I vilken utsträckning gårdar överförts inom släkten har inom såväl svensk som europeisk forskning setts som en avgörande del av en övergripande samhällsomvandling. Det fanns länge flera hinder mot att jord fritt kunde köpas och säljas på en marknad, men i takt med att jordens värde ökade under 1700- och 1800-talen avskaffades hindren ett efter ett. Följden anses ha blivit att jord i allt mindre utsträckning överfördes inom släkten, utan istället till höga priser såldes på marknaden till någon man inte var släkt med. Hur det i praktiken förhöll sig är dock mindre känt, särskilt vad gäller tiden efter 1850.

Martin Dackling har studerat hur relationen mellan jord och släkt gestaltade sig mellan 1845 och 1945 i tre västgötska socknar. Hans slutsats är att släktkontinuiteten var betydande.

– Det var mycket vanligt att jord gick i arv, men under 1800-talet förändrades ofta fastigheterna mellan generationerna. Priserna vid transaktioner mellan släktingar var dessutom nära nog marknadsmässiga. Bevarandet av en särskild släktgård var inte prioriterat, säger han.

Men runt sekelskiftet 1900 förändrades mönstret. En ökande andel gårdar överfördes inom släkten, men fastigheterna var också intakta över längre tid. Samtidigt förändrades praxis vid generationsskiftena. Istället för att en arvinge gifte sig och tog över gården blev det vanligt att flera ogifta syskon gemensamt övertog gården.

– En orsak var att det var svårt för en arvinge att lösa ut de övriga. Samtidigt var syskonhushållen ett sätt att möta en tilltagande arbetskraftsbrist och behålla gården som produktionsenhet. Därigenom konserverades i praktiken jordförhållandena och det är troligt att de emotionella banden till gården ökade, säger Martin Dackling.

Avhandlingen visar också att föreställningen om ett särskilt band mellan en släkt och en gård löper som en röd tråd i lagstiftningen, från äldre tiders släktjordslagstiftning fram till jordförvärvslagen 1945 och den därpå följande strukturrationaliseringen. Från 1920-talet började släktgårdar dessutom uppmärksammas med särskilda diplom. Att intresset ökade berodde delvis på övergripande samhällsomvandlingar, som att landsbygdens unga valde att lämna jordbruket.

Avhandlingens resultat har betydelse för tolkningen av övergripande samhällsförändringar och vad som ska ses som traditionellt respektive modernt.

– Det finns inget absolut motsatsförhållande mellan jordmarknad och släktkontinuitet. Att jord kunde köpas och säljas som en vara innebar inte att släktbundenheten minskade. Även i modern tid har jord främst överförts mellan släktingar, avslutar Martin Dackling.

FAKTA
Avhandlingens titel: Släktgårdens uppkomst: jord och marknad i Skaraborg 1845—1945 Avhandlingen kan beställas av författaren, kontaktuppgifter enligt ovan. Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/33953

– Lärandet har blivit ett individuellt projekt. Skolan ska vara till för alla elever, men idag verkar den varken vara till för de svagaste eller de starkaste eleverna, säger Joanna Giota, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

På uppdrag av Vetenskapsrådet och Skolverket har hon undersökt vilken effekt individualiseringen har haft på undervisningen i grundskolan och på gymnasiet. Redan grundskolans tidiga läroplaner slog fast att en individuell anpassning av undervisningen utifrån elevens förutsättningar, behov och intressen är en förutsättning om skolan skulle lyckas behålla elevernas inre motivation och ge varaktiga resultat.

En tidigare kunskapsöversikt från Skolverket från 2009 visar dock att de olika sätten att arbeta med individualiseringen i skolorna kan vara en av orsakerna till de svenska elevernas ökande skillnader i skolprestationer under senare år.

Den nu aktuella forskningsöversikten bygger på 43 svenska avhandlingar och artiklar inom utbildningsvetenskap, publicerade mellan 2000 och 2010. Joanna Giota har också studerat skolans läroplaner. Läroplanen som började gälla när skolan kommunaliserades i början av 1990-talet talar inte om på vilket sätt lärare ska individualisera arbetet med eleverna för att de ska nå läroplanens mål.

Enligt forskningsöversikten och tidigare granskningar har tiden för grupparbeten minskat och lärarna håller i färre genomgångar med hela klassen. Eleverna är mer utelämnade åt sig själva och sin egen förmåga att söka kunskap för att nå läroplanens mål. Eget arbete har blivit en vanlig arbetsform.

– Alla elever klarar inte av att planera sitt eget lärande. Om de inte får stöd är risken stor att de tappar lusten att lära, säger Joanna Giota.I en strävan att individualisera undervisningen placeras en del elever i särskilda undervisningsgrupper utanför klassens ram.

– Där kan behoven vara så olika att ingen får den lärarhjälp som just han eller hon behöver. De eleverna riskerar att få sämre förutsättningar än sina kamrater i den ordinarie klassen.

Joanna Giota konstaterar att det inte finns några omotiverade elever. Däremot kan de vara omotiverade för det skolan anser att de ska vara motiverade för. Olusten drabbar både de elever som behöver mer hjälp och stöd eller elever som behöver mer stimulans, men också elever som inte ställer upp på skolans innehåll eller arbetssätt, som de kanske tycker är orättvisa.

– Olusten hänger med andra ord inte nödvändigtvis ihop med intellektuella förutsättningar. Det kan vara ett tecken på att intentionerna med en skola för alla, har misslyckats. En skola där varje elev får utvecklas och uppleva glädjen i att göra framsteg och komma över svårigheter.

För att eleverna ska behålla lusten att lära krävs enligt Joanna Giota att undervisningen i ännu högre grad måste utgå från elevernas inre motivation och den iver att lära som alla barn har med sig till skolan. Det gäller också att skapa trygga relationer mellan lärare och elever, där eleverna respekterar läraren för hennes kompetens och läraren respekterar eleverna som likvärdiga individer.

– Det är den inre motivationen och lusten att lära som ger de mest bestående kunskaperna. Trots att den inte alltid leder till de högsta betygen, skapar den ett intresse för att lära genom hela livet.

Sök efter rapporten Individualiserad undervisning i skolan — en forskningsöversikt via:
http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H

Att förebygga plötslig hjärtdöd bygger på att kunna identifiera särskilda faktorer som visar vem som löper ökad risk att drabbas. Forskarna vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har med hjälp av så kallad elektrokardiografi och vektorkardiografi, kartlagt hjärtats elektriska aktivitet timmarna efter en hjärtinfarkt.

Studierna, som genomförts på drygt 600 personer som vårdats akut på Sahlgrenska Universitetssjukhusets hjärtavdelning, visar att en mätning av hjärtats elektriska impulser kan vara ett mer precist underlag för beslutet att operera in en hjärtstartare.   

Sammanfattningsvis har avhandlingen ökat förståelsen för det elektriska skeendet timmarna efter en hjärtinfarkt, och funnit att det går att förbättra riskbedömingen med metoder som inte riskerar att skada patienten.

Diabetes stor riskfaktor
Forskningen visar nu också att diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna både för att dö i akut hjärt- kärlsjukdom och för att de som överlever ska drabbas av ett nytt insjuknande.

Resultaten, som publiceras i hjärtläkaren Markus Lingmans avhandling, visar att personer med diabetes har en dubbelt så stor risk att avlida åren efter sjukhusvistelsen.

– Om diabetessjukdomen är kombinerad med högt blodtryck försämras prognosen ytterligare, framförallt när det gäller risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, säger Markus Lingman.

Studien bygger på samkörning av uppgifter i nationella register för ballongvidgning, slutenvårdsdiagnoser, överlevnad och förskrivna läkemedel.

Avhandlingen Acute coronary syndromes – The prognostic importance of hypertension, diabetes and vectorcardiographic markers försvaras vid en disputation den 29 november.

De får mellan fem och nio miljoner vardera under fem år; My Hedhammar, Panagiotis Papadimitratos, Philipp Schlatter och Petter Brändén. Programmet som de är antagna till stöttar framstående unga forskare och ger förutom finansiering också mentorstöd. Syftet är att de lovande forskarna ska kunna fokusera på sin utveckling inom vetenskapen och som forskningsledare.  

My Hedhammars forskning kretsar kring naturens starkaste material: spindeltråd. Hon har skapat en konstgjord variant av materialet. Det är bakterier som producerar spindeltråden. Den innehåller biokemiska signaler. Hon ska använda den konstgjorda spindelväven som stomme för celler som i sin tur ska bilda nya organ. Materialet har dessutom egenskapen att det ofta accepteras av kroppen. My Hedhammars förhoppning är att det ska kunna fungera som ett stöd för framtida reservdelar vid återskapande av skadade organ.
Som del av forskningsprojektet ska hon ta fram en artificiell bit av en bukspottkörtel som kan producera insulin. Det kan i förlängingen hjälpa diabetiker att reglera sitt blodsocker. My Hedhammar blir anställd inom KTHs teknikvetenskap i samband med antagningen till programmet. Hon har hittills bedrivit forskningen som docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Panagiotis Papadimitratos utvecklar nya typer av säkerhetssystem för trådlös teknik. Sammanhanget för hans forskning är att allt fler funktioner kopplas till internet på trådlös väg. Utrustning inom sjukvården, värmeanläggningar, aktiehandel och logiskkedjor är bara några exempel på uppkopplade lösningar. Samtidigt som de intelligenta systemen skapar möjligheter att spara energi, tid och pengar, är de utsatta. Risken för sabotage av en hacker någonstans i världen är så stor att det kraftigt bromsar utvecklingen. Det är ett problem att företag inte vågar lita på att systemen är skyddade. Panagiotis Papadimitratos är lektor vid teknikvetenskapen hos KTH. Hans nya typer av säkerhetsprotokoll ska göra de trådlösa systemen pålitliga.

Philipp Schlatter ska utveckla datorsimulerade vindtunnlar, vilket kan skynda på utvecklingen av bränslesnåla flygplan. Det har tidigare inte varit möjligt att göra denna typ av omfattande simuleringar av luftturbulens. Superdatornernas kraft har inte räckt till.
Datorsimuleringar har stor betydelse för vetenskaparen. Inom kemin har de inneburit en kunskapsrevolution och metoderna belönas i år med Nobelpris. När det gäller simuleringar av luftturbulens har utvecklingen gått långsammare. Beräkningar av luftkaos är så enormt krävande att forskarna hittills bara kunnat studera turbulens vid låga hastigheter eller för strömningen över små delar av ett fordon.

Philipp Schlatter, docent vid KTH, ska bygga en datormodell som ska ge samma resultat som det fysiska experiment han också ska genomföra. Det simulerade experimentet kommer att kräva ett beräkningsnät med omkring 100 miljarder punkter, där datorn räknar på luftens flöde i varje specifik punkt. Även för en superdator, med hundratusentals processorer, kan det ta månader att få resultatet. Philipp Schlatter ska optimera matematiken och beräkningarna. Målet är att simuleringarna ska bli så verklighetstrogna att de går att använda för att räkna fram hur en flygplansvinge ska utformas för att ge mindre luftmotstånd.

Petter Brändén har utvecklat en matematisk teori som handlar om att bättre förstå sambandet mellan polynoms (och besläktade funktioners) rötter och dess koefficienter. Ett av matematikens äldsta problem är att kunna bestämma rötterna till polynomekvationer. Ännu idag handlar flera av de stora frågorna inom matematiken om att lokalisera rötter till polynom och mer generella funktioner. Petter Brändén, lektor i matematik vid KTH, har använt sin teori för att lösa öppna frågor inom flera av matematiska discipliner. Hans teori har fått erkännande runt om i världen. Under åren i programmet ska han vidareutveckla teorin.

Det är 33 unga forskare som blir antagna till årets Wallenberg Academy Fellows. Första kullen antogs förra året. Initiativet kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, men sker i samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Nio av årets antagna forskare kommer från utländska universitet för att öka internationaliseringen av den svenska forskningen. Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.

– Vi kan förebygga både långvarigt kriminellt beteende och återfall i kriminalitet om myndigheter och andra berörda runt ungdomen samverkar på ett strukturerat sätt och fokuserar på rätt saker, säger Henrik Andershed, som är forskare i psykologi och kriminologi vid Örebro universitet och leder projektet.

Regeringen beslutade i mars 2011 att Rikspolisstyrelsen skulle starta sociala insatsgrupper. Örebro valde att delta och är ett av 12 områden i Sverige i projektet men insatsgruppen har haft vissa svårigheter. Därför satsar man nu på att pröva och vidareutveckla arbetsmodellen.

– Modellen som ska vara färdig om två år ska bygga på både erfarenhet och forskning. Det finns forskning som visar vad som skyddar ungdomar och vad som ökar risken för att ungdomar ska fastna i ett brottsligt beteende.

– För att kunna arbeta strukturerat och evidensbaserat har vi tagit fram flera checklistor som man kommer att arbeta med som stödi de sociala insatsgrupperna. De gör det lättare att fokusera på de faktorer som faktiskt driver det brottsliga beteendet och som varierar från person till person, säger Henrik Andershed.

Forskarna kommer att dokumentera och utvärdera arbetet. Det långsiktiga målet är att modellen som utvecklas i Örebro ska kunna spridas nationellt.

– Om vi kan ta fram en modell för arbetet med sociala insatsgrupper som är evidensbaserad och som fungerar bra så kommer det att det finnas ett stort intresse för detta i andra kommuner. 

Det konstaterar Malin Brundin i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 5 december. Bakterieinfektioner i tändernas rotkanaler kan leda till tandvärk och ibland varbildning. För att kunna välja rätt medikament vid behandling av infektionerna krävs att man kan analysera vilka bakterier som orsakar dem.

Traditionellt har man använt sig av en teknik där man tagit prov från rotkanalen och odlat fram de bakterier som orsakar infektionen. De senaste åren har dock odlingstekniken ersatts av molekylära tekniker där man analyserar förekomst av DNA från bakterierna. Dessa metoder anses både vara tidsbesparande och mer specifika än odlingstekniken.

Kunskaperna om att DNA från döda bakterier kan kvarstå och påvisas med molekylära tekniker åratal efter att bakterien dött används bland annat vid arkeologiska undersökningar. Forskare har till exempel kunnat påvisa tuberkulosbakterier hos mumier som är tusen år gamla.

Nackdelen med molekylära metoder är de inte kan skilja på om DNAt kommer från levande eller döda bakterier. Det innebär att man vid en tandinfektion riskerar att påvisa förekomst av DNA från bakterier som är döda och inte har något med den aktuella infektionen att göra.

– Hur länge DNA från döda bakterier kan finnas kvar i rotkanalen efter cellens död vet vi ännu inte, men om DNA finns kvar under lång tid och kan påvisas med känsliga molekylära metoder så kan det ge en felaktig bild av den sanna infektionens sammansättning, säger Malin Brundin, doktorand vid institutionen för odontologi, Umeå universitet.

Malin Brundin har i sitt avhandlingsarbete utvärderat möjligheten för DNA från döda bakterier att undgå nedbrytning. I en första studie placerades avdödade bakterier i rotkanaler på extraherade tänder. Två år efter detta togs prover och DNA från de döda bakterierna kunde då påvisas med en molekylär metod. I studien framkom även att fritt DNA, som orsakas av att bakteriecellen har gått sönder och DNA har läckt ut, är mycket mer känsligt för nedbrytning än DNA som fortfarande befinner sig i bakteriecellen.

Malin Brundin har också visat att cellväggen förstörs efter att bakterien dött och att DNA med tiden läcker ut ur cellerna. Detta instabila, fria DNA, har dock en benägenhet att binda till komponenter i tändernas dentin vilket medför att det stabiliseras och motstår nedbrytning. Denna mekanism är sannolikt förklaringen till att man kan hitta DNA från bakterier vid arkeologiska undersökningar av mumier.

– Slutsatsen av detta är att molekylära tekniker inte alltid är lämpade att använda som analysmetod vid infektioner i tänderna, eftersom analyserna kan ge falska svar. Molekylära metoder har klara fördelar men måste förfinas för att man ska kunna få analysresultat som visar vilka levande bakterier som orsakar infektionen och som därmed ska bekämpas, säger Malin Brundin.

FAKTA
Malin Brundin kommer ursprungligen från Örebro. Hon är specialisttandläkare inom endodonti samt doktorand vid institutionen för odontologi.

Torsdagen den 5 december försvarar Malin Brundin, institutionen för odontologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Döda cellers DNA kan bevaras över lång tid – av betydelse vid diagnostik vid infektionssjukdomar. Fakultetsopponent är professor Inge Fristad, institutionen för klinisk odontologi, Bergen Universitet, Norge. Huvudhandledare: Ulf Sjögren.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Arvsmassan är uppbyggd av två DNA-strängar. Vid celldelning måste DNA-strängarna dupliceras så att två identiska DNA strängar bildas från ett DNA. I tidigare samarbeten med amerikanska forskare har forskarna vid Umeå universitet visat att DNA-polymeras epsilon i första hand bygger den ena DNA-strängen. Därmed vet man att DNA-polymeras epsilon bygger ungefär hälften av cellers arvsmassa. Det sker med mycket hög noggrannhet för att undvika mutationer som påverkar cellens funktioner.

För att förstå på molekylär nivå hur DNA-polymeras epsilon snabbt och med hög noggrannhet bygger nytt DNA har nu forskarna vid Umeå universitet lyckats ta fram en detaljerad bild av proteinet med hjälp av röntgenkristallografi. De upptäckte då att DNA-polymeras epsilon har ett unikt område i proteinet, en domän som tidigare aldrig setts hos ett DNA-polymeras. Läget på domänen visar hur DNA-polymeras epsilon omfamnar den nybyggda DNA-strängen så att den inte faller av.

Funktionella studier bekräftar modellen och visar att den nya domänen (P-domänen) är viktig för DNA-polymerasets förmåga att bygga långa sträckor nytt DNA utan att falla av. Detta är en viktig egenskap hos DNA-polymeras epsilon för att kunna bygga sin del av cellens arvsmassa.
Den mänskliga arvsmassan är numera kartlagd. Idag pågår stora internationella studier där man sekvenserar DNA hos familjer med ärftliga sjukdomar eller hos tumörceller för att se om någon speciell mutation orsakat sjukdomen. Man har nyligen funnit en rad mutationer hos DNA-polymeras epsilon som kan kopplas till tjocktarmscancer och livmodercancer.

– Den nu lösta strukturen gör det möjligt att se var dessa mutationer leder till förändringar i DNA-polymeras epsilon. Det kan bidra till en förståelse varför en viss mutation bidrar till utvecklingen av en viss cancersjukdom, säger Erik Johansson, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som har genomfört studien i samarbete med bland andra Elisabeth Sauer-Eriksson, professor vid institutionen för kemi.

Läs artikeln i Nature Structural and Molecular

Tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kommer även att publicera en artikel i januarinumret där ledande forskare på området kommenterar upptäckterna under rubriken News and Views.

– Med tanke på den växande mångfalden i Europa är det viktigt att undersöka hur fördomar mot till exempel invandrare förs vidare från generation till generation, säger Marta Miklikowska, som tidigare forskat i Finland vid Åbo Akademi.

– Min tidigare forskning handlade om hur klimatet i familjen kan påverka ungdomars politiska uppfattningar genom deras empatiska förmåga. Nu, ska jag undersöka om ungdomars empatiska förmåga kan fungera som en buffert som gör att fördomar inte förs vidare i familjen i lika stor utsträckning. Målet är att lägga grunden till ett program som kan förebygga och minska fördomar bland ungdomar.

– Det nya forskningsanslaget gör det möjligt för mig att fortsätta min forskning i Örebro och få tillgång till deras expertis och databas, säger Marta Miklikowska.

Forskare inom Youth & Society, Yes, vid Örebro universitet har under flera år samlat in information från 4 000 Örebroare mellan 13-30 år, två av deras bästa kompisar och deras föräldrar. Det är en unik databas som gör det möjligt att lägga samman hemmets, skolans, internets och kompisars betydelse för att kunna förstå helheten för ungdomars samhällsengagemang.

– Longitudinell data, det vill säga data som samlas in under lång tid kan ge en insikt i vilken roll empati spelar i förhållande till fördomar. Min tidigare forskning har visat att empatisk förmåga kan vara en av de psykologiska grunderna för demokrati, säger Marta Miklikowska.

Martin Andersson, Henrik Johansson och Janine Splettstößer är tre av de sammanlagt 33 nya forskare som utnämnts till programmet som lanserades förra året. Henrik Johansson finns i dag på Cern i Schweiz, men kommer i och med utnämningen att flytta till Chalmers. Detsamma gäller professor Janine Splettstößer, som i dag finns på RWTH Aachen University i Tyskland. Martin Andersson forskar redan vid Chalmers.

Efter den första femårsperiodens anslag kommer de utvalda forskarna att kunna söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Wallenberg Academy Fellows är därmed Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin och är tänkt att omfatta upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016.

Läs mer om 2013 års samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows

Implantat ska bli mer långlivade
När en höftled är utsliten kan den ersättas med ett implantat som ger människor möjlighet att fortsätta leva ett rörligt liv. Problemet är att implantaten alltför sällan håller livet ut. Martin Andersson ska ta fram ett syntetiskt benmaterial som bättre integreras i kroppen och blir till en del av skelettet.

Livslängden på ett implantat bestäms i mångt och mycket av hur väl det har vuxit fast i skelettet. Ett av tio tandimplantat har fallerat inom loppet av tio år. Ett höft- eller ett knäimplantat håller generellt i cirka 5-15 år. För att få fram bättre implantat, utvecklar Martin Andersson, docent vid Chalmers tekniska högskola, syntetiskt ben som ska bli lika starkt och hållfast som naturligt ben. 

Naturligt ben består av partiklar av hårt kalciumfosfat, som ligger inbäddade i en stomme av mjuka och stötdämpande proteiner. Kombinationen av material är viktig för styrkan, men det spelar också roll hur kalciumfosfatets atomer är strukturerade och hur partiklarna ligger ordnade i förhållande till varandra.

Martin Andersson har tagit fram en process där han kan styra formationen av kalciumfosfatpartiklar, så att de liknar de naturliga. Med hjälp av fettmolekyler (lipider) och proteiner kommer han, som Wallenberg Academy Fellow, att bygga en flexibel stomme som kalciumfosfatpartiklarna kan bildas och bäddas in i. Kroppen förnyar skelettet hela tiden. Förhoppningen är att kroppen ska uppfatta det syntetiska benet som helt naturligt och så småningom ersätta det med riktig levande vävnad.

Planeter och kvarkar ska mötas i teorin
Idag krockar två av fysikens stora teoribyggen med varandra: den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. På grund av detta har forskare svårt att beskriva den fysik som utspelar sig vid mycket höga energiskalor, till exempel Big Bang. Henrik Johansson har som mål att utveckla nya matematiska beskrivningar som kan få de två teorierna att smälta samman.

Den allmänna relativitetsteorin är Einsteins beskrivning av gravitationskraften. Men hjälp av den kan forskare räkna på allt från planetbanor till hur ett äpple faller från sitt träd. När de däremot dyker in i atomernas lilla värld sätts Einsteins teorier ur spel. För att förstå mindre partiklar, som atomer, protoner, kvarkar eller gluoner, använder forskare sig av kvantmekanikens lagar.
Både relativitetsteorin och kvantmekaniken fungerar väldigt bra när de används på rätt längd- och energiskalor. Men för att till exempel kunna beskriva vad som hände när vårt universum skapades i Big Bang krävs båda teorierna och idag krockar de med varandra. 

Henrik Johansson, postdok vid CERN-laboratoriet, Genève, Schweiz, har som mål att förbättra den matematiska beskrivningen av gravitationsteorin så att den fungerar även på mindre längdskalor. År 2008 hittade han tillsammans med sina kollegor en ny sida hos vissa kraftbärande elementarpartiklar som kallas gluoner, vilket hjälpte dem att matematiskt konstruera gravitoner, partiklar som bär fram gravitationskraften. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Henrik Johansson att fortsätta utveckla de matematiska teorierna, så att de bättre kan beskriva naturens mest grundläggande krafter. Han kommer att vara verksam vid Chalmers.

Hon vill ta kontroll över enstaka elektroner
Vi har vant oss vid att våra smarta elektroniska apparater snabbt blir allt kraftfullare. Om datortekniken ska kunna fortsätta att utvecklas i samma takt krävs att forskare lär sig tämja de kvantmekaniska krafterna. Janine Splettstößers mål är att kontrollera enstaka elektroner så att de kan fungera som informationsbärare i framtidens datorer och annan elektronik.
Den snabba utvecklingen inom elektroniken har hittills byggt på att forskare har lyckats krympa alla datorkomponenter. Antalet transistorer i våra smarta apparater har fördubblats vartannat år. Idag innehåller en mikroprocessor närmare en miljard transistorer.

Nu närmar sig dock tekniken en gräns där det är svårt att göra den mindre. Dagens transistorer bygger på elektriska strömmar, men snart kommer elektroniken istället att baseras på kontrollen av några få elektroner. I denna förkrympta värld sätts de fysikaliska lagar vi är vana vid ur spel. Istället tar de så kallade kvantmekaniska krafterna över.

Janine Splettstößer, professor i teoretisk fysik vid vid Institute for Theory of Statistical Physics, RWTH Aachen University i Tyskland, har som mål att kunna styra över elektroners kvantmekaniska egenskaper i tid och rum. Hon ska utforska framtidens elektronik där enstaka elektroner kan bära fram information. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Janine Splettstößer att flytta till Chalmers, där det finns ett toppmodernt renrum för konstruktion av framtidens elektronik, vilket ger henne möjlighet att samarbeta med de främsta forskarna inom området.

Biologiska varelsers immunförsvar är utvecklat under evolutionen för att skydda mot sjukdomsalstrande mikroorganismer och andra främmande ämnen. Hos människans finns två delvis parallella system, dels ett som kan ”läras upp”, såsom den immunitet vi får efter att ha haft en sjukdom som vattkoppor, dels det så kallade ”naturliga immunsystemet” som är ständigt aktivt och reagerar på främmande ämnen.

– Vi behöver förstå detta fantastiskt viktiga system mer i detalj. Detta naturliga immunförsvar finns även hos väldigt primitiva djur, medan det immunsystem som kan förvärvas inte finns hos djur enklare än hajar, säger Bo Nilsson, professor i klinisk naturlig immunitet vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som koordinerar projektet.
Nackdelen med detta känsliga system är att det ställer till problem vid moderna kliniska behandlingar som ofta involverar användning av biomaterial eller celler som injiceras, alternativt transplanteras in i patienten. Immunförsvaret reagerar och gör allt för att göra sig av med det okända materialet. Samma sak kan hända om man flyttar egna celler från en vävnad till en annan, in via blodet.

Projektet, som formellt startar 1 december, har fått kring 60 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram för att under en fyraårsperiod studera det naturliga immunsystemet, från grundforskning fram till klinisk prövning av läkemedel som kan reglera detta immunsystem. Som utgångspunkt används uremi (njursvikt) med målet att förbättra dialysmetoder, men kunskapen kommer att kunna tillämpas på många andra medicinska områden, till exempel vid transplantation av hela organ såsom njurar men även vid behandling med stamceller (”benmärg”), leverceller eller langerhanska öar (vid diabetes).

– Man kan säga att vi ska använda naturens egna tekniker i syfte att reglera terapeutiska problem. Grundforskningen ger kunskap om hur systemet fungerar, därefter ska vi framställa regulatoriska peptider och fästa dem på bioytor. Vi ska även föra ett peptid-läkemedel till klinik, säger Bo Nilsson.

FAKTA
I konsortiet ingår medicinare, apotekare, veterinärer och kemister från Uppsala universitet och SLU samt medicinare från Dresden och Oslo, biofysiker från Århus och Pennsylvania universitet samt en grupp biokemister från Australien. Dessutom ingår fyra företag; Gambro, Bactiguard, Hycult och ett grekiskt företag Amyndas, som tar ansvar för delprojekt i slutfasen.

Av de 33 forskare som utnämns till Wallenberg Academy Fellows kommer sex att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte med flest Wallenberg Academy Fellows. Två av forskarna finns inom humaniora och fyra inom naturvetenskap.

Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.

– Det är fantastiska nyheter att vi fått hela sex Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet i år. Programmet har blivit en viktig rekryteringsväg som gör det möjligt att knyta till sig framstående unga forskare, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Axel Englund: Vilken roll spelar musiken i modernistisk poesi?
Axel Englund är idag verksam vid Södertörns högskola. Nu flyttar han sin forskning till Stockholms universitet där han ska utforska vilka föreställningar modernismen och dess samtid hade om musik som fenomen och hur tre av strömningens mer betydelsefulla poeter har använt sig av musiken i sina verk. De författare han ska närstudera är den franske poeten Stéphane Mallarmé, den tyske lyrikern Rainer Maria Rilke och den engelskspråkige författaren T. S. Eliot. Axel Englund är själv utbildad kompositör.

Amanda Lagerkvist: Existentiella frågor i den uppkopplade världen
Internet har blivit en arena för att bearbeta sorg och att möta döden. Amanda Lagerkvist, docent vid Södertörns högskola, ska vid Stockholms universitet undersöka relationen mellan digitaliseringen och den existentiella folkhälsan, med fokus på digitala minneskulturer. Internet kan skänka en anonymitet som underlättar en diskussion av svåra och känsliga ämnen, vilket kan ge existentiella frågor nya dimensioner. Genom internet blir bearbetningen av sorg också mer offentlig. Hur upplever användaren detta? Ger det mer mening? Eller kan det tvärtom öka känslan av tomhet? Amanda Lagerkvist ska genomföra djupintervjuer med användare i alla åldrar, samtidigt som hon undersöker hur olika minnessajter används.

Rachel Foster: Ett symbiotiskt förhållande i världshaven
Rachel Foster, forskare vid Max Planck Institute for Marine Microbiology i tyska Bremen, studerar samspelet mellan havens kiselalger och cyanobakterier. Hon har bland annat visat att kiselalger sannolikt kan kontrollera cyanobakteriens ämnesomsättning. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Rachel Foster att flytta sin verksamhet till Stockholms universitet där hon ska fortsätta att utforska den viktiga symbiosen, som förutom kvävets kretslopp också påverkar kolets omsättning. När algerna dör faller de till botten. Kolet i dem begravs i sedimentet, som fungerar som en kolsänka.

Markus Janson: Han ska jaga planeter i universum
Markus Janson, lektor vid Queen’s University i Belfast, ska ytterligare förfina den teknologi som används för att spana ut i universum. Projektet kommer att drivas genom storskaliga internationella samarbeten vars direkta mål är att hitta exoplaneter. Hur vanligt är det med planeter av olika typer i universum och vad har de för atmosfär och andra fysiska egenskaper? På lång sikt hoppas Marcus Janson, som kommer att flytta till Stockholms universitet, få mer kunskap om planeter som liknar jorden och som kan ha vatten på sin yta. Genom att studera atmosfären på dessa planeter kan forskare avgöra om de innehåller liv.

Martin Ott: Ett molekylärt mästerverk inuti cellerna
Martin Ott, forskarassistent vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, ska på en mycket grundläggande nivå studera hur ett av de stora proteinkomplexen, cytokrom bc1- komplexet, i andningskedjan byggs ihop. Komplexet innehåller tio olika proteiner och flera olika metallinnehållande kemiska grupper. De kunskaper Martin Ott ska ta fram är grundläggande för förståelsen av liv och kan också få betydelse inom medicinen. Många olika sjukdomar, så väl som åldrande, är kopplat till dysfunktionella mitokondrier.

Sara Strandberg: Kan supersymmetri förklara mörk materia?
Genom att analysera data från experiment vid partikelacceleratorn i CERN, ska Sara Strandberg, lektor vid Fysikum, Stockholms universitet, undersöka hur standardmodellen kan modifieras för att blir mer allomfattande. En tes går ut på att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien. Sara Strandberg ska söka efter dessa supersymmetriska partiklar. Hittar hon bevis för deras existens bidrar det till att lösa en rad av universums gåtor.

Avhandlingen ”Games in Formal Educational Settings – Obstacles for the development and use of learning games” ger en praktisk aspekt på själva komplexiteten i utvecklingen av lärospel och vilka variabler en lärospelutvecklare måste ta i beaktande när man tar fram spel för den här specifika målgruppen.

– Min forskning har en stark verklighetsförankring och tar i beaktande hur skolväsendet fungerar rent organisatoriskt och hur lärare, elev och lärospelet kan interagera. Det jag har sett i min forskning är att det finns en stor vilja i skolvärlden att introducera lärospel i utbildningen i större grad, berättar Björn Berg Marklund, doktorand på institutionen för kommunikation och information vid Högskolan i Skövde.

Björn Berg Marklund har i sin avhandling studerat olika läromiljöer i Skaraborgsregionen och i Danmark. Det som förenar både svenskar och danskar i detta är att det behövs en brygga mellan dataspelsutvecklaren och läraren eller pedagogen – en brygga som denna forskning, i förlängningen, kan erbjuda.

– Jag tror att lärospelsutvecklare som har en stark förankring inom utbildningsvärlden skulle tjänas väl av insikter i spelutvecklingsvärlden. Många lärospel skulle vinna på en högre grad av förståelse från båda läger – så att man inte tappar själva spelupplevelsen i lärospelsutveckling och så att spelutvecklaren får större förståelse för läromiljön.

FAKTA
Om Sweden Game Arena: På Högskolan i Skövde finns över 500 dataspelsstudenter på olika utbildningsnivåer, närmare 40 lärare och forskare och på Gothia Science Park finns ett 20-tal dataspelsföretag som sysselsätter cirka 140 utvecklare. Sverige har en framträdande ställning i världen som dataspelsnation och Skövde har en unik och geografiskt koncentrerad tillväxtmiljö för dataspelsutveckling. Totalt är över 660 personer verksamma inom dataspelsbranschen i området kring Högskolan i Skövde och Gothia Science Park med den gemensamma plattformen Sweden Game Arena.

Wallenberg Academy Fellows är den enskilt största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön.

– Totalt räknar vi med att finansiera upp till 125 Fellows. Wallenberg Academy Fellows, som är Wallenbergstiftelsens största satsning hittills, är en långsiktig satsning på unga forskare både från Sverige och utlandet. Det är mycket glädjande att nu få tillkännage den andra kullen lovande unga forskare, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Forskning är internationell i sin natur. Det är viktigt att stimulera utbyte av idéer och metoder. Inte minst är de nätverk som skapas värdefulla för fortsatta framsteg. Oavsett om det är svenska forskare som återvänder eller nya som kommer, så bidrar de till en ökad internationalisering av svensk forskning, säger Göran Sandberg, verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Anslaget som följer med utnämningen Wallenberg Academy Fellow uppgår till totalt mellan 5 till 9 miljoner kronor per forskare under fem år. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Spännvidden på ämnesområdena är stor; från forskning om cellens kraftverk mitokondrien till studier om den moderna människans evolutionära historia och jakten på jordlika planeter.

Wallenberg Academy Fellows 2013:
(Nominerande universitet anges inom parantes)

Humaniora
Dr Axel Englund, Södertörns högskola (Stockholms universitet); Dr Angus Graham, University College London (Uppsala universitet); Docent Amanda Lagerkvist, Södertörns högskola (Stockholms universitet)

Medicin 
Dr Christian Göritz, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Linda Holmfeldt, St. Jude Children´s Research Hospital (Uppsala universitet); Professor Erik Ingelsson, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Dr Francois Lallemend, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Ola Larsson, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Sjoerd Wanrooij , Washington University School of Medicine (Umeå universitet); Dr Joan Yuan, National Institutes of Health (Lunds universitet); Professor Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet)

Naturvetenskap
Dr Petter Brändén, KTH (KTH); Dr Charlie Cornwallis, Lunds universitet (Lunds universitet); Dr Rachel A. Foster, Max Planck Institute for Marine Microbiology, (Stockholms universitet); Dr Christian Hedberg, Max Planck Institute for Molecular Physiology (Umeå universitet); Docent Mattias Jakobsson, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Dr Henrik Johansson, CERN (Chalmers tekniska högskola); Dr Markus Janson, Princeton University (Stockholms universitet); Docent Lynn Kamerlin, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Docent Jonatan Klaminder, Umeå universitet (Umeå universitet); Dr Martin Ott, Stockholms universitet (Stockholms universitet); Professor Janine Splettstößer, RWTH Aachen University (Chalmers tekniska högskola); Dr Sara Strandberg, Stockholms universitet (Stockholms universitet); Dr Sebastian Westenhoff, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet)

Samhällsvetenskap
Dr Anna Dreber Almenberg, Handelshögskolan i Stockholm (Handelshögskolan i Stockholm); Professor Staffan I. Lindberg, Göteborgs universitet, (Göteborgs universitet); Docent Ann E. Towns, Högskolan Väst (Göteborgs universitet); Professor Joakim Westerlund, Lunds universitet (Lunds universitet)

Teknikvetenskap
Docent Martin Andersson, Chalmers tekniska högskola (Chalmers tekniska högskola); Docent My Hedhammar, Sveriges lantbruksuniversitet (KTH); Docent Albert Mihranyan , Uppsala universitet (Luleå tekniska universitet); Docent Panagiotis Papadimitratos, KTH (KTH); Docent Philipp Schlatter, KTH (KTH).

Wallenberg Academy Fellows har rekryterats i en process som bidrar till ökad konkurrens och mobilitet för forskare i ett unikt samarbete mellan universitet, akademier och finansiär. Initiativet innefattar också ett mentorprogram för de deltagande forskarna.
– Sverige tappar i vetenskaplig konkurrenskraft, och kraftfulla åtgärder krävs för att säkerställa att Sverige även i framtiden är en ledande forskningsnation. Om de bästa unga forskarna i landet ges möjlighet att utvecklas till framgångsrika forskningsledare finns det hopp för Sverige som forskningsnation, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Fem kungliga akademier Fem av de vetenskapliga kungliga akademierna ansvarar för att inom ramen för programmet tillsätta utvärderingsgrupperna. Dessutom ansvarar akademierna för ett femårigt mentorskapsprogram. Programmet syftar till att stärka forskarna i deras vetenskapliga ledarskap och ge dem kunskaper och erfarenheter för att bättre kunna nyttiggöra forskningsresultat.

– Wallenberg Academy Fellows är en fantastisk satsning som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gör för att långsiktigt stärka svensk forskning. Årets Fellows är ett bevis på att vi har en stark återväxt inom svensk forskning. Från IVA:s sida är vi stolta över att kunna bidra, dels genom medverkan från våra ledamöter i urvalsprocessen, dels genom det mentorskapsprogram inom ramen för satsningen som vi driver tillsammans med vår systerakademi, säger professor Björn O. Nilsson, verkställande direktör på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Internationell prägel Av de 120 forskare som universiteten nominerade var 36 verksamma vid utländska lärosäten. Bland de 33 forskare som nu erbjuds att bli Wallenberg Academy Fellows finns nio forskare som kommer från universitet utanför Sverige.

FAKTA
Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för Wallenbergstiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.

Wallenberg Academy Fellows är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin. Programmet är tänkt att omfatta en satsning på upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016 – ett totalt möjligt anslag om 1,2 miljarder kronor. Läs mer om de nya Wallenberg Academy Fellows och deras forskning

The study, based on personality tests and content analyses in status updates on Facebook for just over 300 Americans, is the first quantitative semantic study of its kind.

In the study, the researchers ask whether the status updates can reveal the same dark personality traits as the psychological personality tests.

”Facebook has revolutionized how people interact on the Internet, and this offers a unique opportunity for psychological research,” says Danilo Garcia, researcher at Sahlgrenska Academy’s research center, the Centre for Ethics, Law and Mental Health.

The Facebook users answered a scientific questionnaire with questions that test extrovert, neurotic, psychopathic, narcissistic and Machiavellian personality traits.

They also sent in their 15 most recent status updates. The contents of the status updates were then studied with algorithms for latent semantic analysis, which is a method for measuring the significance of words.

The researchers found that status updates contained information on the personality traits of psychopathy and narcissism.

”Hence, the status analyses could indicate which Facebook users demonstrated psychopathic and narcissistic personality traits in the personality tests. These people used negatively charged or odd formulations more often,” says Danilo Garcia.

The status updates that indicated psychopathy could, for example, concern prostitutes, decapitation, pornography and butchers. People with narcissistic personality traits could emphasize their own good characteristics by, for example, noting that others did not understand what true happiness is.

Neurotic personality traits, how many friends you have on Facebook and how often you update your status can also be discerned from the analysis of the status updates.

The study also shows that Facebook users with extrovert and open personalities generally have many friends on Facebook and update their status more often than others.

The study, The dark side of Facebook, is published in the scientific journal, Personality and Individual Differences.

FACTS ON PSYCHOLOGICAL CONCEPTS
• People with narcissistic traits are self-absorbed, self-glorifying and have an exaggerated confidence in their own abilities.
• Neurotic disorders are phobias, anxiety disorders and other disorders that arise as a result of trauma or extreme stress. These disorders are irrational, and are due to personality or other unconscious conflicts.
• People with psychopathic traits are strongly focused on their own wishes, and have a lack of empathy for others. These people often break norms and rules, and have a higher inclination to commit crime.
• People with Machiavellian traits are cynical, emotionally distant and unaffected by morals. They deceive and manipulate people in their surroundings to gain advantages.

Studien, baserad på personlighetstester och innehållsanalyser i statsuppdateringar i Facebook för drygt 300 amerikaner, är den första kvantitativa semantiska studien av sitt slag.

I studien frågar sig forskarna om statusuppdateringarna kan avslöja samma mörka personlighetsdrag som de psykologiska personlighetstesterna.

– Facebook har revolutionerat hur människor samspelar på internet, och det innebär en unik möjlighet för psykologisk forskning, säger Danilo Garcia, forskare vid Sahlgrenska akademins forskningscentrum Centre for Ethics, Law and Mental Health.

Facebookanvändarna fick svara på en vetenskaplig enkät med frågor som testar utåtriktade, neurotiska, psykopatiska, narcissistiska och machiavelliska personlighetsdrag. De fick också skicka in sina senaste 15 statusuppdateringar. Innehållet i statusuppdateringarna har sedan studerats med algoritm för latent semantisk analys, som är en metod för att mäta betydelse av ord.

Forskarna fann att statusuppdateringar innehöll information om personlighetsdragen psykopati och narcissism. Statusanalyserna kunde alltså peka ut vilka facebookanvändare som visade på psykopatiska och narcissiska personlighetsdrag i personlighetstesterna. Dessa personer använde oftare negativt laddade eller udda formuleringar, säger Danilo Garcia.

Statusuppdateringar som gav utslag för psykopati kunde till exempel handla om prostituerade, halshuggning, porr och slaktare. Personer med narcissiska personlighetsdrag kunde framhäva sina egna goda egenskaper, genom att till exempel konstatera att andra inte förstår vad som är sann lycka.

Även neurotiska personlighetsdrag, hur många vänner du har på Facebook och hur ofta du uppdaterar din status går att utläsa från analysen av statusuppdateringarna. Studien visar också att facebookanvändare med utåtriktad och öppen personlighet överlag har många vänner på Facebook och uppdaterar sin status oftare än andra.

Studien The dark side of Facebook publiceras i den vetenskapliga tidskriften Personality and Individual Differences.

FAKTA
Om psykologiska begrepp
• Personer med narcissiska drag är självupptagna, självförhärligande och har en överdriven tro på sin egen förmåga.
• Neurotiska störningar är fobier, ångeststörningar och andra störningar som uppkommer till följd av trauman eller extrem stress. Dessa störningar är irrationella, och beror på personlighet eller omedvetna konflikter.
• Personer med psykopatiska drag är starkt fokuserade på sina egna önskemål, och brister i empati till andra. Dessa personer bryter ofta normer och regler, och har högre benägenhet att begå brott.
• Personer med machiavelliska drag är cyniska, känslomässigt kyliga och oberörda av moral. Dessa personer bedrar och manipulerar människor i sin omgivning för att få fördelar.

Länk till artikel

Unga produktionsskogar innehåller mycket död ved efter avverkningen och på denna trivs lavarna, åtminstone de mindre nogräknade. Rödlistade vedlavar saknas dock i de brukade skogarna, konstaterar Måns Svensson i sitt doktorsarbete vid SLU.

Tusentals insekter, lavar och svampar är beroende av död ved i skogen. I skogar som utvecklas naturligt skapas död ved när träd blåser ner eller dör av andra orsaker. Också i den brukade skogen finns död ved, till exempel stubbar och stående eller liggande döda träd som lämnats efter avverkningar.

Agronom Måns Svensson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt lavförekomsten i det brukade skogslandskapet; vilka arter som finns och vad de föredrar att växa på. Det är viktigt att man klarlägger detta för att man på bästa sätt ska kunna bevara den biologiska mångfalden. Stubbar och annan död ved är ju också eftertraktade som trädbränsle.
Måns Svensson har inventerat färska hyggen, yngre och äldre produktionsskogar samt olika impediment, till exempel myrar. Han har sammanlagt studerat 25 000 dödvedsobjekt, varav han inventerat lavar på uppemot 7 000.

Måns Svensson fann mest lavar i produktionsskogar som var yngre än 60 år, troligen beroende på att mycket av den döda veden efter avverkningen fanns kvar och hade hunnit beväxas med lavar. För många arter räcker det om det finns död ved, men det spelar inte så stor roll var den är belägen.

– Dessa vanliga lavarter kan till och med ha fått ett uppsving på grund av skogsbruket.
De totala förekomsterna av en del lavarter i unga produktionsskogar överträffar dem i gamla produktionsskogar och på myrar, där mängderna död ved är små. Den sammanlagda arealen är också liten i förhållande till de yngre skogarnas.

Måns Svensson hittade inga arter som i dagsläget är med på Artdatabankens rödlista i unga produktionsskogar. Sådana rödlistade arter riskerar att minska kraftigt eller dö ut, troligen eftersom de har speciella krav på sin växtplats. Men det finns många andra ovanliga lavar som ännu inte har hunnit bedömas, och några av de arter Måns Svensson har hittat tillhör dem.
Inte heller i områden med skog som är undantagna från skogsbruk, t.ex. impedimentklassade myrar hittade Måns Svensson rödlistade arter, kanske för att där inte finns så mycket död ved. Kretsloppet på en myr går mycket långsamt och det tar tid innan träd dör.

– En tanke som dykt upp i samband med avhandlingsarbetet är att man kanske kunde bruka sådana områden mer aktivt för att öka mängden död ved. Man kunde t.ex. döda träd för att skynda på processen. Jag vet inte vem som skulle göra det och hur det skulle gå till, men det tål att fundera på.

Måns Svensson menar dock att det inte skulle räcka med att skapa död ved i enbart dessa obrukade områden. Hans resultat understryker istället vikten av att skydda mer produktiv skogsmark eller att hitta alternativa skötselsystem för att bevara många av de vedberoende arterna.

En sak, som inte uppmärksammats så mycket tidigare, är vad död ved av klenare dimensioner betyder för förekomsten av lavar, framförallt döda grenar på levande träd. Det är intressant att veta när man försöker förutsäga hur uttaget av trädbränsle påverkar den biologiska mångfalden.
Det visade sig att döda grenar på levande träd utgjorde nästan hälften av den tillgängliga döda veden i flera beståndstyper, och om lavarna hade suttit på dessa grenar hade de haft en kontinuerligt tillgänglig resurs.

– Tyvärr verkade de döda grenarna inte vara så intressanta för lavarna, säger Måns Svensson. Däremot är det möjligt att de utgör livsmiljö för svampar eller insekter.

FAKTA
Agronom Måns Svensson, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Occurrence Patterns of Dead Wood and Wood-dependent Lichens in Managed Boreal Forest Landscapes” fredagen den 29 november. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Opponent: Docent Kristoffer Hylander, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/10892/