos sjukgymnasten en gång i veckan och att använda avslappningstekniken många gånger varje dag i situationer där man behöver dem. Det kan vara till exempel när man diskar hemma, sitter framför datorn på kontoret eller ska försöka somna på kvällen, säger Catharina Gustavsson.

Behandlingsprogrammet kommer fortsättningsvis att användas inom primärvårdens sjukgymnastik i Landstinget Dalarna.

Disputationen äger rum i föreläsningssalen vid Falu lasarettsbibliotek, Falun den 21 januari 2011. För mer information kontakta: Catharina Gustavsson, Telefon: 073 0818201 eller 023 18348, catharina.gustavsson@ltdalarna.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Under åren 1991-1993 gjordes en studie av tonårsdepression bland gymnasieungdomar i Uppsala. 2 300 tonåringar svarade på enkäter och 600 av dessa intervjuades om psykisk hälsa och social situation. 400 av dem har följts upp vid 31 års ålder i den studie som ligger till grund för avhandlingens resultat. Förutom intervjuer har uppgifter om sådant som utbildning och barnafödande hämtats från Statistiska Centralbyrån.

Studiens resultat visar att depression tycks gå hand i hand med sociala problem från tonåren och framåt. Både flickorna och pojkarna med depression rapporterade som tonåringar mer problem inom familjen, som misshandel och konflikter, jämfört med de utan depression. Särskilt flickorna tycktes dessutom ha relationsproblem i vuxen ålder, med ökad risk för skilsmässa, ensamt föräldraskap, partnervåld och abort.

Betyg från grundskolan tyder på att ungdomarna med depression i större utsträckning hade tidiga skolproblem. Problem de tog med sig in i vuxenlivet. Vid uppföljningen hade de med tonårsdepression inte uppnått högskoleexamen i samma utsträckning som jämnåriga som inte varit deprimerade.

Särskilt de tonåringar som varit deprimerade under en längre period led av fortsatt psykisk ohälsa i vuxen ålder, huvudsakligen i form av depressioner och ångest. En sjättedel rapporterade att de försökt begå självmord. Ungdomar som lidit av depression en kortare period, några månader, hade inte problem i samma utsträckning.

–    Därför är det mycket viktigt att ungdomarna har någonstans att vända sig och att deras depressioner identifieras och behandlas på rätt sätt. Men det är också viktigt att utvärdera effekten av insatser som riktar in sig på sociala omständigheter, skolproblem och relationsproblem för att kunna förbättra de här ungdomarnas förutsättningar som vuxna, säger Ulf Jonsson.
Läs avhandlingen på webben [Ref 1].

Disputationen äger rum den 15/1 kl. 9.15 i universitetshuset, Uppsala universitet. För mer information kontakta Ulf Jonsson, E-post: ulf.jonsson@neuro.uu.se, telefon: 018-611 25 67 eller 070-551 62 13.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.

– Grunder för existentiell hälsa är att man känner mening, hopp och samhörighet kombinerat med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron. Den kan vara till exempel andlig, religiös eller politisk, säger Cecilia Melder.

Enligt henne är det många i dagens samhälle som saknar en fungerande religiös eller profan grund, vilket leder till existentiell ohälsa. Denna ohälsa påverkar hur människor mår såväl psykiskt som fysiskt och resulterar i ohälsa även i bredare mening. Till exempel blir det allt vanligare med depressioner, uppgivenhet och olika smärttillstånd i Sverige.

Som grund för sina slutsatser har Cecilia Melder gjort enkätundersökningar och intervjuer som berör mening och meningsskapande handlingar. Flera av dem som deltog i undersökningen hade enligt henne haft en fungerande existentiell hälsa som barn. Många vände sig till en gud eller liknande om de till exempel skadade sig eller mådde dåligt. Då upplevde de att det hjälpte. Som vuxna har de fått en sämre existentiell hälsa. Det gör att fysisk och psykisk ohälsa upplevs svårare.

– Den existentiella hälsan är att jämföra med kondition. Den måste underhållas. Gör man inte det blir sökandet akut när något händer. Man måste bygga upp en ”grundkondition”. De som har en god existentiell kondition upplever sig må bättre och när de blir sjuka har de bättre förutsättningar att hantera det, säger Cecilia Melder.

För att råda bot på en ökad existentiell ohälsa i takt med att sekulariseringen brer ut sig föreslår Cecilia Melder att man utvecklar en icke-religiös insats som hjälper människor utveckla en existentiell grund att stå på.

–  Sjuka skulle kunna erbjudas kurser bestående av samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser för att utveckla verktyg att bemästra livet. Därefter kan effekterna på den existentiella hälsodimensionen, men även den fysiska och psykiska, studeras. Frågan är inte om det går utan vem som ska gör det, säger Cecilia Melder.

– Ohälsan kostar samhället hundratals miljarder, förutom det enskilda lidandet. För att råda bot på detta behövs en stark huvudman inom detta nya folkhälsoområdet.

Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 21 januari. För mer information kontakta Cecilia Melder telefon: 070 496 07 06 eller e-post: cecilia.melder@teol.uu.se.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Den senaste tidens naturkatastrofer har visat hur sårbart samhället är för oförutsedda och omvälvande händelser. Samtidigt har vi sett att det finns en stor vilja att hjälpa människor i krisområden. Men för att räddningsinsatserna ska fungera krävs en fungerande telekommunikation.

Mobila basstationer och satellittelefoner är av stor betydelse men har sina begränsningar vad gäller kostnad, monteringstid och tillgång i större skala. Mikael Asplund, doktorand i datalogi vid LiU, presenterar i sin avhandling bland annat ett komplement till de redan existerande kommunikationsmöjligheterna vid en kris.

Tanken är att använda den nya generationens mobiltelefoner för att sända meddelanden direkt från apparat till apparat. Fördelen med den typen av spontana nätverk är att de kan användas av alla utan någon speciell utrustning och att de kan formas i stort sett omedelbart för att lösa de problem som finns just där.

Men sådana nätverk erbjuder förutom stora möjligheter också utmaningar eftersom det lätt uppstår luckor, nätverkspartitioner, där ingen kan vidarebefordra meddelandet. Samtidigt ställer batteridriften stora krav på energieffektivitet. Mikael Asplund och hans medarbetare har designat ett program som när det körs på telefonerna kan överbrygga dessa svårigheter och leverera meddelanden även under mycket svåra förhållanden.

I avhandlingens första del behandlas också nätverkspartitioner i en mer kontrollerad miljö. Problemet kan exempelvis uppstå när en internetbank råkar ut för störningar i nätverkskopplingen till andra delar av banken. I avhandlingen presenteras en metod som möjliggör för banken att fortsätta ge service till sina kunder trots detta fel.

Avhandlingen Disconnected discoveries: Availability studies in partitioned networks läggs fram fredag 14 januari 2011 kl 13:15 I Visionen, B-huset ingång 27, Campus Valla, Linköping. Opponent är professor Pascal Felber, Université de Neuchatel, Frankrike. Den är publicerad på LiU Electronic Press http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-60553.

Kontakt:
Mikael Asplund 013-282668, 0707-481462, mikael.asplund@liu.se