– Med Cochleaimplantat kan döva och personer med kraftigt nedsatt hörsel uppfatta tal. Målsättningen är att en kombination av hörselimplantat och stamceller ska ge patienterna ett vidare register så att även andra delar av hörseln återställs. Stamcellsstudier på möss har visat på lovande resultat, säger Helge Rask Andersen, professor och överläkare i det otokirurgiska teamet på Akademiska.

Den 22 november medverkar han i en kickoff i tyska Tübingen för det EU-finansierade forskningsprojektet som involverar forskare, industrin och representanter för patientorganisationer. Projektet kommer att pågå under fyra år. För Uppsala handlar det om en satsning på sex miljoner kronor, varav EU står för drygt 4,4 miljoner kronor. Forskare på Akademiska/Uppsala universitet ska bland annat ta fram stamceller från hårceller och nervceller i mänskliga öron, så kallade gliaceller, och se om man kan behandla dövhet med denna teknik.

Historiskt har Cochleaimplantat framförallt satts in på barn som föds döva. Numera sätts CI även in på vuxna med kraftigt nedsatt hörsel. Sedan ett par år omfattas även personer som har viss hörsel kvar. På Akademiska sjukhuset har hittills tre barn som inte är helt döva fått sådana hörselimplantat.

Forskningen i Uppsala stöds av EU, Hörselskadades Riksförbund samt en privat donation från Börje Runögård.

FAKTA
Om Cochleaimplantat, CI

Under tre år har forskare på VTI i samarbete med Norska transportekonomiska institutet, TÖI, och avdelningen för planering vid Ålborg universitet i Danmark undersökt hur institutionella och planeringsmässiga faktorer påverkar kollektivtrafikens funktion, attraktivitet och långsiktiga konkurrensförmåga.

– Kollektivtrafiken uppfattas alltmer som det viktigaste verktyget för att kunna kombinera ekonomisk utveckling med långsiktiga miljö- och klimatmål. Vi ville därför se om vi kunde hitta gemensamma faktorer som påverkat planering och beslut i tre nordiska regioner som alla genomfört nytänkande kollektivtrafikprojekt, säger Robert Hrelja, projektledare och forskare på VTI.

De tre regionerna som jämförts är Skåne i Sverige, Aarhus i Danmark och Trondheim i Norge. Resultaten har sammanställts i VTI rapport 799A och bygger på kvalitativa fallstudier. De viktigaste slutsatserna sammanfattas i fyra punkter:

– De tre länderna står inför liknande utmaningar, även om det inte går att tala om en enhetlig skandinavisk modell. Former för samordning mellan organisationer och politikområden måste skapas inom ett antal kritiska områden om kollektivtrafiken ska kunna bidra till ett effektivt och hållbart transportsystem.

– Det finns också ett behov av bättre samordning när det gäller kommunal fysisk planering och regional kollektivtrafikplanering, exempelvis koordinering av kollektivtrafik, markanvändning och infrastrukturplanering. Markanvändning inkluderas ofta i policydokumenten men finns inte med vid koordineringen i genomförandefasen.

– I de regioner som forskarna studerat har det skett en förändring i hur man ser på kollektivtrafiken och målen med den. Tidigare sågs kollektivtrafiken som en teknisk lösning till transportbehov, nu istället ett verktyg för att utveckla städer och regioner. Organisationer och politiker i de undersökta regionerna förespråkar medvetet och strategiskt en utbyggnad av kollektivtrafiken som en åtgärd för att skapa hållbara städer och regional utveckling. Det är uppenbart att kollektivtrafiken inte ska ses som bara ett tekniskt system eller ett mål i sig.

– Kollektivtrafikorganisationer i alla länder bör på en långsiktig planeringsnivå, oberoende av nationella regelverk och lagar, försöka att komma överens om svaret på frågan: vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Att skapa en gemensam bild för hur staden eller regionen ska utvecklas är en förutsättning för att framgångsrikt samordna kollektivtrafik och fysisk planering i ett sammanhang där det inte finns några formella samordningsmekanismer.

– Konflikter är troligen oundvikliga när det gäller policys och planering i konkurrensen mellan kollektivtrafik och biltrafik. Därför måste städer och regioner medvetet skapa processer som tar hänsyn till potentiella konflikter gällande olika intressen, normer, vanor och attityder, säger Robert Hrelja.

FAKTA
Projektets webbsida
VTI rapport 799A

 Att få en hörselskada innebär en stor livsförändring för både den drabbade och omgivningen. Till en början drabbas många av ångest och depression för att så småningom börja kunna acceptera funktionsnedsättningen och hitta sätt att hantera den.

I en ny avhandling från Linköpings universitet har Vinaya Kumar Channapatna Manchaiah studerat hur den här processen ser ut.

Vinaya Kumar Channapatna vidareutvecklar en modell för patientens process under sjukdomsförlopp och behandling, som tagits fram av Ida Institutet i Danmark. Han identifierar bland annat två nya faser, ”självvärdering” för patienten, och ”anpassning” för omgivningen, familj och vänner. Totalt genomgår patienten som gradvis får sin hörsel försämrad sju faser i sin process mot att acceptera funktionshindret. För-medvetenhet (att känna frustration och/eller förtränga problemet), medvetenhet (att inse problemet och börja utvärdera det), rörelse (att söka hjälp), diagnos, rehabilitering, självvärdering (att själv försöka hitta orsaker till hörselnedsättningen och att utvärdera hur stor den är och hur den påverkar) samt lösning på problemet (att börja acceptera hörselnedsättningen och att anpassa sitt liv efter den).

Processen mot acceptans ser olika ut om hörselskadan kommer smygande eller inträffar abrupt. Samtidigt som en plötslig hörselskada kan vara mycket skrämmande och omvälvande går patientens resa genom faserna ofta snabbare, och den första fasen, för-medvetenhet uteblir helt.

Att acceptera den nya funktionsnedsättningen är svårt för många, och leder ofta till ångest och depression. Vinaya Kumar Channapatna har utvecklat ett frågeformulär angående acceptans av hörselhandikapp.

FAKTA
Vinaya Kumar Channapatna Manchaiah disputerade den 25 oktober med ”Evaluating the process of change: Studies on patient journey, hearing disability acceptance and stages-of-change”.

Ytterligare två doktorander har nyligen disputerat om hörselnedsättningar i Handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Elaine H.N. Ng disputerade den 29 oktober med ”Cognition in Hearing Aid Users: Memory for Everyday Speech”. Elisabet Classon disputerar den 8 november med ”Acquired hearing impairment: Phonological decline and compensatory working memory”.

Leverentörskedjorna för McDonalds köttförsörjning i olika europeiska länder har jämförts i en studie från SLU. Köttdjur av rasen Charolais på bete i Sverige. Foto: Ellinor Isgren

Irland har en självförsörjningsgrad av nötkött på 800 % jämfört med Sveriges blygsamma 49 %, och lönsamhetsproblemen ökar. I en ny rapport från SLU jämför forskarna nötköttsproduktionen i några europeiska länder med den svenska. Sammanfattningsvis konstaterar de att samarbete mellan alla länkar i kedjan lönar sig.

I en landsöverskridande studie har forskarna Erik Hunter och Ellinor Isgren vid SLU i Alnarp undersökt och jämfört hur man inom leverantörskedjor i Österrike, Irland, Storbritannien och Sverige arbetar för att säkra tillförsel av nötkött, som både är prismässigt konkurrenskraftigt och ger förutsättningar för lönsam produktion. Rapporten kommer att presenteras av forskarna vid Svenska Nötköttsproducenters Köttriksdag i Växjö lördagen den 16 november.

Forskarna fann att, trots en hel del likheter länderna emellan, Irland har en självförsörjningsgrad på 800 %, Österrike 140 %, Storbritannien 80 % och Sverige endast 49 %.  Framför allt i Österrike arbetar man mycket inom producentföreningar, och producenterna där uttryckte också en hög grad av tillfredsställelse med yrket och med situationen i sektorn. I Storbritannien och Irland står man också inför lönsamhetsproblem, men just nötköttsproduktionen verkar ändå prestera relativt väl.

– En av nyckelfaktorerna till framgång tycks vara det systematiska samarbete som finns mellan aktörer i produktionskedjan och det förtroende och informationsflöde som detta skapar. I alla undersökta länder utom Sverige är detta samarbete mycket vanligt, berättar Ellinor Isgren .
Forskarna redogör för några av de strategier och strukturella skillnader som finns i produktionskedjorna, och bidrar med kvalitativa insikter kring hur man långsiktigt stimulerar självförsörjning och lönsamhet. Rapporten mynnar ut i ett antal slutsatser och rekommendationer för att svenskt nötkött ska hävda sig bättre.

– Ett ökat samarbete och kommunikation mellan olika led i kedjan behövs och det är tydligt att producenterna vinner på att organisera sig, säger Erik Hunter.

Initiativet till studien kom från LRF, Sveriges Nötköttsproducenter och McDonald’s Sverige, som har finansierat studien. Bakgrunden är Sveriges sjunkande självförsörjningsgrad och lönsamhetsproblem i kedjan.

– Rapporten är ett värdefullt underlag för vårt fortsatta arbete att vända trenden och skapa lönsamhet och tillväxt i svensk nötköttsproduktion. Inte minst de erfarenheter man har i de olika länderna av producentringar och samarbete i hela värdekedjan, säger Erica Lindberg vid LRF Kött.

Anita Persson vid Sveriges Nötköttsproducenter har suttit med i styrgruppen för projektet.

– Vi nöttköttköttsföretagare har nu fått reda på hur värdekedjan fungerar i andra länder och hur vi kan utveckla den i Sverige på ett bättre sätt för att öka vår konkurrensförmåga. T.ex. kan det bli en metod för konceptutveckling, där det finns från början ett nära samarbete mellan oss nötköttsföretagare, kunden och industrin, säger hon.

Studien har genomförts med hjälp av McDonald’s leverantörskedja i respektive land.

– Som restaurangbranschens enskilt största inköpare av svenskt nötkött vill vi bidra till ett starkt svenskt lantbruk för att säkra våra framtida råvaruleveranser. Jag hoppas att studien ska utgöra ett första steg mot ökad lönsamhet för svenska nötköttsproducenter och större tillgängligheten av svenskt nötkött för konsumenterna, samt ge inspiration till samarbete genom hela leverantörskedjan i Sverige, säger Patrik Holm-Thisner, Svenska McDonald’s.

FAKTA
Läs mer om:
Strukturer och strategier för lönsam produktion och säker tillförsel av inhemskt nötkött. Lärdomar från McDonalds europeiska leverantörskedjor. Rapport Landskap, trädgård, jordbruk 2013:24  
Köttriksdagen 2013

Dödligheten i kranskärlssjukdom har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Men även om betydligt fler nu överlever hjärtinfarkt har prognosen inte förbättrats lika mycket för kvinnor som för män.

Av hundra kvinnor mellan 35 och 55 år som kom in till sjukhus med sin första hjärtinfarkt under perioden 2005-2010 dog nästan fyra inom en månad, motsvarande siffra för män var två dödsfall inom en månad efter infarkten.

– Det innebär att andelen avlidna kvinnor är 63 procent högre än för män. En viktig förklaring till det verkar vara att kvinnorna har flera andra sjukdomar samtidigt, som högt blodtryck, diabetes, stroke, eller KOL, vilket ökar risken att de dör, och om man tar hänsyn till detta minskar skillnaden till 44 procent säger doktoranden Johanna Berg som presenterar siffrorna i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien baseras på uppgifter från det svenska dödsorsaksregistret och patientregistret. Bland dem som överlevde den första månaden efter en infarkt var det i stort sett ingen skillnad mellan män och kvinnor i överlevnad första året sedan man tagit hänsyn till andra faktorer.

Samtidigt är långtidsprognosen numera god, med en årlig dödlighet på bara någon enstaka procent för yngre patienter under 55 år, men dödligheten är fortfarande högre för kvinnor än för män.

– Kvinnor lever normalt sett längre än män, men vi visar attkvinnor som fått hjärtinfarkt förlorar sitt försprång och har lika stor risk att dö förtidigt som män, säger Johanna Berg.

Samtidigt är det vanligare att män dör i hjärtinfarkt utan att hinna in till sjukhuset.

– Det är svårt att veta vad det beror på, men det har spekulerats i att fler män historiskt sett varit rökare och att det kopplas till större allvarligare infarkter som gör att de inte hinner till sjukhus, säger Johanna Berg.

Avhandlingen visar att kvinnor i genomsnitt är fyra år äldre än männen när de får sin första hjärtinfarkt. Genom att studera patientjournaler kan Johanna Berg också konstatera att bröstsmärta är det vanligaste symtomet för både kvinnor och män, men att kvinnorna uppvisar fler symtom:

– Kvinnor kommer oftare in till sjukhuset med illamående, ryggsmärta, yrsel och hjärtklappning, säger Johanna Berg.

Avhandlingen Women and acute myocardial infarction – studies of symptoms, mortality and prognosis försvarades vid en disputation den 20 september.

De senaste två åren har arkeologer från Blekinge museum och Södertörns högskola med hjälp av studenter från högskolan undersökt en plats från järnåldern belägen vid Västra Vångs by i mellersta Blekinge. Björn Nilsson, lektor i arkeologi vid Södertörns högskola, berättar att de redan innan undersökningarna visste att detta kunde vara en mycket speciell fyndplats, framför allt eftersom man för snart 10 år sedan påträffade en liten och unik maskbild i brons här. För snart 150 år sedan hittade man även en 6 kilo tung vikingatida silverskatt i Vång. Att resultaten skulle se ut som de gör kunde man dock inte ana.

Troligtvis en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar
De undersökningar som genomfördes i våras gav sensationella resultat som nu offentliggörs. I förhållande till ytan så är platsen troligtvis är en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar. Fynden pekar på ett stort handels- och kontaktnät och påminner om de vidsträckta kulturmöten som existerade under tiden från Kristi födelse till vikingatiden för 1000 år sedan.

– Fynden i Vång visar att platsen har varit väldigt viktig under järnåldern. Det är spännande att en bygd som inte finns omnämnd i historieskrivningen och numera är sömnig landsbygd kan poppa upp som en centralort under järnåldern, säger Björn Nilsson, arkeolog vid Södertörns högskola.

Bland annat påträffades en rad mycket speciella metallfynd som synes medvetet nedlagda i en rituell boplats- eller gravmiljö. Fynden består i ett flertal nya maskbilder, små bronsbyster, och andra idag obestämbara metallföremål. Dessutom påträffades även guld- och silverföremål. Däribland nästan trettio så kallade guldgubbar; 1-2 cm höga, mycket tunna guldbläck som endast förekommer i mycket särskilda järnåldersmiljöer. Fynden kan daterats från Kristi födelse till tidig medeltid.

– Fynd av guld från denna tid visar att människor i området bland annat tjänat som soldater i romerska armén. Här uppe i Norden har guldmynten som varit soldaternas betalning, deras sold, gjutits om till inhemska föremål, till exempel små guldgubbar och guldgummor, berättar Björn Nilsson.

Andra fynd visar också att man sysslat med järnframställning, smide, bronshantverk och tillverkning av glaspärlor. Självklart finns här också mer alldagliga boplatsfynd. Men de nya fynden antyder en mer sammansatt sida av platsen – att den varit något mer än bara en boplats. Fynd av romerska bronsföremål som tillverkats på 200-talet har funnit sin väg upp till det som i dag är Blekinge.

Föremål från grävningen visar att Vångborna tillhört en grupp människor som varit väl bekanta med världen runt omkring. Fynden, som är mycket välbevarade eftersom det inte odlats här,
understryker Blekinges centrala position i Östersjöområdet.

– Guldgubbar hittas oftast på platser som förknippas med makt eller religiösa riter. Hittills har inte något liknande hittats i Blekinge. Kanske har platsen använts som kultplats men ännu så länge kan vi bara spekulera. Det vi idag vet om platsen är att det varit en boplats under järnåldern, berättar Mikael Henriksson på Blekinge museum och doktorand vid Södertörns högskola.

Arkeologerna Björn Nilsson och Kerstin Cassel på Södertörn högskola planerar att tillsammans med Blekinge museum och andra intressenter skapa ett större forskningsprojekt med utgångspunkt i fynden och den speciella förhistoriska miljön i Västra Vång.
De arkeologiska undersökningarna i Västra Vång har genomförts av Blekinge museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge med anledning av Karlskrona kommuns projekt för vattenrening.

In English:
During the last two years Blekinge Museum together with Södertörn University have excavated an Iron Age site in Västra Vång, Hjortsberga parish, Blekinge, Sweden. The site, which is situated
on top of a large hill in a quite well known Iron Age landscape, was found by the museum during metal detection in 2004. The discovery of a small bronze mask of a celtic characterization led to a renewed archaeological interest which led to further investigations 2012 and 2013.
The results were exceptional, and among other things several anthropomorphic gold foils (guldgubbar), imported roman bronze artifacts, glass vessels were found.

I årets stora utlysning ingick planeringsbidrag, driftsbidrag, bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning samt bidrag till stora databaser. De forskningsinfrastrukturer som får bidrag från Vetenskapsrådet ska vara av brett nationellt intresse och en resurs för forskare från universitet och högskolor i hela landet. Av totalt 141 ansökningar har 27 beviljats, uppdelade på följande områden:

Driftsbidrag
Drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur av nationellt intresse
16 av totalt 52 ansökningar har beviljats.

Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning
Uppbyggnad av infrastruktur av nationellt intresse
2 av totalt 36 ansökningar har beviljats.

Planeringsbidrag
Planering inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur
5 av totalt 22 ansökningar har beviljats.

Bidrag till stora databaser
Uppbyggnad av nationellt tillgängliga databaser främst med mikrodata och individbaserat forskningsmaterial, samt för att göra forskningsdata för klimat- och miljöforskning tillgängligt.

4 av totalt 31 ansökningar har beviljats.
Här hittar du listan över beviljade ansökningar samt statistik

– Förskollärare har erfarenheter och kunskaper som barn aldrig kan ha som måste komma till uttryck i kommunikationen om den inte ska stagnera, säger Agneta Jonsson som är den första som disputerar i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har hon undersökt villkoren för de yngsta barnens lärande genom att intervjua och observera förskollärarnas arbete på sex förskolor.

– När fler barn vistas mycket i förskolan påverkar det uppväxten och förutsättningarna att lära och utvecklas. Då behöver vi få reda på vilka villkor som råder i förskolan och diskutera vilka konsekvenser det får.

Den kvalitativa studien visar att förskollärarnas arbete antingen kan begränsa, bekräfta eller utvidga barnens möjligheter till lärande och utveckling. Agneta Jonsson ser en strävan hos förskollärarna att göra det bästa för barnen när de får stort utrymme att vara med och bestämma. Samtidigt kan förskollärarna vara så fokuserade på att få med alla barn och ”allt innehåll” vilket gör att kommunikationen blir fragmentarisk och svårbegriplig.

I en av delstudierna beskriver förskollärarna ett arbete med stort fokus på vilka förutsättningar som råder här och nu. Agneta Jonsson kallar det för nuets didaktik. Vilka barn har förskolläraren framför sig? Vad kan de förväntas lära sig? Hur ser miljön ut och vilka material finns det? Hur mycket tid finns det? Nuets förutsättningar bestämmer alltså vilket innehåll som blir möjligt att ta upp och prata om.

Hon ger ett exempel: Förskolläraren har planerat en samling, men vid samlingen vill en tvååring hålla i samlingen. Då släpper förskolläraren sin egen planering och låter barnens intentioner gå före. Hon utgår från det som händer här och nu.

– Det kan bli väldigt bra för barnet och de andra i gruppen, men om det är ett mönster som upprepas ofta, så missar förskolläraren att bidra med sin egen kunskap och erfarenhet och det som uppdraget i läroplanen pekar på, säger Agneta Jonsson.

Agneta Jonsson menar att förskollärarna kan jobba utifrån läroplanens intentioner och samtidigt ta hänsyn till barnens intressen och perspektiv och stödja deras potential både nu och i framtiden, om de är medvetna om de processer som pågår och de barn de har framför sig.

– Det handlar både om att lyssna på barnen och ta med sina egna kunskaper och erfarenheter. Det kräver kunskap och strukturella förutsättningar i form av en läroplan och resurser som verkar stödjande, säger Agneta Jonsson, som hoppas att hennes resultat blir användbara både i förskolan, på förskollärarutbildningen och där beslut om förskolan fattas.

FAKTA
Agneta Jonsson lägger fram sin avhandling Att skapa läroplan för de yngsta i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik, vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Avhandlingsarbetet har finansierats av Nationella forskarskolan för Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik samt Högskolan Kristianstad. Disputationen äger rum fredag 15 november.
Läs avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/34089

Inte bara människor utan också djur kan ha olika personlighet. Individer av samma art skiljer sig åt i beteende, till exempel är vissa individer mer risktagande än andra. Varför djur har personlighet, och varför individer beter sig olika sinsemellan är däremot oklart. Nu visar svenska forskare att ett djurs sociala status i gruppen kan påverkar dess beteenden och därmed hur deras personlighetstyp klassas.

Intresset för det nya forskningsfältet personlighet hos djur har ökat lavinartat de senaste tio åren. Men kunskapen om hur variationen av personlighetstyper uppstår är ändå relativt begränsad, likaså orsaken till varför individer är stabila i sitt beteende. En teori som föreslagits är att stabilitet i andra omständigheter påverkar personligheten. En sådan omständighet är individens sociala status, det vill säga om individen är i en dominant position eller inte.

Tidigare studier har hos flera arter visat att det finns en koppling mellan individens roll i den sociala hierarkin och personlighetstypen. Ofta är det de mer framåt och modiga individerna som hamnar i ledande positioner. Orsakssambandet bakom denna koppling är dock oklar, eftersom det kan gå åt båda hållen: antingen kan vissa personlighetstyper ha lättare för att tillskansa sig en dominant position, eller så kan den position individen har i gruppen påverka dess beteende. Genom att manipulera tuppars sociala status mellan upprepade personlighetstest har nu forskare vid Stockholms universitet och Linköpings universitet rett ut orsak och verkan i detta samband. Resultaten publiceras den 13 november i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B.

– Tuppar är idealiska djur för att undersöka detta orsakssamband, då de både har olika personligheter och har en väldigt tydlig och relativt stabil social hierarki, också känd som ”hackordning”. Tuppar som är dominanta och står högt i hierarkin är ofta mer vaksamma och gal oftare. Vår nya studie visar att de också är mer aktiva i ett personlighetstest, säger Anna Favati, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och en av forskarna bakom studien.

Åttiofyra tuppar av den ursprungliga rasen gammalsvensk dvärghöna delades vid Tovetorps zoologiska forskningsstation in i par så att en blev dominant och en underordnad. Sedan mättes olika aspekter av deras beteende i ett klassiskt personlighetstest för djur. Därefter omorganiserades paren så att dominanta tuppar fick bilda nya par och de underordnade tupparna parades ihop med varandra. Det ledde till att en i varje par fick byta status.

När forskarna återupprepade personlighetstestet var det tydligt att den sociala rollen en tupp hade påverkade dess beteende. Flera beteenden som normalt används för att beskriva en individs personlighetstyp påverkades av tuppens aktuella status på så vis att tuppar som blev dominanta ökade sin grad av aktivitet, utforskande och vaksamhet, medan tuppar som bytte till en underlägsen position minskade graden av dessa beteenden. Däremot var graden av risktagande mer stabilt, vilket tyder på att det är ett personlighetsdrag som inte påverkas nämnvärt av tuppens aktuella sociala status. Personlighetsdragen var därför olika mycket påverkade av sociala faktorer.

– De resultat vi kommit fram till visar på en tills nu rätt så outforskad orsak, av flera tänkbara icke-genetiska orsaker till variationen av personlighetstyper. Resultaten ökar också vår förståelse för hur gruppdynamik samverkar med individens beteenderespons, säger Anna Favati.

FAKTA
Artikel i Proceedings of the Royal Society of London B 280
Favati, A, Leimar, O, Radesäter, T & Løvlie, H. 2013. Social status and personality: stability in social state can promote consistency of behavioural responses. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/281/1774/20132531.full

Hållbar tillväxt är ett central begrepp inom politik och näringsliv, men negativ miljöpåverkan till följd av tillväxt, får forskare att allt mer ifrågasätta om tillväxt kan vara hållbar. Behöver vi lägre tillväxt för att uppnå en hållbar utveckling och vad händer med samhällsbyggandet om tillväxten avstannar? Kan en plattform för forskning och innovation, med resultat och erfarenhet från forskare och näringsliv, bidra till en upphandlingspraxis som inte bara tar hänsyn till pris, utan även till effektivitet, kvalitet och utveckling? Upphandling är en viktig drivkraft för innovationer i samhällsbyggandet men upphandlings-strategier är traditionellt prisfokuserade trots krav på nya, hållbara och flexibla modeller. Dessa frågor ska två av de fem starka forskningsmiljöer som Formas idag beviljat 105 miljoner kronor undersöka.

– Syftet med den här satsningen är att öka kunskapen om hållbart samhällsbyggande ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv. De forskargrupper som beviljats medel idag omfattar olika forskningsdiscipliner och täcker flera delar av samhällsbyggnadsområdet, från planering till byggande och förvaltning. Det blir spännande att följa deras forskning och resultat, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Formas. 

Mer information om de starka forskningsmiljöer som beviljats medel

Bakgrund
Enligt Formas regleringsbrev för budgetåret 2013 fick Formas i uppdrag att avsätta minst 25 miljoner kronor till ett forskningsprogram som syftar till att förstärka den befintliga forskningen om hållbart samhällsbyggande. Forskningssatsningen skulle omfatta olika forskningsdiscipliner, beakta behovet av sektorsövergripande lösningar och ske i nära samarbete med bygg- och bostadssektorn samt i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt.

Till våra tarmbakteriers uppgifter hör att bryta ned viktiga näringsämnen från vår kost. Dessa nedbrytningsprodukter är samtidigt bränslet för tarmslemhinnan – där brist på energi leder till ökad frisättning av ett hormon kallat GLP-1 som framförallt förknippats med aptitreglering och insulinfrisättning.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan i en studie på möss visa att frisättningen av GLP-1  från tjocktarmen även reglerar hur fort maten passerar genom tunntarmen.

Fynden kan öppna för nya möjligheter att behandla undernäring och sjukdomar som är relaterade till undernäring.

– Matens hastighet genom tunntarmen är en komplicerad balansgång, där slemhinnan måste få tid att ta upp näring utan att sjukdomsalstrande bakterier hinner kolonisera tunntarmen. Vi har upptäckt att matens hastighet genom tunntarmen regleras av tarmfloran genom ett särskilt hormon kallat GLP-1, som är kopplat till vår sockeromsättning och aptit, säger Anita Wichmann, postdoktor vid Sahlgrenska akademin och studiens huvudförfattare.

Studien, som publiceras i ansedda tidskriften Cell Host & Microbe, har letts av professor Fredrik Bäckhed vars forskningsgrupp är ledande i forskningen kring hur tarmbakterier reglerar kroppens ämnesomsättning.

– Vi upptäcker hela tiden nya funktioner som regleras av tarmfloran vilket visar på dess otroligt viktiga funktion för hälsa och utvecklande av sjukdomar, säger han.

Artikeln Microbial Modulation of Energy Availability in the Colon Regulates Intestinal Transit publiceras i Cell Host & Microbe den 13 november.

Länk till Cell Host and Microbe

I Sverige odlas vitsenap som fånggröda för att minska kväveläckaget. Idén till Shakawat Hossains avhandling kommer från svenska lantbrukare som funderade på om fånggrödan dessutom skulle kunna motverka ärtrotröta.

– Lantbrukare kan välja mellan olika fånggrödor och är man ärtodlare skulle det vara bra att kunna välja en gröda som dessutom kan minska sjukdomstrycket från dessa patogener, säger Shakhawat Hossain.

Ärtrotröta orsakas av en mikroorganism som kan överleva i jorden i flera år och som därmed är väldigt svår att få bukt med. Poängen med att använda vitsenap eller sareptasenap är att de, liksom andra arter i kålsläktet (Brassica), innehåller glukosinolater. När dessa ämnen bryts ned bildas det nämligen flyktiga ämnen som är giftiga för den besvärliga patogenen. Redan i dag odlas olika Brassica-arter på ärtfält i USA och Australien i bekämpningssyfte, men metoden behöver förfinas. Det gäller att hitta en art och en odlingsteknik som ger tillräckligt höga halter av glukosinulater.

Shakawat Hossain har undersökt både vitsenap och sareptasenap. Det visade sig att sareptasenap producerade de giftigaste ämnena. Denna art skulle alltså fungera bäst om hela växten myllas ned i jorden efter skörd. Problemet är att dessa ämnen är så flyktiga att fälten måste täckas för att inte försvinna upp i luften. Detta kan vara ganska kostsamt om fältet är stort.

Ett alternativ är att låta rötterna göra arbetet. Om glukosinulaterna utsöndras under jord är det större chans att de ämnen som bildas stannar kvar i jorden tillräckligt länge för att hämma patogenen. Här visade försöken att vitsenap är den art som ger upphov till störst mängd hämmande ämnen via rötterna.

– Utifrån mina resultat skulle jag råda lantbrukare att testa vitsenap som fånggröda på ärtfält, säger Shakhawat Hossain. Men metoden behöver vidareutvecklas. Jag gjorde mina försök i växthus och de måste upprepas i fält.

I avhandlingen undersöktes också hur glukosinolaternas nedbrytningsprodukter påverkar mikroorganismer som är nyttiga för ärtväxterna, till exempel de kvävefixerande bakterier som ärtväxter har så stor nytta av.

– Som tur var påverkades inte dessa viktiga nyttoorganismer, avslutar Shakhawat Hossain.
——————————————————
MSc Shakhawat Hossain, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Impact of Brassicaceae cover crops on pea root rot (Aphanomyces euteiches) in subsequent peas vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 15 november 2013, kl 13:00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Marcel van der Heijden, Ecological Farming Group, Research station ART, Zürich, Schweiz
Mer information
Shakhawat Hossain, 018-67 23 49, shakhawat.hossain@slu.se
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-vaxtproduktionsekologi/kontakt/personal/shakhawat-md-hossain/ [Ref 1]

Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/10857/53/hossain_s_131018.pdf

Deklarera, boka läkartid och ansök om förskoleplats. I dag kan du sköta de flesta av dina kontakter med myndigheter, kommuner och landsting via internet. Målet för de nya e-satsningarna är en effektivare, bättre samordnad och mer lättillgänglig offentlig förvaltning. Samtidigt innebär detta att medborgaren förväntas ta ett stort eget ansvar för att hantera mötet med förvaltningen. Och en ”gör-det själv-förvaltning”, kan exkludera grupper i samhället.

– Det finns en risk för utanförskap när ansvaret för kontakten till förvaltningen läggs på den enskilde individen. Jag vill peka på riskerna med att demokrati och maktutövning faktiskt kan snedfördelas, säger Gabriella Jansson, som i dagarna lägger fram sin avhandling i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Gabriella Jansson har undersökt hur den tekniska utvecklingen påverkar legitimiteten för förvaltningen.

– Sverige är en välfärdsstat där vi möter den offentliga förvaltningen från vaggan till graven. Med legitimitet avser jag tilltron och förtroendet för offentliga organisationer, och att det rent juridiskt går rätt till.

Hon har särskilt tittat på utvecklingen i Botkyrka kommun som tidigare satsat stort på möten med medborgarna i speciella medborgarkontor.  
Botkyrka är en heterogen kommun med en stor andel invandrare. På medborgarkontoren har man satsat på handläggare som talar många språk och hjälp med guidning i vad svenska kommuner och myndigheter kan hjälpa till med och hur man får den hjälpen. 

– Men i de digitala kanalerna finns inte alls samma medvetenhet om vilken stöttning som behövs. Här förväntas medborgaren själv söka information och driva frågor oavsett vilka förkunskaper och färdigheter han eller hon har. Det blir ett problem, säger Gabriella Jansson.

Ett annat problem ser hon i att de nya elektroniska förvaltningarna byggs upp av tjänstemän och inte politiker. Sammanlagt köper offentlig sektor idag IT från privata företag för 47 miljarder kronor om året.

– Uppbyggnaden ses ofta som en teknisk fråga och inte som en fråga om hur man organiserar offentliga organisationer eller en fråga om relationen till medborgaren. Det blir ur ett demokratiskt perspektiv också problematiskt, säger Gabriella Jansson.

Gabriella Jansson disputerade den 7 november med ”En legitim (elektronisk) förvaltning?: om IT-utveckling i kommunal förvaltning”.

Det är genom en svamparts namn som man kan bygga upp och förmedla kunskap om den.

– Genom några enkla knapptryck på datorn går det exempelvis snabbt att kolla upp var i världen karljohanssvamp har påträffats, i vilka ekologiska sammanhang den är känd och vad som kännetecknar arten, säger Henrik Nilsson, vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Men för de många arter som ännu inte fått ett formellt vetenskapligt namn, faller detta system samman.

– Det behövs ett nytt system för att kunna kommunicera även kring arter som i princip är okända för vetenskapen, säger Henrik Nilsson.

Listan på namnslösa svamparter ökar

I takt med att DNA-baserade studier av jord och ved – där svampar gärna växer – blir allt vanligare, växer också listan på svamparter som är nya för vetenskapen.

– Det är ingen större konst att generera hundratusentals svamp-DNA-sekvenser från en tesked jord. I ett sådant jordprov påträffas ofta ett hundratal svamparter, ibland fler.  Eftersom dessa svampar bara är kända från DNA-prover, kan de inte tilldelas ett vetenskapligt namn, säger Henrik Nilsson.

För att forskare ska kunna kommunicera kunskap kring svampar på ett enhetligt sätt, har nu ett forskarlag utarbetat ett system där alla svamparter, kända från DNA-sekvensering, tilldelas ett namn.

Nytt system för namngivning

Systemet tilldelar alla svamparter kända från DNA-studier ett artnamn av löpnummer-typen och lagrar tillgänglig data om geografi och ekologi för arterna. Karljohanssvampen heter exempelvis SH100935.05FU i systemet.

– Syftet är inte att ersätta de formella, vetenskapliga namnen. Snarare vill vi snabba på processen att ge arter vetenskapliga namn. Nu blir det möjligt att se i vilka andra vetenskapliga studier en viss art har påträffats, och man kommer att på ett bättre sätt kunna jämföra svampsamhällen i olika miljöer, säger Henrik Nilsson.

Bakom studien står ett forskarlag av 42 forskare från 25 universitet och 12 länder.

Länkar till: Studien och till Namnsystemet

Sjöborren är ett ryggradslöst djur som spelar en central ekologisk roll i steniga marina ekosystem, bland annat i nordöstra Atlanten. Sjöborren lever i vattnet i den kalltempererade zonen på norra halvklotet. De vuxna djuren kan reglera överflöd av brunalger, som fungerar som reservoarer för artrikedom.

– När sjöborrarna finns i hög koncentration kan de förstöra hela kelpskogar och skapa ett område som mest liknar marina öknar, men de är viktiga för balansen i ekosystemen, säger Narimane Dorey vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Unga djur påverkas starkt av havsförsurningen
Nya studier visar att unga sjöborrar påverkas mycket av havsförsurningen.

– Havsförsurningen orsakar en försenad tillväxt för den unga sjöborren och ger den en ökad ämnesomsättning, vilket kan vara negativt och påverka överlevnaden för framtida bestånd av sjöborrar, säger Narimane Dorey.

Enligt klimatmodellerna minskar pH-värdet i haven, som för närvarande ligger på cirka pH 8, med 0,3 – 0,4 enheter mot slutet av 2000-talet. Detta kommer att innebära en fördubbling av vätejonskoncentrationen i haven.

– En sådan havsförsurning kommer att få en betydande inverkan på de marina ekosystemen, säger Narimane Dorey.

Avhandlingens namn: Trans-life Cycle Impacts of Ocean Acidification on the Green Sea Urchin Strongylocentrotus droebachiensis. Länk till avhandlingen.

Handledare: Sam Dupont och Susan Phil Baden

När organiskt avfall hamnar i naturen kan det få negativa miljöeffekter. Hur kan insektslarver omvandla organiskt avfall till värdefullt foder och gödningsmedel med hjälp av ett system som är enklare och har mindre negativ miljöpåverkan än dagens organiska avfallshanterings-teknik? Hur kan dagens solskärmar och -persienner som är uppbyggda av oljebaserade produkter som polyester, PVC eller akrylat, ersättas med biobaserade produkter som ger mindre utsläpp av fossilt bränsle, är återvinningsbara, och dessutom idealiska för att göra byggnader mer energieffektiva? Detta ska de forskare som Formas forskarråd idag har beviljat sammanlagt fem miljoner kronor undersöka.

Formas fördelar totalt fem miljoner kronor under åren 2013-2015 till svenska forskare för miljöteknisk forskning inom det europeiska nätverket Eco Innovera. Forskningen handlar om resurseffektivitet som en viktig drivkraft för miljöinnovation inom system, hållbara processer och produkter samt återvinning av avfall och vatten. Den totala budgeten ligger på cirka 11 miljoner Euro från 12 medverkande finansiärer i Europa.

– Utlysningen ger forskare och industri möjlighet att delta i internationella samarbetsprojekt. Det är väldigt roligt att svenska forskare är starka inom de här områdena och duktiga på att hitta europeiska samarbetspartners, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.

Information om de projekt som beviljas medel

Bakgrund:
Eco-Innovera ERA net, är ett nätverk av nationella forskningsfinansiärer och -administratörer, där 25 organisationer från 20 EU-länder ingår. Formas är Sveriges representant i nätverket. Detta är andra utlysningen inom Eco-Innovera och en målsättning är att generera gemensamma europeiska forsknings- och innovationsaktiviteter inom området miljöteknik och -innovation. Projekten ska genomföras av forskargrupper och sektorsaktörer från minst två av de deltagande länderna. För mer information om Eco-Innovera: www.eco-innovera.eu/about