I Sverige odlas vitsenap som fånggröda för att minska kväveläckaget. Idén till Shakawat Hossains avhandling kommer från svenska lantbrukare som funderade på om fånggrödan dessutom skulle kunna motverka ärtrotröta.
– Lantbrukare kan välja mellan olika fånggrödor och är man ärtodlare skulle det vara bra att kunna välja en gröda som dessutom kan minska sjukdomstrycket från dessa patogener, säger Shakhawat Hossain.
Ärtrotröta orsakas av en mikroorganism som kan överleva i jorden i flera år och som därmed är väldigt svår att få bukt med. Poängen med att använda vitsenap eller sareptasenap är att de, liksom andra arter i kålsläktet (Brassica), innehåller glukosinolater. När dessa ämnen bryts ned bildas det nämligen flyktiga ämnen som är giftiga för den besvärliga patogenen. Redan i dag odlas olika Brassica-arter på ärtfält i USA och Australien i bekämpningssyfte, men metoden behöver förfinas. Det gäller att hitta en art och en odlingsteknik som ger tillräckligt höga halter av glukosinulater.
Shakawat Hossain har undersökt både vitsenap och sareptasenap. Det visade sig att sareptasenap producerade de giftigaste ämnena. Denna art skulle alltså fungera bäst om hela växten myllas ned i jorden efter skörd. Problemet är att dessa ämnen är så flyktiga att fälten måste täckas för att inte försvinna upp i luften. Detta kan vara ganska kostsamt om fältet är stort.
Ett alternativ är att låta rötterna göra arbetet. Om glukosinulaterna utsöndras under jord är det större chans att de ämnen som bildas stannar kvar i jorden tillräckligt länge för att hämma patogenen. Här visade försöken att vitsenap är den art som ger upphov till störst mängd hämmande ämnen via rötterna.
– Utifrån mina resultat skulle jag råda lantbrukare att testa vitsenap som fånggröda på ärtfält, säger Shakhawat Hossain. Men metoden behöver vidareutvecklas. Jag gjorde mina försök i växthus och de måste upprepas i fält.
I avhandlingen undersöktes också hur glukosinolaternas nedbrytningsprodukter påverkar mikroorganismer som är nyttiga för ärtväxterna, till exempel de kvävefixerande bakterier som ärtväxter har så stor nytta av.
– Som tur var påverkades inte dessa viktiga nyttoorganismer, avslutar Shakhawat Hossain.
——————————————————
MSc Shakhawat Hossain, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Impact of Brassicaceae cover crops on pea root rot (Aphanomyces euteiches) in subsequent peas vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 15 november 2013, kl 13:00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Marcel van der Heijden, Ecological Farming Group, Research station ART, Zürich, Schweiz
Mer information
Shakhawat Hossain, 018-67 23 49, shakhawat.hossain@slu.se
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-vaxtproduktionsekologi/kontakt/personal/shakhawat-md-hossain/ [Ref 1]
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/10857/53/hossain_s_131018.pdf
Deklarera, boka läkartid och ansök om förskoleplats. I dag kan du sköta de flesta av dina kontakter med myndigheter, kommuner och landsting via internet. Målet för de nya e-satsningarna är en effektivare, bättre samordnad och mer lättillgänglig offentlig förvaltning. Samtidigt innebär detta att medborgaren förväntas ta ett stort eget ansvar för att hantera mötet med förvaltningen. Och en ”gör-det själv-förvaltning”, kan exkludera grupper i samhället.
– Det finns en risk för utanförskap när ansvaret för kontakten till förvaltningen läggs på den enskilde individen. Jag vill peka på riskerna med att demokrati och maktutövning faktiskt kan snedfördelas, säger Gabriella Jansson, som i dagarna lägger fram sin avhandling i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Gabriella Jansson har undersökt hur den tekniska utvecklingen påverkar legitimiteten för förvaltningen.
– Sverige är en välfärdsstat där vi möter den offentliga förvaltningen från vaggan till graven. Med legitimitet avser jag tilltron och förtroendet för offentliga organisationer, och att det rent juridiskt går rätt till.
Hon har särskilt tittat på utvecklingen i Botkyrka kommun som tidigare satsat stort på möten med medborgarna i speciella medborgarkontor.
Botkyrka är en heterogen kommun med en stor andel invandrare. På medborgarkontoren har man satsat på handläggare som talar många språk och hjälp med guidning i vad svenska kommuner och myndigheter kan hjälpa till med och hur man får den hjälpen.
– Men i de digitala kanalerna finns inte alls samma medvetenhet om vilken stöttning som behövs. Här förväntas medborgaren själv söka information och driva frågor oavsett vilka förkunskaper och färdigheter han eller hon har. Det blir ett problem, säger Gabriella Jansson.
Ett annat problem ser hon i att de nya elektroniska förvaltningarna byggs upp av tjänstemän och inte politiker. Sammanlagt köper offentlig sektor idag IT från privata företag för 47 miljarder kronor om året.
– Uppbyggnaden ses ofta som en teknisk fråga och inte som en fråga om hur man organiserar offentliga organisationer eller en fråga om relationen till medborgaren. Det blir ur ett demokratiskt perspektiv också problematiskt, säger Gabriella Jansson.
Gabriella Jansson disputerade den 7 november med ”En legitim (elektronisk) förvaltning?: om IT-utveckling i kommunal förvaltning”.
Det är genom en svamparts namn som man kan bygga upp och förmedla kunskap om den.
– Genom några enkla knapptryck på datorn går det exempelvis snabbt att kolla upp var i världen karljohanssvamp har påträffats, i vilka ekologiska sammanhang den är känd och vad som kännetecknar arten, säger Henrik Nilsson, vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Men för de många arter som ännu inte fått ett formellt vetenskapligt namn, faller detta system samman.
– Det behövs ett nytt system för att kunna kommunicera även kring arter som i princip är okända för vetenskapen, säger Henrik Nilsson.
Listan på namnslösa svamparter ökar
I takt med att DNA-baserade studier av jord och ved – där svampar gärna växer – blir allt vanligare, växer också listan på svamparter som är nya för vetenskapen.
– Det är ingen större konst att generera hundratusentals svamp-DNA-sekvenser från en tesked jord. I ett sådant jordprov påträffas ofta ett hundratal svamparter, ibland fler. Eftersom dessa svampar bara är kända från DNA-prover, kan de inte tilldelas ett vetenskapligt namn, säger Henrik Nilsson.
För att forskare ska kunna kommunicera kunskap kring svampar på ett enhetligt sätt, har nu ett forskarlag utarbetat ett system där alla svamparter, kända från DNA-sekvensering, tilldelas ett namn.
Nytt system för namngivning
Systemet tilldelar alla svamparter kända från DNA-studier ett artnamn av löpnummer-typen och lagrar tillgänglig data om geografi och ekologi för arterna. Karljohanssvampen heter exempelvis SH100935.05FU i systemet.
– Syftet är inte att ersätta de formella, vetenskapliga namnen. Snarare vill vi snabba på processen att ge arter vetenskapliga namn. Nu blir det möjligt att se i vilka andra vetenskapliga studier en viss art har påträffats, och man kommer att på ett bättre sätt kunna jämföra svampsamhällen i olika miljöer, säger Henrik Nilsson.
Bakom studien står ett forskarlag av 42 forskare från 25 universitet och 12 länder.
Länkar till: Studien och till Namnsystemet
Sjöborren är ett ryggradslöst djur som spelar en central ekologisk roll i steniga marina ekosystem, bland annat i nordöstra Atlanten. Sjöborren lever i vattnet i den kalltempererade zonen på norra halvklotet. De vuxna djuren kan reglera överflöd av brunalger, som fungerar som reservoarer för artrikedom.
– När sjöborrarna finns i hög koncentration kan de förstöra hela kelpskogar och skapa ett område som mest liknar marina öknar, men de är viktiga för balansen i ekosystemen, säger Narimane Dorey vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Unga djur påverkas starkt av havsförsurningen
Nya studier visar att unga sjöborrar påverkas mycket av havsförsurningen.
– Havsförsurningen orsakar en försenad tillväxt för den unga sjöborren och ger den en ökad ämnesomsättning, vilket kan vara negativt och påverka överlevnaden för framtida bestånd av sjöborrar, säger Narimane Dorey.
Enligt klimatmodellerna minskar pH-värdet i haven, som för närvarande ligger på cirka pH 8, med 0,3 – 0,4 enheter mot slutet av 2000-talet. Detta kommer att innebära en fördubbling av vätejonskoncentrationen i haven.
– En sådan havsförsurning kommer att få en betydande inverkan på de marina ekosystemen, säger Narimane Dorey.
Avhandlingens namn: Trans-life Cycle Impacts of Ocean Acidification on the Green Sea Urchin Strongylocentrotus droebachiensis. Länk till avhandlingen.
Handledare: Sam Dupont och Susan Phil Baden
När organiskt avfall hamnar i naturen kan det få negativa miljöeffekter. Hur kan insektslarver omvandla organiskt avfall till värdefullt foder och gödningsmedel med hjälp av ett system som är enklare och har mindre negativ miljöpåverkan än dagens organiska avfallshanterings-teknik? Hur kan dagens solskärmar och -persienner som är uppbyggda av oljebaserade produkter som polyester, PVC eller akrylat, ersättas med biobaserade produkter som ger mindre utsläpp av fossilt bränsle, är återvinningsbara, och dessutom idealiska för att göra byggnader mer energieffektiva? Detta ska de forskare som Formas forskarråd idag har beviljat sammanlagt fem miljoner kronor undersöka.
Formas fördelar totalt fem miljoner kronor under åren 2013-2015 till svenska forskare för miljöteknisk forskning inom det europeiska nätverket Eco Innovera. Forskningen handlar om resurseffektivitet som en viktig drivkraft för miljöinnovation inom system, hållbara processer och produkter samt återvinning av avfall och vatten. Den totala budgeten ligger på cirka 11 miljoner Euro från 12 medverkande finansiärer i Europa.
– Utlysningen ger forskare och industri möjlighet att delta i internationella samarbetsprojekt. Det är väldigt roligt att svenska forskare är starka inom de här områdena och duktiga på att hitta europeiska samarbetspartners, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.
Information om de projekt som beviljas medel
Bakgrund:
Eco-Innovera ERA net, är ett nätverk av nationella forskningsfinansiärer och -administratörer, där 25 organisationer från 20 EU-länder ingår. Formas är Sveriges representant i nätverket. Detta är andra utlysningen inom Eco-Innovera och en målsättning är att generera gemensamma europeiska forsknings- och innovationsaktiviteter inom området miljöteknik och -innovation. Projekten ska genomföras av forskargrupper och sektorsaktörer från minst två av de deltagande länderna. För mer information om Eco-Innovera: www.eco-innovera.eu/about
Det har visat sig finnas möjliga samband mellan hormonstörande kemikalier och reproduktionsstörningar och hormonrelaterade sjukdomar som diabetes typ II, fetma, nervutveckling, cancer och allergier. Dessa samband visar på ett växande behov av ny kunskap för kvalificerade bedömningar av kemikaliers effekter och säkerhet för människa och miljö. Idag har Formas forskarråd beviljat 30 miljoner kronor till en forskargrupp som ska studera detta närmare, inledningsvis under tre år.
– För att kunna få ett kemikaliesäkert samhälle, behövs ny kunskap och bättre metoder för kvalificerade säkerhetsbedömningar av kemikalier. Det kräver samverkan, dels mellan olika forskningsdiscipliner, dels mellan akademi, myndigheter och industri. Forskargruppen som nu har beviljats medel har den kompetens och tvärvetenskapliga bredd som krävs och som, med SweTox som bas, kan ge Sverige tyngd i de internationella forum som idag styr samhällets kemikalie-användning, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.
Huvudsökande i den forskargrupp som har beviljats medel är professor Harriet Wallberg-Henriksson vid Karolinska institutet. Övriga forskare i gruppen finns på Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Sveriges lantbruks- universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet. Forskargruppen har beviljats 30 miljoner kronor för åren 2013-2015. Forskningen kommer att utvärderas under tredje året som underlag för eventuell ytterligare tilldelning av medel för åren 2016 och 2017.
Bakgrund:
Formas utlyste i juni medel för miljötoxikologisk forskning till forskare vid svenska universitet, högskolor eller forskningsinstitut. Bakgrunden till utlysningen är det växande behovet av ökade kunskaper om kemikaliers toxicitet, kemikaliers säkerhet samt av nya och förbättrade testmetoder för att bedöma exponering och risker för människa och miljö. Forsknings- och utvecklingsinstitutet Swedish Toxicology Sciences Institute (SweTox) håller på att etableras utifrån det som tidigare var AstraZenecas toxikologiska laboratorium i Södertälje. Ett mål med utlysningen har varit att främja denna etablering och kravet har därför varit att delar av verksamheten förläggs till SweTox lokaler i Södertälje.
För tio år sedan var Sverige och den Skandinaviska modellen en internationell förebild för hur företag och andra organisationer skulle styras. Fortfarande visar studier att ledning och styrning där inflytande och delaktighet ingår är framgångsrikt. Men medan Danmark och Finland de senaste åren ökat sina nivåer av medarbetarinflytande, har Sverige gått i motsatt riktning med nya globala managementmodeller. I avhandlingen visar Päivi Riestola vilka krockar som uppstår när de nya ledningssätten möter företagskulturer och chefer som tolkar begreppen annorlunda.
Det var framför allt tillverkningsindustrin som tog till sig bland annat ”Lean Production”. Förändringen kunde innebära att organisationer med självstyrande grupper med delegerat ansvar, gick tillbaka till centraliserad styrning med löpande band. I stora delar av den offentliga sektorn har modeller som New Public Management och liknande införts under senare år.
I sitt forskningsarbete följde Päivi Riestola ett företag i Sverige, som köptes av en stor europeisk koncern. När studien genomfördes 2003-2004, hade företaget cirka 1300 anställda. Hon intervjuade och följde ett antal chefer på tre avdelningar medan företaget höll på att införa ett nytt ledningssätt.
– Jag ville se på vilket sätt managementkonceptet ”Högpresterande kultur” fick genomslag ur ett chefsperspektiv – och om det fanns några hinder. Jag tittade på hur cheferna anpassade systemet till sin verksamhet och vilken betydelse den lokala företagskulturen hade, berättar Päivi Riestola, idag verksam vid Högskolan i Borås.
Företagskulturen avgör
I avhandlingen ”Chef i en högpresterande kultur” visar Päivi Riestola att om inte styrmodellen passar organisationens identitet och de kulturer som finns, så kommer inte införandet att bli framgångsrikt.
– Företagskulturen är inte något man ser till vardags, men den ger sig till känna när nya modeller och ledningssätt krockar med de värderingar som finns. Då sparkar den bakut. Det är dessutom vanligt med olika kulturer inom en och samma organisation.
Managementmodellerna drivs ofta av ledningen och HR-avdelningen, men kanske stämmer dåligt för lagret eller säljavdelningen. Krocken kan medföra att övervakning, kontroll och detaljstyrning ökar, med konsekvensen att handlingsutrymmet och kreativiteten minskar.
Märkligt och oroväckande
Att Sverige i så hög grad anammat de globala management- modellerna istället för att ta vara på det framgångsrika svenska ledningssättet anser Päivi Riestola är allvarligt.
– Det är en märklig och oroväckande utveckling som skett. Vi har rört oss bort från en framgångsrik modell och alltför okritiskt tagit till oss globala managementmodeller. Ofta ger dessa sken av att passa bra i Sverige, med begrepp som handlingsutrymme och delaktighet. Men begreppen har en annan innebörd och modellerna är ofta mycket ledningsorienterade. De kan vara bra verktyg om vi förhåller oss kritiska och anpassar dem för våra organisationer, men att följa dem alltför nitiskt är ingen väg till framgång.
Päivi Riestola disputerade i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet i oktober i år. Hon är verksam vid Högskolan i Borås, , där hon fortsätter forska om ledarskap. Tillsammans med ett antal chefer har hon och några forskarkollegor påbörjat ett projekt för att ta fram en trovärdig managementmodell som motkraft mot de globala koncepten – ”Ledarskapsmodell för chefer i Sverige”.
Antalet fetmakirurgiska ingrepp har ökat mycket kraftigt. År 2002 gjordes i Sverige färre än 1 000 ingrepp, att jämföra med nära 8 000 under 2012. De flesta operationerna görs på kvinnor. Som en följd ökar antalet graviditeter där mamman tidigare fetmaopererats. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur tidigare fetmakirurgi hos mamman påverkar barnet. Studien är den i särklass mest omfattande hittills och bygger på samkörning av svenska hälsodataregister, som medicinska födelseregistret och patientregistret.
I studien ingår drygt 2 500 barn som fötts av en tidigare fetmaopererad mamma någon gång mellan 1992 och 2009. De har jämförts med nära 12 500 barn till mammor som inte fetmaopererats. Graviditeterna matchades individuellt, så att mammornas BMI, ålder, utbildningsnivå, tobaksvanor och antal tidigare födda barn var jämförbara i båda grupperna.
För barnen med fetmaopererade mammor är hela tillväxtkurvan är förskjuten mot lägre vikt. Vid födelsen var 5,2 procent av dem var lågviktiga för sin graviditetslängd och låg minst två standarddeviationer under normalkurvan. I kontrollgruppen var endast 3,0 procent så lätta för tiden. Samtidigt var färre barn till fetmaopererade mammor stora för tiden, 4,2 procent jämfört med 7,3 procent i kontrollgruppen. Det var också fler barn till de opererade mammorna som föddes för tidigt. 9,7 procent av dem föddes före graviditetsvecka 37, att jämföra med 6,1 procent i den icke opererade gruppen. De fetmaopererade mammornas barn hade ingen ökad risk för intrauterin fosterdöd eller död under de första levnadsmånaderna.
– Mammor med samma BMI födde alltså barn av olika födelsevikt beroende på om de genomgått fetmakirurgi eller inte, så på något sätt påverkar fetmaoperationer barnens tillväxt. Hur det går till vet vi inte i dag, men vi vet att personer som genomgår fetmakirurgi kan få problem med näringsbrist till följd av ingreppet, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och docent vid enheten för klinisk epidemiologi på Karolinska Institutet.
Forskarna anser att fetmaopererade kvinnor bör betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. Det innebär att de bör få särskild omsorg från mödravården, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera tillväxten eller särskilda rekommendationer av kosttillskott. Forskarna lyfter samtidigt fram att fetmakirurgi har en lång rad positiva effekter för mamman, som sänkt risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och stroke. Dessutom är obehandlad fetma en känd faktor för att öka risk för både mamma och barn under graviditet och förlossning.
Studien är finansierad av Karolinska Institutet, Svenska Läkaresällskapet och med ALF-medel från Stockholms läns landsting.
Publikation: ”Perinatal outcomes after bariatric surgery: nationwide population-based matched cohort study”, Nathalie Roos, Martin Neovius, Sven Cnattingius, Ylva Trolle Lagerros, Maria Sääf, Fredrik Granath och Olof Stephansson, British Medical Journal (BMJ), online 12 November 2013
– Antalet ansökningar till Formas om forskningsbidrag ökar ständigt vilket är roligt men tyvärr kan vi bara bevilja medel till nio procent av de sökande att jämföra med elva procent förra året. Formas har dock flera utlysningar löpande under året vilket ger forskarna nya möjligheter att söka, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.
Formas årliga öppna utlysning år uppdelad i tre delutlysningar inom Formas samtliga
ansvarsområden (miljö, areella näringar och samhällsbyggnad) – Forsknings- och utvecklingsprojekt, Forsknings- och utvecklingsprojekt för unga forskare samt Mobilitetsstöd för unga forskare. Totalt kom det in 1384 ansökningar, ett åttiotal fler än förra året. 121 projekt beviljas medel att jämföra med 150 förra året.
– Intresset från sökanden till de två utlysningar som riktar sig till unga forskare har ökat med sammanlagt nästan 20 procent. Störst var ökningen inom utlysningen Mobilitetsstöd för unga forskare vilket kan bero på att man från och med i år kan söka för 2-4-åriga projekt.
Lista över projekt som beviljats medel med namn på sökande och universitet
I sin avhandling har Ove Björ vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin studerat hälsan hos arbetare från två norrländska industrier, en som består av 13 000 gruvarbetare och en med 2 600 aluminiumsmältverksarbetare. De första gruvarbetarna anställdes på 1920-talet och de första smältverksarbetarna på 1940-talet. Arbetarna har sedan följts upp från anställningens start till eventuell död eller cancerdiagnos.
Ove Björ visar bland annat att det med hjälp av en statistisk metod är möjligt att öka möjligheterna att identifiera riskfaktorer från arbetsmiljön hos långtidsarbetare som har samlat på sig skadlig exponering från arbetsmiljön och samtidigt representerar en selekterad grupp av friskare arbetare.
– Att långtidsanställda är friskare kan bero på att själva arbetet utgör en urvalsprocess där individer med sämre hälsa slutar tidigare på grund av arbetskraven. Det innebär i sig att damm från gruvarbete kan vara en allvarligare riskfaktor än vad forskningen hittills har kunnat visa, säger Ove Björ.
En annan studie som baseras på gruvarbetarna visar att risken för dödlighet i stroke ökade om arbetarna jobbat utomhus och minskade om arbetarna jobbat under jord. Möjligen kan detta bero på att underjordsarbete i ett tempererat klimat skyddar från kyla. Kyla kan ha en förhöjande effekt på blodtrycket och högt blodtryck ökar risken för stroke.
Avhandlingen visade också på att risken för lungcancer var högre bland smältverksarbetare jämfört med en normalbefolkning. Den troligaste förklaringen från arbetsmiljön är att arbetarna har exponerats för så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett organiskt ämne som har funnits i luften i fabrikerna. PAH är en känd riskfaktor för cancer. Uppgifter om rökning saknades dock i denna studie.
– Den här avhandlingen är ett exempel på att en flervetenskaplig kompetens i en forskargrupp är nödvändig när man ska genomföra den här typen av studier. Det krävs en övergripande kompetens om sjukdomars bestämningsfaktorer, men också kunskaper om riskfaktorer i arbetsmiljön och statistisk metodologiska kunskaper, säger Ove Björ.
FAKTA
Ove Björ växte upp utanför Kramfors i Ångermanland. Han påbörjade sina studier till statistiker på Linköpings Universitet 1991 och tog därefter examen 1994. Tidigare har Ove Björ arbetat som statistiker på Sundsvalls sjukhus och på AstraZeneca i Södertälje. Från 2004 har han en tjänst som statistiker på Regionalt Cancercentrum Norr vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och han har genomfört sina forskarstudier på deltid.
Fredagen den 15 november försvarar Ove Björ, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Strategier vid utvärdering av hälsorisker baserade på två arbetarekohorter från norra Sverige. (Engelsk titel: Strategies for assessing health risks from two occupational cohort studies within the domain of northern Sweden). Fakultetsopponent är professor Per Gustavsson, Institutet för miljömedicin (IMM)/Arbetsmedicin, Karolinska institutet, Stockholm, Sverige.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Celiaki är en kronisk sjukdom, som beror på en genetisk känslighet, och som ger skador i tunntarmen vid intag av gluten i kosten. I befolkningen beräknas mellan 1 och 3 procent ha sjukdomen, men mörkertalet är stort och de flesta drabbade är odiagnostiserade. Sverige har påtagligt högre förekomst av celiaki än resten av västvärlden.
Vinsterna med att screena för celiaki i befolkningen är omdiskuterade och konsekvenserna av att få diagnosen i samband med screening har varit oklara. I Sverige har man haft en epidemi av celiaki. Därför har forskare vid Umeå universitet genomfört det befolkningsbaserade forskningsprojektet ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden, för att undersöka de frågor som finns när det gäller celiaki och screening för sjukdomen. Alla sjätteklassare på fem orter bjöds in till studien 2005/2006 och 2009/2010. Från norr till söder medverkade barn från följande orter: Umeå, Norrtälje, Norrköping, Växjö och Lund.
Katrina Nordyke, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete undersökt erfarenheter och resultat av screening för att upptäcka celiaki, bland dessa barn. Hon konstaterar att resultaten är tvetydiga.
– De flesta barn klarar att hantera den oro som själva screeningundersökningen och tankarna om sjukdomen kan innebära. Däremot fanns det ingen samstämmighet i resultaten som visar att upptäckt av sjukdom och behandling ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Vinsterna av att upptäcka sjukdomen tidigt överväger inte alltid den upplevelse av skada som upptäckten ger, säger Katrina Nordyke.
De barn som medverkar i ETICS skriver små berättelser innan de får screeningresultaten, där de redogör för sina erfarenheter av screeningen. Berättelserna visar att en del barn upplevde rädsla och oro för sjukdomen och dess konsekvenser under screeningen, men som helhet klarade de själva screeningen bra. Barnen fick också fylla i enkäter och berätta om sin hälsorelaterade livskvalitet i samband med att screening genomfördes, samt ett år efter diagnos. Slutligen fick de som fick en celiakidiagnos i samband med screeningen skriva en nya berättelser ett och fem år efter diagnos.
Enligt Katrina Nordyke visar berättelserna att hotet från komplikationer orsakade av sjukdomen påverkade hur ungdomarna upplevde diagnosen, hur de klarade den glutenfria dieten och vad de ansåg om screening för celiaki.
– Fem år efter celiakidiagnosen hade de flesta ungdomar lärt sig leva med sjukdomen, samt skaffat sig goda kostvanor och strategier för att klara att leva med den glutenfria dieten. Samtidigt tvivlar fortfarande en del av dessa ungdomar på vinsterna av att ha fått diagnosen celiaki i samband med screeningen, säger Katrina Nordyke.
FAKTA
Katrina Nordyke kommer från USA, där hon har jobbat som sjuksköterska. Nu bor hon i Umeå, hon har en magisterexamen i folkhälsa och är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon pratar helst engelska och kan nås på:
Den 15 november försvarar Katrina Nordyke, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Generell screening för celiaki: En folkhälsointervention ur deltagarnas perspektiv. (Engelsk titel: Mass screening for celiac disease: A public health intervention from the participant perspective). Opponent: David Grossman, MD, MPH, professor of Health
Group Health Research Institute, Seattle WA and University of Washington. Huvudhandledare: Anneli Ivarsson.
Avhandlingen har publicerats elektroniskt.
Lars Kjellin som är verksam vid Psykiatriskt forskningscentrum inom Örebro läns landsting får 900 000 kr för projektet ”Hantering av hot och våld inom tvångsvården av unga — Etik, bemötande och säkerhet”.
Ingrid Rydstedt vid Karlstads universitet får 2,1 milj kr för ett forskningsprojekt kring psykiatrisk samsjuklighet inom LVM-vården.
Bo Vinnerljung vid Stockholms universitet får 1,3 milj kr för ett forskningsprojekt kring hälsokontroll för skolpliktiga ungdomar placerade inom SiS.
David Wästerfors vid Lunds universitet får 500 000 kr för forskningsprojektet ”Våldets förgrund och bakgrund”.
Statens institutionsstyrelse satsar varje år cirka 30 milj kr på forskning, utveckling och utbildning. Forskningen bedrivs av oberoende forskare vid universitet och högskolor.
I rapporten presenteras en rad förslag för att förbättra det svenska systemet för planering av bostadsbyggande och infrastruktur:
Avskaffa det kommunala planmonopolet. Kommunernas starka ställning i markfrågor ger upphov till ineffektiva lösningar där kommunala intressen hävdas på bekostnad av det regionalt och nationellt önskvärda.
Röj upp bland riksintressena. Under senare decennier har det skett en kraftig ökning av områden som utpekas som riksintressanta. Riksintressen bör inrättas med större restriktivitet och det måste vara lättare att ompröva dem.
Samordna infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Statliga infrastrukturinvesteringar i tillväxtregionerna bör villkoras med att bostadsbyggande sker på mark som blir mer attraktiv.
Planeringsprocessen måste effektiviseras. Kommunernas effektivitet i att hantera planprocesserna kan ökas om de görs ansvariga för medfinansiering av kostnader för planläggning och bygglovsprövning. Effektiviteten kan också öka genom tydliga tidsgränser och transparens för processer både inom stat och kommun.
Stärk den representativa demokratin – begränsa det direkta medborgarinflytandet. Dagens system för dialog gynnar ofta högljudda särintressen. Politikens roll måste vara att väga lokala intressen mot varandra och mot kommunövergripande och samhälleliga mål. Nya metoder för dialog med medborgarna måste utvecklas.
Slopa överklagandemöjligheter. Många av dagens överklagandemöjligheter bör tas bort. Prövningstillstånd för överklagande är rimligt. Det bör finnas större möjligheter för dem som drabbas att få ekonomisk kompensation.
– Dagens planeringssystem är ineffektivt, byråkratiskt och svårbegripligt. Systemet tar inte hänsyn till individers och företags ekonomiska rörlighet, säger Hans Lind.
Göran Cars, Thomas Kalbro och Hans Lind är alla professorer vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Ladda ner rapporten här.
Nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou har analyserat olika aspekter av sambandet mellan internationell handel och migration.
– Invandring bidrar till ökad utrikeshandel och främjar företagens internationalisering. Personer som är födda i andra länder har kunskaper och kontakter som underlättar för företag att handla med andra länder. En 10-procentig ökning av invandringen kan öka svensk export med upp till 4,5 procent och de företag som anställer ytterligare en utlandsfödd person ökar sin export med närmare en procent i genomsnitt, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Doktorsavhandlingen består av fyra studier som tillämpar statistiska metoder på ekonomiska modeller för att undersöka och kvantifiera hur migration kan främja internationalisering. Studierna använder flera datakällor som täcker omkring 170 länder och 12 000 svenska företag över tid. Två av studierna är författade gemensamt med Magnus Lodefalk vid Örebro universitet.
Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. De flesta som får stroke är äldre, medelåldern är ungefär 75 år, men även yngre människor drabbas.
Den nya studien, som baseras på det nationella patientregistret och dödsorsaksregistret, visar att prognosen fyra år efter stroke för patienter mellan 18 och 55 blivit bättre.
Sedan slutet av 80-talet har dödligheten efter första slaganfallet minskat med omkring en tredjedel för männen och nästan halverats för kvinnorna.
– Men även om prognosen har blivit bättre är dödligheten bland yngre patienter med stroke fortfarande hög – sex gånger högre än för jämnåriga i befolkningen för både män och kvinnor, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna har inte studerat vad som ligger bakom den förbättrade dödligheten, men tror att både förändrad livsstil och bättre behandling kan ligga bakom:
– Vi har till exempel blivit bättre på att behandla högt blodtryck, vilket lett till att strokefallen är lindrigare idag. Samtidigt har vi nu magnetröntgen och andra känsliga metoder för att upptäcka stroke i ett tidigt skede, säger Annika Rosengren.
Strax över en procent av de yngre patienter som skrivs ut från sjukhus efter stroke dör inom fyra år. Många dör i andra sjukdomar än stroke.
– Dödsorsakerna är blandade. Vi ser att många dör av sjukdomar som kan ha en indirekt koppling till stroke, som hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Vi behöver veta mer om varför unga med stroke avlider i förtid, säger Annika Rosengren.
Samma forskargrupp vid Sahlgrenska akademin kunde nyligen visa att stroke minskar bland äldre men ökar bland yngre. Cirka 300 svenskar mellan 18-44 år får stroke varje år.
Artikeln “Twenty-Year Trends in Long-term Mortality Risk in 17 149 Survivors of Ischemic Stroke Less Than 55 Years of Age” publiceras av den vetenskapliga tidskriften Stroke.
Referenslänk: Länk till artikel
I världen finns det en lång historia av stigmatisering på grund av olika sjukdomstillstånd. Klassiska exempel är spetälska, tuberkulos/lungsot, cancer, epilepsi och allvarlig psykisk sjukdom. Hiv/aids är ett modernt exempel. Utmärkande för ett stigmatiserat sjukdomstillstånd är att det av utanförstående ”friska” betraktas med en blandning av osäkerhet, medlidande, men också ogillande och avståndstagande.
Konsekvenserna av stigmatiseringen är förlust av trygghet, omsorg och gemenskap. Den drabbade och ofta hans eller hennes familj får en tillvaro med ökande isolering och ensamhet. Andra konsekvenser av stigmatisering är att det inte satsas på forskning och vård utifrån de behov som faktiskt finns. För de flesta av dessa tillstånd gäller att effektiv behandling och ökad kunskap om orsaker har lett till att stigmatiseringen har minskat mycket påtagligt i vår tid. Epilepsi och hiv/aids är tydliga exempel på detta. För inte så länge sedan var hiv/aids ”fruktade” och stigmatiserande tillstånd, men nu med effektiv behandling och mera kunskap om tillståndet hos allmänheten ses det mer och mer som vilken sjukdom som helst. Epilepsi är ett annat exempel på ett sjukdomstillstånd där effektiv behandling och ökad kunskap har lett till en annan och mera accepterande syn på sjukdomstillståndet.
Helia Ghanean, läkare från Teheran, Iran, har i sin avhandling studerat synen på epilepsi och psykisk sjukdom hos ett slumpurval av befolkningen i Teheran. Hon har också studerat upplevelsen av stigma hos personer som har epilepsi och någon form av mera allvarlig psykisk sjukdom från kliniker i Teheran. Dessa data har jämförts med data från patienter med epilepsi från neurologiska kliniken och psykiatriska kliniken i Umeå.
Iran är ett ”middle income country”, det vill säga ett land som är förhållandevis väl utvecklat med en relativt välutbildad befolkning och en god hälso- och sjukvård. Iran är också ett land tydligt präglat av islam och lagstiftning och levnadsvillkor styrs i mycket hög grad av Koranens bud. Det kan också beskrivas som ett kollektivistiskt samhälle där familjen och närsamhället har ett starkt grepp över enskilda individers livsvillkor. Sverige å andra sidan är ”high income country” och beskrivs som ett av de mest individualistiska samhällena i världen, det vill säga att individens egna önskningar har väldigt stor betydelse. Därför har Helia Ghanean velat jämföra dessa två samhällen med olika sociokulturella förhållanden och i vad mån detta spelar roll för synen på epilepsi och psykisk sjukdom och hur patienter med dessa tillstånd upplever sin situation.
När det gäller synen på epilepsi och psykisk sjukdom skiljer sig svaren i avhandlingen inte så mycket mellan de två länderna utom på ett viktigt område, nämligen hur man ser på att någon i familjen gifter sig med en person med någon av dessa diagnoser. Där finns en mycket tydlig skillnad i form av att man i Iran är mycket mera tveksam till detta än i Sverige. Upplevelsen av att vara stigmatiserad och utsatt för diskriminering är också vanligare i Iran jämfört med Sverige.
Det är också tydligt att upplevelsen av stigma och diskriminering på grund av epilepsi är betydligt mindre uttalad både i Sverige och i Iran, vilket skulle kunna ses som en konsekvens av att med modern behandling är effekterna av epilepsi mycket begränsade jämfört med situationen där epilepsi inte behandlas effektivt. Detta är fortfarande vanligt i många u-länder där epilepsi är en mycket fruktad sjukdom som man försöker dölja för omgivningen så mycket som möjligt.
Helia Ghanean konstaterar att det i Sverige har genomförts många olika projekt för att minska stigmatiseringen på grund av psykisk sjukdom, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. När det gäller såväl epilepsi som psykisk sjukdom har Världshälsoorganisationen WHO startat stora kampanjer för att informera allmänheten runt om i världen om dessa båda tillstånd för att minska den stigmatisering och diskriminering som finns.
– Det är viktigt att genomföra sådana kampanjer i Iran, men det finns också anledning att fortsätta arbetet med att minska fördomarna om psykisk sjukdom även i Sverige och inte minst att förbättra behandlingen, säger Helia Ghanean.
FAKTA
Den 14 november försvarar Helia Ghanean, institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Studier av synen på och upplevelsen av psykisk sjukdom och epilepsi i Tehran, Iran. (Engelsk titel: Studies on the perception of mental disorders and epilepsy in Tehran, Iran.)
Opponent: professor Wolfgang Rutz, Coburg University for Applied Sciences, Tyskland
Huvudhandledare: Lars Jacobsson
Avhandlingen är publicerad digitalt.
