Fler än 60 procent av dödsfallen i regionen orsakas idag av den här typen av sjukdom (eng. chronic non-communicable disease – NCD) och denna andel väntas öka. Det handlar framför allt om hjärt-kärlsjukdomar men också cancer, astma, diabetes och allergier. Nästan alla påverkas starkt av riskfaktorer som ökar eller redan är vanliga i Sydostasien: Rökning, högt blodtryck, fetma, hälsofarlig kost och brist på motion.

”Det saknas i allmänhet pålitliga och heltäckande epidemiologiska data i området och därför är det viktigt att skärpa övervakningen av sjukdomsmönstret och de riskfaktorer som kan påverkas”, skriver Nawi Ng som är gästforskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. ”Vidare måste hälso- och sjukvårdssystemen omformas för att kunna ge kronisk vård och medverka i det förebyggande arbetet.”

Han framhåller att nationellt och regionalt ledarskap är viktigt för att motverka NCD i området och föreslår bland annat att Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) tar upp frågan i FN:s generalförsamling i höst.

Ngs artikel om NCD ingår i ett block med sex artiklar om hälsoläget i Sydostasien som publicerades i The Lancet den 25 januari i år. Han samarbetade med professor Antonio Dans, University of the Phillipines, Manila; Cherian Varghese vid WHO:s Regional Office, Manila; E Shyong Tai, National University of Singapore; Rebecca Firestone vid China Medical Board och Harvard Global Equity Initiative, Cambridge; samt professor Ruth Bonita (University of Auckland, New Zealand) om att ta fram uppgifter om dessa sjukdomars förekomst och riskfaktorer i området.

Länk till Ngs artikel Länk till övriga Sydostasienartiklar i The Lancet
För mer information, kontakta gärna
dr Nawi Ng (engelskspråkig)
enheten för epidemilogi och global hälsa,
mobil +46-768088203
e-post nawi.ng@epiph.umu.se

I avhandlingen har Yasmina Molero Samuelson följt upp två stora grupper av ungdomar under flera decennier, som behandlats för sitt missbruk på en klinik i Stockholm: en grupp som behandlades i slutet på 1960-talet och en grupp som behandlades i början på 1980-talet. Grupperna följdes fram till 2000-talet och jämfördes med matchade kontrollgrupper.

Resultaten visade att de personer som behandlats för alkohol- och drogproblem som unga i betydligt större utsträckning upplevde psykosociala problem långt efter behandlingens slut, ända upp i 50-årsåldern. De löpte även en större risk för att uppleva flera problem samtidigt i vuxen ålder jämfört med individerna i kontrollgruppen.

Avhandlingen visar också att det finns fler likheter än skillnader mellan kvinnor och män som erhållit behandling för missbruk som unga. Till exempel löpte kvinnor med tidiga missbruks- och kriminalitetsproblem lika stor risk att utveckla psykosociala problem i vuxen ålder som männen. Vidare begick en ansenlig del av kvinnorna som behandlats på kliniken brott både i tonåren och i vuxen ålder. I likhet med männen omfattade kriminaliteten ett spektrum av icke-våldsbrott, våldsbrott samt alkohol- och narkotikabrott.

– Det vi kan se är att tidigt antisocialt beteende, i form av missbruk och kriminalitet, avsevärt ökar risken för olika typer av psykosociala problem ända upp i medelåldern. Det visar vikten av tidig och effektiv hjälp för att stoppa en negativ utveckling som riskerar att hålla i sig under merparten av livet, säger Yasmina Molero Samuelson.

Bredden av problem i vuxen ålder pekar på att det inte bara är missbruket som bör behandlas, utan man även bör fokusera på andra områden där de unga har det svårt.

– Resultaten belyser tydligt att det är viktigt att inte glömma flickorna i dessa sammanhang då de i högsta grad är brottsaktiva och även löper lika stor risk för att utveckla problem under resten av sina liv, avslutar Yasmina Molero Samuelson.

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information gå in på ki.se.

Doktorsavhandling: Antisocial behaviour over the life course among females and males treated for substance misuse, Yasmina Molero Samuelson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för psykiatriforskning. Handledare har varit Anders Tengström och arbetet har finansierats av Stockholms läns landsting. Disputation sker 18 februari 2011.

BILDEN: Yasmina Molero Samuelson, foto av Markus Mercetic

Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:

Yasmina Molero Samuelson, doktorand
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Centrum för psykiatriforskning
Tel: 073-641 13 13
E-post: yasmina.molero-samuelson@sll.se

Merja Metell Suomalainen, informatör
Centrum för psykiatriforskning
Tel: 08-672 45 50 eller 0707-37 40 97
E-post: merja.metell-suomalainen@sll.se

Att spela spel är något som förekommer i alla kända kulturer och idag är digitala spel en betydande fritidsaktivitet för hundratals miljoner människor över hela världen. Samtidigt har speldesign utvecklats till att bli ett eget yrkesområde. Det finns många olika riktlinjer och böcker som handlar om speldesign men det är ovanligt att de är kopplade till relevanta forskningsområden som psykologi och forskning inom design. Att förstå speldesign både som en aktivitet och ett slutresultat av en aktivitet, på ett djupare plan, kan minska problem vid speldesign.

Jussi Holopainen´s avhandling handlar främst om att öka förståelsen för speldesign och hur man baserat på den förståelsen kan ta fram ramverk och metoder som hjälp vid speldesign. Genom att utöka kunskapen om speldesign förbättras inte bara kvaliteten av slutprodukten, det ökar också potentialen till nya sätt att utveckla spel på. 

Tid: 9 februari, klockan 13:15
Plats: sal J1650, BTH, campus Gräsvik, Karlskrona
Doktorsdisputationen är öppen för allmänheten.  
Avhandlingen kan laddas ner via följande länk:
http://dl.dropbox.com/u/12676524/ThesisHolopainen.pdf
 
För ytterligare information kontakta doktorand Jussi Holopainen på telefon +358 50 483 54 83. Se även www.bth.se [Ref 2]

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH har full examinationsrätt inom vetenskapsområdet teknik.

Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.

Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.

Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se [Ref 3]

Tyskland och Sverige har alltid haft intensiva kontakter på det akademiska området och den första halvan av 1900-talet var inget undantag. Under denna period tillkom dock någonting nytt i de tysk-svenska kontakterna då inte mindre än tio lektorat i svenska språket inrättades vid olika tyska universitet. Lektorerna hade en dubbel funktion och fungerade både som språklärare inom det tyska universitetsväsendet och som mer allmänna representanter för Sverige i Tyskland. Bakom lektoratens etablering och upprätthållande fanns därför en rad politiska och akademiska intressen.

I sin avhandling ”Mellan akademi och kulturpolitik” analyserar Andreas Åkerlund etableringen av ett svenskt lektoratsväsende i Tyskland under 1900-talets första hälft. Här beskrivs hur den tyska staten samarbetade med den svenska Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet när det gällde etablerandet av lektorat i svenska språket under Weimarrepubliken.

– Resultatet är att lektoraten i mycket var ett svensk-tyskt samarbete, där den tyska statens politik för att främja studier av utlandet sammanföll med Riksföreningens arbete för att främja svenskan utanför Sveriges gränser, säger Andreas Åkerlund.

Men om Weimarrepubliken var en period präglad av samarbete var den nazistiska diktaturen en tid präglad av svensk-tyska konflikter. I boken beskrivs hur politiskt oönskade lektorer avskedades och hur den nazistiska vetenskapspolitiken påverkade lektoraten. En stor del ägnas även åt en analys av den svenska statens politik för att kontrollera de svenska lektorerna i Tyskland och hur detta ledde till konflikter mellan det svenska och det tyska utrikesdepartementet. En konflikt som avgjordes till Sveriges fördel och som gav den svenska staten en långt gående kontroll över lektorerna i Tyskland under andra världskriget.

Avhandlingen belyser de svensk-tyska akademiska kontakterna och visar att undervisningen i svenska vid de tyska universiteten inte bara var av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Motiven för att stödja lektoraten var många. Det handlade om allt från att öka svenskans status i utlandet till att förbättra de tyska universitetens kontakter med utlandet för att bryta den politiska isoleringen efter första världskriget. Försök fanns från politiskt håll att inlemma lektoraten i en nazifierad ”nordisk” vetenskap men också att använda dem som en svensk ”neutralitetsvakt” i det krigförande Tyskland. Undersökningen visar hur lektoraten fungerade som förmedlare mellan Tyskland och Sverige och belyser därmed deras position mellan universitetsvärlden och utrikespolitiken.

Läs mer och ladda ner avhandlingen [Ref 1].

För mer information, kontakta Andreas Åkerlund, tel: 018-471 15 45 andreas.akerlund@hist.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Spel som World of Warcraft, Counter Strike och Farmville där spelarna själva skapar upplevelser i den digitala miljön har idag miljontals användare. Dessa användare spelar spelen under lång tid och går samtidigt igenom ett flertal utvecklings- och kunskapsfaser.

– Det informella lärandet har stor betydelse och genom att titta på hur spelare påverkar och påverkas under sitt spelande kan vi ur ett lärande perspektiv använda resultaten och få in det i undervisningsvärlden, berättar Jana Rambusch, doktorand vid institutionen för kommunikation och information på Högskolan i Skövde.

De strikta instruktioner som ofta ges i dagens lärospel anses av många forskare vara en av anledningarna till att dessa spel inte blir speciellt långlivade och populära bland barn och ungdomar. Genom att förstå vilka mekanismer som ligger till grund för lärandet i digitala miljöer kan bättre spel utvecklas och bli mer effektiva.

Tre hörnstenar
Som ett resultat av sin forskning har Jana identifierat tre hörnstenar som kan användas som ett teoretiskt ramverk för att beskriva spel och spelandet. Hur hanterar vi det som händer i spelet? Hur uppfattar vi och skapar mening av det som händer?

– De tre hörnstenarna är för det första det som händer just här och nu, alltså samspelet mellan spelare, spel och omgivningen, till exempel vilka verktyg som används vid spelandet. Det andra är kroppens betydelse då kroppens roll i en spelsituation inte bara är begränsad till att styra spelet med en spelkontroll. Slutligen den sociokulturella betydelsen, spelarens tidigare erfarenheter samt hennes interaktion med den sociala omgivningen, förklarar Jana Rambusch.

I sin studie har Jana tittat på, bland annat, hur spelares kunskaper och färdigheter utvecklas i samspelet med den sociokulturella omgivningen. Spelandet sker inte bara i spelets virtuella värld utan spelare samtalar samtidigt med varandra genom olika sociala medier, hämtar information från varandra och det sker en kunskapsutveckling. Spelarna är engagerade både i den fysiska världen och den virtuella världen. 

Ett ömsesidigt lärande
Två fallstudier gjordes på två olika spel för att analysera hur spelare interagerar med spelet och vilka konsekvenser det har för deras spelande.

– För att kunna använda datorspel som till exempel läromedel eller träningsverktyg behöver vi ha både grundläggande och fördjupad kunskap om vad som händer när vi spelar och hur vi lär oss, påpekar Jana.

Ett av spelen som Jana tittade närmare på i sin forskning var Counter Strike, ett så kallat ”First-Person-Shooter-spel”, där två lag tävlar mot varandra i lag om fem till sex personer. Spelet har funnits i närmare 11 år, vilket kan ses som en enorm tidsram när det handlar om dataspel, men är fortfarande populärt och spelare samt spel fortsätter hela tiden att utvecklas.

– Det finns ett ömsesidigt lärande i Counter Strike och i liknande spel mellan rutinerade spelare och nybörjare. Man kan nästan se det som ett mentorskap eller en form av lärlingskap där proffsen hela tiden lär upp nykomlingarna hur allt fungerar. Samtidigt lär sig de rutinerade spelarna av de yngre. Just detta ömsesidiga lärande kan ses som en nyckelfaktor för ett framgångsrikt spel och någonting som kan användas inom andra sorters spel och spelande, avslutar Jana.

För mer information, kontakta Jana Rambusch.
E-post: jana.rambusch@his.se
Telefon: 0500 – 448838

Resultatet visar att olika kunder kan integrera kompetensen från en och samma leverantör på olika sätt i sina egna processer. Detta beror på en mängd faktorer, bland annat vilken roll som kunden samt leverantören tycker leverantören ska spela i relationen, något som inte alltid diskuteras tydligt mellan parterna.

Leverantören i sin tur behöver ha väl genomförda processer för att kunna stödja kunden. Detta kan vara svårt om företagskulturen framhäver vissa processer och undertrycker andra. Dessutom krävs det mer än väl genomförda processer för att kunden ska skilja ut leverantören från konkurrenterna. Nyckeln i interaktionen mellan kund och leverantör är att kunna ha en pågående dialog om värde i användning, dvs. vilka olika värden som kunden vill skapa med sina egna processer.

Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och juridik. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.ihh.hj.se.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Sarah Wikner
0733-79 52 78
sarah.wikner@jibs.hj.se

Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt och bortkastat kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.

Lena Dahrén, som lade fram sin avhandling i december, har beskrivit och analyserat de i Sverige bevarade metallknypplingarna av guld och silver tillverkade 1550-1640. Hon har studerat metallknypplingarnas teknik och även satt in knypplingen i ett historiskt, socialt och ekonomiskt sammanhang. Avhandlingen ger en bild av knypplingarnas tillverkning, förmedling, bruk och återbruk.

Hon presenterar knypplade bårder och uddar av guld och silver från nämnda tidsperiod. De är bevarade på liturgiska textilier, men många har ursprungligen kantat dyrbara dräkter burna av samhällets allra översta skikt.

– Knypplingarna av guld och silver var, tillsammans med exklusiva tyger av siden och sammet samt smycken av pärlor och ädla stenar, statusbetecknande på den tiden, säger Lena Dahrén.

Med sin forskning vill hon öka förståelsen för textiliers och knypplingars betydelse för att framhäva och markera social status. Hon belyser även förutsättningarna för det praktiska utövandet, med bevarade föremål, porträtt och dokument som källor. Att knypplade bårder av guld och silver inte har studerats tidigare beror sannolikt på det svåra källäget, menar Lena Dahrén.

–    Det dyrbara materialet smältes ofta ner för att återvinna den dyrbara metallen. I Sverige finns dock ett förhållandevis stort material bevarat på liturgiska textilier, som möjliggjort fördjupade tekniska studier av de knypplade bårderna, säger hon.

–    Det har i sin tur gjort det möjligt att föra ett resonemang om hantverkstraditioner och mönsterutveckling.

Lena Dahréns avhandling är också intressant för att den sammanför ett praktiskt och teoretiskt synsätt för studier av dräkt och textilier. Hennes praktiska erfarenhet av textiltarbete har varit en förutsättning för att kunna läsa och tolka de bevarade knypplade bårderna och uddarna – och sätta in dem i ett socialt ekonomiskt sammanhang.

För mer information, kontakta Lena Dahrén, 018-471 23 34, 070-636 39 49, eller lena.dahren@konstvet.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se