Sverige har gått från ett högt och jämnt vaccinationsskydd mot covid-19 bland äldre till växande skillnader. En ny nationell studie visar att både regional hemvist och socioekonomisk bakgrund påverkar viljan att ta påfyllnadsdoser.
När covidvaccinationerna inleddes i december 2020 valde 95 procent av de äldre att vaccinera sig. Då var täckningen jämn mellan landets regioner. Men sedan dess har bilden förändrats.
En ny studie, som följt vaccinationerna bland äldre fram till början av 2024, visar tydliga skillnader i hur möjligheten att vaccinera sig har utnyttjats. Totalt ingår drygt två miljoner personer över 65 år i studien.
Färre äldre tar påfyllnadsdos
Resultatet visar att andelen äldre som tar påfyllnads- och säsongsdoser sjunker, särskilt i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Minskningen syns tydligt bland personer i åldern 65–80 år. I storstadslänen hade under 60 procent i åldersgruppen tagit sin sjätte dos – den lägsta siffran i studien.
Vaccinationstäckningen var också lägre i vissa grupper, oberoende av region. Män, utrikes födda samt personer med låg inkomst och utbildning vaccinerar sig i betydligt mindre utsträckning. Tidigare forskning har visat liknande mönster och den nya studien visar att ojämlikheten kvarstår, trots olika åtgärder.
Behov av insatser
En möjlig förklaring till de regionala skillnaderna kan vara bristande nationell samordning och prioriteringar. Forskarna bakom studien betonar behovet av riktade insatser för att minska skillnaderna.
– Den ojämna vaccinationstäckningen ökar sårbarheten för allvarlig covid-19-sjukdom och postcovid, särskilt bland äldre. Nationell samordning är fortfarande viktig för att säkerställa jämlik vaccination och fokus bör vara på socioekonomiskt utsatta gruppen som konsekvent uppvisar lägre upptag, säger Yiyi Xu, docent i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
– Att koppla covid-19-vaccinationer till rutinmässiga hälsoinsatser, som exempelvis influensavaccinering, skulle kunna öka andelen covidvaccinerade, minska de barriärer som tycks finnas och sänka folkhälsokostnaderna, fortsätter Yiyi Xu.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten.
Fossila spår av fötter med långa tår och klor har hittats i Australien. Fyndet skjuter tillbaka reptilernas ursprung med 35 miljoner år och omkullkastar den etablerade tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling. Det menar forskare vid Uppsala universitet som analyserat de urgamla fotspåren.
En cirka 355 miljoner gammal stenplatta från Australien får nu forskare att omvärdera ryggradsdjurens, tetrapodernas, uppkomst.
− Plattan bär välbevarade fotspår av fötter med långa tår och tydliga klor. De är de äldsta spåren efter kloförsedda fötter i världen. Det är häpnadsväckande att en enda stenplatta, så liten att en person kan lyfta den, ifrågasätter allt vi trodde vi visste om när de moderna tetrapoderna uppkom, säger Per Ahlberg, professor vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Spår av en tidig reptil
Tetrapoderna – förfäder till alla dagens landlevande ryggradsdjur – utvecklades ur fiskar som lämnade havet för runt 390 miljoner år sedan under den geologiska tidsåldern devon. De blev förfäder till alla moderna landlevande ryggradsdjur, det vill säga groddjur och amnioter – en grupp som omfattar däggdjur, reptiler och fåglar.
De äldsta amniotfossilen man tidigare hittat är ungefär 320 miljoner år gamla. Men sandstensplattan från Australien visar att reptiler fanns redan 35 miljoner år tidigare, i början av den geologiska tidsperioden karbon.
− När jag såg plattan för första gången blev jag mycket överraskad. Efter bara några sekunder insåg jag att den bar tydliga klomärken. Klor finns hos alla tidiga amnioter, men nästan aldrig hos andra tetrapodgrupper. Kombinationen av klomärken och fötternas form tyder på att spåren gjordes av en tidig reptil, säger forskaren Grzergorz Niedźwiedzki från Uppsala universitet.
Fotavtrycken i färg. Reptilens framfötter ses i gult och bakfötterna i blått. Bild: Grzegorz Niedźwiedzk
Att reptilernas ursprung nu flyttas bakåt i tiden förändrar hela tidslinjen för tetrapodernas utveckling. Tidigare trodde forskare att groddjur och amnioter hade en gemensam förfader för cirka 355 miljoner år sedan. Men eftersom förfadern måste vara äldre än de äldsta reptilerna, ifrågasätts nu det.
Fossil och dna ritar om evolutionsträdet
Genom att kombinera dateringar av fossil med dna från nu levande ättlingar har forskarna försökt ta reda på när deras förfader kan ha levt. Deras analys visar att groddjurens och amnioternas sista gemensamma förfader fanns i början av den senare delen av devonperioden − en tid som tidigare antogs vara befolkad uteslutande av primitiva fiskliknande tetrapoder och övergångsformer som tiktaalik.
− Det innebär att avancerade tetrapoder redan levde under en tid då man hittills har trott att bara primitiva ”fyrbenta fiskar” släpade sig runt längs stränderna och precis började utforska land. Men kanske borde det inte förvåna oss, säger Per Ahlberg och fortsätter:
− Den australiska plattan är ungefär 50 centimeter bred och för närvarande är den det enda tetrapodfossil vi har från början av karbon från hela Gondwana – en jättekontinent som innefattade Afrika, Sydamerika, Antarktis, Australien och Indien. Vem vet vilka andra djur som kan ha levt där.
Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år gamla – betydligt yngre än vad forskare tidigare trott. Det visar en ny internationell studie där Lunds universitet bidragit med en ny datering. Upptäckten kopplar Schöningen-spjuten till neandertalarna och stärker bevisen för att de var skickliga jägare.
I mitten av 1990-talet gjorde arkeologer i den tyska staden Schöningen ett unikt fynd. Djupt nere i en kolgruva påträffades resterna av 50 slaktade hästar. Här hittades också nio välbevarade träspjut som troligen hade använts för att döda djuren.
En första datering visade att spjuten kunde vara upp till 300 000 år gamla och härstamma från en tid då den förhistoriska människoarten Homo heidelbergensis – en muskulös och högrest föregångare till neandertalarna – levde i Europa.
Men dateringen har varit lite osäker eftersom den enbart baserats på analyser av de sedimentlager som låg ovanför och under fyndet. Någon noggrann analys av det lager där spjuten faktiskt hittades har inte gjorts – förrän nu.
Vapnen kopplas till neandertalarna
Med hjälp av avancerade dateringsmetoder kan forskare nu fastställa att vapnen är omkring 200 000 år gamla, vilket gör dem 100 000 år yngre än man tidigare trott. Resultaten anses särskilt intressanta eftersom de placerar Schöningen-spjuten i en period då Homo heidelbergensis hade dött ut och Homo neanderthalensis etablerat sig i Europa och västra Asien.
– Det var verkligen förvånande att spjuten härstammar från neandertalarna. Resultaten fördjupar vår förståelse för när och hur Homo neanderthalensis började utveckla komplexa sociala beteenden som samarbetsjakt – beteenden som utgör grunden för det mänskliga samhället idag, säger Zoran Perić, geologiforskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
På bilden ses en vaxmodell av en neandertalare, som enligt studien var en tekniskt skicklig och strategisk jägare – inte bara en robust överlevare.
Studien stärker teorin om att neandertalarna var kapabla till avancerat, kooperativt jaktbeteende – något som även tidigare forskning pekat på.
– Vi slår fast att neandertalarna för 200 000 år sedan hade den tekniska skicklighet och strategiska planering som krävdes för storskalig storviltsjakt. Detta stöder synen på neandertalarna som intelligenta och anpassningsbara, inte bara robusta överlevare, säger Zoran Perić.
Ärvde jaktkunskaper
Att neandertalarna ärvde – och även förfinade – komplexa jaktstrategier från Homo heidelbergensis är i sig inte förvånande, menar forskarna. Det anmärkningsvärda är snarare att den tidigare dateringen placerade spjuten i heidelbergarnas tid, något som ibland lett till överdrivna tolkningar av deras kognitiva och sociala förmågor.
– Våra resultat ger ett förfinat kronologiskt ramverk som kan användas för att studera utvecklingen av komplexa beteenden som gruppjakt hos tidiga människor. De kan fungera som referens för datering av andra arkeologiska platser i Europa, säger Zoran Perić.
Så daterades Schöningen-spjuten
I den nya studien användes flera avancerade metoder för att datera fynden:
Optiskt stimulerad luminiscens (OSL): Zoran Perić använde OSL – en mätteknik som använder ljus. Genom att exponera olika material för synligt ljus med specifika våglängder är det möjligt att bestämma ålder baserat på deras bakgrundsstrålningsdos.
Aminosyreracemisering: Forskare vid University of York använde en biokemisk metod som utnyttjar det faktum att aminosyror i fossilt material kan förekomma i två former, L-form och D-form, som är spegelbilder av varandra.
I levande organismer dominerar L-formen men efter döden omvandlas L-formens aminosyror långsamt till D-form. Förhållandet mellan L- och D-former gör det möjligt att dra slutsatser om ett provs ålder.
Tillsammans bidrog metoderna till att fastställa att spjuten är cirka 200 000 år gamla – betydligt yngre än tidigare uppskattningar.
Trots att Schöningen-spjuten nu bedöms vara cirka 200 000 år gamla är de fortfarande världens äldsta bevarade kompletta träspjut. Äldre fynd som ”Kathu Pan 1 Stone Point Tips” från Sydafrika är omkring 500 000 år gamla, men de består enbart av stenspetsar – inte kompletta vapen. Samma sak gäller ”Clacton Spear Tip” från Storbritannien, daterad till cirka 400 000 år, vars spets är tillverkad av slipat idegransträ.
Personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och död, visar en studie. De främsta riskfaktorerna är rökning, dålig glukoskontroll och fetma.
Typ 1-diabetes kallades tidigare barndiabetes men kan debutera närsomhelst under livet. Det har dock inte gjorts särskilt mycket forskning om när vuxna drabbas av sjukdomen. Forskare vid Karolinska institutet ville därför undersöka risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och död i denna grupp, framför allt bland dem som fått diagnosen efter 40 års ålder.
Forskarna undersökte 10 184 personer som hade fått typ 1-diabetes i vuxen ålder mellan åren 2001 och 2020. De jämfördes med 509 172 matchade personer i kontrollgruppen.
Resultatet visade bland annat att de som fått typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Forskarna kom också fram till att de som diagnostiserades senare i livet inte hade bättre prognos än de som fick sin diagnos tidigare.
Högre risk att dö
Utöver den högre risken för hjärt-kärlsjukdom var också risken att dö av alla orsaker, inklusive cancer och infektion, högre jämfört med kontrollgruppen.
– De främsta orsakerna till den dåliga prognosen är rökning, övervikt/obesitas och dålig glukoskontroll. Vi kunde se att de mer sällan använde tekniska hjälpmedel, såsom insulinpump, säger Yuxia Wei, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien understryker vilken allvarlig sjukdom typ 1-diabetes är, även när det debuterar senare i livet, menar forskarna.
– Men vi visar att prognosen kan förbättras betydligt genom förebyggande av rökning och obesitas samt förbättrad glukoskontroll, inte minst hos personer som diagnostiseras i högre åldrar, förklarar Sofia Carlsson, universitetslektor och docent vid samma institution.
Ska undersöka typ 1-diabetes hos vuxna mer
Nu planerar forskarna att fortsätta undersöka vuxendebuterande typ 1-diabetes, till exempel riskfaktorer för att utveckla sjukdomen och hur prognosen ser ut vid exempelvis mikrovaskulära komplikationer (problem som drabbar kroppens minsta blodkärl).
Vilken den bästa behandlingen är, inklusive effekten av pumpanvändning och annan avancerad teknologi, ska också utforskas.
– Vi hoppas kunna belysa dessa frågor de kommande åren, säger Sofia Carlsson.
Fler drabbas av hjärt-kärlsjukdom på vintern, vilket har gjort att man tidigare antagit att brist på D-vitamin har ett finger med i spelet. Nu har forskare kommit fram till att så inte är fallet.
Forskare vid Umeå universitet har undersökt om det finns en samband mellan D-vitaminbrist och hjärt-kärlsjukdom. De kom fram till att den högre dödligheten i hjärtkärlsjukdom under vintermånaderna har andra orsaker än D-vitaminbrist.
– Att hjärtkärlsjukdom är vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget, säger Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Trots stora skillnader i D-vitamin – lika många blev sjuka
Studien baseras på data från nästan 80 000 personer i sex europeiska länder. Deltagarna lämnade blodprov för att mäta D-vitaminnivåer och sedan följdes de upp för att se vilka som drabbades av hjärt-kärlsjukdom.
Det var, precis som forskarna förväntade sig, en stor variation i D-vitamin nivåerna under året. I augusti och september var nivåerna 79 procent högre än i mars och april, när nivåerna var lägst. Förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar var dock densamma i båda perioderna.
”En till föreställning om D-vitamin kan avlivas”
När det kom till dödlighet i hjärt-kärlsjukdom var den något högre i mars och april jämfört med augusti och september. Jämfört med resten av årets månader var det dock inte högre dödlighet.
Den högsta dödligheten inträffade dessutom några månader efter mars och april, samtidigt som dödligheten började minska redan i maj, kort efter de låga D-vitaminnivåerna.
Forskarna kunde därmed slå fast att det inte finns något orsakssamband mellan D-vitaminnivåer och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.
– Detta är ytterligare en vanlig föreställning om D-vitamin som vi nu kan avliva. En annan sådan ’sanning’ är att vi nordbor skulle ha större brist än sydeuropéer. Det har vi tidigare kunnat visa inte stämmer. Därmed inte sagt att D-vitamintillskott är dåligt eller saknar betydelse för alla personer, men det är ingen universalkur, säger Viktor Oskarsson.
Personer från sex länder undersöktes
Studien baseras på data från knappt 80 000 män och kvinnor från Sverige, Finland, Skottland, Tyskland, Italien och Spanien som undersöktes under perioden 1984–2010.
Under den studerade tiden fick 4 619 personer hjärtinfarkt, 2 345 personer fick stroke och 2 985 personer avled i hjärt-kärlsjukdomar.
D-vitamin har många funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bilda starka tänder och ett starkt skelett. Det kommer dels från mat, dels bildas det i huden efter solexponering.
D-vitamin är naturligt förkommande i bland annat fet fisk och i Sverige berikas de flesta mejeri- och margarinprodukter med D-vitamin.
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av solceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Traditionella solceller av kisel dominerar marknaden, men deras tillverkning är resurskrävande och de är svåra att använda på fönster och fasader. Nu riktas forskarnas intresse mot tunna, halvgenomskinliga solceller som skulle kunna integreras i byggnader och både släppa igenom ljus och producera el.
– Solceller behöver inte bara sitta på taket. Om vi kan bygga in dem i glaspartier eller fasader öppnar det för helt nya tillämpningar. Byggnader har enorma ytor som vi hittills inte utnyttjat för energiproduktion. Med den här tekniken kan varje fönster bli en liten elproducent, säger Pankaj Kumar, som skrivit en avhandling i experimentell fysik vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Miljövänligare material
Pankaj Kumar har i sin forskning fokuserat på ett material som kallas antimonsulfid – en oorganisk förening av antimon och svavel som effektivt absorberar solljus och omvandlar det till el. Till skillnad från många andra solcellsmaterial är det dessutom både giftfritt, billigt och finns naturligt i jordskorpan.
Genom att testa olika tillverkningsmetoder och lagerstrukturer har forskarna tagit fram solceller med förbättrade egenskaper. De nya och mer miljövänliga materialen släpper igenom över 20 procent av ljuset samtidigt som solcellen producerar el. Det innebär att solcellerna är tillräckligt genomskinliga för att fungera som fönsterglas, ett viktigt steg mot praktisk användning i byggnader.
Tekniken ska utvecklas
I sin avhandling presenterar Pankaj Kumar flera tekniker för att skapa tunna, jämna filmer av antimonsulfid. Med hjälp av sputtring – en teknik där material frigörs från en källa med joniserad gas och avsätts som en tunn film – lyckades han ta fram solceller med god verkningsgrad, även vid mycket tunna skikt.
Tekniken är ännu inte redo för kommersiellt bruk, men forskningen fortsätter med fokus på att förbättra solcellernas långsiktiga hållbarhet.
– Vi måste tänka nytt kring hur vi producerar och använder el i vardagen. De här solcellerna visar att det går att förena energieffektivitet med hållbarhet och estetik. Framtidens byggnader ska kunna producera sin egen el utan att göra avkall på design eller ljusinsläpp. Mina resultat visar att vi är på god väg dit, säger Pankaj Kumar.
Fiskars evolutionära anpassning till varmare vatten har länge antagits ha ett fysiologiskt pris. Men zebrafisken visar motsatsen – efter sju generationer i högre temperaturer syns inga negativa effekter. I stället blev fiskarna även mer köldtåliga, visar en studie.
Den globala uppvärmningen påverkar fiskar eftersom deras kroppstemperatur styrs av omgivande vattentemperatur. Om de inte kan söka sig till kallare vatten måste de anpassa sig genom evolution – en process där endast de individer som tål högre temperaturer överlever och för sina gener vidare. Forskare har länge trott att en sådan anpassning till varmare vatten kan få andra oönskade konsekvenser.
Sju generationer
I en studie har forskare, bland annat från Göteborgs universitet, undersökt zebrafiskar som avlats fram under sju generationer för att tåla högre vattentemperaturer. När forskarna analyserade fiskarnas tillväxt, reproduktion och hur väl de presterar i det varmare vattnet såg de inga tydliga negativa effekter på deras fysiologi.
– Väldigt få forskargrupper har kunnat testa hur fiskar kan utvecklas när de ställs inför klimatförändringar, eftersom det krävs tusentals fiskar och många år av noggranna experiment. Vårt experiment är unikt, säger Fredrik Jutfelt, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Genom att avla fram generationer av zebrafisk bland de individer som tålde högre vattentemperatur bäst kunde forskarna studera hur fiskens funktioner skulle påverkas i ett varmare vatten. Fiskarna fångades i Indien 2019. Bild: Fredrik Jutfelt
Överraskande resultat
Studien utformades för att kunna se om den högre toleransen för värme påverkar fiskarnas ämnesomsättning och överlevnadsförmåga. Till forskarnas förvåning visade resultaten att zebrafiskarna som avlats fram för att tåla varmare temperaturer även klarade kyla bättre.
– Det vi normalt förväntar oss, om vi jämför med arter som är anpassade för värme, är att de har lägre köldtolerans. Men vi såg en högre tolerans mot kyla hos zebrafiskarna, vilket var överraskande, säger Anna Andreassen, forskare vid Danmarks tekniska universitet.
Precis som hos människor ökar fiskars ämnesomsättning vid högre temperaturer, vilket ökar behovet av syre. Forskarna antog därför att de värmetåliga fiskarna var bättre på att ta upp syre ur vattnet – men även det visade sig vara fel.
– Vi kan inte se att syret faktiskt hjälper fisken att tolerera uppvärmningen i det här fallet, och det är viktig kunskap, eftersom det går på tvärs mot tidigare hypoteser, säger Anna Andreassen.
Gäller inte alla arter
Resultatet som visar zebrafiskarnas förmåga att anpassa sig till en varmare värld går dock inte att generalisera till andra arter. Den tropiska zebrafisken har en kort generationstid och blir könsmogen redan efter ett år, vilket gör snabb evolution möjlig.
– Fiskar som lever i nordiska vatten har ofta längre generationer än ett år och hinner inte med att anpassa sig när vattentemperaturen stiger. De måste alltså flytta till kallare vatten, och kan de inte det så får de problem som minskad tillväxt, infektioner och färre lagda ägg, säger Fredrik Jutfelt.
Kan motiverande samtal göra skillnad i klassrummet? Enligt en avhandling kan samtalsmetoden bli ett verktyg för att stärka lärarnas självtillit och underlätta sociala relationer i skolan.
I dagens skola möter lärare många utmaningar – inte minst när det gäller att bygga relationer med elever och vårdnadshavare. Martina Jordan, nybliven doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har undersökt hur samtalsmetoden Motiverande samtal, MI, kan användas i skolmiljö.
Avhandlingens resultat visar att samtalsmetoden är användbar i många situationer – i relationsskapande med elever, utvecklingssamtal, konflikthantering, samtal med vårdnadshavare och i bemötandet av utåtagerande elever.
Samtal kan få bättre struktur
MI är en målinriktad samtalsstil som syftar till att stödja förändring och utveckling. Den bygger på ett empatiskt förhållningssätt och fyra grundprocesser: engagera, fokusera, framkalla och planera. Metoden vilar också på konkreta samtalsfärdigheter där utövaren använder bekräftelser, öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar.
– Om det har hänt något på skolan och en lärare sitter i samtal med upprörda vårdnadshavare kan MI vara ett konkret sätt att strukturera upp samtalet för att skapa samarbete med vårdnadshavarna. MI är även användbart i samtal med elever, då det kan handla om att framkalla individens motivation för att blicka framåt och sätta upp mål, säger Martina Jordan vid Karlstad universitet.
Verktyg kan engagera elever
Martina Jordans avhandling består av flera delstudier. I en studie intervjuade hon lärare i årskurs 4–9 som redan använder MI, för att undersöka deras erfarenheter av att tillämpa metoden i skolan.
Hon har även utbildat en grupp lärare i samtalsmetoden. Här ingick även 478 elever i årskurs 5–6.
Genom enkäter före, under och efter utbildningsinsatsen undersöktes om MI kunde stärka lärarnas självtillit och deras förmåga att stödja elevernas självständighet, samt om elevernas motivation och delaktighet ökade.
– Mina resultat visar att MI är ett konkret och hjälpsamt verktyg i det relationella arbetet i skolan. Resultaten i delstudie två visar även att MI-utbildning kan öka lärares självtillit när det gäller att engagera elever och hantera olika klassrumssituationer, säger Martina Jordan och fortsätter:
–Tyvärr ökade inte interventionen elevernas studiemotivation över tid, och avhandlingen visar också hur komplext det kan vara att implementera ett nytt arbetssätt, en intervention, i skolmiljöer.
Lärare behöver tid att lära sig MI
En tredje delstudie fokuserade på hur metoden kan införas i skolans vardag. Här utbildades högstadielärare i MI, men den här gången var det skolans rektor som hade tagit initiativet.
– Resultaten i delstudie tre visar att skolledare har en viktig roll när det gäller implementering av kompetensutvecklingsinsatser i skolan, och att det krävs tillräckligt med avsatt tid för att ge lärare möjligheter att lära sig och tillämpa MI i praktiken, säger Martina Jordan.
Lättare för äldre elever
Martina Jordan menar att MI kanske är lättare att använda i samtal med äldre elever, eftersom de oftare har en mer utvecklad förmåga att tänka långsiktigt och sätta mål. Samtidigt kan förhållningssätt och samtalsfärdigheterna i MI stärka självtillit och tilltro till den egna förmågan – här och nu – hos både yngre elever, lärare och vårdnadshavare.
– Min forskning visar att lärare inte känner sig tillräckligt förberedda för det relationella arbetet i skolan och lärarna som deltog i studierna ansåg att MI skulle vara relevant att inkludera i lärarutbildningen, för att kunna förbereda nya lärare bättre inför motivations- och relationsarbetet. Förhållningssättet i MI handlar om att skapa samarbete, visa medkänsla, acceptans och stärka individens egenkraft. Att hjälpa människor att se sina egna förmågor, säger Martina Jordan.
Det behövs fler som jobbar inom metallindustrin, men i dag rekryteras för få kvinnor. För att möta behovet av arbetskraft måste branschen jobba med ökad jämställdhet inom den fysiska arbetsmiljön och kulturen på arbetsplatserna, visar en rapport.
Kvinnor utgör bara en femtedel av arbetskraften i svensk metallindustri i dag. För att säkra relevant kompetens till framtiden behövs många fler.
– Efterfrågan på metaller ökar kraftigt i världen och därmed behovet av arbetskraft. Samtidigt anställs betydligt färre kvinnor än män inom metallindustrin i Sverige idag. Om metallindustrin ska klara av kompetensförsörjningen måste branschen klara av att attrahera hela befolkningen, säger Kristina Johansson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Tre jämställdhetsutmaningar
I studien från Luleå tekniska universitet intervjuades kvinnor och män på åtta företag inom metallindustrin om hur de upplever jämställdheten och arbetsmiljön på sina arbetsplatser.
De kom fram till att det finns tre utmaningar inom jämställdhet i branschen. Det handlar om segregering och arbetsdelning, arbete och arbetsmiljö samt kultur och jargong. Utmaningarna bidrar till att man kan ha svårt att attrahera arbetskraft.
Könsfördelningen skiljer sig mycket åt mellan olika branschnivåer och yrkeskategorier. Bland högre tjänstemän i jobb som kräver högskoleutbildning, till exempel HR, ekonomi och marknadsföring är kvinnor väl representerade, ibland till och med överrepresenterade.
Däremot är det betydligt färre kvinnor än män som jobbar i produktionen. På underhållssidan utgör kvinnor bara några få procent och bland process- och maskinoperatörer, metallindustrins största yrkeskategori, är andelen kvinnor 17 procent.
Bättre fysisk arbetsmiljö
Forskarnas studie visar att den fysiska arbetsmiljön ofta har blivit bättre i takt med att allt fler av de fysiska arbetsmomenten i metallindustrin har byggts bort.
Det finns dock tunga moment kvar. De formar hur arbetet fördelas mellan män och kvinnor, dels formellt mellan avdelningar och dels informellt i arbetslag.
– Å ena sidan finns det anledning att utmana socialt konstruerade föreställningar som sätter likhetstecken mellan män/manlighet och fysisk styrka, på sätt som stänger ute kvinnor. Å andra sidan behövs det fortsatta arbetsmiljöinvesteringar som bygger bort och omformar de arbetsmoment i metallindustrin som fortfarande kräver fysisk styrka och som är slitsamma för både män och kvinnor, säger Kristina Johansson.
Finns spår av en grov jargong
Kulturen på arbetsplatser i metallindustrin har över tid förändrats och blivit mer öppen och inkluderande. Men studien visar att det fortfarande finns spår av en mer eller mindre grov jargong på företagen som undersöktes.
Jargongen leder ofta till anpassning som får några att känna sig hemma, och andra obekväma och annorlunda.
– Att avvika från normen kan innebära en form av synlighets- och osynlighetsparadox, där exempelvis kvinnor blir synliga som avvikande i relation till kön och samtidigt osynliggjorda som kompetenta yrkesutövare. Vi rekommenderar att det fortsatta jämställdhetsarbetet inom metallindustrin fokuserar på att skapa en inkluderande arbetsplatskultur och en hälsofrämjande arbetsmiljö för alla, säger Kristina Johansson.
Män löper betydligt högre risk än kvinnor att behöva intensivvård vid covid-19. En ny studie visar att skillnader i immunförsvarets reaktion kan vara en del av förklaringen. Upptäckten kan få betydelse för behandling av svår covidinfektion.
Antalet diagnostiserade fall av covid-19 är ungefär lika stort bland män och kvinnor. Men sannolikheten att män behöver intensivvård vid insjuknande är tre gånger så stor.
– Vår studie bidrar till att förstå hur denna könsrelaterade skevhet vid svår covid-19 uppstår, säger Johan Normark, infektionsläkare och forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Immunförsvaret reagerar kraftigt
Minst en tredjedel av alla som smittas av covid-19 får inga symtom alls. Av dem som insjuknar får cirka 80 procent milda symtom, medan 20 procent utvecklar allvarligare tillstånd som kan kräva sjukhusvård och syrgas. En mindre andel av dessa blir kritiskt sjuka och behöver intensivvård.
Allvarliga fall av covid-19 kännetecknas av en överdriven, hyperinflammatorisk reaktion från immunförsvaret – framför allt i lungorna. Det kraftiga inflammationen kan orsaka vävnadsskador och i värsta fall leda till döden.
En del av detta immunsvar är att kroppen rekryterar och aktiverar särskilda vita blodkroppar – neutrofiler. Denna process styrs främst av signalmolekyler från immunförsvaret, så kallade cytokiner.
Blodprover från patienter med covid
De bakomliggande mekanismerna till varför män riskerar att bli svårare sjuka vid covid-19 är inte helt kända. Nu har forskare bakom en ny studie analyserat blodprover från över 200 svenska patienter med infektionen.
Resultaten visade att i proverna från patienter med svår covid-19 och behov av sjukvård fanns högre värden av cytokiner som rekryterar och aktiverar neutrofiler – en typ av vita blodkroppar, se faktaruta.
– Vi såg att ökningen av den inflammatoriska cytokinen IL-18 var könsberoende och att aktiveringen av neutrofiler var könsberoende. Detta var vårt mest intressanta fynd, säger Constantin Urban, professor vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
– I genomsnitt var både cytokiner och aktiveringsmarkörer betydligt högre i blodplasma från män med svår covid-19 jämfört med blodplasma från kvinnor av samma kategori, fortsätter han.
En överdriven rekrytering och aktivering av neutrofiler kan ha ödesdigra konsekvenser och kan leda till allvarlig och livshotande sjukdom.
Dämpa skador i lungorna
Enligt forskarna är resultaten viktiga eftersom flera pågående studier undersöker om det går att behandla svår covid-19 genom att dämpa aktiveringen av neutrofiler. Målet är att minska vävnadsskador i patienternas lungor.
– För att vidareutveckla denna behandlingsstrategi är det därför ytterst viktigt att exakt kartlägga de skillnader som uppstår i neutrofilsvar hos män och kvinnor med svår covid-19, säger Constantin Urban.
Studien lyfter fram hur komplexa immunsystemets reaktioner på virusinfektioner kan vara – och hur dessa processer påverkar hur allvarlig sjukdomen blir. Neutrofiler har tidigare mest studerats vid bakteriella infektioner, men forskarnas resultat visar att de också spelar en viktig roll vid svåra virusinfektioner.
I kommande studier planerar forskarna att undersöka de molekylära mekanismer som ligger bakom de nyupptäckta könsskillnaderna i immunsvaret mot covid-19. De vill också bekräfta resultaten i större patientgrupper.
Tillskott av B-vitaminer verkar kunna bromsa synnedsättningen hos personer med ögonsjukdomen grön starr. Nu testar forskare behandlingen på patienter i Stockholm.
När man har grön starr (glaukom) blir synnerven med tiden alltmer skadad, vilket leder till synnedsättning och i värsta fall blindhet.
Eftersom högt tryck i ögat påskyndar sjukdomen används i dag ögondroppar, laser eller kirurgi för att sänka trycket i ögat och därmed bromsa sjukdomen. Effekten av behandlingarna är dock varierande.
Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att tillskott av vitaminerna B6, B9, B12 kan sakta ner sjukdomsförloppet.
Näthinnan kan få svårt att använda vitaminer
Det har länge funnits teorier om att aminosyran homocystein, som bildas vid ämnesomsättningen i kroppen, kan ha betydelse för utvecklandet av grön starr. Därför undersökte forskarna vid Karolinska institutet hur höga nivåer av homocystein påverkar sjukdomen.
Men resultatet visade att höga nivåer av homocystein hos människor med grön starr inte påverkade hur snabbt sjukdomen förvärrades. Forskarna kom också fram till att grön starr inte är vanligare hos personer med genetisk känslighet för att bilda höga nivåer av homocystein.
De drog därför slutsatsen att homocystein inte orsakar sjukdomen, utan är en konsekvens av den.
Forskarna upptäckte dock att att nivåerna av homocystein kunde kopplas till näthinnans förmåga att använda vissa vitaminer, vilket påverkade sjukdomsutvecklingen.
– Vår slutsats är att homocystein är en åskådare under sjukdomsförloppet, inte en aktör. Förändrade nivåer av homocystein kan avslöja att näthinnan har tappat förmåga att använda vissa vitaminer som krävs för att upprätthålla en frisk ämnesomsättning. Därför ville vi undersöka om tillskott av de vitaminerna kunde skydda näthinnan, säger James Tribble, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Tillskott av B-vitaminer gav effekt
När forskarna hade upptäckt att näthinnan ibland inte kunde använda vissa vitaminer gick de vidare med att undersöka om tillskott av dem skulle kunna påverka sjukdomsförloppet. Möss och råttor med grön starr fick tillskott av B-vitaminerna B6, B9 och B12. De fick även kolin, ett näringsämne som bland annat finns i kött, ägg och fisk.
Tillskotten visade sig fungera bra. Hos mössen, som långsamt hade utvecklat grön starr, bromsades skadeutvecklingen på synnerven helt. Hos råttorna, som hade en mer aggressiv sjukdom med snabbare utveckling, saktades förloppet in.
Någonting som forskarna tycker är särskilt intressant med resultatet är att mössen och råttornas ögontryck lämnades obehandlat, men att sjukdomen ändå bromsades. Det talar för att vitaminerna kommer åt sjukdomen på ett annat sätt än vad en sänkning av ögontrycket gör.
– Resultaten är så lovande att vi har startat en klinisk prövning, där patienter redan rekryteras vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, säger James Tribble.
Diagnos och riskbedömning av leukemi hos barn kan bli mer träffsäker med hjälp av dna-metylering, visar en studie från Umeå universitet. Det kan leda till mer individanpassade behandlingar – och även minska svåra biverkningar.
Allt fler barn med leukemier räddas, men baksidan är svåra biverkningar. Nu har en internationell studie, ledd från Umeå universitet, undersökt om behandlingen skulle kunna ge färre biverkningar med hjälp av exaktare diagnosmetoder.
– Våra resultat visar på vad som kan vara en framkomlig väg för att bättre individanpassa behandlingen efter typen av leukemi med förhoppning om bättre livskvalitet, säger professor Sofie Degerman vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
T-ALL har studerats
Forskarna har studerat T-ALL, en variant av akut lymfatisk leukemi som påverkar T-celler. Behandlingen består främst av kemoterapi, där barnet får cytostatika under cirka två års tid, ibland i kombination med benmärgstransplantation.
Nästan nio av tio barn med T-ALL överlever i dag, men behandlingen kan ge biverkningar som illamående, trötthet, infektionskänslighet och håravfall. På längre sikt finns även risk för hjärtproblem, kognitiva svårigheter, fertilitetsproblem och andra cancerformer.
Inom gruppen varierar risken för återfall, men dagens diagnosmetoder kan inte säkert avgöra vilka barn som riskerar detta. För säkerhets skull får därför många barn en mer intensiv behandling, något som kan innebära fler biverkningar än nödvändigt.
Mer träffsäker riskbedömning
En av forskarnas slutsatser är att analys av dna-metyleringsmönster vid diagnos kan ge en mer träffsäker riskindelning för att bedöma lämplig behandling. Metoden kan också identifiera de barn där sjukdomen svarar sämre på dagens behandling och därför kan behöva andra behandlingsstrategier.
– Metoden används redan på flera sjukhus vid diagnostik av hjärncancer, och vår studie visar att den även skulle kunna implementeras för leukemi, säger forskaren Fernanda S. Hackenhaar vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
Mer om dna-metylering
Metylering är en epigenetisk process där kemiska grupper sätts på dna-sekvensen och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka gener som ska vara avstängda. Alla har metylering i sin arvsmassa.
Mönstret för metylering skiljer sig mellan olika celltyper och bidrar till att celler har olika egenskaper. Om mönstret blir fel kan det bidra till uppkomst av tumörer. Man kan säga att dna-metyleringsmönstret är ett slags fingeravtryck som kan bidra med detaljinformation om cancerns egenskaper.
Målet är bättre behandlingar
Studien bygger på diagnostiska leukemiprover från 348 barn med T-ALL som behandlats mellan 2008 och 2020 i Norden och Nederländerna. Forskarna har använt avancerad arrayteknik och bioinformatik för att kartlägga cirka 850 000 dna-metyleringspositioner i arvsmassan, se faktaruta.
Forskarna har även analyserat genuttryck och genetiska förändringar i leukemicellerna för att förstå hur leukemier med olika metyleringsmönster kan behandlas. Det arbetet fortsätter i kommande studier med målet att utveckla ännu bättre behandlingsstrategier.
– Vi fortsätter forskningen med att undersöka möjligheten att inkludera dna-metyleringsanalys i klinisk diagnostik för patienter med T-ALL, säger Sofie Degerman.
Gravida kvinnor med MASLD, en typ av fettlever, löper ökad risk för komplikationer och för tidig födsel. Riskökningen kan inte förklaras av övervikt eller obesitas, utan kopplas snarare till själva leversjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Cirka var femte person i Sverige beräknas ha metabolt orsakad fettlever, MASLD, som tidigare kallades icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Globalt kan så många som tre av tio vara drabbade.
Vanliga riskfaktorer är metabola störningar som typ 2-diabetes och övervikt eller obesitas, fetma. Sjukdomen blir allt vanligare, även bland kvinnor i fertil ålder. Nu har forskare undersökt kopplingen mellan den här varianten av fettlever hos modern och komplikationer under graviditet och förlossning.
Mer än trefaldig riskökning
Studien bygger på svenska registerdata och omfattar 240 födslar hos kvinnor med MASLD. De har jämförts med 1 140 födslar av kvinnor från allmänna befolkningen.
Resultatet visar att kvinnor med fettlever hade mer än tre gånger högre risk att föda för tidigt – oavsett sjukdomens svårighetsgrad. Riskökningen kvarstod även i jämförelse med kvinnor med övervikt eller obesitas, men som inte har fettlever.
– Det tyder på att sambandet inte bara beror på ett högt BMI utan att leversjukdomen i sig kan ha negativa effekter. Det är viktigt att gravida kvinnor med MASLD följs noga under graviditeten för att minska risken för komplikationer, säger Carole A. Marxer, postdoktor vid Karolinska institutet.
Högt BMI kopplas till kejsarsnitt
Kvinnor med fettlever hade även 63 procent högre risk för kejsarsnitt än kontrollgruppen. Detta verkar dock kunna förklaras av högt BMI, kroppsmasseindex.
– Det är också värt att notera att vi inte fann någon ökad risk hos kvinnor med MASLD att få barn med medfödda missbildningar eller att få barn som var dött vid förlossningen, säger barnläkaren Jonas F. Ludvigsson som även är professor vid Karolinska institutet.
Forskarna kan dock inte utesluta att andra faktorer kan ha påverkat riskökningen.
Många nyanlända personer i Sverige har nedsatt hörsel – något som kan försvåra både språkinlärning och integration. En studie visar att hörselproblem är betydligt vanligare i denna grupp än i befolkningen i stort, och att problemen ofta hänger samman med sämre allmän hälsa.
Språkinlärning är en utmaningar för nyanlända – och för att kunna lära sig ett nytt språk är god hörsel viktigt. En studie vid Göteborgs universitet har nu undersökt hur vanligt hörselproblem är bland nyanlända, jämfört med övriga befolkningen i Sverige.
Studien omfattade drygt 500 vuxna personer som var inskrivna i språkundervisningsklasser.
Bland deltagarna uppgav 17 procent att de hade svårt att höra konversationer. Mer än hälften visade sig ha någon grad av hörselnedsättning, enligt undersökningar med så kallad screeningaudiometri – en metod som mäter vilka ljudfrekvenser en person kan uppfatta.
Koppling till sämre hälsa
Hörselproblemen kunde dessutom kopplas till en generellt sämre hälsa, till exempel besvär som astma, allergier och högt blodtryck.
Bland deltagarna med normal hörsel rapporterade 80 procent en god eller mycket god generell hälsa. Det kan jämföras med 46 procent i gruppen med hörselproblem.
Avgörande för språk och integration
Forskarna bakom studien konstaterar att förekomsten av hörselnedsättning varierar kraftigt runt om i världen, och är upp till fyra gånger vanligare i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer.
– Även vid normal hörsel är det en stor utmaning att lära sig ett nytt språk. Förmågan att uppfatta tal kan försämras och är särskilt känslig för bakgrundsljud när man lyssnar på det nya språket, säger Nina Pauli, docent på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset med inriktning öron-, näs- och halssjukdomar, i ett pressmeddelande.
– Invandrare bör därför erbjudas audiometrisk screening för att upptäcka hörselproblem och underlätta språkinlärning och social integration, fortsätter Nina Pauli.
Mer om studien och resultaten
506 vuxna nyanlända personer ingick i studien. Majoriteten hade asiatiskt ursprung. De vanligaste länderna var Syrien, Somalia och Irak. Medelåldern var 38 år, och tre av fyra deltagare var kvinnor.
Bland deltagarna uppgav 17 procent att de hade svårt att höra konversationer. I åldersgruppen 45-64 år var andelen 26 procent.
Jämfört med den allmänna befolkningen i Sverige var hörselproblemen 60 procent vanligare bland de nyanlända. Bland deltagarna i studien använde bara två procent hörhjälpmedel.
De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent – men då krävs att energieffektivisering ses som mer än bara en teknisk fråga. Det menar forskare bakom en ny studie.
Forskare vid flera svenska universitet och högskolor har analyserat vad som krävs för att industrier ska minimera sin energianvändning.
Energieffektivisering blev aktuellt under 1970-talets oljekris för att sänka företagens kostnader när energipriserna skenade. I dag är det en nödvändighet för att minska utsläppen av fossil koldioxid.
Både Internationella energimyndigheten, IEA, och EU lyfter fram energieffektivisering som en avgörande åtgärd för klimatneutralitet – men forskare menar att mycket av potentialen fortfarande är outnyttjad.
– Vi har en alltför snäv syn på energieffektivisering. Många tänker att investeringar i ny energisnål utrustning räcker. Men då kan man inte uppfylla hela potentialen i energieffektivisering, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Mer än tekniska lösningar
Energieffektivisering förknippas ofta med tekniska innovationer, men för att nå verkligt minskade koldioxidutsläpp krävs även förändrade arbetssätt och synsätt inom organisationer, menar forskarna bakom studien.
De betonar även vikten av ökad kunskapsspridning och en företagskultur som stödjer förändring – faktorer de kallar sociala konstruktioner. De har identifierat nio sådana som kan stärka företags arbete med energieffektiviseringar.
– Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av koldioxidutsläppen från industrin globalt. Och då är det en ganska återhållsam uppskattning, det skulle till och med kunna vara mer, säger Patrik Thollander.
Enligt IEA släppte världens industrier ut 9,2 gigaton koldioxid år 2022. En minskning med fem procent motsvarar utsläppen från tio länder i Sveriges storlek.
Samarbete för nytänkande
Patrik Thollander lyfter samverkan mellan personer med olika erfarenheter inom företaget som en nyckel till framgång.
– Som ingenjör tänker jag tekniklösningar i första hand. Men potentialen kan utvecklas om man jobbat med hela system och i samverkan med andra kompetenser som har ett annat mindset. Vi behöver jobba interdisciplinärt för att lyckas, säger Patrik Thollander.
Enligt forskarna behöver företag jobba aktivt med att skapa samarbete mellan olika områden, som teknik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Därför uppmanas industrin att bygga en kultur som främjar kunskapsdelning och lärande. Politiker uppmanas att ta fram program som även lyfter fram de sociala dimensioner av energieffektivisering.
Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Gävle, Stockholm resilience center, Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga vetenskapsakademien.
Redan några nätter med för lite sömn kan aktivera mekanismer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie där forskare undersökt hur brist på sömn påverkar proteiner kopplade till hjärtproblem.
Kronisk sömnbrist pekas ut som ett växande folkhälsoproblem och har i stora befolkningsstudier kopplats till en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer. En ny studie, ledd från Uppsala universitet, har nu tittat närmare på hur sömn påverkar risken.
– Dessvärre upplever nära hälften av alla svenskar ofta störd sömn, något som är vanligare vid till exempel skiftarbete. Därför ville vi försöka hitta mekanismer som påverkar hur sömnen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att i slutändan kunna identifiera möjligheter till att motverka problemen, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Unga män fick sova mindre
Hjärthälsan påverkas av flera samverkande livsstilsfaktorer som sömn, kost och fysisk aktivitet. I studien deltog 16 unga, friska och normalviktiga män med goda sömnvanor.
Vid två separata tillfällen vistades de i ett sömnlaboratorium, där både måltider och fysisk aktivitet var strikt reglerade. Under det ena tillfället fick deltagarna sova normalt i tre nätter, medan de under det andra endast tilläts sova fyra timmar per natt. Vid båda tillfällena togs blodprover morgon och kväll, samt i samband med ett intensivt träningspass.
Inflammatoriska proteiner ökade
Forskarna mätte nivåerna av cirka 90 olika proteiner i blodet. De kunde se att flera, kopplade till ökad inflammation, steg vid sömnbrist. Flera av dessa proteiner har sedan tidigare även förknippats med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, till exempel hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.
– Många av de större studier som har gjorts på kopplingen mellan sömnbrist och risken för hjärt-kärlsjukdomar har ofta fokuserat på lite äldre individer. De har redan en förhöjd risk för sådana sjukdomar. Det var därför intressant att proteinnivåerna ökade på samma sätt hos yngre och tidigare helt friska individer, bara efter några få nätters sömnbrist, , säger Jonathan Cedernaes.
– Det betyder att det är viktigt att betona sömnens betydelse för hjärt-kärlhälsa redan i yngre åldrar, fortsätter han.
Träning kan påverkas av sömnbrist
Fysisk träning gav ett något annorlunda svar efter sömnbrist. Mängden av flera viktiga proteiner ökade i samma utsträckning. Även proteiner som kan kopplas till positiva effekter av träning, ökar alltså även vid för lite sömn. Forskarna har tidigare visat att träning vid sömnbrist kan resultera i en något ökad belastning på hjärtats muskelceller.
– Med den här studien ökar vi förståelsen för hur mängden sömn spelar roll för hjärt-kärlhälsa. Det är viktigt att poängtera att man i studier också har visat att fysisk träning åtminstone kan motverka vissa av de negativa effekter som försämrad sömnhälsa kan orsaka. Samtidigt är det inte så att träning kan ersätta de funktioner som sömn fyller, säger Jonathan Cedernaes.
Hoppas ta fram riktlinjer
Det är ännu oklart hur effekterna ser ut hos kvinnor, äldre och personer med hjärtsjukdom eller andra sömnvanor.
– Vår fortsatta forskning på området kan förhoppningsvis framöver bidra till att utveckla bättre riktlinjer för hur sömn, träning och andra livsstilsfaktorer samverkar i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar, säger Jonathan Cedernaes.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
