De flesta som drabbas av en stroke i Sverige får behandling med läkemedel som ska förhindra att de drabbas av en ny stroke. Läkemedlen har visat god förebyggande effekt i kliniska studier och de rekommenderas också i de nationella riktlinjerna för strokevård.

Den förebyggande behandlingen är i de flesta fall avsedd att vara livslång, men Maria Sjölander, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, visar i sin avhandling att det inte alltid är fallet. Enligt avhandlingen fortsatte de flesta patienter den behandling som de ordinerats under den akuta fasen av sjukdomen också en tid efter utskrivningen från sjukhus. Men därefter minskar användningen. Inom två år har mellan 25 och 50 procent av patienterna gjort uppehåll i att hämta ut de olika läkemedel de ordinerades vid utskrivningen från sjukhuset.

– Eftersom stroke är en folksjukdom med cirka 30 000 insjuknanden per år utgör en bristande långtidsanvändning av dessa läkemedel ett folkhälsoproblem, säger Maria Sjölander.

Hennes avhandling visar vidare att de patienter som fortsatte använda läkemedlen efter utskrivningen från sjukhus i högre utsträckning hade använt förebyggande läkemedel redan innan de drabbades av stroke. De hade inte haft någon tidigare stroke, de bodde oftare på en institution och skattade sin hälsa som bättre än de patienter som avbröt behandlingen.

De som redan tre månader efter en stroke själva uppgav att de inte alltid följer ordinationerna var mer negativt inställda till läkemedel i allmänhet och till nyttan med att använda läkemedel, jämfört med de personer som följde ordinationerna.

– Det här visar att det är väldigt viktigt att beakta patienternas personliga attityder och uppfattningar för att kunna förbättra användningen av förebyggande läkemedel efter stroke, säger Maria Sjölander. 

Resultaten i avhandlingen baseras på data från strokepatienter som har registrerats i det nationella kvalitetsregistret för strokevård, Riks-Stroke. Informationen har också kompletterats med data om vilka läkemedel som hämtats ut på apotek (Läkemedelsregistret) och med en enkät om personliga attityder och uppfattningar om läkemedel.

FAKTA
Den 29 november försvarar Maria Sjölander, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Användning av sekundärpreventiva läkemedel efter stroke. (Engelsk titel: Use of secondary preventive drugs after stroke). Opponent: Björn Wettermark, docent, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Eva-Lotta Glader.

Maria Sjölander är anställd på institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap som lärare på farmaceututbildningarna vid Umeå universitet, samt är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Många kommuner och myndigheter har stora databaser vilkas innehåll kan vara svårt att komma åt för utomstående. Satsningen på Öppna datakällor syftar till att öka tillgängliggörandet av fler öppna datakällor som gör att företag, forskare, privatpersoner och media kan skapa nya eller förbättrade tjänster med hjälp av innehållet.

Det är 20 projekt som nu får finansering på sammanlagt 8 miljoner kronor i den tredje utlysningen av Öppna datakällor.  Bland annat kommer Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet att tillgängliggöra lexikala resurser för språkteknologi. Lexikonresurser är centrala i språkteknologiska tillämpningar, inte minst för dagens appar i mobiler.

Ett annat exempel är Sweco som tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län skapar en lösning för att göra en bullerkarta tillgänglig för flera aktörer inom miljö, samhällsbyggnad och forskning.

 

– Vi arbetar nu med att få med så många datakällor som möjligt i portalen och att skapa lösningar som gör att dataägare enkelt kan inkludera sin data, säger Erik Borälv, projektledare på VINNOVA.

Följande projekt får finansiering inom Öppna datakällor:

För framtidens elektronik behövs nya material, men också nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Henrik Löfås att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och därmed få bättre respektive sämre ledningsförmåga.

När man krymper material till nanovärden uppstår effekter som förväntas sätta gränsen för hur små elektronikkomponenter man kan bygga med dagens teknik. Om utvecklingen fortsätter i dagens snabba takt kommer man inom några år att nå gränsen för när kvantmekaniken sätter stopp för utvecklingen.

– Ett exempel på detta är den barriär som finns mellan olika kanaler i en transistor. Om man fortsätter krympa transistorns storlek kommer barriären till slut att bli så tunn att elektroner kvantmekanisk kan ta sig igenom barriären, vilket gör transistorn obrukbar, förklarar Henrik Löfås, doktorand inom materialteori vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Ett sätt att kringgå problemet med tunneleffekter i transistorer är att i stället använda molekyler, som endast består av ett begränsat antal atomer. Aktiva komponenter som byggs av molekyler har många fördelar, deras anspråkslösa storlek ger inte bara kvantmekaniska effekter utan de blir också väldigt strömsnåla.

I avhandlingen ”Computational Studies of Electron Transport in Nanoscale Devices” studerar Henrik Löfås teoretiskt olika typer av molekyler som kan fungera som strömbrytare. Det innebär att man antingen kan slå på eller av strömmen som går igenom molekylen med hjälp av extern påverkan, som till exempel elektriska fält, ljus eller värme.

– Våra beräkningar visar att de studerade molekylerna med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras från en form med bra ledningsförmåga till en annan form med sämre ledningsförmåga, och tillbaka, säger Henrik Löfås.

Den här typen av komponenter behövs för att till exempel bygga minneskretsar med molekyler. För att molekyler ska kunna användas i SSD-minnen, lagringsminnen i datorer, är det viktigt att de är fasta och inte ändrar längd under själva transformationen.

– Vi har designat ett antal olika molekyler för tillämpningar och vi kan i våra beräkningar optimera sido-grupperna på molekylen så att det är möjligt att få en stor skillnad i ledningsförmåga mellan av- och på-lägena, samtidigt som molekylen är statisk under ändringen, säger Henrik Löfås.

Disputationen äger rum den 29 november.

Många studier av barn och ungas hälsa fokuserar på problem hos individer och hur det kan åtgärdas. I en ny avhandling studeras istället faktorer i skolmiljön som kan bidra till elevers hälsa och skolframgång. För att genomföra detta utvecklades bland annat en positiv hälsoskala. I studierna ingår cirka 50 gymnasieelever och 1 500 grundskoleelever från skolor i Östersund.
– Skolan är en unik arena där nästan alla unga tillbringar en stor del av sin tid. Det innebär att skolan har stora möjligheter att främja hälsa och att också utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper, säger Maria Warne, doktorand.

Delar av resultaten från den enkät elever årskurs 6-9 besvarade visar att en hög delaktighet i klassrummet fördubblade sannolikheten för att eleverna också skulle rapportera att de har en god hälsa. Delaktighet har mätts med frågor om hur eleverna upplever demokrati, samarbete och kommunikation i klassrummet. Också upplevelsen av ett högt stöd från lärare och kamrater samt om eleverna ofta pratade med båda föräldrarna, fördubblade sannolikheten för att eleverna skulle rapportera en god hälsa.

– Resultaten är viktiga för att skolan ska kunna utveckla metoder och arbetssätt som ökar elevernas delaktighet och som på så sätt också främjar deras hälsa, säger Maria Warne.

I de kvalitativa studierna deltog gymnasieelever från barn- och fritidsprogrammet och dåvarande IV- programmet. Resultatet visade att också gymnasieeleverna önskar mer samarbete och mer inflytande i skolan, om deras engagemang gav resultat.
Metoden ”Photovoice” har i avhandlingen använts som ett verktyg för att öka elevernas delaktighet i skolan. Metoden går ut på att genom foton dokumentera den egna verkligheten och utifrån det skapa engagemang samt förslag till förändringar.

– Skolor har möjlighet att använda sig av olika metoder för att öka delaktigheten och Photovoice är en fungerande metod för att involvera elever i skolarbetet, men den kräver ytterligare kunskap och anpassning till olika grupper, säger Maria Warne.

Andra intressanta resultat rör elevernas möjlighet till återhämtning. Återhämtningens betydelse för hälsan är studerad i den vuxna befolkningen, men det finns nästan ingen forskning vad gäller skolelever. 

– Det finns indikationer på att eleverna har ett stort behov av återhämtning både under och efter skoldagen samt under helgerna. Eleverna upplevde att möjligheterna till återhämtning påverkade deras motivation och psykiska hälsa, säger Maria Warne.

Läs hela avhandlingen:
”Där eleverna är — ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa”

Markus Naarttijärvi har i sin avhandling studerat resonemangen bakom en ny kategori av lagstiftning som vuxit fram i svensk rätt sedan 2007. Denna lagstiftning tillåter bl.a. avlyssning och övervakning av exempelvis telefonsamtal, internettrafik och e-post – utan att detta sker för utredning av brott. Genom ny lagstiftning tillåts inhämtning av sådan kommunikation i bland annat Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet i syfte att förhindra och förebygga framtida allvarlig brottslighet.

– Detta innebär i princip att tidigare gällande krav på konkreta brottsmisstankar mot en specifik person för sådana åtgärder har övergetts, säger Markus Naarttijärvi.

Denna nya lagstiftning kopplas ofta till framväxten av nya hot och den form som exempelvis terrorismen tagit sedan 11-september. Markus avhandling visar dock att jämfört med de resonemang som förekom i lagstiftningsdiskussioner på området från 60-talet och framåt så har lagstiftaren de senaste åren även ändrat inställning till den personliga integriteten.

– Personlig integritet sågs tidigare som ett intresse med betydelse bortom de individer som utsätts för övervakning. Det trycktes hårt på att åtgärderna inte sällan drabbade helt oskyldiga människor och kunde leda till allmän misstro mot staten, säger Markus Naarttijärvi.

Senare överväganden präglas dock enligt Markus av ett synsätt där övervakningen bara är ett problem för vissa individer. Dessa betraktas ibland av lagstiftaren som personer som redan är vad övervakningen i bästa fall är tänkt att bekräfta, det vill säga blivande brottslingar. Samtidigt har övervakningen breddats och sker nu mer förutsättningslöst för att kunna förhindra framtida risker från att förverkligas.

– På många sätt kan den bredare övervakning som avslöjats av Edward Snowden ses som en naturlig förlängning av det synsätt som präglat senare tids lagstiftningsåtgärder säger Markus Naartijärvi.

– Lagstiftaren har i frågor som rör rikets säkerhet ansett att en ny avvägning måste göras och den sker på bekostnad av den personliga integriteten som tycks betraktas som något av ett bondeoffer i sammanhanget. Samtidigt har de samhälleliga effekterna av en bredare övervakning tonats ner i lagstiftarens resonemang.

Avhandlingen konstaterar också att de analyser som underbygger ny lagstiftning på området har vissa brister i fråga om hur konstitutionella krav beaktas.

– I vissa frågor lyser noggranna överväganden med sin frånvaro, säger Markus Naarttijärvi, som menar att lagstiftaren ibland låter de tekniska möjligheterna styra vilka möjligheter till övervakning som myndigheterna ska få tillgång till, snarare än demokratiska överväganden.
Markus Naarttijärvi är född och uppvuxen i Norrbotten. Han tog sin juris kandidatexamen år 2008 och är sedan dess anställd på Umeå universitet. Han kommer efter disputationen att fortsätta undervisa och forska vid Umeå universitet.

FAKTA
Fredagen den 6 december försvarar Markus Naarttijärvi, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: För din och andras säkerhet:Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel. Opponent är professor Petter Asp, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82942

I en ny satsning från regeringen har Vetenskapsrådet fått i uppdrag att rekrytera internationella toppforskare till Sverige. Vetenskapsrådet har nu, efter en ansökan från Lunds universitet, beslutat att stödja rekryteringen av växtfysiologen Staffan Persson. Beslutet innebär att biologiska institutionen i Lund tilldelas 105 miljoner kronor för att under en tioårsperiod bygga upp en stark forskningsmiljö inom växtfysiologi, närmare bestämt inom cellulosaområdet. Samtidigt bidrar Lunds universitet med resurserna för en professur, vilket innebär att totalt sett cirka 130 miljoner kronor avsätts för att stärka denna forskning i Lund.

– Detta är givetvis oerhört roligt för växtforskningen i Sydsverige, och cellulosan är som bekant en väldigt viktig råvara för en mängd olika industrier, till exempel för papper, textil och biobränsle. Detta kan också bidra till en boost för biobaserade material och företag, säger Staffan Persson.

Staffan Persson är en internationellt ledande forskare inom området cellväggar. Han är idag forskningsledare vid Max Planck-institutet för molekylär växtfysiologi i Potsdam, Tyskland. Han leder där en forskargrupp som ligger i den internationella framkanten vad gäller forskning kring mekanismerna bakom hur växter producerar cellulosa i sina cellväggar. Det är ett strategiskt viktigt forskningsområde med hög relevans för exempelvis förnyelsebar energi, men även inom materialvetenskap. Staffan Persson kommer bland annat att använda de stora anläggningarna MAX IV-laboratoriet och ESS i Lund.

– Dessa anläggningar kommer att utgöra en viktig del i forskningen att förstå cellväggs-strukturer bättre, säger Staffan Persson.

– Rekryteringen av Staffan Persson är en del av biologiska institutionens strategiska arbete för att stärka växtbiologin i Lund. Med hjälp av den stora satsningen får Staffan Persson fantastiska forskningsmöjligheter och kan bygga upp en världsunik verksamhet i Lund, säger Christer Löfstedt, prefekt på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Satsningen kommer även att stärka Lunds universitets tvärvetenskapliga forskning, bland annat inom materialvetenskap, samt öka samarbetet med andra parter, exempelvis Sveriges lantbruksuniversitet. Det konstaterar Dan-E Nilsson, professor på biologiska institutionen och en av de drivande krafterna bakom rekryteringen.

– Och tillsammans med tillväxtmodelleringen inom teoretisk fysik i Lund öppnas möjligheter för helt nya forskningsfält där Lund blir internationellt ledande, säger han.

Tack vare ett utlandsstipendium från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap kan hon tillbringa tid vid det mycket högt rankade universitetet i Oxford. Tillsammans med forskarna vid Oxford Institute of Population Ageing och North-West University i Sydafrika ska hon studera hur de äldre i Sydafrika använder mobiltelefon i vardagen.

– Mobiltelefonen spelar en väldigt viktig roll i dagens Sydafrika. Många äldre använder mobiltelefon i större utsträckning än här hemma. Många utsatta med små resurser delar mobiltelefon för att få tillgång till den och många är öppna för ny teknik, berättar Doris Bohman.
Nästa steg i forskningsprojektet är att testa mobila applikationer med koppling till förebyggande hälsa och behandling av sjukdom i Sydafrika. Enligt FN kan mobiltelefonen vara ett viktigt vapen i kriget mot HIV och AIDS i Afrika.

– Vi har mycket att lära av Sydafrika, både av äldres förhållningssätt till ny teknik och hur vi ska utveckla ny teknik för att stötta äldre, säger Doris Bohman. Doris Bohman har under många år intresserat sig för de äldres situation i Sydafrika. Hon har bland annat genomfört en etnografisk studie, följt en grupp äldre, i en av Sydafrikas kåkstäder i deras dagliga liv under flera år. Hon intervjuade både dem och deras familjer, individuellt och i grupp. Detta arbete resulterade i en doktorsavhandling år 2008.
 

Om alla blodkärl i människokroppen skulle sträckas ut skulle de räcka mer än två varv runt jorden. Det komplicerade blodsystemet förser varje cell i kroppen med näring och under den embryonala utvecklingen är det av avgörande betydelse att nya blodkärl utvecklas på rätt sätt.

I den aktuella studien har forskarna för första gången visat att enzymet glutaredoxin 2 spelar en viktig roll under utvecklingen av det kardiovaskulära systemet. Glutaredoxin 2 tillhör en enzymfamilj som förmedlar signaler inne i celler. I tidigare studier har samma forskare visat att glutaredoxin 2 är viktigt för nervcellers överlevnad under hjärnans embryonala utveckling.

För att minska användningen av möss i försöken, utförde forskarna de flesta experiment i zebrafiskar. Fiskarna var genetiskt modifierade så att blodsystemet lyste med en fluorescerande grön färg. Eftersom de unga zebrafiskarna är genomskinliga kunde forskarna följa tillväxten av de fluorescerande blodkärlen direkt i mikroskopet. När nivåerna av glutaredoxiner minskades växte blodkärlen slumpmässigt utan att bilda ett normalt blodsystem. Det visade sig att glutaredoxin 2 kontrollerar en molekylär strömbrytare i ett annat protein, sirtuin 1, och att denna enkla kemiska modifiering på en enskild aminosyra är kritisk för att blodsystemet ska kunna utvecklas normalt.

Den här kunskapen är inte enbart viktig för den generella förståelsen för hur vårt blodsystem utvecklas. Tillväxt av nya blodkärl, en process som kallas angiogenes, spelar också en viktig roll i många sjukdomar, bland annat cancer. Förmågan att stimulera angiogenes är ett kännetecken hos cancer, eftersom tumörer är beroende av kärlbildning för att kunna växa och metastasera.

– Förståelsen för hur blodkärl utvecklas och hur den här processen kan påverkas kan leda till nya sätt att bekämpa cancer i fortsättningen, säger försteförfattaren Lars Bräutigam, vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och knuten till Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm.

FAKTA
Arbetet har till största delen utförts vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och institutionen för tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet samt vid Heinrich Heine University Düsseldorf, Tyskland. Även forskare vid Linköpings universitet har deltagit i arbetet. Studien har finansierats med anslag från Karolinska Institutet, medicinska fakulteten vid Heinrich Heine University, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Publikation: ”Glutaredoxin regulates vascular development by reversible glutathionylation of sirtuin”, Lars Bräutigam, Lasse Dahl Ejby Jensen, Gereon Poschmann, Staffan Nyströma, Sarah Bannenberg, Kristian Dreij, Klaudia Lepka, Timour Prozorovsk, Sergio J. Montano, Orhan Aktas, Per Uhlén, Kai Stühler, Yihai Cao, ArneHolmgren, and Carsten Berndt, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 25-29 November 2013.
Tidskriftens webbplats

Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus, retrovirus vars gener har blivit en del av värdorganismens arvsmassa, kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.
Forskargruppens resultat publiceras nu i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Alla retrovirus, inklusive HIV hos människor, måste bli en del av värdcellens arvsmassa för att producera nya virus. När en könscell infekteras finns chansen att viruset nedärvs till värdorganismens avkomma och under miljontals år har retrovirus koloniserat ryggradsdjur och lämnat spår i arvsmassorna som endogena retrovirus (ERVs).

Med hjälp av storskaliga dataanalyser presenterar forskare i Patric Jerns forskargrupp vid Science for Life Laboratory, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, ny kunskap om retrovirusens mångfald och hittar bevis för en värdreservoar hos en grupp av retrovirus som visar frekventa byten av värdarter genom historien. Dataanalyserna identifierade nästan 90.000 ERVs från arvsmassorna hos 60 olika ryggradsdjur, vilket gör det möjligt för forskarna att kartlägga virusens utbredning, ursprung, och överföring mellan värdarter.

– Våra resultat tyder på att mångfalden hos nuvarande infektiösa retrovirus kan ha underskattats, vilket ökar möjligheten för att många ytterligare retrovirus kan komma att upptäckas hos ryggradsdjur, säger Alexander Hayward , huvudförfattare till den nya studien.

Forskarna finner bevis för frekventa byten av värdarter genom historien hos en grupp av retrovirus, och visar på att gnagare är en möjlig värdreservoar samt att råttor kan ha fungerat som medlare i spridning av retrovirus mellan olika däggdjur.

– Denna studie visar på potentialen hos arvsmassan som en betydelsefull resurs för att öka förståelsen av den långsiktiga samutvecklingen mellan retrovirus och värdorganismer, säger Patric Jern.

ERVs möjliggör ökad kunskap om evolution och frekvensen hos tidigare retroviral spridning för att bedöma framtida risker och begränsningar för horisontell överföring mellan olika värddjur. Detta är relevant med tanke på uppkomsten av betydande sjukdomar förknippade med retrovirusinfektion, såsom HIV som bytte värd till människor från apor.

Hayward A., Grabherr M. and Jern P. (2013) Broad-scale phylogenomics provides insights into retrovirus-host evolution. Proceedings of the National Academy of Sciences (USA),
För mer information kontakta följande forskare:

Sociologen Erik Hannerz har i sin avhandling ”Performing Punk” studerat hur punkare i Sverige och Indonesien definierar sin subkulturella tillhörighet, både i relation till det omgivande samhället och till andra punkare.

I motsats till den tidigare forskningens antaganden om att subkulturer grundas på gemensamma regler och värderingar visar han att punken bygger på en mängd olika definitioner av både det subkulturella och mainstream-begreppet. För vissa handlar punken om individuell frigörelse, medan den för andra står för en intern kamp med syftet att skapa ett kollektivt rum för andra. Medan vissa definierar punk som motsatsen till politik, ser andra det politiska som en central del av det subkulturella.

– Definitionen av vad punk är skiljer sig åt inom gruppen. Det här är intressant eftersom det framför allt pekar på mångfalden i samhället. Det tas ofta för givet att subkulturer kännetecknas av gemensamma värderingar, när de i lika stor utsträckning hålls samman av skillnader, säger Erik Hannerz.

Genom ett omfattande fältarbete i Sverige och Indonesien visar Erik Hannerz att punken som subkultur inte är i behov av en objektiv grund för att uppstå, som till exempel orättvisor i samhället eller sociala problem. Punkarna skapar i stället en bild av vad de är genom att själva definiera vad de är emot, oavsett hur samhället ser ut.

– Om subkulturer som punken skulle uppstå på grund av orättvisor i samhället borde vi se stora skillnader mellan länderna, och det gör vi inte. Min studie visar att det är samma strukturer och olikheter som återkommer inom punken både i Sverige och i Indonesien. Det innebär att punkarna skapar och återskapar såväl sig själva som det de är emot inom subkulturen, säger Erik Hannerz.

Även definitionerna av vad punkarna är emot skiljer sig åt. För vissa punkare utgår definitionen från en utåtriktad logik som förkastade det normala, medgörliga och kommersiella samhället. Andra visar på en mer inåtriktad logik där mainstream likställs med punkare som är för ytliga, hedonistiska och beroende för att kunna förstå vad punken är emot. Utifrån denna inåtriktade logik är det som finns utanför punken ointressant och tämligen meningslöst, den essentiella gränsdragningen sker istället inom punken.

Erik Hannerz förhoppning är att forskningen bland annat ska bidra till att öka förståelsen för hur subkulturer uppstår och hur de skapar mening i annorlundaskapet.

– Resultaten från studien kan till exempel användas i möten med unga människor inom subkulturer, och ge insikt i hur man kan hjälpa dem att kanalisera känslor av ilska och frustration för att i stället vilja göra något konkret, säger Erik Hannerz.

Disputationen äger rum den 29 november.

Hjärtats fyra olika klaffar fungerar som ventiler som hindrar blodet från att gå i fel riktning. En förträngning i den klaff där blodet passerar ut från hjärtat in i stora kroppspulsådern, så kallad aortastenos, är den vanligaste av klaffsjukdomarna hos äldre och ger bland annat ökande problem med andfåddhet vid ansträngning och försämrad ork. En klaffsjukdom som inte får behandling kan snabbt leda till hjärtsvikt.

I sin avhandling har Wenhong Ding, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, jämfört två metoder för att byta ut aortaklaffen vid aortastenos. Wenhong Dings studier visar att både traditionell hjärtklaffkirurgi, där man öppnar bröstkorgen för att byta aortaklaff, så kallad öppen kirurgi och den nya metoden där man byter hjärtklaff med hjälp av kateterteknik, fungerar bra för att bevara funktionen i hjärtats vänstra kammare.

Efter öppen kirurgi sågs en återhämtning av vänsterkammarfunktionen hos majoriteten av patienterna med aortastenos. Wenhong Ding konstaterar dock att öppen kirurgi innebär ökad risk för de patienter som har komplikationsrisk. Dessutom innebär ingreppet en lång rehabilitering. Annan samtidig sjuklighet kan utgöra ytterligare utmaningar vid öppen kirurgi.
I en studie där Wenhong Ding jämförde två tekniker för att byta aortaklaff med hjälp av kateterteknik, antingen via ljumsken eller genom ett litet snitt i bröstkorgen, visade det sig att funktionen i vänster kammare under hjärtats vilofas förbättrades i båda grupperna under uppföljningsperioden, men mest i den grupp där behandlingen genomfördes med kateter via ljumsken.

Wenhong Ding konstaterar att både traditionell öppen kirurgi och behandling med hjälp av de båda katetermetoderna är effektiva vid behandling av patienter med aortastenos.

– Ett glädjande resultat i avhandlingen är att ålder i sig inte tycks påverka risken att avlida som en konsekvens av öppen kirurgi. Det är dock viktigt att patienterna identifieras tidigt i sjukdomsförloppet för att förhindra grav hjärtsvikt. Båda de undersökta katetermetoderna är effektiva, men den metod där man genomför ingreppet via ljumsken visar ett något bättre resultat, säger Wenhong Ding.

FAKTA
Wenhong Ding kommer från Kina. Hon är läkare och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Den 28 november försvarar Wenhong Ding, sin avhandling med titeln: Överlevnad och funktionell återhämtning efter hjärtklaffsbyte hos patienter med svår aortastenos. (Engelsk titel: Survival and functional recovery following valve replacement in patients with severe aortic stenosis.) Opponent: Professor Eugenio Picano, Institute of Clinical Physiology, Pisa University, Italy. Huvudhandledare: Michael Henein.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Intresset för vad som bidrar till hälsa hos äldre ökar. En forskargrupp vid Umeå universitet har tidigare studerat fenomenet inre styrka och de fann bland annat att det innebär att känna en samhörighet med andra människor, att vara kreativ och flexibel i det dagliga livet, och samtidigt ha en fasthet i sin syn på livet och tro på sig själv och sina förmågor att påverka.

I sin avhandling har Kerstin Viglund, doktorand vid institutionen för omvårdnad, studerat inre styrka bland äldre. I en studie med över 6 000 deltagare från Sverige och Finland i åldersgrupperna 65, 70, 75 och 80 år skattade 65-åringarna sin inre styrka högst medan 80-åringarna skattade den lägst. Kvinnorna hade genomgående en något högre skattning av sin inre styrka än männen. Dessutom visade sig inre styrka vara en resurs för upplevelsen av hälsa hos äldre i samband med att de drabbas av sjukdom.

Bland de äldre förekom fem vanliga sjukdomstillstånd; stroke, diabetes, cancer, hjärtinfarkt och nedstämdhet. Det visade sig att inre styrka fungerade som en viktig faktor för upplevelsen av en god hälsa, trots att personerna drabbats av någon eller några av dessa sjukdomar.
I Kerstin Viglunds avhandling ingår också en studie där hon har gjort intervjuer med äldre personer som hade drabbats av en sjukdom, som även utlöste en kris i livet, samtidigt som de upplevde att de hade en hög inre styrka.

Familjen och nära vänner visade sig vara mycket viktigt och för några av deltagarna även tron på Gud. De äldre uttryckte också en tro på sig själv och sin vilja och förmåga att vara aktiv, både i det dagliga livet och relaterat till den vård och behandling de fått. Att komma igen och gå vidare med en positiv syn på livet var viktigt för dem.

– Att bli äldre innebär ofta att man får möta förändringar och svårigheter av olika slag. Därför kan det vara av värde att få en ökad medvetenhet om inre styrka som en resurs för att uppleva hälsa. En ökad medvetenhet är också viktig för hälso- och sjukvårdspersonalen för att bättre kunna identifiera var och när behovet av stöd är som störst och hitta olika sätt att främja och stärka den inre styrkan, säger Kerstin Viglund.

Hon nämner att några av sätten för vårdpersonal att främja den inre styrkan kan vara att underlätta för vårdtagaren att hålla kontakt med familj och vänner eller att skapa möjlighet att få berätta om minnen som är viktiga för honom eller henne. Det kan också vara att vara öppen och mottaglig för vårdtagarens egna önskningar och förslag kring vården som ges, och ha en tro på hans/hennes vilja och förmågor, istället för att som vårdare ”ta över”.

FAKTA
Kerstin Viglund är född och uppvuxen i Kiruna men bor sedan 1980-talet i Umeå. Hon har arbetat som sjuksköterska på kirurgkliniken, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och är nu universitetsadjunkt och doktorand på institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

Den 29 november försvarar Kerstin Viglund, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Inre styrka bland äldre – en resurs för upplevelsen av hälsa, trots sjukdom och motgångar. (Engelsk titel: Inner strength among old people – a resource for experience of health, despite disease and adversities). Opponent: Gunilla Borglin, docent, Blekinge tekniska högskola, Sektionen för hälsa. Huvudhandledare: Gunilla Strandberg.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Benskörhet, osteoporos, är en av världens stora folksjukdomar, och världen över pågår en intensiv forskning för att ta reda på dess orsaker och för att kunna förebygga frakturer.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en omfattande studie visa att låga halter av vitamin B12 i blodet ökar risken för frakturer hos äldre män.

Den aktuella studien är en del av ett internationellt forskningsprojekt som initierats av National Institute of Health (NIH) i USA och som omfattar totalt 11 000 män.

Göteborgsforskarna har i sin del studerat 1 000 svenska män med en medelålder på 75 år, och genom olika metoder analyserat blodkoncentrationerna av B vitaminerna B12 och folat, vilka som finns naturligt i vår föda.

Resultaten visar att bland män som i början av studien hade låga B12-nivåer var risken att drabbas av en fraktur sex år senare högre än hos män med normala B12-nivåer. Hos den fjärdedel som låg lägst i B12 värde var risken ökad med ca 70 procent jämfört med övriga.

Riskökningen gäller framför allt frakturer i ländryggen, där riskökningen var upp mot 120 procent.

– Den ökade risken kvarstår även när vi tar hänsyn till andra riskfaktorer för benbrott, till exempel ålder, rökning, BMI, tidigare fraktur, fysisk aktivitet, D-vitaminhalten i blodet och intag av kalcium, säger Catharina Lewerin, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Betyder detta att äldre män kan förebygga frakturer genom att äta mer vitamin B12?

– Det är inte vetenskapligt klarlagt men sådana studier pågår, bland annat i en stor holländsk studie där man behandlar äldre personer över 65 år med både vitamin B12, folsyra och vitamin D för att undersöka förekomsten av fraktur.

– I nuläget finns det inga skäl att äta mer vitamin B12, utan behandling ska bara ske vid konstaterad brist och i vissa fall för att förebygga brist. För den som vill stärka sitt skelett och förebygga frakturer är fysisk aktivitet 30 minuter per dag och rökstopp bra egenvård, säger Catharina Lewerin.

I den aktuella studien har forskarna använt en relativt ny metod kallad holotranscobalamin, som mäter den mängd vitamin som tas upp i cellerna vilket anses som ett känsligare test för B12 brist.

Artikeln Low holotranscobalamin and cobalamins predict incident fractures in elderly men; The MrOS Sweden publicerades online I Osteoporosis International den 16 oktober.

Länk till artikel

I linje med regeringens intention om att förstärka vårdforskningen, tilldelade Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd  27 miljoner kronor till tre programstöd. Ett handlar om forskning om att åldras med kognitiv funktionsnedsättning i dagens tekniklandskap. Det andra handlar om att finna nya vägar för att stödja personer med depressionssjukdom att kunna behålla arbetsförmågan. Ytterligare ett rör föräldrastöd och barncentrerad vård med utveckling, utvärdering och implementering i praktisk verksamhet.  
Ett nytt Forte-centrum för excellent forskning om åldrande och hälsa etableras vid Göteborgs universitet och ytterligare sju forskargrupper får omfattande stöd.  

– Forte anslår 78 miljoner till äldreforskning, säger Erland Hjelmquist, huvudsekreterare. Framstående forskare får därmed möjligheter till fördjupade studier inom ett brett spektrum av forskningsfrågor. 

– Den internationella bedömargruppen fann kvaliteten i ansökningarna mycket god, säger Erland Hjelmquist. Svensk äldreforskning är stark. Forskningspropositionen från i våras ger förutsättningar för denna typ av kraftfulla satsningar och det är glädjande att vi kan ge forskarna möjlighet att förverkliga sina idéer.

Ytterligare medel omfattande 40 miljoner går till forskning om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS).

Fortes styrelse beslutade också om 24 miljoner till postdoktorers vistelse vid utländska universitet.

Lista över Fortes samtliga beviljade anslag: www.forte.se/bidragsbeslut

Matstrupscancer är en aggressiv cancer med en mycket dålig prognos. Omfattande kirurgisk behandling, där matstrupen avlägsnas, är den enda chansen till bot. Men bara omkring en fjärdedel av de patienter som diagnoseras med matstrupscancer opereras, då majoriteten har en för avancerad tumör eller är i för dåligt skick för att klara detta omfattande kirurgiska ingrepp. Hos patienter som opereras överlever endast runt 30 procent fem år efter operationen. Efter operationen upplever många patienter också allvarliga symtom som har en starkt negativ påverkan på deras livskvalitet och dagliga liv. Vanliga symtom som rapporteras är svårigheter med att svälja och äta, reflux (sura uppstötningar), smärta och trötthet.  

Symtomforskning i andra cancerformer tyder på att symtom som patienter upplever har en tendens att bilda symtomkluster och att sådana kluster kan kopplas till olika utfallsmått som livskvalitet och överlevnad, alltså användas som ett slags riskindikator. I den nu publicerade studien ingick 402 patienter som genomgått kirurgi för matstrupscancer i Sverige under åren 2001-2005.

Forskaren Anna Wikman och hennes kollegor vid Karolinska Institutet fann att symtomen som rapporterats av patienter sex månader efter kirurgi formade tre kluster: ett symtomkluster inkluderade symtom relaterade till trötthet och smärta, ett annat kluster inkluderade symtom relaterade till reflux och hosta, och det tredje klustret inkluderade symtom relaterade till ätsvårigheter. De patienter som upplevt symtomklustret reflux och hosta samt symtomklustret av ätsvårigheter hade en ökad risk att dö inom fem år än de patienter som inte rapporterade dessa symtomkluster.

– Detta är den första studien av symtomkluster i kirurgiskt behandlade matstrupscancerpatienter och det krävs ytterligare arbete för att bekräfta förekomsten av dessa kluster hos patientgruppen, men våra resultat tyder på att postoperativa symtom inte bör bedömas enskilt, säger Anna Wikman. Det verkar som att patienter som upplever vissa symptomkluster har en ökad risk för dödlighet, utöver påverkan av andra kända prognostiska faktorer. Det kan därför vara viktigt att ta itu med dessa symtomkluster i mötet med patienten.

Anna Wikman är hälsopsykolog och verksam som postdoktoral forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Cancerföreningen i Stockholm.

FAKTA
Studien publiceras online i vetenskapstidskriften Cancer. Publikation: “Presence of symptom clusters in surgically treated esophageal cancer patients – implications for survival”, Anna Wikman, Asif Johar, Pernilla Lagergren, Cancer, online 25 November 2013, DOI: 10.1002/cncr.28308.
Tidskriftens webbplats

Behovet av nya funktioner i sökmotorer för internet ökar i takt med att strömmande media, filmer och olika former av multimedia blir vanligare på webben.

Media in Context, MICO, är ett nystartat europeiskt forskningsprojekt med syfte att utveckla de nya sökverktyg som ska göra det möjligt att analysera innehållet inte bara i text på internet utan i alla former av media. Projektet kommer att ta fram metoder för att söka såväl direkt i olika former av media som i hela det sammanhang som ett medieinnehåll förekommer i, med länkat material i form av video, bilder, ljud, länkstrukturer och metadata.

Universitetslektor Johanna Björklund koordinerar Umeå universitets del i studien.

– Det är ett spännande projekt, och det ska bli roligt att arbeta tillsammans med forskare från bland annat Salzburg Research, Fraunhofer, och Oxford University. Den samlade kompetensen inom projektet är fantastisk; det är lite av en ära att få vara med, säger Johanna Björklund. Resultaten kommer att publiceras i form av öppen källkod för att också mindre företag ska kunna använda sig av analysverktyget.

Text: Mikael Hansson

FAKTA
Umeås del i projektet uppgår till omkring 5,3 miljoner kronor. Total projektbudget för hela MICO omfattar omkring 38 miljoner kronor, eller 4,3 miljoner euro.

Om forskningsprojektet: Forskningsprojektet MICO (Media in Context) är finansierat av FP7, sjunde ramprogrammet inom EU, och kommer att pågå i 36 månader med start i november 2013. Förutom Umeå universitet ingår universitet, forskningsinstitut och företag från Tyskland, Österrike, England och Italien i samarbetet. Projektet koordineras av forskningsinstitutet Salzburg Research i Österrike.

Mer information: http://www.mico-project.eu/