Matematiska modeller används för att visa att intensiteten hos reflekterat ljus varierar med betraktningsvinkeln. Detta kan få konsekvenser för en rad tillämpningar med anknytning till pappersindustrin samt för internationella standarder och kalibreringsrutiner som används vid reflektansmätningar. Det visar en licentiatavhandling vid Mittuniversitetet.
Modeller för hur ljus sprids och absorberas används inom en lång rad tillämpningar. Exempel är atmosfärsfysik, tomografi och datoranimeringar. Men även inom pappers- textil- och livsmedelsindustrin finns användningsområden. Vid Mittuniversitetet fokuserar forskningen om ljusspridning på tillämpningar inom pappersindustrin. Magnus Neuman undersöker bland annat hur skillnader i instrumentgeometri kan leda till olika mätresultat.
Genom att använda vinkelupplösta modeller går det att komma runt detta och därmed få större nytta av befintliga instrument för reflektansmätning.
”Modeller för ljusspridning, eller strålningstransportteori, är ett generiskt verktyg med en uppsjö tillämpningar. Det gör det extra roligt att jobba med det här, säger Magnus Neuman.”
Magnus Neuman undersöker även punktspridning, ett fenomen som studeras inom så till synes vitt skilda områden som datoranimering och rastertryck. Nyligen belönades metoder för att beskriva hur ljus sprids i hud med en Oscarsstatyett för animeringarna av Gollum i den sista Sagan om ringen filmen. I avhandlingen konstateras att punktspridning kan förstås genom ett invecklat samband mellan ett materials ljusspridande och ljusabsorberande egenskaper.
Magnus Neuman lägger fram sin licentiatavhandling ”Angle Resolved Light Scattering in Turbid Media – Analysis and Applications” den 16 februari i Härnösand.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Magnus Neuman, tel. 0611-860 62 eller 070-289 1781. E-post: magnus.neuman@miun.se
Äktenskapets symboliska dimension ställdes på sin spets 2009 när äktenskapsbegreppet blev könsneutralt i bemärkelsen tillgängligt även för samkönade par. 2009 års äktenskapsreform handlade inte om att bereda samkönade par tillgång till samma rättigheter som makar har. Lagen om registrerat partnerskap fyllde redan denna funktion genom att erbjuda samkönade par tillgång till en formell institution för samlevnad, där samma regler gällde som för äkta makar.
– Reformen handlade därför primärt om något annat, nämligen om tillgång till den symboliska dimensionen av äktenskapet, förklarar Caroline Sörgjerd.
Från ett strikt juridiskt perspektiv är äktenskapet ett kontrakt som skapar en civilstatus. Men äktenskapet är inte något ”vanligt” kontrakt. Det finns även en symbolisk dimension till äktenskapet som inte kan förklaras enbart utifrån en juridisk synvinkel och som är nära kopplad till äktenskapets historiska, religiösa och kulturella funktion i Sverige.
Caroline Sörgjerd har utforskat vad som karakteriserar äktenskapet i Sverige. För att förstå vad äktenskapet är på 2000-talet har det varit nödvändigt att utforska äktenskapets historiska funktion i Sverige under de senaste 300 åren. Hon har också inkluderat jämförelser med Nederländerna och Spanien när det gäller rättsutvecklingen mot ett könsneutralt äktenskapsbegrepp, liksom en översikt av utvecklingen beträffande synen på samlevnadsformer på EU-nivå och som en del av de mänskliga rättigheterna.
– Det svenska samhället har genomgått avsevärda förändringar, särskilt under 1900-talet. Välfärdsstaten har etablerats och individens frihet och rättigheter har hamnat i fokus. I avhandlingen diskuteras hur dessa förändringar påverkat äktenskapets ”väsen” och vilken roll äktenskapet bör spela i Sverige i framtiden, säger Caroline Sörgjerd.
För mer information, kontakta Caroline Sörgjerd, tel: 018-471 22 69, 073-610 33 34 caroline.sorgjerd@jur.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat i den svenska skolan har, enligt Segolsson, medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är ekonomiskt effektiv.
Inställningen till kunskap bör, enligt Segolsson, omdirigeras från ytlighet och nyttotänkande mot ett synsätt där kunskap förbinds med förståelse och en förkroppsligad handlingserfarenhet grundad i omdöme och klokskap. En skola som vilar på bildningstanken öppnar för kreativitet, nyfikenhet och för att varje elev kan börja hos sig själv, i sin egen förståelse, för att sedan söka sig utåt för att möta andra perspektiv.
Arbeta för en bildande utbildning
Samtidigt hävdar Segolsson att det inte går att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.
Mikael Segolsson är född 1968 och uppvuxen i Karlstad. Han har en fil. lic. i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. 2006 påbörjade han sin forskarutbildning vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Handledare har varit professor Tomas Kroksmark, professor Jan Bengtsson och fil.dr Stephan Rapp.
Mikael Segolsson försvarar sin doktorsavhandling fredagen den 18 februari 2011 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Bernt Gustavsson, Örebro universitet.
Ladda ner Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt på HLK:s webbplats.
Kontaktinformation
Mikael Segolsson, tfn 070-27 24 907, mikael.segolsson@hlk.hj.se
Professor Tomas Kroksmark, tfn 070-832 18 44, tomas.kroksmark@hlk.hj.se
– Enligt en framtidsbild jag jobbat med så måste bilresandet per person minska med 30 procent fram till och med år 2050. Samhällets totala utsläpp minskar i den framtidsbilden med 80-90 procent, vilket är i linje med det av Sverige och EU antagna målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, säger Jonas Åkerman, forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.
Han menar att bättre fordonsteknik och nya bränslen är nödvändigt, men inte tillräcklig för att uppnå målet om en global uppvärmning om max 2 grader.
Resandet med bil och flyg samt mängden lastbilstransporter behöver samtidigt minskas. En sådan omställning av transportsystemet skulle också kunna ge en rad positiva följdeffekter, bland annat en attraktivare stadsmiljö, minskat oljeberoende och bättre hälsa.
Jonas Åkerman redovisar också en rad andra intressanta punkter i sin avhandling, bland annat följande forskningsresultat.
– Att ersätta bensin- och dieselbilar med elbilar är inte hela lösningen på vägtrafikens utsläpp. Precis som med etanolbilar för några år sedan är förväntningarna för högt uppskruvade. Både renodlade elbilar och laddhybrider dras med en hel del frågetecken. De medför en klimatvinst, men den är inte så stor som många tror. Elen är inte heller koldioxidfri då vi är beroende av kolkraft från till exempel Danmark och så kommer vara i ytterligare ett par decennier. Dessutom innebär biltillverkning betydande utsläpp av koldioxid. Ett stort hinder för en större marknadsandel är också de höga kostnaderna, ofta ett prispåslag på 100 000
– 200 000 kronor jämfört med en konventionell bil.
För att elbilar ska nå någon större marknadsandel krävs därför, förutom teknikutveckling, ett betydligt högre pris på bensin och diesel än idag, enligt Jonas Åkerman.
– Flygtrafiken kommer att gå om biltrafiken inom 10 år när det gäller utsläpp av växthusgaser. För att motverka denna snabba ökning bör flygets undantag från moms och koldioxidskatt avlägsnas, enligt Jonas Åkerman. Det bör vara samma skatt och moms på likartade produkter och tjänster.
– Det fungerar inte att satsa kraftigt på alla transportslag och samtidigt nå de klimatmål som Sverige och EU ställt sig bakom. Det krävs istället en konsekvent prioritering av cykeltransporter, kollektivtrafik och it. När det gäller det senare – IT – så är det viktigt öka användarnas vana av att använda IT-baserade system för videokonferenser, enligt Jonas Åkerman. Det också viktigt att företaget vågar släppa taget om arbetstagarna och ge dem större möjlighet till distansarbete.
– En mångfalld av fordon är viktigt för uppnå klimatvinster. Ett exempel att lösa det på är genom fordonspooler, där allt från elmopeder till stora kombibilar kan ingå, vilket gör att man kan anpassa färdmedel och utsläpp efter ärende och behov. Det finns också redan lyckade exempel, bland annat bilpoolen Mobility i Schweiz som har över 90 000 användare, enligt Jonas Åkerman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jonas Åkerman på 08 – 790 73 02 eller jonas.akerman@abe.kth.se.
Många försök har gjorts av myndigheterna för att på olika sätt få personer med bakgrund i andra länder att känna sig och bli mer inkluderade i det svenska samhället. Forskningsprojektet ”Immigrant Inclusion by eParticipation” som finansieras av EU, undersöker i vilken mån sociala medier skulle kunna skapa delaktighet och hur tekniken i så fall bör vara uppbyggd. De första resultaten visar att sociala medier kan bidra till att öka invandrares integration.
Kunskap, kompetens och vilja finns
Under projektets första år har Mauri Kaipainen, professor i medieteknik och Victor Villavicencio, projektforskare vid Södertörns högskola, genomfört fältstudier i samarbete med Botkyrka kommun. I forskningsprojektet samarbetar forskarna med Tallinns universitet i Estland och Helsingfors universitet i Finland, varifrån projektet leds och där liknande studier också görs.
I gruppform har invandrares användning och attityd till Internet och sociala medier kartlagts. Man har även undersökt vilken interaktion personerna vill ha med samhället. I projektet utgår man ifrån hur olika applikationer, exempelvis Facebook och Twitter, används av invandrargrupper idag.
Resultaten visar att personer med bakgrund i andra länder har kunskap, kompetens och vilja att vara aktiva i samhället via sociala medier.
Ändrad attityd hos båda parter
Myndigheters attityd till att använda sociala medier till att informera och föra dialog med medborgarna har också undersökts. I tidigare projekt då myndigheter arbetat för att engagera invandrare i samhället, har de själva tagit fram spelreglerna för kommunikationen utan att se till önskemål, förutsättningar och behov hos den andra parten. Forskarnas resultat visar att trots att kommuner som Botkyrka har utarbetat strategier för social media så har attityden hos myndigheterna till stor del fortfarande ett inifrån-och-ut-perspektiv.
– Generellt krävs en attitydförändring, säger Mauri Kaipainen. Kommunikationsvägar bör byggas som fungerar för alla parter.
Han menar att om myndigheterna bygger strukturer för kommunikationen via sociala medier som är anpassade efter målgrupperna, bör myndigheterna i sin tur också kunna ställa krav. Det bör kunna förväntas att man deltar i samhället, när möjlighet ges att vara aktiv även via sociala media. Resultatet blir delaktighet och integration.
Nästa steg i projektet är att tillsammans med grupper av invandrare och myndigheter tillsammans identifiera och föreslå olika tekniklösningar och medieapplikationer som kan vara till hjälp.
____________________________________________________Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Rökning är fortfarande den vanligaste förebyggbara orsaken till förtida dödsfall i Sydafrika. Rökvanorna bland utsatta ”färgade” kvinnor har hållit sig på en oförändrat hög nivå under de senaste tio åren. Gravida kvinnor är särskilt viktiga att nå eftersom deras rökning påverkar både deras egen och barnets hälsa negativt. Zaino Petersens avhandling redogör för den roll en intervention speciellt utvecklad för dessa kvinnor spelar för att stärka deras motivation och förmåga att minska sin cigarettrökning eller sluta helt.
Basdata från projektet visar att 46 % av denna grupp kvinnor rökte och att de befann sig i olika stadier av motivation för att sluta. Kvinnorna var positiva till barnmorskornas uppföljning av graviditeten, men hade inget förtroende för deras förmåga som rådgivare när det gällde rökning, alkohol eller andra droger. Inom den ofta underbemannade offentliga hälso- och sjukvården i Sydafrika är barnmorskorna ofta överarbetade och utan ordentlig utbildning i samtalsmetodik, enligt Zaino Petersen.
Den intervention som genomfördes byggde på utbildning av barnmorskor i motiverande samtal, kulturellt anpassat informationsmaterial, en sluta-röka-guide och specialutbildade lekmannarådgivare i form av kvinnor som är bosatta i samma område som målgruppen och därför välbekanta med den sociala omgivningen. Den kvalitativa utvärderingen visar att interventionen lyckats förändra kvinnornas känsla av maktlöshet till att känna ett större förtroende för sin egen förmåga att påverka sitt liv. Kvinnorna kunde identifiera sig med en förändring och ta ansvar för att lägga om sina rökvanor för sin egen och för sina barns bästa.
Barnmorskans inledande samtal blev en impuls till förändring, informationsmaterialet en tydlig påminnelse om rökningens effekter, sluta-röka guiden ett konkret redskap och lekmannarådgivaren en nödvändig och engagerad följeslagare på vägen. Avhandlingen stöder värdet av den personcentrerade metodik som också introducerats för rökavvänjning bland gravida kvinnor i Sverige.
För mer information, kontakta Zaino (Zainonisa) Petersen (engelskspråkig), doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet på
mobiltelefon 070-551 04 09
e-post zainpet@gmail.com
Fredag 18 februari försvarar Zainonisa Petersen, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln Smoking cessation during pregnancy – A person-centered approach among disadvantaged women in South Africa (svensk titel: Rökavvänjning under graviditeten: ett individ-centrerat tillvägagångssätt bland utsatta kvinnor i Sydafrika).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Bergasalen, Kvinna-Barnhuset, NUS. Fakultetsopponent är associate professor Mimi Nichter, University of Arizona, Tucson, USA.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39595 [Ref 1]
Forskarna bedömer att det nu finns minst 2000 uttrar i Sverige, ca fyra gånger fler än för trettio år sedan.
Till nyheten finns färdig nyhetsgrafik, fotografier och en 2:30 minuter lång video där forskaren Anna Roos visar en utter och berättar om miljögifter. Grafiken innehåller ett unikt kartmaterial om utterns utbredning, fakta om utter mm.
Läs hela nyheten och ladda ned bilder, grafik och film här: www.nrm.se/press
– Mina studier visar att hästhållningen står för en omfattande markanvändning av ekonomisk och social betydelse. För att ta tillvara de positiva effekterna av den expanderande hästsektorn och dämpa uppkomna konflikter kring markanvändning finns det behov av fysisk planering, säger Hanna Elgåker.
SLU-forskaren menar att planeringen bör ha två samverkande perspektiv, såväl ett ”uppifrån och ned” som ett ”nedifrån och upp” på kommunal, regional och nationell nivå för att fungera bäst. Det måste finnas en dialog mellan olika intressegrupper men denna dialog behöver förankras också i det övergripande planeringssystemet.
Sin forskning har Hanna Elgåker baserat på enkätundersökningar, intervjuer, observationer samt rapportering i media och fotodokumentation. Hon har haft kontakt med olika intressentgrupper, som till exempel hästägare, markägare, kommunala planerare och boende runt olika hästanläggningar.
Fler hästar än kor
Enligt nyligen presenterade siffror finns det nu över 360 000 hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Dessa hästar hålls framför allt i tätortsnära områden där konkurrensen om mark är stark.
Att antalet hästar ökar är inte unikt för Sverige, det sker i hela västvärlden, men det sker på olika sätt i olika länder beroende på lokala lagar, regler, traditioner samt hur jordbruket förändras.
I Sverige präglas hästsektorn av ett stort antal förhållandevis små enheter som sammantaget får en stor betydelse för markanvändningen på landsbygden. Samtidigt saknas statistik och information om struktur och utveckling av hästsektorn vilket har bidragit till att sektorn har blivit förbisedd.
– Syftet med avhandlingen har varit att bidra till kunskap om hur den expanderande hästsektorn är en viktig del av pågående markanvändning och förändringar av landskap i områden nära städer och tätorter.
På samma gång som Hanna Elgåker vill initiera ett nytt och viktigt forskningsområde om en till stor del ”osynlig” markanvändning vill hon också uppmana bland annat de som arbetar med utveckling av stadsnära landsbygd att ta med hästen i planeringen.
Hanna Elgåker försvarar sin avhandling: Tätortsnära hästhållning – Markanvändning i förändring med möjligheter och konflikter, fredag 18 februari 2011, vid SLU i Alnarp.
För mer information:
Hanna Elgåker 073 90 90 456 040-41 41 04, hanna.elgaker@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Ungefär fem procent av alla patienter med förhöjt blodtryck har en godartad endokrin tumör i binjuren (binjurebarken). Tumören producerar hormonet aldosteron i onormalt hög mängd, s k primär aldosteronism, vilket orsakar det förhöjda blodtrycket. Varför dessa tumörer bildas har hittills varit okänt.
Forskare vid endokrinkirurgiska enheten vid institutionen för kirurgiska vetenskaper har nu i samarbete med kollegor från Yale University School of Medicine, New Haven, USA, identifierat en orsaksmekanism.
Den genetiska koden för alla gener bestämdes i tumörer och normal vävnad med en ny teknik, ”exom-sekvensering”. Resultaten visade att mutationer i en specifik kaliumkanal (KCNJ5) – där molekyler förs in och ut ur cellerna – i ett stort antal fall orsakar tumörväxt och överproduktion av hormonet aldosteron. Detta leder i sin tur till en ökad mängd natrium och vatten i blodet, vilket höjer blodtrycket. Samma mutation visar sig också förklara ett fall av ovanlig genetisk sjukdom med svårbehandlat högt blodtryck.
– Detta fynd kan bidra till förbättrad diagnostik vid primär aldosteronism, och vid situationer av svår blodtrycksförhöjning. Den muterade kaliumkanalen utgör också en möjlig målmolekyl för behandling riktad mot dessa tumörer, säger Peyman Björklund, forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper på Uppsala universitet.
Läs artikeln på Science webbplats:
För mer information, kontakta: Peyman Björklund, tel: 018-611 49 10, 611 49 11, peyman.bjorklund@surgsci.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Restauranger och storhushåll står för en fjärdedel av den totala matkonsumtionen i Sverige, en andel som ökar. Cirka 5,5 miljoner måltider lagas idag där per dag. Storhushållens möjligheter att påverka den totala miljöbelastningen av matkonsumtion är därmed stor.
De nordiska regeringarna har tagit fram nationella program och rekommendationer som ska bidra till att öka andelen ekologiska livsmedel, främst inom den offentliga sektorn.
– Tanken är att ökad efterfrågan och volym vad gäller ekologiska livsmedel inom storhushållen både ger lägre priser och större tillgänglighet som spiller över på privat konsumtion, säger Anna Post som skrivit avhandlingen.
Hennes studie visar att en avgörande faktor för att skapa en hållbar och hälsosam måltidssektor är kommunikationen mellan olika aktörer i matsystemet.
– Professionella upphandlare och inköpare är viktiga i processen för en hållbar måltidssektor, men de har inte riktigt medlen och förutsättningarna som krävs för att hantera konfliktfyllda situationer mellan ekonomiska och miljömässiga direktiv, säger Anna Post som utöver inköpare och upphandlare granskat cheferna inom restauranger och storhushåll i sin studie.
En annan komplikation är att det inte råder enighet om begreppet ”hållbar mat” inom matsektorn.
– I min studie är spannet bland de professionella aktörerna i matsektorn stort. När hållbar mat för en av aktörerna betyder sopsortering och användande av lågenergilampor betyder det för en annan att i högsta möjliga grad använda ekologiska råvaror och att personalen upplever den egna arbetsmiljön som god och trygg, säger Anna Post.
Att studera de professionella aktörerna inom matsystemet, som den aktuella studien gör, har hittills sällan varit målet för svensk konsumtionsforskning.
Kontaktinformation
För mer information:
Anna Post, telefon: 031-786 4229, 0736-22 70 11, e-post: anna.post@ped.gu.se
Avhandlingens titel: Nordic stakeholders and sustainable catering
Avhandling för filosofie doktorsavhandling vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet
Avhandlingen försvaras fredagen den 18 februari, kl 10.00 i Margaretha Huitfeldts auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg.
– Kunskap om populationens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som ger upphov till sjukdomar, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
I studien har generna hos mer än 1 500 personer med svenskt ursprung från olika delar av landet analyserats och jämförts med generna från drygt 3 200 personer från bland annat Finland, Tyskland, Storbritannien och Ryssland. Forskarna har använt mer än 350 000 genetiska markörer, så kallade single nucleotide polymorphisms (SNP), som är spridda i det mänskliga genomet.
Studien visar att det finns genetiska skillnader mellan sydsvenskar och nordsvenskar, vilket forskarna tror är ett resultat av hur folkgrupper rört sig över landet. Det finns ingen tydlig genetisk gräns i Sverige utan övergången sker gradvis från norr till söder.
Hos befolkningen i södra Sverige finns endast små lokala genetiska skillnader, medan de särskilt i Norrbotten och Västerbotten är större. Det kan förklaras av att befolkningsmängden i norr varit mindre och att människor levt mera isolerade, vilket har lett till uttalade lokala genetiska skillnader.
– Trots nära kontakter inom Norden verkar svenskarna också vara genetiskt mera lika tyskar och britter än finländare, säger Juha Kere, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.
Publikation: ”Swedish population substructure revealed by genome-wide single nucleotide polymorphism data”, Elina Salmela, Tuuli Lappalainen, Jianjun Liu, Pertti Sistonen, Peter M. Andersen, Stefan Schreiber, Marja-Liisa Savontaus, Kamila Czene, Päivi Lahermo, Per Hall & Juha Kere, PLoS ONE 2011 6(2): e16747, doi:10.1371/journal.pone.0016747
Bilden:Juha Kere, foto av Ulf Sirborn
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Juha Kere, Karolinska Institutet, +46 (0)73 421 3550, juha.kere@ki.se
Päivi Lahermo, University of Helsinki, +358 50 415 1182, paivi.lahermo@helsinki.fi,
Per Hall, Karolinska Institutet, +46 (0)73 396 0590, per.hall@ki.se
Studien visar hur en grupp individer från olika intressegrupperingar vävs samman utifrån ett gemensamt intresse. Genom brett samarbete lyckas man få fram ekonomiska resurser på totalt 18 miljoner kronor. I sin avhandling visar Jessica Hansen hur det går till när en ideell förening i Hovmantorp, en medelstor ord i det småländska industribältet, lyckades få fram tillräckligt med resurser för att få till stånd en allaktivitetshall.
Under den lokala mobiliseringsprocessen lyckades ortens organisationer kombinera och fläta samman olika slags resurser på ett sådant sätt att de så småningom kunde lösgöra stora ekonomiska resurser utanför det civila samhället.
Jessica Hansen har varit anställd vid Växjö universitet/Linnéuniversitetet sedan 2001 och är sedan år 2009 anställd som universitetsadjunkt i sociologi. Hon har en filosofie kandidatexamen på samhällsvetarlinjen med internationell inriktning och en filosofie magisterutbildning i sociologi, båda från 1996.
Avhandlingen ”Så fixade vi Allhallen – Resursmobilisering och organisationsförtätning i ett lokalsamhälle” försvaras den 11 februari 2011 kl.13.00, i sal Wicksell Linnéuniversitetet, Växjö. Fakultetsopponent är professor Roine Johansson, Mittuniversitetet.
Avhandlingen kan beställas från Arkiv förlag: www.arkiv.nu
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jessica Hansen, telefon: 0470-70 82 15 eller e-post: jessica.hansen@lnu.se
Stefan Backius börjar och slutar sin avhandling i amatörteaterdramat på landsbygden. Genom att utgå från en liten industriort i Bergslagen vill han komplettera tidigare forskning som har fokuserat främst på storstäderna och undersökt 60-talets radikalisering i politiska termer.
– För att förstå vad som hände på 60-talet måste man förstå vad som hände inom kulturen. De folkliga kulturaktiviteterna som jag undersöker förändrade människors uppfattning om sig själva. På scenen gestaltade man klassens och den egna ortens historia med utgångspunkt i lokala konflikter, säger Stefan Backius, som är verksam inom Centrum för urbana och regionala studier vid Örebro universitet.
Avhandlingen börjar med strejkspelsprojektet i Norberg som blir det första i en nationell våg av arbetarspel. Historien om gruvarbetarnas kamp för bättre löner och livsvillkor kom i dramat samman med samtida frågor som solidaritet och kamp mot kapitalismen.
– Journalister anammade den effektfulla dramaturgin i sina beskrivningar och fler aktiviteter och kulturarrangemang kom till som en följd av den stora uppmärksamhet som strejkspelet fick. Kulturprojekten blev en motvikt till industrinedläggningar och kollektiv utflyttningsdepression och teatern ett vapen i den politiska kampen.
– Men det var inte utan konflikter. Man använde historien för att hantera samtiden. Det iscensatta strejkförloppet visade upp en tidigare maktkamp inom socialdemokratin – en konflikt mellan reformister och revolutionärer för att spegla konflikten som utspelade sig i samtiden.
Det var dessutom en förflyttning geografiskt. Både problemen och lösningen söktes från centrum, de större städerna, men de drabbade fanns på landsbygden och problemen blev framförallt synliga i Bergslagens bruksorter.
Den nya statliga kulturpolitiken var en del av denna strömning och man uppmuntrade kulturens spridning både geografiskt och socialt. Amatörteatern blev ett sätt att engagera stora mängder människor från grupper som tidigare stått utanför.
– Ambitionen att ta kulturen till folket var framträdande och ”folket” bor i periferin och inte i centrum där den politiska makten huserar tycks man ha menat. Samtidigt kändes det självklart att placera upprorets centrum i periferin eftersom de kritiserade den politiska och ekonomiska makten som hade sin bas i storstäderna.
– Den här utvecklingen, som jag analyserar under begreppet kulturaktivism, ledde till att man slog fast i de kulturpolitiska målen 1974 att kulturen skulle medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet. Kulturpolitiken skulle således sättas i samhällets tjänst. Kulturpolitiken har sedan varit mer eller mindre densamma så den debatten är lika aktuell i dag, avslutar Stefan Backius.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Stefan Backius 072-246 43 12, 070-314 8637
Cirka en halv miljon människor i Sverige lider av någon form av urinläckage, och det är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Men eftersom de flesta inte söker hjälp är problemet både underdiagnostiserat och underbehandlat, berättar Karin Franzén, som är överläkare i gynekologi och obstetrik på Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Hon har bland annat undersökt hur urininkontinens hos kvinnor påverkar hälsa och livskvalitet.
Känner sig utsatta
– Vi upptäckte att det tycks finnas ett samband mellan urininkontinens och ett flertal psykosomatiska besvär, som trötthet, matthet, sömnsvårigheter och smärta i musklerna, samt en uttalad känsla av utsatthet.
Enligt Karin Franzén visar detta hur angeläget det är att nå ut med information till dem som lider av inkontinens eller riskerar att drabbas av det i framtiden. Hon har därför utvärderat effekten av en informationskampanj riktad till ett urval av befolkningen.
Cirka hälften svarade på den uppföljande enkäten, och av dem ansåg 80 procent att urininkontinens är ett viktigt hälsoproblem. 66 procent svarade att de fått ny kunskap genom kampanjen, och av dem som hade egen erfarenhet av problemet tyckte närmare hälften att de fått användbar information.
Uppmuntrande resultat
– Och för en dryg femtedel av dem som svarade ledde kampanjen till att de började med egenvårdsinsatser, framför allt knipövningar, säger Karin Franzén.
– Det är ett uppmuntrande resultat, som visar att det går att sprida kunskap om urininkontinens och stimulera till egenvård på ett kostnadseffektivt sätt.
Karin Franzén anser också att all utvärdering av urininkontinens hos patienterna bör omfatta en mätning av livskvaliteten, eftersom de personliga upplevelserna av problemet skiljer från person till person. Har personen ingen negativ påverkan på sin livskvalitet är det onödigt att sätta in en behandling.
Jämfört behandlingar
I sin avhandling presenterar hon två frågeformulär som visat sig användbara.
– Inte minst när det gäller uppföljning och värdering av olika behandlingar är det viktigt att mäta hur patienten själv upplever förändringar i livskvalitet och väga det mot eventuella biverkningar.
Slutligen har Karin Franzén i sin forskning jämfört effekten av två behandlingar som används vid så kallad trängningsinkontinens, vilket innebär att man läcker urin i samband med en ofta plötslig känsla av stark kissnödighet. Både elektrostimulering och medicinering hade en klar effekt, men undersökningen kunde inte visa någon skillnad i resultat mellan metoderna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Franzén, 076-889 41 61.
Svensk lag ger, sedan 1970-talet, möjlighet till könskorrigering. Det görs genom operation och hormonbehandling. Men lagen ställer krav på de vårdsökande: de måste vara äldre än 18 år, och de måste sterilisera sig. De måste också gå igenom en lång utredningstid och en prövoperiod på ett år då de ska leva som en person av det kön som de vill korrigeras till, innan behandlingen genomförs. Detta för att pröva allvaret i deras begäran.
Ulrica Engdahl har i sin avhandling i Tema Genus studerat begreppen rättvisa och erkännande i relation till transpersoner. Begreppet trans används om personer med en varierad könstillhörighet, som inte passar in i eller känner sig bekväma med den modell där enbart två könskategorier är möjliga. Idag har de svårt att vinna erkännande i samhället, hävdar hon.
– Jag talar om rätten till självidentifiering, att varje människa har rätt att bli erkänd som den hon själv identifierat sig som. Den rätten saknas idag för den här kategorin.
Avhandlingen är en teoretisk filosofisk litteraturstudie. Ulrica Engdahl har studerat den nu aktuella Könstillhörighetsutredningen, Socialstyrelsens rapport om vårdsituationen för transsexuella, ett antal självbiografier, samt program och andra handlingar från de transpolitiska föreningar som finns i Sverige.
En av hennes slutsatser är att det borde finns en ospecifik könskategori.
– Rent juridiskt borde det vara möjligt att införa en tredje kategori, som varken är man eller kvinna, utan annan, säger hon. Det skulle öppna för möjligheten att föreställa sig könsvariation.
Hon anser också att skälen för att kräva sterilisering före könskorrigering är grumliga.
– Utredarna anser det uteslutet att en man skulle bli gravid och föda ett barn. Men varför är det otänkbart, och för vem? Utredarna hänvisar också till att transsexuella vanligen själva vill bli steriliserade, men det är ju inte ett skäl att behålla det som ett krav för alla. Som läget är idag kan du inte både genomgå en könskorrigering och bli biologisk förälder. Som transperson måste du välja. Här behövs en bättre analys, menar jag.
Ulrica Engdahl disputerade den 4 februari vid Tema Genus, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Ulrika Engdahl nås på mobiltelefon 0707-242624. E-post ulrica.engdahl@liu.se
Vid förra sekelskiftet genomgick Stockholm den mest omfattande ombyggnationen i stadens historia. Stadsdelar ritades om, berg försvann och gator fick nya namn. Befolkningsmängden nästintill fördubblades på två decennier. År 1897 fanns det fler telefoner per invånare än i New York.
I sin avhandling argumenterar Alexandra Borg för att de inre och yttre förändringarna i huvudstaden tvingade fram en urban estetik och med den en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Detta är en prosa som beskriver modernitetens omvandlingar av det urbana rummet. Den grundar sig delvis i författarnas erfarenheter och förändrade synsätt, delvis hämtar den sitt mönster från beskrivningar av de riktigt stora metropolerna. Författarnas Stockholm blir en storstad i linje med Berlin och Paris.
I sin studie tar Alexandra Borg ett brett grepp om stockholmslitteraturen. Genom att analysera dess bakgrund och utbredning visar hon att de stadstematiska inslagen skär tvärs över de litterära genrerna, men också att stadsskildrarna fyller en viktig medskapande funktion.
– I tider av förändring uppfann stockholmsförfattarna ord och bilder för den urbana erfarenheten som kom att få stor betydelse för människors förståelse av sig själva och av sin stad, säger hon.
Alexandra Borg är också frilansande kritiker i Upsala Nya Tidning.
Titel: En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897–1916 (Stockholm: Stockholmia förlag, 2011).
Första recensionsdatum: lördagen den 25 februari 2011.
För mer information, kontakta Alexandra Borg, tel: 018-471 61 89, 073-640 75 01, alexandra.borg@littvet.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
