Fordonsindustrin tar hjälp av forskning i tribologi vid Luleå tekniska universitet [Ref 1]för att nå högt ställda mål om lägre bränsleförbrukning i framtidens fordon. En av Europas största forskargrupper i ämnet tribologi (läran om smörjning, nötning och friktion) finns vid Luleå tekniska universitet.
– Vi jobbar t ex med att försöka reducera friktionen mellan kolvringar och cylinderfoder i lastbilsmotorer. Genom att göra ytor med bättre egenskaper kan smörjningen bli effektivare säger professor Roland Larsson som är forskningsledare vid Avdelningen för maskinelement [Ref 2]vid Luleå tekniska universitet.
Vid Avdelningen för maskinelement inom LTU, pågår ett flertal forskningsprojekt direkt relaterade till fordonsindustrin och en forskargrupp med ett 40-tal personer arbetar med detta. Potentialen till förbättringar är stor, för om man minskar friktionen i cylindrarna med 25% kan bränsleförbrukningen i fordon minskas med 5%. Redan idag samarbetar avdelningen med företag som Volvo, Scania, SAAB och Haldex Traction.
Hubert Herbst, Överingenjör vid Scania CV i Södertälje med motorutveckling som ansvarsområde, betonar att cylinderfoder och kolvringar är de viktigaste tribologiska systemen i en kolvmotor. Däri ligger utmaningen för att förbättra motorns prestanda och det kan LTU:s tribologiska forskning bidra bedömer han.
– Med professor Roland Larsson och hans team vid LTU, har Scania hittat en kompetent institution som kan förbättra kvaliteten på matematiska formler för smorda glidande system och som i sin tur kan garantera en effektiv, gradvis förbättring av motorerna, säger han.
Ett pågående forskningsprojekt handlar om att hitta ytor, smörjmedel och mekanik som minimerar friktionen i olika motordelar som t ex kuggar, lager och liknande. Andrew Spencer är en av forskarna i teamet som studerar friktion mellan cylinderväggar, kolvar och kolvringar i lastbilsmotorer på uppdrag av Scania.
– Jag studerar särskilt ytstrukturen på cylinderns innerväggar med hjälp av simulering och försöker komma på vad som är det optimala säger Andrew Spencer, doktorand och forskare vid Avdelningen för maskinelement vid LTU som nyligen lagt fram sin licentiatavhandling i ämnet.
Ytans råhet är hans studieobjekt och den består av det kryssmönster som är karakteristiskt för cylinderfoder. Han studerar linjernas djup och vinkel för att kunna reducera friktion, slitage och oljeförbrukning.
Ny kunskap om tribologiska fenomen är nödvändig forskning för att ta fram ny energieffektiv teknik. Utvecklingen av nya hybridfordon är ett typexempel på detta. Där krävs mer komplexa växellådor jämfört med konventionella, eftersom en hybridbil har två motorer, en eldriven och en förbränningsmotor.
Även nya och lättare material i fordon kräver tribologisk forskning vilket är ytterligare ett område som en av Europas största forskargrupper i tribologi vid Luleå tekniska universitet, arbetar med.
Studien, som idag publiceras i den välrenommerade tidskriften Angewandte Chemie, visar konceptet med en liten polypeptid bestående av 42 aminosyror, till vilken man kan koppla i stort sett vilken liten målsökande organisk molekyl som helst. I kroppen letar den sedan upp det ställe i kroppen som ska behandlas. Det unika är att polypeptiden kraftigt förbättrar egenskaperna hos den lilla molekylen på ett enkelt och väldigt generellt sätt.
– Det blir ruggigt bra bindare. De binder starkare och mer specifikt än andra alternativ, säger Lars Baltzer, professor i organisk kemi, som tror att möjligheterna att snabbt få fram nya läkemedel kommer att förbättras avsevärt med hjälp av det nya konceptet.
Hela konceptet går lite på tvärs mot vad man brukar göra inom läkemedelsutvecklingen. Traditionellt handlar det nämligen om att syntetisera läkemedel från A till Ö och vissa krav ska uppfyllas för framgång. Läkemedlen ska vara lågmolekylära (500 Dalton), ha hög fettlöslighet och högst tio bindningsställen för att kunna ta sig igenom cellmembranen. Men merparten visar sig ofta vara overksamma eller toxiska och det finns numera dessutom sätt att få större molekyler genom cellmembraner. På senare tid har terapeutiska antikroppar kommit som alternativ. Dessa är stora (150 000 Dalton) och binder på utsidan av celler som de sedan ”blockerar”.
Den nya peptiden är 5000 Dalton eller bara 1/30 så stor som en typisk antikropp, vilket är mindre än man trott vara möjligt. Men enligt Lars Baltzer har signalerna om att det borde fungera hela tiden funnits i naturen.
– Den humana tillväxtfaktorn hGH använder 35 aminosyror för att binda till sin receptor, men det visar sig att endast sex av dessa är kritiska. Resten kan man byta ut utan att funktionen ändras särskilt mycket. Det är egentligen inget speciellt med att sätta en generell peptid på en småmolekyl, men ingen har gjort det, säger han.
Peptiden har i denna studie med framgång kopplats till inflammationsmarkören CRP, som bl a påvisar risk för tidigare död hos hjärtpatienter. Flera andra studier är på gång och visar samma framgång.
Rönen är högintressanta före industrin, och flera större företag har visat intresse. Det avknoppningsföretag som tidigare sprungit ur Baltzers forskargrupp kommer nu att utveckla konceptet vidare för att kunna hjälpa läkemedelsindustrin att på ett betydligt tidigare stadium än idag avgöra om en läkemedelskandidat är värd att gå vidare med eller inte.
Läs artikeln på nätet [Ref 1].
För mer information, kontakta Lars Baltzer, mobil: 0706-482 595, lars.baltzer@biorg.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det är viktigt för samhällsekonomiska beslut. För att kunna prioritera effektiva åtgärder till skydd mot olyckor och sjukdom, säger Björn Sund, som har skrivit en doktorsavhandling i ekonomi vid Örebro universitet.
En grundregel är att man försöker genomföra projekt där fördelarna – antalet räddade liv – överskrider kostnaden. I projektet i Stockholms län, som Björn Sund har gjort en ekonomisk utvärdering av, har brandkåren utrustats med defibrillatorer för att kunna rädda personer som råkat ut för hjärtstopp. Tidigare fanns det bara defibrillatorer i ambulanser.
– När vi jämförde antalet räddade liv med kostnaden för utrustning, utbildning, vårdkostnader, uttryckningar, administration och larmcentralen kom vi fram till att varje investerad krona gav 36 gånger pengarna tillbaka. Projektet hade alltså stora positiva samhällsekonomiska effekter.
För att kunna utvärdera olika projekt måste forskarna ha ett värde på ett statistiskt liv att lägga in i kalkylen. I det här fallet för gruppen patienter med hjärtstopp.
– Det handlar om att ta reda på vilken kostnad allmänheten tycker är rimlig. Jag har genom en intervjustudie undersökt hur hög skattehöjning människor kan tänka sig att betala för att kunna rädda fler liv vid hjärtstopp.
Björn Sunds resultat visar att statistiskt värderas hjärtstoppspatienter och personer som förolyckas i trafiken lika högt.
– Det är oväntat eftersom hjärtstoppspatienter är betydligt äldre än de som råkar ut för trafikolyckor, säger Björn Sund. Det är viktig information eftersom det påverkar insatser som gäller den här gruppen.
– Förr räknade man på produktionsbortfall, konsumtion och arbete för att komma fram till värdet av ett statistiskt liv men man märkte att det inte stämde med verkligheten. Enligt det gamla sättet skulle hjärtstoppspatienterna, som ofta är äldre inte få samma statistiskt höga värde, som min forskning visar att de har när man tar hänsyn till andra värden som människor tycker är viktiga.
– Man kan undra hur vi kan låta människor dö när vi vet att mer resurser skulle rädda liv? Anledningen är att vi har knappa ekonomiska resurser och dessutom har vi andra prioriteringar i livet än en hög säkerhet, som till exempel mat, nöjen, resor och kläder. Individer är villiga att leva med ett visst mått av risk i sina liv för att ha råd med andra saker.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Björn Sund: 070-536 7076
– Studien bidrar med ny kunskap om orsakssambandet mellan koagulation och cancer och kan i förlängningen vara viktig för hur patienter med koagulationsstörning behandlas, säger docent Anna-Karin Olsson, som lett studien.
I den aktuella studien har forskarna använt sig av en musmodell där tumörutvecklingen liknar den hos människan. Tumören genomgår till exempel olika stadier innan den blir elakartad, varav ett utgörs av ökad blodkärlstillväxt. Modellmössen saknar det kroppsegna proteinet HRG (histidinrikt glykoprotein), vilket innebär att de har en tydligt förhöjd blodkärlstillväxt. Forskarna visar nu att dessa möss får tre gånger så stora tumörer som djur som har kvar sin HRG-gen.
– Tidigare studier har visat att behandling med HRG-protein minskar tumörtillväxt via effekter på dess blodkärl, men de data vi nu presenterar bevisar att HRG fungerar som en kroppsegen hämmare av tumörtillväxt.
Möss som saknar HRG har också en förhöjd aktivering av trombocyter – en typ av blodceller som är viktiga för att förhindra blödning vid skada. När vi behandlade mössen med en antikropp som blockerar aktivering av trombocyter, kunde också den förhöjda blodkärlstillväxten, och därmed den ökade tumörtillväxten, stoppas. Vid vilken tidpunkt behandlingen påbörjades var dock viktig. Effekten kunde endast ses om behandlingen påbörjades innan stadiet med ökad kärltillväxt inträtt. Om behandlingen sattes in senare, syntes ingen bromsande effekt på tumörtillväxten.
– Detta fynd visar att de överaktiva trombocyterna verkar genom att stimulera blodkärlstillväxt i tidiga stadier av tumörutvecklingen, säger Anna-Karin Olsson.
HRG verkar alltså som en kroppsegen hämmare av blodkärlsnybildning och tumörtillväxt genom att reglera trombocytaktiviteten. Teoretiskt skulle HRG kunna utvecklas till ett cancerläkemedel, men i praktiken försvåras detta genom att HRG redan finns i höga koncentrationer i blodet. För att ha en terapeutisk effekt skulle stora mängder högkvalitativt HRG protein krävas – till en mycket hög kostnad.
– Genom att istället skaffa så mycket kunskap som möjligt om verkningsmekanismer hos kroppsegna proteiner, som t ex HRG, ökar vi våra möjligheter att designa bättre cancerläkemedel. Vi går nu vidare genom att undersöka vilka mekanismer HRG använder sig av för att reglera trombocyternas aktivitet, säger Anna-Karin Olsson.
Lär artikeln på PLos Ones hemsida [Ref 1].
För mer information, kontakta Anna-Karin Olsson, mobil: 0730-573013 , eller anna-karin.olsson@imbim.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
När offentlig verksamhet ska utföras av privata aktörer, måste den i de flesta fall upphandlas. Detta är ett relativt nytt fenomen som det ännu inte finns så mycket forskning om.
Mats Bergman, professor i Nationalekonomi vid Södertörns högskola, bedriver i två olika projekt forskning om offentlig upphandling utifrån olika frågeställningar. I ett forskningsprojekt klartläggs vad och hur mycket som egentligen upphandlas och av vem. I ett annat projekt kontrolleras kvaliteten i den upphandlade verksamheten.
Vad är det som upphandlas?
Mats Bergman har i samarbete med professor Jan-Eric Nilsson, VTI, fått pengar från Konkurrensverket för projektet ”Kvantitativ analys av svenska upphandlingar”, som syftar till att kartlägga vad som upphandlas idag.
– Idag har man en dålig bild av vad som egentligen upphandlas, berättar Mats Bergman. Man vet inte vad som upphandlas, för hur mycket pengar och av vem.
Detta kommer forskningsprojektet att försöka råda bot på genom att göra en bred analys. Förra året fick man extra pengar för att kunna genomföra en empirisk datainhämtning som en del i projektet. Till detta arbete anställdes fem studenter.
Av de cirka 10 000 upphandlingar som gjordes av landets myndigheter under två år, gjorde man ett slumpmässigt urval. 650 upphandlingar granskades översiktligt och data inhämtades gällande hur mycket pengar upphandlingen omfattade, vilket verksamhetsområde den gällde, vem som upphandlade och hur upphandlingen genomfördes.
I projektet granskar man även mer i detalj cirka 2000 av de drygt 3000 entreprenadupphandlingar som Banverket och Vägverket gjort under 2000-talet.
Kvaliteten i det som upphandlats osäker idag
I ett annat projekt ”Konkurrens, kvalitet och favorisering i offentlig upphandling och produktion” har Mats Bergman fått pengar från Vetenskapsrådet för att tillsammans med Sofia Lundberg vid Umeå universitet och Giancarlo Spagnolo vid Handelshögskolan och universitetet i Rom, undersöka kvaliteten i den verksamhet som upphandlats.
Det kan vara svårt att mäta kvaliteten i så kallade mjuka tjänster, till exempel äldreomsorg vilket man koncentrerat sig på i projektet.
– Vi menar att man kan mäta äldreomsorgens kvalitet i form av dödlighet i olika åldersgrupper.
I projektet har man samlat in data från i princip alla Sveriges kommuner de senaste 18 åren. Sedan har man fört in när de olika kommunerna införde offentlig upphandling i sin verksamhet. Under våren kommer man att börja göra analyser, för att se om det finns ett samband mellan mortalitet och om kommunen bedrev äldreomsorg i egen regi eller om omsorgen var upphandlad. Mats Bergman berättar att de första resultaten väntas en bit in på 2011.
– Ännu så länge kan vi inte se några klara tendenser, men under våren kan vi förhoppningsvis se om det är några kvalitetsskillnader åt ena eller andra hållet.
Kontaktinformation
Eleonor Björkman, informatör vid Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Kolnanorör är ett modernt och extremt litet material som kan tillföra goda egenskaper till många industriella produkter, men som även kan vara hälsofarligt. I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet framgår det att extremt små fibrer såsom kolnanorör kan ta sig långt ner i lungorna, vilket i värsta fall kan innebära ökad risk för cancer.
– Min forskning stärker farhågorna om hälsoriskerna och är en anledning till att vi bör vara försiktiga vid hanteringen av dessa material, säger Sofie Högberg teknologie doktor inom Avdelningen för strömningslära vid Luleå tekniska universitet.
Resultatet av hennes arbete pekar på att de fibrer som har störst sannolikhet att ta sig långt ner i lungorna, eventuellt ända ner till lungblåsorna, är fibrer med en diameter på ca 10-100 nanometer (1 nanometer = en miljarddels m) och en längd på 1-10 mikrometer. Detta är en vanlig storlek för kolnanorör. I sin forskning har hon tagit fram ekvationer som beskriver en fibers rörelse. Dessa ekvationer har sedan lösts numeriskt för ett stort antal fibrer i en geometri och ett flödesfält som representerar luftvägarna, detta för att se hur stor del av de inandade fibrerna som kan tänkas fastna beroende på parametrar såsom partikelstorlek och form.
Området nanoteknik har varit på stark frammarsch de senaste åren och idag finns det fler än 1000 nanoprodukter på marknaden. Tekniken handlar om att modifiera material på nära intill atomnivå. Kolnanorör är ett populärt nanomaterial på grund av en kombination av goda egenskaper som är önskvärda i många industriella produkter. Genom att tillsätta en liten mängd kolnanorör kan man t ex få ett material som är starkt samtidigt som det fortfarande är lätt. Med en diameter i nanoskala och en mycket utsträckt form kan den extremt lilla partikeln emellertid utgöra en hälsorisk.
– Det finns bland annat farhågor om att kolnanorören kan ge upphov till mesoteliom, en cancerform som tidigare bara varit associerad med asbest, säger Sofie Högberg.
Kunskap om hur sfäriska och fiberformade partiklar rör sig kan även användas inom andra områden, t ex komposittillverkning, papperstillverkning och medicinering av aerosoler. Det betyder att Sofie Högbergs forskning kan nyttjas inom ett brett område.
Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor i västvärlden. Ärftliga mutationer i bröstcancergenerna BRCA1 ger en ökad risk för bröst- och äggstockscancer. Forskarna har hittat ett microRNA, som är små sekvenser i celler som styr generna, som bryter ner bröstcancergenen BRCA1.
Professor Thomas Helleday, som har lett forskningsgruppen, har stora förhoppningar om att upptäckten ska ge nya skräddarsydda cancerbehandlingar.
– Nu gör vi en storsatsning för att med nya metoder ta fram framtidens läkemedel mot cancer. Mycket av denna verksamhet görs idag på Stockholm SciLifeLab i samverkan med laboratorium för kemisk biologi på Karolinska. Trots att microRNA bara upptäcktes för några år sedan kan vi redan nu visa att de kan vara viktiga i cancerutveckling och potentiellt för att identifiera vilka patienter som kan svara på nya skräddarsydda behandlingar, säger professor Thomas Helleday.
Thomas Helleday leder en forskningsgrupp som tidigare tagit fram en ny revolutionerande metod att behandla bröst- och äggstockscancerpatienter med så kallade PARP-hämmare, ett läkemedel som effektivt kan döda den ärftliga formen av cancern, men utan att ge de biverkningar som cytostatika innebär. Behandlingsmetoden används i kliniska studier i hela världen, men har tyvärr bara gett hopp åt de fåtal patienter som har en ärftlig cancer.
– Vår nya upptäckt kan göra att fler patienter får bättre behandling. Rent tekniskt är det så att man har tidigare känt till att också andra cancrar har tappat BRCA1 proteinet, men man har inte kunnat förklara hur eller hur man lätt ska kunna identifiera dessa patienter. Vi har nu funnit ett sätt som kan bidra till det, säger Thomas Helleday.
Thomas Helleday fick nyligen ett stort anslag på cirka 23 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet (ERC) för att utveckla ett nytt sätt att framställa läkemedel. Helleday utvecklar nya sätt att låta olika forskningsfält samverka.
– Vi som arbetar är bland annat läkemedelskemister, molekylärbiologer, läkare, matematiker och storskalig screening. Samverkan kommer göra att vi mer effektivt kan ta fram aktiva substanser, säger Thomas Helleday.
De nya resultaten publiceras i veckans nummer av den ansedda tidskriften Molecular Cell.
Ytterligare information
Thomas Helleday, professor molekylärgenetik, Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, och Gray Institute for Radiation Oncology & Biology, University of Oxford, tfn 08-16 2914, mobil 0735122971, e-post helleday@gmt.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Många sjukdomsalstrande bakterier som Yersinia, Salmonella, Shigella och Chlamydia utnyttjar ett dedikerat proteintransportsystem för att överföra sjuksomsalstrande proteiner till värdceller. Dessa så kallade typ 3-sekretionssystem (T3SS) består av en ihålig nålliknande struktur som sitter i bakteriens ytterhölje. Virulensproteiner som exporteras genom denna struktur transporteras in i värdceller via en okänd mekanism.
Mekanismen för transporten har tidigare föreslagits ske genom injektion via den nålliknande strukturen direkt från bakteriens inre in till målcellens cytoplasma. Forskarna vid Umeå universitet har nu visat att virulensproteiner finns på utsidan av bakterien innan den har bundit till värdcellen och att dessa proteiner kan transporteras in i värdcellen via ett bakterieassocierat proteinkomplex. De banbrytande resultaten innebär ett stort genombrott för förståelsen av T3SS-beroende bakterier och öppnar även nya möjligheter för att utveckla antibiotika som är mer specifika för den här typen av bakterier.
I modern medicinsk forskning söker man nya metoder för att leverera proteiner in i cancerceller. Resultaten kan komma att bidra till utvecklandet av sådana system genom att utnyttja T3SS-proteinkomplexet.
För mer information, kontakta gärna:
Karen Akopyan, postdoc vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på:
telefon 090-785 67 40
e-post karen.akopyan@molbiol.umu.se
Tomas Edgren, postdoc vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på:
telefon 090-785 31 39
e-post tomas.edgren@molbiol.umu.se
Maria Fällman, professor vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på:
telefon 090-785 67 25
mobiltelefon 070-631 51 81
e-post maria.fallman@molbiol.umu.se
Referens:
Translocation of surface-localized effectors in type III secretion. Karen Akopyana, Tomas Edgren, Helen Wang-Edgren, Roland Rosqvist, Anna Fahlgren, Hans Wolf-Watz och Maria Fällman. PNAS Early Edition 10-14 January 2011. Tillgänglig på
http://www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1013888108
[Ref 1]
Bild [Ref 2]
Bildtext: Typ 3-sekretionssystem i närbild (ljusare). Bilden är tagen i ett svepelektronmikroskop (SEM).
Forskarna Johan Berlin och Eric Carlström på Högskolan Väst i Trollhättan har tidigare bland annat studerat traumateam. Teamen arbetar på akutmottagningar med patienter som kommer in med allvarliga skador. Det finns en atmosfär av stolthet, prestige och heroism i traumateamet och detta gör jobbet lätt för den som ska rekrytera personal till det. Kontrasten kunde inte vara större till atmosfären på de två psykiatriska slutenvårdsavdelningar som forskarna undersökt. Berlin och Carlström började med närgångna observationer.
– Vi observerade personalen i olika sammanhang i ungefär ett och ett halvår och sen gjorde vi intervjuer med alla personalkategorier, säger Eric Carlström.
Snart märkte forskarna att personalen tonade ner, ursäktade, undvek eller dolde föremål som var utmärkande för miljön. Till det man ville osynliggöra hörde medicinsk utrustning, avdelningarnas utformning, arbetskläder och namnbrickor. Det var också tydligt att detta hängde ihop med att man ville ta avstånd från gammal inhuman psykiatri.
– De smygskäms kan man säga, skäms utan att riktigt vara medvetna om det, säger Johan Berlin.
Ett speciellt känsligt föremål var bältessängen som man ibland var tvungen att använda när oroliga patienter var mycket utagerande.
– Man gör ju det faktiskt för att hjälpa människor, ändå är det knutet till lite av en skam, säger Eric Carlström.
Han berättar att samma fenomen inte finns hos polisen som forskarna också studerat. Polisen har ett våldsmonopol, men där kan det finnas en stolthet över att kunna använda det på ett klokt sätt, som en kirurgisk insats där man gör precis vad som behövs.
Ett annat uttryck för den speciella atmosfären inom slutenvårdspsykiatrin är att personalen ogärna bär arbetskläder eller namnbrickor. De har kläder och frisyrer som är så alldagliga som möjligt.
– Det finns ett tvångsutövande och så försöker man kompensera det genom att ge ett intryck av allmänt myspys och signalera att jag är inte i överläge gentemot dig som patient, säger Eric Carlström.
Bland sjukvårdsfolk är det ett riktigt lågstatusjobb att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Man har problem med mycket stor personalomsättning, svårt att rekrytera läkare och därigenom svårt att få kontinuitet i vården. Forskarna menar att det behövs satsningar på psykiatrin som ger den nya moderna metoder. Personalen måste få känna att de går in i framtiden och att de gör något som andra kan beundra.
Artikel: Dolda artefakters betydelse – En kritisk studie av kulturella uttryck inom psykiatrin, Johan Berlin, Eric Carlström, Nordiske Organisasjonsstudier, 12(2) 27-44.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eric Carlström, docent i offentlig förvaltning, 0702-73 81 26, eric.carlstrom@hv.se
Johan Berlin, docent i företagsekonomi, 0703-612295, johan.berlin@hv.se
Hittills har ansetts att bergskedjeveckning, processen som skapar berg tar upp koldioxid från atmosfären.
– Den här studien visar nu motsatsen, det vill säga att metamorfos långt ner i bergen släpper ut koldioxid i atmosfären snabbare än den tas upp genom vittring. De här forskningsresultaten leder till att vi får tänka om i en viktig del av kolets kretslopp, säger professor Alasdair Skelton vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet och författare till artikeln i tidskriften Geology.
När höga berg som Himalaya bryts ner tas koldioxid upp från atmosfären. Samtidigt släpps koldioxid ut vid den process som sker när bergarter omvandlas på grund av högt tryck och hög temperatur långt nere i jordskorpan.
Ytterligare information:
Professor Alasdair Skelton
Mob: 076-770 76 99
E-post: alasdair.skelton@geo.su.se
Artikel i tidskriften Geology, ”Flux rates for water and carbon during greenschist facies metamorphism“:
http://geology.gsapubs.org/content/39/1/43.full?sid=3b98c916-e368-4118-80b6-d618db7ebbbc
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Många populationer av vilda kattdjur (t.ex. tiger, snöleopard) minskar ständigt framför allt på grund av skogsavverkning, torrläggning av mark för jordbruk och illegal jakt. Forskning som syftat till att ta fram avelsprogram som omfattar spermafrysning, artificiell insemination, in vitro-fertilisering (populärt kallat provrörsbefruktning) och embryoöveföring för tamkatter och vilda kattdjur har pågått under årtionden. Genom att använda fryst sperma kan man inseminera katter när:
1. en hona och en hane är åtskiljda av ett stort geografiskt avstånd,
2. det är svårt att få till stånd en parning, exempelvis kan vilda kattdjur ibland attackera och i värsta fall döda varandra när de sätts ihop för parning i en djurpark,
3. sperma från en hane ska användas till flera inseminationer av samma eller olika honor,
4. man vill ha avkommor efter en död hane.
Vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att använda fryst sperma för in vitro-fertilisering när naturlig parning eller artificiell insemination inte är ett alternativ. Men flera faktorer involverade i spermafrysningsprocessen kan försämra spermakvaliteten. Exempel på sådana faktorer är köldchock, osmotisk stress och oxidativ stress. Den senare uppstår genom en obalans mellan oxidanter (s.k. fria radikaler och lipidperoxidering) och antioxidanter i en specifik miljö.
Paweena Thuwanut har i sitt doktorsarbete vid SLU utvecklat spädningsvätskor, som minskar skador på spermierna orsakade av oxidativ stress under frysningen. Hon använde spermier från bitestikeln från tamkatter som en modell för vilda kattdjur. Tamkatter kastreras rutinmässigt, varför det är lätt att få tag på spermier. Resultaten från dessa studier av spermier från tamkatten applicerades sedan på ett vilt kattdjur, platthuvudkatt (Prionailurus planiceps).
Paweena Thuwanuts hypotes var att spermierna skadas av fria radikaler, som produceras under frysprocessen, och att de negativa effekterna av de fria radikalerna kan minskas genom att man tillsätter antioxidanter till spädningsvätskorna.
Hon observerade lipidperoxidering i tamkattsspermier direkt efter upptining av fryst sperma, samt efter 30 minuter och efter 60 minuter. Detta tyder på att oxidativ stress kan vara en orsak till spermieskador. Icke-enzymatiska (t.ex. cystein och vitamin E-analogen Trolox) eller enzymatiska antioxidanter (t.ex. katalas, glutathione peroxidas och superoxid dismutas) tillsattes då spädningsvätskan. Spermierörligheten, livsdugligheten och DNA-integriteten blev bättre när Trolox eller glutationperoxidas ingick i spädningsvätskan än i kontrollprov utan tillsatser av antioxidanter.
När de bästa resultaten från studierna av tamkattsspermier applicerades på spermier från platthuvudkatt hade glutationperoxidas mer positiva effekter än vitamin E. Även andelen embryon som utvecklades efter in vitro-fertilisering var större med tillsats av glutathionperoxidas än med vitamin E. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant.
Slutsatsen är att av de antioxidanter som utvärderades i denna studie förbättrade glutationperoxidas spermiekvaliteten mest efter frysning och upptining, både för spermier från tamkatt och platthuvudkatt. Tillämpning av resultaten från denna studie kan vara till nytta såväl vid assisterad avel av tamkatter som för bevarande av hotade vilda kattdjur.
Veterinär Paweena Thuwanut, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för reproduktion, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln ”Role of oxidative stress and antioxidants in domestic and non-domestic cat spermatozoa”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Tid: fredagen den 16 december 2010, klockan 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Kinikcentrum, Ultuna
Opponent: Professor Gaia Cecilia Luvoni, University of Milan, Milano, Italien
Mer information
Eva Axnér, Eva.Axner@slu.se, 018-67 21 81 (handledare)
Paweena Thuwanut kommer från Thailand.
Avhandlingen [Ref 1], http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002212/ [Ref 2]
Institutionen för kliniska vetenskaper, reproduktion, SLU
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Resultatet från spermiestudierna på tamkatt har tillämpats på platthuvudkatt (Prionailurus planiceps), som är ett vilt kattdjur i Thailand. Bilden är tagen i Khoa Kheaw Open Zoo I Thailand. Foto: Daraka Tongthainan, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder//om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/press-bilder/PlatthuvudkattFHC.jpg [Ref 3]
Porträtt av Paweena Thuwanut. Foto: Julio Gonzalez, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder//om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2010/press-bilder/PaweenaThuwanut.jpg [Ref 4]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Ingenting står helt still. Utan att vi märker det rör sig partiklar okontrollerbart och på ett slumpmässigt sätt, till exempel i luften vi andas och i vattnet vi dricker. Detta kallas för Brownsk rörelse. Vanligtvis ses dessa rörelser som störande brus och oanvändbar energi. Faktum är att det är möjligt att använda bruset som energikälla för att skapa en riktad rörelse hos partiklarna, något som brukar kallas för Brownska motorer. Sådana motorer tros ligga bakom en stor del av den mikroskopiska transporten inom till exempel kroppens celler.
Henning Hagman har i sitt avhandlingsarbete fångat kalla atomer i ett ljusfält där han fått dem att interagera med ett flertal laserstrålar. På detta sätt har han tillsammans med sina kollegor lyckats styra den slumpmässiga rörelsen hos atomer i en specifik rörelseriktning och alltså skapat en Brownsk motor.
– Det unika med vår Brownska motor är att vi kan styra atomernas kollektiva rörelse i realtid och få dem att följa förutbestämda banor, berättar Henning Hagman.
Dessutom har forskarna räknat ut hur bra de kan omvandla bruset till användbar energi, vilket gör det möjligt att jämföra effektiviteten i deras motor med andra liknande system.
Att kunna kontrollera atomernas transport på denna höga nivå är intressant för framtida nanoteknik, till exempel för att driva nanorobotar. Sådana robotar förmodas i framtiden kunna vara användbara för att bland annat döda specifika sorters bakterier eller virus och förstöra giftiga kemikalier. Principerna som systemet bygger på är mycket generella. Förhoppningen är också att det ska kunna användas som modell för att förstå hur mikroskopiska transportfenomen i naturen fungerar.
Om disputationen
Fredagen den 21 januari försvarar Henning Hagman, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Atomic transport in optical lattices. Svensk titel: Atomtransport i optiska kristallgitter.
Disputationen äger rum kl 10.00 i N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Dr. Daniel Comparat, Laboratoire Aimé Cotton, CNRS, Orsay, France.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38648 [Ref 1]
Om Henning Hagman
Henning Hagman är född och uppvuxen i byn Nyåker utanför Ljusdal i Hälsingland. Efter studier på Ljusdals gymnasium flyttade han till Umeå 2001 för att läsa civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Han påbörjade sina forskarstudier vid institutionen för fysik 2006 där han ingått i en forskargrupp som letts av Anders Kastberg och Claude Dion.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Henning Hagman
Telefon: 070-2888274
E-post: henning.hagman@physics.umu.se
Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU har sedan tio år samarbetat med forskningsinstitut och universitet i Vietnam, Laos, Kambodja och Thailand. Forskarutbildning om uthållig, småskalig djuruppfödning är en viktig del av samarbetet, och strax före jul disputerade tre vietnameser vid SLU.
Förbättrad tarmflora i stället för antibiotika
Fläsk står för tre fjärdedelar av köttkonsumtionen i Vietnam, och grisuppfödning är därmed en mycket viktig del av jordbruket. För att förbättra produktionen och grisarnas förmåga att stå emot de sjukdomar som är vanliga i varmt och fuktigt klimat, tillåter vietnamesisk lagstiftning fortfarande tillsats av antibiotika i grisfoder. Användning av antibiotika i fodret kan dock leda till bakteriell resistens som gör det svårare att behandla såväl djur som människor med antibiotika. Ett alternativ är att använda probiotika, dvs. levande mikrobiella fodertillsatser som ger värddjuret en förstärkt tarmflora. Det handlar om att öka andelen ”goda” bakterier i magtarmkanalen, så att dessa kan konkurrera ut sjukdomsalstrande bakterier som E. coli och Salmonella.
Hoang Huong Giang har i ett doktorsarbete vid SLU undersökt hur grisars tillväxt och hälsa påverkas av tillsatser av olika lovande stammar av bakterier och jäst som isolerats fram i Vietnam. En kombination av olika mjölksyrabakterier visade sig ha god effekt på nyligen avvanda smågrisar. Grisarna växte snabbare, tillgodogjorde sig fodret bättre och tillsatsen var positiv för både hälsostatus och tarmmiljö.
De metoder som användes i doktorsarbetet för lagring av mikrober och jäst samt för inblandning av tillsatser i fodret behöver dock vidareutvecklas för att fungera på gårdsnivå och i stor skala. I dagsläget finns det ingen inhemsk kommersiell produktion av probiotika för grisar i Vietnam.
Fiskavfall i grisfoder
Fiskodling är en annan viktig och växande näring, bland annat i Mekongdeltat. Nguyen Thi Thuy visar i sitt doktorsarbete att fiskrens och annat slaktavfall från lokala fiskodlingar med framgång kan användas som proteinfoder till grisar. Dessa biprodukter är billiga och kan ersätta dyrt fiskmjöl.
Om slaktavfallet ensileras med rörsockermelass eller riskli blir fodret både lagringsdugligt och smakligt för grisarna. Fodret ger inte heller någon bismak på fläskköttet.
Billigt lokalt foder till fiskodlingar
Nguyen Duy Quynh Tram har utvärderat fodervärdet i lokala foderråvaror vid småskalig fiskodling i mellersta Vietnam. Hennes utfodringsförsök med hybridålmal och Nil-tilapia visar att de lokala foderråvarorna kan utnyttjas bättre än idag. Genom att minska andelen energirikt foder (t.ex. riskli) och öka mängden proteinrika råvaror (t.ex. mjöl av räkhuvuden, jordnötter och kassavablad) fås ett foder med en bättre näringssammansättning.
En annan studie visade att omkring hälften av det fiskmjöl som används vid uppfödning av hybridålmalyngel kan ersättas av malda räkhuvuden eller kassavablad, som är betydligt billigare råvaror.
Billiga fiskfoder baserade på lokala råvaror och restprodukter kan behöva kompletteras med tillsatser av aminosyran lysin, vilket är ett enkelt och billigt sätt att få fram ett fullvärdigt foder.
—————————————————————————–
Hoang Huong Giang försvarade sin avhandling Impact of bacteria and yeast with probiotic properties on performance, digestibility, health status and gut environment of growing pigs in Vietnam den 23 november 2010.
Länk till avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002367/ [Ref 1]
Nguyen Thi Thuy försvarade sin avhandling Evaluation of catfish (Pangasius hypophthalmus) by-products as protein sources for pigs in the Mekong Delta of Vietnam den 22 november 2010.
Länk till avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002370/ [Ref 2]
Nguyen Duy Quyn Tram försvarade sin avhandling Evaluation of local feed resources for hybrid catfish (Clarias macrocephalus x C. gariepinus) in smallholder fish farming systems in central Vietnam den 24 november 2010.
Länk till avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002366/ [Ref 3]
Mer information:
Jan Erik Lindberg, 018-67 21 02, 070-677 21 02, jan.erik.lindberg@slu.se
Mekarn-projektet (Mekong Basin Animal Research Network)
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjurens-utfodring-och-vard/internationellt-samarbete/mekarn/ [Ref 4]
http://www.mekarn.org/ [Ref 5]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 6]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
De senaste tjugo åren har inneburit ett brott i utvecklingen i Sveriges skolor. Barn med specialpedagogiska behov, barn med invandrarbakgrund och barn till socioekonomiskt utsatta grupper tillhör förlorarna. Dessa grupper ges inte tillräckligt med stöd inom ramen för den ordinarie skolundervisningen och de når inte skolans kunskapsmål i lika hög grad som övriga eleverna.
I en artikel i tidskriften International Journal of Special Education pekar Girma Berhanu, vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, på hur skillnaderna har ökat mellan kommuner, mellan skolor och mellan elever.
En ökad betoning inom skolan av faktorer som delegering, marknadsanpassning, konkurrens, standardisering, individuella val och profilering motverkar värden som mångfald, rättvisa och delaktighet.
– Paradoxen är att de trender som pekar mot ökade skillnader pågår medan den politiska retoriken förespråkar en skola för alla och samtidigt som den inkluderande undervisningen har blivit ett politiskt slagord, säger Girma Berhanu.
Ett flertal vetenskapliga studier ger exempelvis starka argument för att elever med nämnda behov tjänar stort på att i så stor utsträckning som möjligt undervisas tillsammans med jämnåriga utan särskilda behov.
– Utvecklingen i Sverige visar nu att det finns mycket mer att önska. Det är speciellt oroande att fler och fler elever i behov av särskilt stöd, socialt missgynnade och elever med invandrarbakgrund i ökande grad marginaliseras och har svårt att delta i den ordinarie skolundervisningen, säger Girma Berhanu.
Det positiva är att det är möjligt att förändra situationen.
– Det krävs behörig personal i skolan, mindre klasstorlekar och en förstärkt statlig styrning av skolan, säger Girma Berhanu.
– Dessutom behövs bättre utvärderingsmetoder, något som borde vara invävt i systemet när ett nytt program, en ny policy eller en ny lag som gäller skolan träder i kraft, säger han.
Kontaktinformation
För mer information:
Docent Girma Berhanu, telefon: 031–786 23 25, 0704–731 818, e-post: girma.berhanu@ped.gu.se
– Det är känt sen länge att kognitiv träning är ett effektivt sätt att förbättra den idrottsliga prestationen, men vi är faktiskt först i världen med ett psykologiskt träningsprogram på nätet! säger Mattias Lundberg, docent i psykologi, som tillsammans med professor Per Carlbring och studenter vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, i samarbete med institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, har utformat programmet.
Trots att elitidrottares psykologiska färdigheter ofta har betydelse för resultatet i en tävling, kan många ha ett alltför fullspäckat schema med många resdagar för att kunna följa ett vanligt träningsprogram med regelbundna träffar på en viss plats.
– Med psykologisk träning på nätet kan de delta nästan var som helst där det finns uppkoppling, menar Mattias Lundberg.
Olika tekniker för att höja prestationen
Träningsprogrammet i det så kallade Peak-projektet bygger på ett antal moduler vars innehåll bland andra omfattar områden som fokusering, koncentration och visualisering. En kombination av kognitiva tekniker och beteendetekniker kommer att användas för att försöka uppnå förhöjd prestation.
Till att börja med kommer deltagarna att få beskriva hur man hanterar stressiga och koncentrationskrävande situationer. Därefter får man genomföra träningsprogrammet under sex veckor.
– Tidigare forskning om internetbaserad beteendeträning har visat på lovande resultat. Förhoppningsvis kan studien också leda till bättre kunskap om vilka faktorer som påverkar idrottslig prestation, säger Mattias Lundberg.
Det är helt kostnadsfritt att medverka i studien, och för att delta måste man vara en frisk och aktiv elitidrottare fyllda arton år, och ansluten till något av Riksidrottsförbundets specialförbund.
Under ledning av professor Per Carlbring startar inom kort ytterligare två forskningsprojekt om psykologisk självhjälpsbehandling via internet. En studie handlar om nedstämdhet, och den andra om social ångest.
Mer information om Peak-projektet [Ref 1]
Mer information om Depressionshjälpen [Ref 2]
Mer information om behandling av social ångest (Sofie-9) [Ref 3]
Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Mattias Lundberg
docent, leg. psykolog & leg. psykoterapeut,
institutionen för psykologi, Umeå universitet
Tel: 090-786 6645, 070-315 4078
E-post: mattias.lundberg@psy.umu.se
– Studien visar att det finns flera problem med planerna på både inomhusskidbacke och längdskidtunnel. Ullnasjön är en känslig miljö som självklart kommer påverkas om det byggs en skidtunnel där och en viktig förbindelselänk mellan två av Stockholms gröna kilar Angarnkilen och Bogesundskilen, säger kursansvarige Bo Eknert, universitetsadjunkt vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi som även varit handledare för studien.
– Skidbacken i sin tur planeras ligga på Ullnabacken som är en gammal avfallsdeponi. Det kan finnas risk för att föreningar kommer ut i miljön och smutsar ned bland annat Ullnasjön, säger Bo Eknert.
Ytterligare en konsekvens är den stora energiförbrukning som krävs för att hålla skidtunnlarna igång även på sommaren. Studien tar upp förslag på en alternativ lokalisering av skidtunneln.
Studien som presenterades idag har genomförts av 14 studenter under kursen Miljökonsekvensbeskrivningar.
Du kan läsa studien på hemsidan för Stockolms naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet: www.ink.su.se
Om du har frågor kontakta gärna: Tobias Söderholm, student vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet: 0709-45 53 08
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
