Sara Chlot tar vattenprover under fältarbete i Boliden.

Forskning vid Luleå tekniska universitet (LTU) bidrar till att utveckla en modell som ska kunna simulera olika processer för omvandling av kväve som läckt ut i vattendrag. Utläckage av kväve från gruvverksamhet kan leda till övergödning.  I en ny doktorsavhandling presenteras en möjlig lösning.

– En del av de resultat som jag fått fram har använts i utvecklandet av en modell med syfte att simulera kväveomvandlingsprocesser i sjöar och vattendrag, säger Sara Chlot, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.

Hon doktorerade vid Avdelningen för geovetenskap och miljöteknik vid LTU där forskning kopplat till hela kedjan i mineralutvinning pågår. Sara Chlots miljöinriktade forskning är en viktig länk i den kedjan. Hon har i sitt arbete med avhandlingen kartlagt omfattning och eventuell negativ påverkan av kväveutsläpp, samt undersökt möjliga lösningar för minska utsläppen. I sin forskning har Sara Chlot genomfört provtagning i fält samt genomfört försök såväl i fält som i laboratorium.

– Vi har försökt kvantifiera hur mycket kväve som tas upp i växtlighet och hur mycket som genomgår olika omvandlingsprocesser eller bara lämnar systemet.  Baserat på den kunskapen har vi undersökt möjligheter för att stimulera de processer som leder till naturlig kväverening, säger hon.

När nya gruvor öppnas i snabb takt som en följd av gruvboomen i Sverige och övriga världen blir miljökonsekvenserna mer uppenbara. Därför är forskning på området avgörande för att kunna garantera en säker och hållbar utveckling inom området.

Sara Chlot arbetar för närvarande som vattensamordnare för Bottenvikens vattendistrikt vid Länsstyrelsen i Norrbotten.


– Vi ser verkligen fram emot att fördjupa vårt samarbete med KTH för att därigenom ytterligare stärka forskningens roll i samhället. KTH är det första universitet i Sverige som SEI skriver samarbetsavtal med, säger Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute. 

Det nya institutionella samarbetet omfattar utbildning, forskning och innovation. Avtalet skapar också goda förutsättningar för kommunikation av spännande forskningsresultat till företagsledare, forskare och politiker, i Sverige och globalt.

– SEI och KTH har samverkat i 20 år inom miljöforskning och hållbar utveckling. Vi tar nu ett helhetsgrepp för strategisk samverkan inom några specifika nyckelområden, säger Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute.

Dessa nyckelområden omfattar exempelvis forskning inom hållbar konsumtion och produktion, hållbar utveckling, energisystem och energipolitik, samt policyanalys.

SEI har sedan fem år tillbaka ett nära samarbete med KTH kring forskning i Arktis. Ett projekt har resulterat i boken Media and the Politics of Arctic Climate Change. When the Ice Breaks. Idag lanseras boken på ett seminarium arrangerat av Stockholm Environment Institute.

– Internationella energi- och vattenfrågor, klimatforskning i Arktis, policyanalys och  internationell samhällsstyrning är några av de områden där vi kommer att satsa på ett starkt samarbete, säger Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute.

Samarbetet mellan SEI och KTH förväntas inte bara vara givande för enskilda forskare som är engagerade i forskningsprojekt. Det är också en viktigt pusselbit för fördjupad kunskap och ökad synlighet genom gemensamma publiceringar och seminarier.

– Vi på Stockholm Environment Institute får nu tillgång till unga forskare och studenter, och KTH kan samtidigt dra nytta av våra policynära kontakter och vår internationella närvaro, avslutar forskningschef Måns Nilsson.

För SP och Narec markerar detta avtal nästa steg i att mer proaktivt utveckla internationella samarbeten och komplettera varandras spetskompetenser och testanläggningar.

– Vi är mycket glada över att få jobba med Narec, som är ett världsledande testcenter inom marin energi. Genom att kombinera vår kompetens, labbmiljöer och kunskaper inom tillförlitlighet, mätteknik och högspänning med Narecs testmöjligheter kan vi nu hjälpa den marina energisektorn framåt, säger Pierre Ingmarsson, projektledare på SP.

– SP och Narec har under en längre tid identifierat områden för samarbete. Genom att formalisera samarbetet skapar vi nu förutsättningarna för att dra nytta av varandras styrkor kommersiellt och inom forskningen, säger Ignacio Marti, teknisk direktör vid Narec.

– Det är jätteroligt att höra om samarbete mellan organisationer i norra England och dess partners i Sverige. Det här samarbetet bygger på det redan existerande partnerskapet mellan North East Enterprise Partnership (NELEP), Arts Council England och Västra Götalandsregionen. Båda syftar till att skapa kommersiella samarbeten och möjliggöra kunskapsöverföring mellan länderna, säger Caroline Theobald, svensk honorärkonsul.

– Resultatet är naturligtvis intressant mot bakgrund av att reformer för att göra centralbanker mer oberoende ofta nämnts som en åtgärd länder kan genomföra, just för att komma tillrätta med inflationsproblematik. Mina resultat indikerar alltså att denna typ av reform endast i vissa fall kan ses som en viktig förklaring till att länder lyckats få ner inflationen, säger Mats Landström.

Mats Landströms avhandling innehåller fyra vetenskapliga artiklar, som alla behandlar centralbankers ställning gentemot politiska beslutsfattare. Mer specifikt studeras varför politiker väljer att delegera makt till centralbankerna och hur denna institutionella reform påverkar makroekonomiska variabler, som till exempel inflation. Han använder data från 132 länder, vilket är fler än de flesta tidigare studier i ämnet.

Avhandlingen visar att länder tenderar att genomföra reformer gällande centralbankers ställning som ett svar på tidigare inflationsproblem. Detta ligger i linje med makroekonomisk teori och med tidigare forskning. Resultaten visar också att reformer som gjort centralbankerna mer oberoende tenderar att sänka inflationstakten i länder som har hög inflation.

– Men i mer industrialiserade länder, såsom Sverige, har reformerna inte haft någon effekt. I de länderna verkar reformer snarare genomföras när en låg och stabil inflation redan är uppnådd.

De senaste årens nationalekonomiska forskning om ekonomisk politik har inte endast berört effekterna av politiken i sig, utan också vilka effekterna blir av olika institutionella ramverk inom vilka politiken förs. En vanlig rekommendation från denna forskning är att politikerna bör ge centralbanken en starkare oberoende ställning gentemot politikerna.

– Denna typ av förändring har varit mycket vanlig under de senaste decennierna, och avhandlingen berör just analyser av förändringar i denna ställning, till skillnad från tidigare studier som ofta analyserat skillnader mellan länder, säger Mats Landström.

FAKTA
Läs hela eller delar av avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83984

Mats Landström kommer ursprungligen från Stockholm och bor för
närvarande i Gävle. Han är verksam på Akademin Industri och samhälle,
Högskolan Dalarna. Han ser fram emot att i framtiden forska inom
institutionell ekonomi och inom flera andra områden.

Om disputationen: Fredagen den 24 januari försvarar Mats Landström, Handelshögskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bestämningsfaktorer och effekter av centralbankers oberoendeformer (engelsk titel: Determinants and Effects of Central Bank Independence Reforms). Disputationen äger rum kl. 13.15 i S205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Doc. Andreas Bergh, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet och IFN.

Doktoranden Josefine Roswall och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, försöker i sin forskning identifiera tidiga riskfaktorer för fetma, samt i detalj att studera kostens betydelse för fetmautvecklingen under förskoleåren.

Studierna, som presenteras i Josefine Roswalls kommande avhandling, visar bland annat att barn som föds för tidigt uppvisar ett ökat bukomfång under spädbarnsåret, trots att de är smala.

– Det tyder på att en snabb förändring i bukomfång i spädbarnsåldern kan förutsäga vilka barn som får en farlig bukfetma, något som i sin tur kan leda till att de tidigt drabbas av åldersdiabetes, säger hon.

Josefine Roswalls forskning visar också att låga nivåer av D-vitamin vid födelsen, vilket ungefär 15 procent av alla nyfödda har, kan kopplas till ett högt BMI vid tre års ålder – även om barnen får D-vitamindroppar efter födseln.

– Det pekar på att gravida kvinnor behöver ett tillskott av D-vitamin, särskilt vintertid, säger Josefine Roswall, till vardags verksam vid Hallands Sjukhus i Halmstad.

På senare tid har forskargrupper uppmärksammat ett samband mellan fetma hos vuxna och en förändrad tarmflora. Göteborgsforskarna har nu studerat hur tarmfloran etablerar sig under det första levnadsåret, och drar slutsatsen att barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot fetma.

– Genom amningen överförs många gynnsamma bakterier från modern till barnet, vilket ger den skyddande effekten, säger Josefine Roswall.

Många barn som utvecklar fetma gör det redan i förskoleåldern. Det är därför angeläget att tidigt identifiera riskindivider. Josefine Roswall hoppas att hennes forskning ska öppna för riktade förebyggande insatser.

Avhandlingen Fetma och övervikt i barndomen – tidig identifiering av riskfaktorer försvarades vid en disputation den 16 januari.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34392

Christel Häggström baserar sin avhandling på en stor studie med hälsokontroller från en halv miljon män och kvinnor i Sverige, Norge och Österrike. I avhandlingsarbetet konstaterar hon att övervikt, högt blodtryck, samt höga värden av blodsocker och blodfetter är riskfaktorer för njur- och urinblåsecancer hos både män och kvinnor, samt för prostatacancerdöd hos män.Av dessa cancerformer var njurcancer starkast kopplat till ohälsosam livsstil, och framförallt till övervikt och högt blodtryck. Övervikt är kopplat till en ökning av risken att drabbas av njurcancer med mer än 30 procent, jämfört med normalviktiga, för både män och kvinnor.

Övervikt och högt blodtryck ökade risken att dö av prostatacancer, men samtidigt visar hon också det något motsägelsefulla resultatet att män med dessa faktorer hade en minskad risk att få diagnosen prostatacancer. I en separat studie med en annan typ av metod visar hon att män som hade hög förekomst av riskfaktorer visserligen hade lägre sannolikhet att få prostatacancerdiagnos, men en mycket högre sannolikhet att dö tidigt. Förekomsten av prostatacancer har ökat kraftigt i Sverige och det är nu den bland svenska män med cirka 10 000 fall per år. Behovet av att kartlägga vad som bidrar till denna sjukdom är därför stort.

– Välfärdssjukdomar som beror på en stillasittande livsstil och ohälsosam diet är ett stort problem både i västländer och globalt, eftersom det för med sig både ökad sjuklighet och för tidig död. Detta är något som vi även kan se i mina studier. I västländer är cancer den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar och genom att ta hand om sin hälsa och bibehålla en hälsosam vikt kan man minska riskerna för båda dessa dödsorsaker, säger Christel Häggström.

Avhandlingen: Metabola faktorer och risk för prostata-, njur- och urinblåsecancer. (Engelsk titel: Metabolic factors and risk of prostate, kidney and bladder cancer.)

Länk till avhandling.

I början av 1900-talet var försvarsfrågan dominerande i svensk politik. Det militära försvaret tog nära hälften av statsbudgeten i anspråk, och allmän värnplikt för män hade nyligen blivit en grundprincip i försvarets organisering. I debatten om värnplikten märktes både förhoppningar och farhågor gällande utbildningen vid landets exercisplatser och kasernområden. Samtidigt med entusiasmen över möjligheten att fostra och formera de värnpliktiga i önskad riktning, fanns en rädsla grundad på moraliska aspekter kring att unga män skulle leva tätt tillsammans, avskilda från sin civila hemmiljö.  

I denna situation bildade civila predikanter från väckelsekristna sammanslutningar som Svenska missionsförbundet och Svenska baptistsamfundet en allians av soldatmissionärer tillsammans med ett antal väckelsekristna överklassofficerare. Dessa soldatmissionärer hade 1920 mobiliserat resurser för soldathemsverksamhet i frivillig regi vid nästan alla landets nära 40 militära förläggningar.

–  I soldathemmen fanns gudstjänstlokaler och alkoholfria serveringar. Soldatmissionärerna ordnade också läs- och skrivrum med särskilt utvalda böcker och tidningar. De väckelsekristna soldathemmen utformades som förskansningar mot den maskulina ungdomskulturen vid de militära förläggningarna, berättar Elin Malmer som ligger bakom avhandlingen: Hemmet vid nationens skola: Väckelsekristendom, värnplikt och soldatmission, ca 1900-1920, Stockholm 2013

Det tidiga 1900-talet utmärktes av en stark väckelsekristen omvändelsevåg. Anslutningen till de väckelsekristnas sammanslutningar ökade starkt, och antalet vuxna medlemmar uppgick 1920 till närmare 300 000. Det fanns åtskilliga väckelsekristna politiker som kunde argumentera för soldatmissionen när den under första världskriget blev en riksdagsfråga. Soldatmissionärerna utmanades av två grupper med alternativa planer för de värnpliktigas uppfostran; dels statskyrkoföreträdare som ville stärka regementspastorernas ställning, dels socialdemokrater i majoritetsgruppen kring Hjalmar Branting som ville ordna studiecirkelverksamhet enligt folkrörelsemodell för de värnpliktiga. Soldathemsverksamheten kom emellertid att bestå under hela den svenska värnpliktseran, och vissa soldathem är verksamma än i dag.

–  Soldatmissionärerna ville skapa idealiserade, ställföreträdande hem för de värnpliktiga, och placerade sig själva i en ställföreträdande föräldraposition. Soldathemmen skulle fungera som länkar till det civila samhället för de värnpliktiga under den tid de vistades på de militära förläggningsplatserna, förklarar Elin Malmer.

Vid soldathemmen organiserades de värnpliktiga enligt patriarkal ordning. Det innebar att det religiösa ledarskapet i princip var manligt, medan väckelsekristna kvinnor deltog i det dagliga uppfostringsarbetet. Ett viktigt mål för soldatmissionärerna var att knyta de värnpliktiga till civila, religiöst underbyggda familjevärden. De värnpliktiga skulle fostras till framtida goda familjefäder.

Medan tidigare historisk forskning ofta fokuserat på kopplingen mellan värnpliktens införande i Sverige och den politiska demokratiseringen, visar Elin Malmer med ett nytt perspektiv att värnpliktsarmén i det rådande svenska fredsläget blev en viktig arena för fostran av unga män.

Avhandlingen bidrar också till en ny syn på det tidiga 1900-talets omfattande religiösa folkväckelse, som i tidigare forskning ofta betraktats som ett förstadium till den längre fram inflytelserika socialdemokratiska arbetarrörelsen. Elin Malmer belyser de väckelsekristnas egen agenda i mötet med omvärlden, och exemplifierar konsekvenserna av det missionerande uppdrag de ansåg sig ha.

Ny avhandling i historia vid Stockholms universitet: Elin Malmer, Hemmet vid nationens skola: Väckelsekristendom, värnplikt och soldatmission, ca 1900-1920, Stockholm 2013

Mycket välbevarade konstruktioner av sten har frilagts under utgrävningarna. Bland fynden finns försvarsmurar, hus, tusentals kompletta fynd delvis lokalt tillverkade, delvis importerade från sydöstra Europa.

– Vad som överraskade mig mest var alla långväga fynd som visar att tusentals år bak i tiden var människorna mycket rörliga, säger Peter M. Fischer.

Forskarna har de senaste tre åren gjort flera sensationella fynd, framför allt under utgrävningen av byggnaden från 1100 f.kr. Det finns även fynd från mellersta Egypten som exporterades så tidigt som 3100 f.Kr. till Tell Abu al-Kharaz.

Vid den senaste utgrävningen fortsatte undersökningen av den 60 meter långa byggnad som upptäcktes 2010. Den var ursprungligen byggd i två våningar av vilka den nedre är bevarad med murar som fortfarande står upprätt med 2,5 meters höjd efter mer än 3 000 år.

Arkeologerna hittade bevis för att filistéerna som bodde i byggnaden kring 1100 f.Kr. återanvände en försvarsanläggning från 3 000 f.Kr. i form av en gammal stadsmur genom att bygga sitt hus på den. På så sätt fick de förutom lättillgängligt byggmaterial även en stabil yta att placera sitt hus på.

– En av våra slutsatser efter utgrävningen är att den ”jordanska kulturen” är en entydig medelhavskultur även om landet inte gränsar till Medelhavet. Här fanns det välorganiserade samhällen långt innan de stora pyramiderna i Egypten byggdes, säger Peter M. Fischer.

Grävningarna i Tell Abu al-Kharaz finansieras till största delen av Vitterhetsakademien i Stockholm. Hittills har knappt 20 procent av staden frilagts och på många ställen endast de översta kulturlagren. The Swedish Jordan Expedition 2013 bestod av professionella arkeologer och studenter från Sverige, Österrike, Tyskland, Island, Polen, Schweiz och Jordanien.

Den som köper ett företag köper mer än vad som syns i bokföringen. Man köper också företagets framtid. I en ny doktorsavhandling har Berit Hartmann undersökt hur standardiserade redovisningsmetoder skapar en växelverkan mellan intern och extern redovisning, och hur det påverkar hur företaget uppfattar och beskriver sin framtid.

Intern och extern redovisning har i grunden olika syften. Internredovisning är en del av ett företags värdeskapande. Det är en bas för beslut och kan fungera som en sporre för bolagets ledning. Syftet med externredovisning är från början att presentera företaget utåt. I internredovisningen kan bilden av framtiden variera och vara mer flexibel. Men när ett företag börjar använda International Financial Reporting Standards (IFRS), blir den interna rapporteringen ihopkopplad med den externa presentationen och en del av flexibiliteten offras på standardiseringens altare.

­– Jag har upptäckt att användandet av IFRS hjälper företag att övervinna vissa hinder, till exempel när det gäller problemlösning och kommunikation mellan olika delar av verksamheten. Men det skapar också nya problem, eftersom man förlorar flexibilitet, säger Berit Hartmann.

Under arbetet med sin avhandling arbetade Berit Hartmann på ett stort internationellt medieföretag, som har integrerad intern och extern redovisning sedan 2002. Med huvudkontoret som bas arbetade hon med företagets olika operativa enheter och avdelningar. Hon undersökte hur de nya standardiserade redovisningsmetoderna hade påverkat deras dagliga arbete, och hur deras prestanda mättes annorlunda än tidigare.

– Det gäller att överbrygga klyftan mellan intern och extern redovisning, säger Berit Hartmann och fortsätter: Fast egentligen är det mer som siamesiska tvillingar, för de har vitala organ gemensamt! Spänningarna uppstår mellan målet att beskriva företagets framtid på ett rättvisande sätt, och målet att motivera och skapa ett värde för samma framtid.

Avhandlingens titel är Bridging the GAAP? IFRS in accounting practice.

Sanna Wolk, docent i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet, har nyligen slutrapporterat sitt RJ-projekt ”Immaterialrättsligt skydd för datorprogram: Som upphovsrättsliga verk eller patenterbara uppfinningar?”.

Hennes mest intressanta resultat handlar om hur upphovsrätten, som diskuterats högljutt det senaste decenniet, nu är på väg att ändras i grunden. Men anledningen är inte ett digert lagstiftningsarbete. I stället är det ett par EU-domar där domstolen valt att göra en nytolkning av den EU-lagstiftning som ligger till grund för förändringarna.

– Om upphovsrätten inte ligger i fas med hur folk i gemen uppfattar rätt och fel, kommer lagstiftningen så småningom att förändras, och det är just det som håller på att hända med upphovsrätten, säger hon.

När EU-domstolen märkte det, gjorde de en nytolkning av hur upphovsrätten ska förstås. Det hela gäller en dom om berör programindustrin och särskilt datorspelsmarknaden.

– Det är en mindre kontroversiell marknad än den för musik, film och ljudböcker, men det här kommer att få betydelse också för de marknaderna, säger Sanna  Wolk.

I en dom från 2012 slår EU-domstolen fast att nedladdade datorprogram från internet får säljas vidare på en andrahandsmarknad, precis som vilka andra prylar som helst, förutsättningen är dock att man gör sig av med sin egen kopia. Försäljningen av datorprogram karaktäriseras i domen inte som tidigare som ett licensförhållande, utan som just en vara som går att sälja vidare. EU-domstolen har därmed gått förbi de många och långa debatter som förs kring konsumtion av upphovsrätten i den digitala världen. Dessutom skiljer sig den europeiska rätten i och med detta från den amerikanska, som fortfarande skiljer på licenser och digitala verk i form av fysiska produkter (cd eller dvd).

– Det här kommer att ställa till det på den globala mjukvarumarknaden, vilket är olyckligt eftersom just programmarknaden numera i stor utsträckning är digital och global, säger Sanna Wolk.

I framtiden skulle hon gärna fortsätta att studera skärningspunkten mellan upphovsrätten, konsumenträtten, avtalsrätten och konkurrenslagstiftningen på internationell nivå. Och det har hon chans att göra, eftersom hon nyligen blivit nominerad av Uppsala universitet till spetsforskningsprogrammet Pro Futur.

Processen har precis börjat, och bara ett fåtal når ända fram, men nomineringen värmer.

– Det är roligt att bli utvald, och forskning om upphovsrätten ligger mig verkligen varmt om hjärtat, eftersom det är en form av juridik som många människor stöter på i sin vardag i dagens digitaliserade värld. Jag tror också att många vill behålla upphovsrätten och skydda upphovsmännen, men då måste lagstiftningen anpassas till dagens samhälle, säger Sanna Wolk

FAKTA
Läs mer om Sanna Wolks projekt

Läs mer om Sanna Wolk – http://www.imk.uu.se/sv-se/omimk/imksforskare.aspx eller  www.wolk.se


Det blir oftast den som skriker högst som skapar opinion i det splittrade medielandskap som vi numera lever i. Men hur påverkar detta mediernas demokratiska roll? Kan man ha en massdemokrati utan en masspublik och vad händer med informationskvaliteten? En annan fråga är också vad som händer när mediepubliken får sin information om samhälle och politik från många olika källor, där traditionella nyhetsmedier faktiskt spelar mindre och mindre roll. Detta vill Henrik Örnebring, professor, och Michael Karlsson, docent, båda i medie- och kommunikationsvetenskap, titta närmare på.

– Vi vill skapa en infrastruktur för att kunna ta oss an dessa frågor på lång sikt, säger Henrik Örnebring. Därför skapar vi det nya forskningscentret ”The Ander Centre Research on News and Opinion in the Digital Era, NODE”. Där samlar vi kvalificerade forskare som arbetar i samspel med representanter för medieindustrin.

Dagspressen är historiskt sett en av de viktigaste institutionerna när det gäller nyhetsförmedling och opinionsbildning. Den övergripande frågan för det nya centret är vad som händer i samhället när dagspressen mer och mer utmanas av andra institutioner, kommunikationsformer och samhälleliga problem.

– Vi vill ta initiativet till ett nytt forskningsprogram, ”Om pressen försvinner”, som bygger på två ben. Det ena undersöker människors vägar till världen i det nya medielandskapet. Det andra undersöker konsekvenserna av journalistisk frånvaro dels ur ett demokratiskt perspektiv, dels ur organisationers, företags och myndigheters horisont, säger Michael Karlsson.

FAKTA
Det nya centret finansieras av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning. Satsningen sträcker sig över tre år och omfattar även rekrytering av en doktor i medie- och kommunikationsvetenskap samt en doktorand med inriktning på nyheter, opinionsbildning och digitala medier. Idag finns redan en doktorand på ämnet med inriktning nyheter och mobila medier, som kommer att knytas till centret. Även seminarier och andra aktiviteter inom området kommer att vara i centrets regi.

Hanan El Malla har jobbat som psykolog i Egypten under fjorton år. Den egyptiska cancervården ser annorlunda ut från den svenska, och chansen för ett egyptiskt barn att överleva en cancersjukdom är betydligt lägre än för ett svenskt.

Som doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har Hanan El Malla studerat psykosociala faktorer kring barncancer. I sin avhandling, som bygger på djupintervjuer och enkäter med föräldrar till cancersjuka barn på Egyptens största barncancersjukhus Children’s Cancer Hospital in Egypt, visar Hanan El Malla att:

– Huvudsyftet med våra studier är att skapa en bättre cancervård i Egypten. Även om vi inte kan se något direkt samband mellan överlevnad och psykosociala faktorer, visar min avhandling att en ökad tillit mellan föräldrar och läkare är en viktig faktor i detta arbete. Ett första led skulle kunna vara att utbilda sjukvårdspersonalen i kommunikation och bemötande, säger Hanan El Malla.

Resultaten har enligt forskarna betydelse även för andra länder med arabiska befolkningar, och troligen även för minoriteter i Sverige.

Avhandlingen Improving Care of Children with Cancer in Egypt försvaras vid en disputation den 10 januari.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/34400

Resultatet har redan fått vingar och presenteras idag, den 15 januari, på världskonferensen för flyg- och rymdforskning ”SciTech2014” i Maryland USA.

I sin forskning simulerar Hoffman turbulenta luftflöden kring flygplan genom att med kraftfulla datorer göra beräkningar på ett nytt sätt.

Hans forskning har resulterat i en metod där det turbulenta flödet kring flygplan kan analyseras på ett mer noggrant och samtidigt mer effektivt sätt. Metoden kan till exempel användas för simuleringar i samband med framtagning av nya flygplansmodeller där den aerodynamiska designen ska optimeras för bästa lyftkraft.

– Mer aerodynamiskt anpassade flygplan skapar mindre luftmotstånd. Det bidrar till att sänka bränsleförbrukning, minska koldioxidutsläppen och ger kostnadsbesparingar, säger Johan Hoffman som är professor i numerisk analys.

Med hjälp av datorsimuleringar kan modeller av hela flygplan utformas och testas i datorn utan att de behöver byggas fysiskt förrän sent i processen. Det minskar antalet prototyper och sänker utvecklingskostnader. Förhoppningen är att det ska skynda på utvecklingen av nya effektiva flygplan med lägre koldioxidutsläpp.

Konferensen, där resultatet presenteras, arrangeras av The American Institute of Aeronautics and Astronautics (AIAA) och pågår 13-17 januari, med deltagare från flyg- och rymdforskningen samt industrin från 45 nationer.

Det är Nasa, tillsammans med den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing, som har bett KTH-forskarna att berätta om metoden och sina resultat på konferensen. Nasa och Boeing har tidigare låtit KTH-forskarna testa sina simuleringsberäkningar mot detaljerade experimentella mätningar. Dessa tester har bekräftat att resultaten stämmer väl mot verkligheten.

Det speciella med metoden som forskargruppen har utvecklat är bland annat ett nytt och automatiskt sätt att placera ut de datapunkter som används för turbulensberäkningarna. Punkterna bildar ett nät som beskriver luften utanför flygplanet. Systemet lär sig successivt var det ska placera ut datapunkterna för att få fram de mest effektiva och noggranna beräkningarna. För att kunna göra dessa beräkningar använder Johan Hoffman, Rodrigo Vilela De Abreu, Niclas Jansson och Johan Jansson bland annat Nordens mest kraftfulla datorsystem som finns på KTHs superdatorcenter PDC: ett 306 TF Cray XE6 system, som kallas Lindgren.

Ju fler datapunkter som används i en beräkning desto noggrannare resultat. Samtidigt ökar kostnaden i takt med antalet punkter. Det har tidigare inneburit att vid beräkningar av turbulent luftflöde har forskare behövt göra förenklingar och uppskattningar, vilket har minskat noggrannheten i simuleringarna.

– Antingen väljer du själv var punkterna bäst ska placeras över flygplanet, vilket är svårt och tidskrävande, eller så använder du vår metod för att hitta det mest lämpliga nätet av punkter, säger Johan Hoffman.

Metoden tillhör framtidens beräkningssätt och gör teamet till ett av de främsta i världen. Forskarlaget beräknar inte bara ett medelvärde av det turbulenta flödet, vilket kan liknas vid en bild, utan kan även följa rörelsen av det turbulenta flödet kring flygplanet, vilket skulle kunna liknas vid en film. Metoden är närmast revolutionerande kostnadseffektiv.

Andra unika delar av metoden är att forskarna inte sätter ut mängder av datapunkter allra närmast flygplanets yta, där friktion mot luften uppstår. Istället har de funnit en enkel modell av denna effekt. Den förenklingen har visat sig ha en så liten betydelse för noggrannheten i resultatet att det nästan inte spelar någon roll, men bidrar stort till kostnadseffektiviteten i metoden.

Forskargruppen simulerar mer än turbulens kring flygplan. Redan 2010 uppmärksammande Nasa och Boeing deras metod när de simulerade turbulens kring landningsställ – det vill säga de hjulkonstruktioner under flygplanet som fälls in under färd.

För beräkning av turbulenta flöden som beskriver temperatur, hastighet och tryck använder forskarvärlden de 250 år gamla Navier-Stokes ekvationer. Tidigare har forskare behövt förändra ekvationerna genom att lägga till nya parametrar för att kunna göra beräkningar. KTH-forskarna har hittat ett sätt att lösa ekvationerna utan att först behöva föra in nya parametrar, vilket leder till noggrannare resultat.

Johan Hoffman ser att hans forskning kommer att kunna fortsätta utvecklas i takt med att datorerna blir allt kraftfullare.

– Idag kan vi analysera flödet kring en hel flygplanskropp, så småningom kommer vi att kunna simulera fullständiga lyft och landningar inklusive det buller som genereras från motorer och landningsställ. Vi kommer också att kunna studera i detalj hur ett flygplan påverkas av att vingar böjer sig och vibrerar under start och landning.

Det är just lyft och landningar som är de mest extrema situationerna för flygplanen och som därför särskilt intresserar forskarna.

Datorsimuleringarna kan användas till mer än flygplan och deras landningsställ. Luftmotstånd för bilar och andra fordon är ett exempel. Men simuleringsverktygen och beräkningsmetoderna löser generella matematiska ekvationer, så kallade differentialekvationer, och kan tillämpas även på helt andra områden som inom klimat och energiforskning för strömmande vatten och vågkraft till exempel. Men även biologi och medicin är forskningsfält där beräkningarna används. Ett exempel är simulering av luftflöden och stämband i halsen kopplat till den mänskliga rösten, vilket också är målet för EU-projektet ”Eunison” som leds av KTH. Metoden ligger även till grund för ett annat KTH-projekt som går ut på att bygga en simuleringsmodell av blodflödet i det mänskliga hjärtat.

FAKTA
Om Navier-Stokes ekvationer
Navier-Stokes ekvationer har fått sitt namn från Claude-Louis Navier och George Gabriel Stokes som i början av 1800-talet beskriv hur flöden av vätskor och gaser beter sig. Ekvationerna bygger vidare på de ekvationer som matematiker Leonard Euler hade introducerat i mitten av 1700-talet. Även om ekvationerna togs fram för 250 år sedan så har de kunnat lösas för turbulent flöde först med datorernas hjälp.

Filmer av simuleringar:
Ett simulerat turbulent luftflöde kring ett flygplan nära landning:
https://www.youtube.com/watch?v=TSxCFoBgxUw&list=PLE2FCB8CABFBC0965&index=1

Ett simulerat turbulent luftflöde kring landningsställ
http://www.youtube.com/watch?v=s-oBE-QWuGo

Det hävdas allt oftare att klimatet blir varmare, vilket bland annat skulle kunna medföra problem för Vasaloppet. Hur ser då verkligheten ut från det första Vasaloppet 1922 och fram till i dag? Det har Christer Karlsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) försökspark Siljansfors i Dalarna analyserat.

– Temperaturdata finns det gott om, medan man får leta efter snödjupsmätningar som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger Christer Karlsson.

År 1922 startades en klimatstation i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i samarbete mellan dåvarande Statens skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi. Siljansfors torde vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia (diagram 1). Mätstationen ligger 240 meter över havet, och har ett klimat som ungefär motsvarar klimatet i Oxberg, känt som matkontroll i Vasaloppet knappt tre mil innan målgången i Mora.

 

I genomsnitt är snödjupet den 1 mars cirka 40 cm i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1). Variationerna är dock stora från år till år. Vasaloppet ställdes in på grund av snöbrist år 1932, det enda år hittills som uppvisat noll cm snö i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in pga snöbrist, trots att snödjupet var 10 cm. Övriga krisår med minimal snötillgång har varit 1930, 1933, 1935, 1938, 1943, 1949, 1952, 1961, 1971, 1973, 1974, 1975, 1976, 1989, 1992, 1993, 1997, 1999 och 2005. Det blir 21 av 92 vintrar, det vill säga mer än var femte vinter. Den längsta perioden med stabila vintrar, tolv år, var under åren 1977–1988. Dessa vintrar föregicks av den längsta perioden med snöfattiga vintrar, de sex åren 1971–1976. De snörikaste vintrarna under Vasaloppets historia har varit 1951, 1966 och 1977. Snödjupsmätningarna visar inte på någon signifikant trend mot mindre snö.

Hur ser det då ut med temperaturstatistiken sedan 1922? I diagram 2 visas medeltemperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors. Den röda trendlinjen visar en ökande trend för medeltemperaturen från -7,5 °C till -6,5 °C, men denna är inte statistiskt signifikant.

– Under Vasaloppets historia är det endast under åren 1989 och 1990 som medeltemparaturen har varit över noll i februari. Slutsatsen av våra historiska snö- och temperaturdata är att Vasaloppet kan köras på natursnö fyra av fem vintrar. Övriga vintrar, en av fem, måste man komplettera Vasaloppsspåret med konstsnö. Februaritemperaturerna visar att detta är möjligt i 90 av 92 vintrar (98 procent).

Hur företag med färre än 50 anställda utvecklar och kommersialiserar nya varor och tjänster, visar Lars Löfqvist, doktorand i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, i sin avhandling

Innovation ses som en förnyande faktor som bland annat kan bidra till jobbskapande och ekonomisk tillväxt.

Trots detta ökade fokus har mycket varit okänt kring hur små etablerade företag egentligen gör när de utvecklar och kommersialiserar nya produkter och då speciellt hur de gör detta med sina ofta begränsade resurser.

Avhandlingen behandlar frågor som vad som motiverar små etablerade företag att ta fram nya produkter, hur nya produkter utvecklas och kommersialiseras samt hur resursbrist hanteras under dessa innovationsprocesser.

Ingen brist på goda idéer. Forskningen har bedrivits i samarbete med små företag från Söderhamns kommun och resultaten visar att det inte råder brist på goda idéer till nya produkter. Men för att dessa ska realiseras krävs det att de potentiella kunderna involveras under hela innovationsprocessen.

Snabb kommersialisering nödvändig. Man behöver både kunna utnyttja kundernas resurser samt säkerställa en snabb kommersialisering. Resurser investerade i en produktutveckling måste snabbt återbetalas så att ett jämnt kassaflöde kan säkerställas. Vidare används ett stort antal så kallade ”Bootstrapping-metoder” (alternativ till extern finansiering) för att få resurser som kan genomföra innovationsprocesserna.

En slutsats är att innovationsprocesser i små etablerade företag är resurseffektiva samt att företagens resursbrist även verkar förhindra misslyckad innovation.

Hjälp att förbättra stöd- och supportåtgärder. Avhandlingen bidrar med en rik och fyllig beskrivning om hur produktinnovation går till i små etablerade företag.

Detta med syftet att hjälpa små företag att på ett effektivare sätt skapa bättre produkter åt sina kunder men även för politiker och supportorganisationer att förbättra sina stöd- och supportåtgärder när det gäller innovation i små etablerade företag.

Fredagen den 17 januari försvarar Lars Löfqvist sin avhandling, Product innovation in small established enterprises: Managing processes and resource scarcity vid KTH, Stockholm.

KBT på internet har visat sig vara effektivt mot ett stort antal psykiatriska tillstånd i en rad studier de senaste 15 åren. Men behandlingsmanualerna som används riktas oftast bara mot en enda diagnos, och när det gäller ångest så är det vanligtvis så att en och samma person lider av flera ångestsjukdomar (och även depression) samtidigt.

– Därför har vi undersökt effekten av att skräddarsy internetförmedlad KBT-behandling för patienter med en eller flera psykiatriska diagnoser, till exempel samtidig social fobi, paniksyndrom och depression, säger Lise Bergman Nordgren. Hon har nyligen disputerat med en avhandling om just detta, vid Linköpings universitet.

Lise Bergman Nordgren och hennes kollegor har skräddarsytt behandlingar för varje patients unika sjukdomsbild och bakgrund. Både självrekryterade patienter och patienter remitterade från vårdcentraler och studenthälsor upplevde en i genomsnitt medelstor förbättrad livskvalitet och symtomreduktion efter behandlingen. Effekter som håller i sig i upp till två år efter behandlingsavslut.

– Effekten är likvärdig den förbättring som en patient i traditionell öga mot öga-terapi upplever, säger Lise Bergman Nordgren.

Detta trots att patienten alltså själv ”äger” sin behandling.

Varje vecka får patienten en ny modul att läsa och i samråd med sin internet-behandlare bestäms nya hemläxor och uppgifter att utföra. Men behandlarens insats, som går ut på att stötta och ge feedback via mejl, är så liten som 15 minuter i veckan. Modulerna har plockats från befintliga behandlingsprogram, samt i viss mån skrivits om.

Men KBT mot ångest innehåller, förutom utbildning i om varför och hur ångestsymptom uppstår, också exponeringsövningar. Patienten måste utsätta sig själv för det som skrämmer i en ökande svårighetsgrad. I vanlig terapi har KTB- behandlaren inledningsvis ofta en aktivt stödjande roll i exponeringsövningarna – men i IKBT (internetbaserad kognitiv beteendeterapi) måste patienten själv utsätta sig för skrämmande situationer.

– Det kan faktiskt vara en bidragande orsak till att det fungerar så bra. Patienten väljer själv situationer som verkligen är viktiga och relevanta för sin vardag, och det blir svårt att ”fuska” och lura sig själv. Sedan blir framgångarna, när man klarat en skrämmande situation, helt och hållet ens egna, säger Lise Bergman Nordgren.

Andra fördelar med IKBT ser hon i att patienten har kvar ett omfattande textmaterial om just sina problem när terapin har avslutats. Något konkret att gå tillbaka till om problemen blossar upp igen.

– Sedan finns det en rad andra fördelar också. Det råder brist på utbildade KBT-terapeuter, och på det här sättet kan fler patienter komma i behandling, oavsett var de bor i landet. Lidandet minskar och vårdköerna kortas, säger Lise Berman Nordgren.

Lise Bergman Nordgren disputerade den 20 december 2013 med Individually tailored internet-based cognitive behavioural therapy for anxiety disorders, vid Linköpings universitet.