Utvecklingen är liknande i alla tre länderna, med störst minskning i Norge där 8 av 10 fågelarter minskat i antal. I Sverige minskade 8 av 13 arter samtidigt som ingen fågelart ökade. Studien visar dessutom att populationstrenderna inte skiljer sig åt för arter som finns i fjällbjörksskogen respektive på kalfjället. Sämst har det gått för dalripa och fjällripa, som båda minskade med cirka 75 procent under perioden. Resultaten är unika även på internationell nivå, eftersom det inte finns några tidigare studier som omfattar flera fågelarter inom en hel bergskedja.

– Även om enstaka arter tidigare har visat en liknande populationsminskning och återhämtat sig, så är det första gången som vi kan se att så många arter har minskat över hela fjällkedjan. Resultaten är därför mycket oroande, säger Åke Lindström, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet och koordinator för Svensk Fågeltaxering.

Orsakerna till minskningarna är inte säkerställda men det är troligt att det finns en koppling till ökande temperaturer som orsakas av ett ändrat klimat. Prognoser för hur fjällfåglarna kommer att påverkas av ett varmare klimat visar att arternas utbredningsområden i framtiden kommer att förflyttas i riktning mot fjälltopparna, vilket bör leda till minskande populationer. Under tidsperioden för den här studien, 2002-2012, var somrarna i genomsnitt 1 grad varmare och betydligt blötare jämfört med tidigare årtionden.

– Bofasta eller kortflyttande fågelarter som tillbringar mycket tid i fjällen har minskat mer än långflyttande arter som endast är i häckningsområdet en kort tid på sommaren. Det pekar på att minskningen av antalet fåglar huvudsakligen beror på förändringar i fjällen, säger Åke Lindström.

I studien ingick mer än 260 inventeringsrutter, utbredda över en sträcka av 1600 km från sydvästra till nordöstra delen av den Skandinaviska fjällkedjan. Fåglarna har räknats av flera hundra frivilliga fågelskådare från Sverige, Finland och Norge. Den svenska partnern i projektet är Svensk Fågeltaxering, som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket och landets länsstyrelser.

Undersökningen är publicerad i den internationella tidskriften ”Journal of Avian Biology”.

– Det här hjälper oss att ta ett första steg i att bygga en grupp i absoluta världsklass med inriktning mot beteendeekonomi och institutionell design, så kallad mechanism design, säger Tommy Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan och huvudsökande i projektet.

År 2012 fick Lloyd Shapley och Alvin Roth Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne för sin forskning inom institutionell design, så kallad mechanism eller market design. Det låter abstrakt men tillämpningarna är av desto större praktiskt värde.

Hur utformar man regelverket för att få ett så bra utfall som möjligt när vi ska göra en offentlig upphandling, organisera njurbytesprogram eller fördela skolplatser i en kommun? Det är några exempel på av de forskningsfrågor som en ny grupp nationalekonomer på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och IFN kan komma att undersöka i forskningsprogrammet ”Beteendeaspekter på institutionell design”.

– Dåligt utformade nationella auktioner för t.ex. 3G-nät har snuvat medborgare på miljardbelopp och smartare njurbytesprogram skulle kunna rädda fler liv, säger Tommy Andersson.

Forskarna ska bl.a. studera hur förändringar i regelverken påverkar beteendet hos exempelvis företag, föräldrar eller sjukhus.

Initialt kommer nationalekonomerna Tommy Andersson, Erik Wengström och Alexander Reffgen vid Ekonomihögskolan och Ola Andersson från IFN ingå i projektet, men gruppen hoppas kunna växa betydligt under de närmaste åren.

Något som rimmar väl med stiftelsens nya fokus på forskningsgrupper och yngre talangfulla forskare.

– Vi har velat initiera och stärka nyskapande mindre forskningsmiljöer, säger Kjell Blückert, VD för Ragnar Söderbergs stiftelse.

Läs mer om anslagen på Ragnar Söderbergs stiftelses hemsida: http://ragnarsoderbergsstiftelse.se/nyheter/fyra-framstaende-projekt-utvalda

– Tidigare befolkningsstudier talar för att omega-3 kan skydda mot att utveckla Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat, säger dr Yvonne Freund-Levi, studiens förstaförfattare.

Omega-3 och andra livnödvändiga fleromättade fettsyror ansamlas i det centrala nervsystemet under fosterstadiet. Man har antagit att dessa fetter kontinuerligt byts ut under livet, men lite är känt om hur detta går till och om kostförändringar kan påverka överföringen av viktiga fettsyror över blodhjärnbarriären. Den senare fungerar som ett skydd för hjärnan mot nervskadande ämnen som finns naturligt i blodet, men är samtidigt ett hinder för exempelvis transport av läkemedel till hjärnan.

Olika sjukdomar kan påverka fettsyrasammansättningen i centrala nervsystemet. Hos patienter med Alzheimers sjukdom har tidigare forskning noterat lägre nivåer än normalt av exempelvis dokosahexaensyra (DHA), en av omega-3-fettsyrorna, i hjärnan.

I den nu publicerade studien, som ingår som en del i det större forskningsprojektet OmegAD, har forskarna undersökt om kosttillskott med omega-3 förändrar fettsyraprofilen i centrala nervsystemet hos patienter med mild Alzheimers sjukdom. Totalt deltog 33 patienter, varav 18 fick omega-3 och 15 placebo dagligen under 6 månader. Resultaten visar att de patienter som fått omega-3-tillskottet hade förhöjda nivåer i ryggmärgsvätskan (som omger centrala nervsystemet) och i blodet av både DHA och eikosapentaensyra (EPA), som är en annan omega-3-fettsyra, medan ingen förändring kunde ses i placebogruppen.

Ju högre nivåer av framförallt DHA blev, desto större blev också förändringarna i ryggmärgsvätskan av så kallade markörer för Alzheimers sjukdom och inflammation. Just kopplingen mellan Alzheimers sjukdom och inflammation har länge intresserat forskare inom området. Bland annat har man testat traditionella antiinflammatoriska läkemedel som behandling för Alzheimer, men utan att uppnå förbättring av minnesfunktioner.

– Hos djur kan kosttillskott med DHA resultera i en ökning av DHA-koncentration i centrala nervsystemet. Här visar vi att samma sak gäller för människa, vilket talar för att omega-3-fettsyrorna i kosttillskottet tar sig från blodet över blodhjärnbarriären. Mycket forskning kvarstår dock innan vi vet hur dessa fettsyror kan användas vid behandling av Alzheimers sjukdom för att stoppa försämringen av minnesfunktioner, säger professor Jan Palmblad som initierat studien.

Forskningen har fått finansiellt stöd från Capios forskningsstiftelse, Demensförbundet, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, Alzheimerföreningen, Odd Fellow Sverige, Swedish Nutrition Foundation, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Lions Sverige, den norska Omega-3-producenten Pronova Biocare A/S samt Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet med Karolinska Institutet.

Läs vetenskaplig sammanfattning (engelska)

FAKTA
Publikation: “Transfer of omega-3 fatty acids across the blood–brain barrier after dietary supplementation with a docosahexaenoic acid (DHA)-rich omega-3 fatty acid preparation in patients with Alzheimer’s disease: the OmegAD study”, Yvonne Freund-Levi*, Inger Vedin*, Tommy Cederholm, Hans Basun, Gerd Faxén Irving, Maria Eriksdotter, Erik Hjorth, Marianne Schultzberg, Bengt Vessby, Lars-Olof Wahlund, Norman Salem Jr, and Jan Palmblad, Journal of Internal Medicine, accepted manuscript online 23 November 2013, doi: 10.1111/joim.12166.

– Det är en viktig pusselbit i arbetet med att minska utsläppen inom fordonsindustrin, säger Salem Seifeddine, forskare vid Swerea SWECAST.

I takt med strängare regler arbetar lastbilstillverkarna aktivt med att minska utsläppen av skadliga partiklar och koldioxid. Ett exempel är strävan efter att öka motorernas hållfasthet i syfte att klara av ett högre topptryck vid förhöjda temperaturer — en egenskap som gör att motorerna blir mer bränslesnåla.

För att klara av det krävs en ständig utveckling av processer och material. Som ett led i det arbetet ska nu Swerea SWECAST och Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH, genom legeringsutveckling ta fram material som tål höga temperaturer.

– Det är ett långsiktigt arbete där vi hoppas kunna bidra till framtidens lastbilsmotorer. Vår förhoppning är att bli världsledande på det här området, säger Salem Seifeddine vid Swerea SWECAST.

Projektet sker inom ramen för Casting Innovation Centre och äger rum i ett nära samarbete med Volvo och Scania.

Projektet har en budget på 13,2 miljoner kronor, varav projektparterna står för 8,3 miljoner kronor och den statliga forskningsfinansiären Vinnova bidrar med 4,9 miljoner kronor inom ramen för det strategiska innovationsområdet metalliska material.

– Att vi får ett så stort förtroende från näringslivet och Vinnova är ytterligare en bekräftelse på  vikten av det arbete som sker inom Casting Innovation Centre. Det visar också på gjuteriforskningens betydelse för fordonsindustrins utveckling, säger Salem Seifeddine.

– Att drabbas av bröstcancer innebär att konfronteras med sin dödlighet och att livet kan ställas på ända, säger Sara Lilliehorn, socionom och doktorand i socialt arbete, som i sin avhandling studerat vardagsliv vid bröstcancer.

I avhandlingsarbetet har 71 kvinnor som drabbats intervjuats vid upprepade tillfällen från det att den sjukhusbundna behandlingen avslutats till mellan fyra till sex år senare.

Efter diagnosbesked är fokus på att överleva och sjukvården spelar därför en central roll. Symboliskt talat är det den som står mellan kvinnan och döden. I mötet med sjukvården är det därför viktigt för kvinnorna att vården fungerar som ett hjälpande system som inte enbart erbjuder medicinsk behandling. Patienter behöver uppleva att sjukvården är tillgänglig för dem, att information ges som är anpassad till dem och deras situation och få pålitlig vård som förmedlas i en anda av närvaro och engagemang. Efter att den sjukhusbundna behandlingen avslutats förflyttas successivt fokus från att överleva till att leva vidare.

– Att återfå en mer bekant vardagsstruktur för familjeliv, fritidsliv och att återgå i arbete är sätt att komma tillrätta med de psykologiska och existentiella utmaningar som en bröstcancersjukdom kan innebära, säger Sara Lilliehorn. Det visar att livet, trots allt, är sig ganska likt, säger Sara Lilliehorn.

– Det är viktigt att se bröstcancer i ett livssammanhang och att sjukdomen får olika betydelse för olika kvinnor. Det kräver flexibilitet av sjukvård, arbetsgivare och andra rehabiliterande instanser.

På lång sikt värderades bröstcancerns påverkan på vardagen olika av kvinnorna i studien. En del kvinnor menade att livet förändrades till det bättre och kunde se bröstcancern som en räddning ur en svår livssituation medan livet påtagligt försämrades för andra, speciellt de som fick svåra behandlingsbiverkningar. Särskilt tydligt var detta för kvinnor som genomgick den hormonella behandlingen som pågick under fem års tid då man samtidigt höll på med att återuppta livet i övrigt.

– Det visar på vikten av att hantera och lindra fysiska besvär för att underlätta för kvinnor att kunna gå vidare i livet. Även om majoriteten kvinnor upplevde att livet förändrades var det ganska många som menade att den inte gjort märkbar skillnad i livet, att sjukdomen kom och passerade som en parentes i livet.

FAKTA
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82968

Om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Sara Lilliehorn, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang (engelsk titel: Meanings of breast cancer in a life context). Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lars-Christer Hydén, Institutionen för medicin och hälsovetenskaper, Linköpings universitet. Sara Lilliehorn är bördig från Kalmar.

Det menar Elisabeth Ahlinder i sin avhandling ”Finansiering med fastigheter som underlag – köp, pant, hyra och jordabalkens gränser” i vilken hon även föreslår vissa ändringar i jordabalken för att minska friktionerna på fastighetsmarknaden.Säkerhet i fast egendom uppnås traditionellt genom upplåtelse av panträtt. Avseende kommersiell användning av fastigheter i transaktioner omfattande högre värden utgör dock inte fastighetspant den enda, i vissa fall inte ens den huvudsakliga, formen för användande av fast egendom i säkerhetssyfte.

Finansiering sker i stor utsträckning med användning av alternativa finansieringsformer och -tekniker. Beroende på syfte och behov kan säkerhet exempelvis uppnås genom fastighetsleasing, pant i aktier eller andelar i fastighetsägande bolag, mezzaninelån, ring fence-strukturer, eller komplexa finansieringsformer som paketerar och strukturerar tillgångar på ett sådant sätt att de kan användas som underlag för obligationsutgivning.

– Panträtten är en i grunden medeltida konstruktion. Den var ett bevis för att man kunde betala tillbaka sina lån. Idag har vi en mer komplicerad marknad som ofta kräver sofistikerade lösningar, säger Elisabeth Ahlinder.

I avhandlingen behandlas olika finansieringsformer och -tekniker som kan användas som alternativ eller komplement till traditionell panträtt enligt 6 kap. JB (jordabalken). Elisabeth Ahlinder konstaterar att de nya finansieringsformerna och -teknikerna utgör en utmaning för det svenska fastighetsrättsliga systemet som medför att tolknings- och tillämpningsproblem uppstår i förhållande till JB. Genom den internationaliserade finansmarknaden uppstår krockar mellan svensk och utländsk rättskultur. Det handlar bland annat om den svenska indelningen i fast och lös egendom, common law-baserade avtalsstrukturer som tillämpas i det svenska numerus clausus-baserade rättighetssystemet och kreditvärderingskrav.

– Exempelvis är ett lease-avtal och ett hyresavtal inte riktigt samma sak. Därför finns det inte ett entydigt svar på hur en eventuell avtalstvist ska lösas. Om avtalen är osäkra medför det en risk och en kostnad för den som vill investera i svenska fastigheter. På grund av det kanske investeraren avstår från avtalet och svenskt näringsliv går miste om pengar.

I avhandlingen ges förslag på vissa förändringar av olika bestämmelser i JB som skulle kunna genomföras för att reducera några av de problem som påvisas. Förslagen berör huvudsakligen bestämmelser i 4 kap., 6 kap, och 12 kap. JB avseende köp, pant och hyra.

– Förlossningar är känslomässigt starka upplevelser både för de blivande föräldrarna och för barnmorskorna, konstaterar Jenny Gleisner, som disputerar vid Tema Teknik och social förändring.

För att undersöka hur blivande barnmorskor lär sig att stödja födande kvinnor har hon följt studenternas samtal i basgrupper på en barnmorskeutbildning, som är öppen för sjuksköterskor och pågår i tre terminer.

Jenny Gleisner visar hur studenterna relaterar erfarenheter och kunskap de får under utbildningen till normala förlossningar, som är en ständigt närvarande norm.

– Det är inte alldeles självklart vad en normal förlossning är, mer än att den sker vaginalt på sjukhus och att både kvinna och barn är friska, berättar Jenny Gleisner.

För studenterna var det normala ett ideal som var möjligt att uppnå, även om det fanns normer även för förlossningar som av olika skäl blir svåra.

Även i svåra fall blev barnmorskans uppgift att hjälpa kvinnan att hantera till exempel smärta och rädsla, men också att kunna genomgå en normal, vaginal förlossning. Att stödja de blivande föräldrarna innebär också att kunna hantera både de egna och patientens känslor.

– I basgrupperna pratade studenterna hela tiden om hur en barnmorska ska förhålla sig till känslor. Att lära sig det är nödvändigt för att lära sig yrket. De diskuterade allt från att själva gråta vid den första förlossningen till hur man stöttar en kvinna som är panikslagen eller i sorg, säger Jenny Gleisner.

Eftersom studenterna var sjuksköterskor hade de erfarenhet av sjuka patienter vars smärta måste lindras. Men i förlossningsvården fick de lära sig att se smärta den goda smärtan som en kraft som för förlossningsarbetet framåt. Där är patienterna friska och deras smärta normal.
I förlossningsrummet avlöser barnmorskorna varandra och det finns en stark norm att vara ersättningsbar.

Att få dagens ros kan då vara ett tecken på att barnmorska stuckit ut för mycket.
Studenterna lärde sig också tidigt att de egna erfarenheterna inte är till någon hjälp och att det privata och det professionella måste hållas isär. Men vid ett tillfälle tillät basgruppen att det privata och professionella möttes.

I en diskussion om förlossningar med dödfödda barn kunde gruppen ta in en students erfarenhet av att få missfall. Att förstå hur det påverkade henne som barnmorska uppfattades som förenligt med ett professionellt förhållningssätt.

Avhandlingen heter Negotiating the Normal Birth, Norms and Emotions and Midwifery Education. Jenny Gleisner disputerade den 29 november 2013.

Spädgrisen föds med ett svagt immunförsvar och små energireserver, och därför är det livsnödvändigt för den nyfödda grisen att snabbt få i sig antikroppar från råmjölken och att sedan dia med korta intervall. Varje kulting behöver helt enkelt en egen spene. Helena Chalkias doktorsarbete handlar om dåligt fungerande spenar hos grisar, och om möjligheten att öka antalet välfungerande spenar genom avel.

Hos grisar i svenska avelsbesättningar registreras antal spenar och deras kvalitet vid två tillfällen: vid tre veckors ålder av uppfödaren, och vid ca fem månaders ålder av en avelstekniker. I genomsnitt har vår svenska moder-ras yorkshire drygt 14 fungerande spenar, men därtill har mer än var sjätte sogris minst en defekt spene, s.k. inverterad spene. Hos dessa är spenspetsen indragen, vilket gör det svårt eller helt omöjligt för smågrisen att dia den.
Helena Chalkias och hennes kollegor har nu visat att en nyfödd kulting inte klarar av att dia en spene som fortfarande är inverterad vid grisningen, och att den därmed inte överlever. Mer anmärkningsvärt var att flertalet av de inverterade spenarna ”ploppade ut” redan två månader före grisning.

– Trots detta tycker vi inte att man bör använda gyltor som har inverterade spenar vid ekolodningen för avelsändamål, säger Helena Chalkias. De grisar som diade ”utploppade spenar” växte nämligen något långsammare än de grisar som diade normala spenar.

När Helena Chalkias undersökte arvets betydelse för olika spenegenskaper visade det sig att det inte fanns något genetiskt samband mellan kullstorlek och antal spenar. Det innebär att en avel inriktad mot ökad kullstorlek inte automatiskt ger en ökning av antalet spenar.

– En avelsvärdering som inbegriper ökad kullstorlek bör därför även innehålla ett särskilt mått på antalet fungerande spenar, säger Helena Chalkias. Annars ökar risken för att somliga kultingar inte har någon fungerande spene att dia.

Undersökningarna visade att generna påverkar antalet fungerande spenar, antalet inverterade spenar och det totala antalet spenar. Det innebär att suggornas spenstatus verkligen kan förbättras genom avelsurval.

Avel för fler spenar kan göras genom att information om spenantalet vid tre veckors ålder tas med i avelsvärderingen. Bedömningen av antalet onormala spenar vid denna tidpunkt är dock för osäker för att kunna användas som avelsmått. Den undersökning som görs vid fem månader var mer tillförlitlig i detta avseende, men den är ganska besvärlig att genomföra.

Avel för färre inverterade spenar skulle underlättas av en lättare och säkrare metod. I doktorsarbetet har Helena Chalkias och hennes kollegor undersökt förutsättningarna att ta fram DNA-tester för detta ändamål. Med hjälp av markörer (drygt 60 000 hos gris) över hela arvsmassan hittade de kromosomregioner där det finns skillnader mellan grisar beroende på förekomst av inverterade spenar. De hittade även markörer associerade till antalet fungerande spenar.

– Sammanfattningsvis finns det goda förutsättningar att förbättra grisarnas spenstatus. Hur stora framstegen blir beror på vilket avelstryck man lägger på spenarna i avelsarbetet. Dessutom bör man arbeta vidare med DNA-testerna, avslutar Helena Chalkias.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 55–56 i avhandlingen.
————————————–
Husdjursagronom Helena Chalkias, institutionen för husdjursgenetik, försvarar sin doktorsavhandling Genetic and clinical studies on teat traits in the pig vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 6 december 2013, kl 09:15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Pekka Uimari, Helsingfors universitet, Finland

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/10900/ [Ref 1]
Pressfoton (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)
– Diande griskultingar [Ref 2]. Foto: Nils Lundeheim
– Helena Chalkias [Ref 3]. Foto: Anniqua Melin

För att terapi med nya cancermediciner skall vara effektiv krävs att tumörens mutationsstatus är känd. Idag extraheras DNA från snitt av tumören och undersöks med DNA-analysteknik, efter att cancerdiagnosen har ställts. Denna metod är tidskrävande och prover med låg halt av muterade cancerceller kan missas i bakgrunden av DNA från omuterade celler.

Med den nya teknologin visualiseras mutationerna direkt i cancercellerna i snitt från tumörvävnaden och kan bedömmas i mikroskop av den patolog som ställer cancerdiagnosen. Tekniken okänslig för halten av de muterade cancercellerna i provet, och informationen om mutationerna kan kopplas direkt till tumörcellernas växtsätt i vävnadsprovet.

– En intressant tillämpning av tekniken är att man i ett vävnadsprov kan upptäcka mindre grupper av cancerceller med mutationer som gör dem okänsliga för vissa cancerläkemedel, så att cancerbehandlingen kan anpassas för patienten, säger Johan Botling.

Forskarna testade också den nya tekniken på en stor mängd kliniska prover och utvärderingen visade att den ger korrekta svar. Metoden kan alltså både förenkla och förbättra cancerdiagnostiken och därmed leda till mer effektiv cancerbehandling.

Studien publiceras i tidskriften Oncotarget.

SGU har skrivit kontrakt med det finska bolaget Specim, som ska utföra skanningen i Malå under 2014 och 2015.

Totalt ska 200 000 meter borrkärna från olika områden i Norrbotten och Västerbotten fotograferas och skannas med modern IR-teknik. Data som samlas in ska öka kunskapen om mineralogin och berggrunden i området och kan möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av landets mineralresurser.

På längre sikt finns potential för att analysdata från skanningen också kan användas inom forskning.

Data från skanningen kommer efter en tid att göras fritt tillgänglig för alla från SGUs webbplats. De första resultaten från projektet beräknas vara klara om cirka ett år.

Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar VINNOVA från 2013 och framåt på utveckling av testbäddar inom miljöteknikområdet. Syftet är att skapa fler konkurrenskraftiga företag, hållbar tillväxt, ökad export och fler arbetstillfällen med bas i svensk miljöteknik.

Testbäddsutlysningen kompletterar VINNOVAs övriga miljötekniksatsningar genom stöd till utveckling av testbäddar för svenska miljöteknikföretags behov av att testa och verifiera nya miljöinnovationer. Hittills har VINNOVA vid två ansökningstillfällen fördelat totalt 41 miljoner kronor för perioden 2013-2015 . I den nu avslutade andra ansökningsomgången får 29 projekt dela på 32 miljoner kronor.
 
Följande 29 projekt har beviljats anslag:
Fullskaliga projekt

Förstudier

 

Världshälsoorganisationen, WHO, har uppskattat att minst 25 procent av kvinnorna i Europa, 36 procent av kvinnorna i Afrika, 37 procent av kvinnorna i östra medelhavet, 37 procent av kvinnorna i Sydostasien, 24 procent i södra Stilla havet och 29 procent i USA har utsatts för fysiskt våld och/eller sexuella övergrepp av sin partner. Detta ligger bakom en bedömning från FN om att våld i parrelationer är en global folkhälsofråga.

För att undersöka problemet närmare har Elli Nur Hayati vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, bland annat med hjälp av intervjuer, studerat förekomsten av våld mot kvinnor i Indonesien. Avhandlingen visar att 9 procent av de intervjuade kvinnorna hade upplevt fysiskt våld och 22 procent hade upplevt någon form av sexuellt våld.

Enligt avhandlingen hade kvinnor som var i en ekonomiskt utsatt situation, de som var gifta med unga män eller med män som hade låg utbildningsgrad, en ökad risk att bli utsatta för sexuellt våld. Erfarenheter av annat fysiskt våld var mer förknippat med männens personliga egenskaper, som att ha bevittnat övergrepp från föräldrar under barndomen, att ha samtidiga relationer med andra kvinnor, att ha varit inblandade i slagsmål med andra män, eller att ha alkoholproblem.

Elli Nur Hayati visar vidare att kvinnors exponering för våld är förknippat med traditionella normsystem i det indonesiska samhället, som även kvinnor har accepterat. Intervjuer med misshandlade kvinnor visar att de ofta använder sig av en ”gummibandsstrategi” där man rör sig mellan att aktivt motsätta sig olika former av våld till att kapitulera och tolerera att det sker. Enligt Elli Nur Hayati påverkas detta i sin tur av könsnormer i samhället, som sätter press på kvinnor att upprätthålla harmoni i familjen, samtidigt som kvinnorna saknar stöd från sitt sociala nätverk och lokala myndigheter för att få hjälp eller lämna en utsatt situation.

– Ett problem i Indonesien är att det finns en tydlig klyfta mellan de lagar som tvingar till rapportering och lagföring av våld inom äktenskapet och de sociala normer i samhället som främjar försoning. Det finns även ett starkt motstånd mot att rapportera övergrepp till myndigheterna, säger Elli Nur Hayati.

Trots att det finns en lag mot våld i hemmet sedan 2004 visar de studier som hon har genomfört på den indonesiska landsbygden att hustrumisshandel inte godtagits som en kriminell handling. Det ses fortfarande till stor del som en privat familjeangelägenhet. Elli Nur Hayati vill därför se att förebyggande insatser genomförs på flera nivåer. Det handlar bland annat om en kapacitetsuppbyggnad av det system med lokala serviceenheter som i dag arbetar med dessa frågor för att öka medvetenheten och kunskapen om könsnormer, ojämlikhet mellan könen och även om det juridiska perspektivet. På högre samhällsnivå anser Elli Nur Hayati att det behövs interventioner för att förändra könsnormer.

– Genom att använda jämställda män som förebilder skulle man aktivt kunna motarbeta och utmana underordningen av kvinnor i det indonesiska samhället. På individnivå är det viktigt att erbjuda rådgivning till våldsutsatta kvinnor, men också att ge rådgivning till män för att främja beteendeförändringar, säger Elli Nur Hayati.

FAKTA
Elli Nur Hayati kommer från Yogyakarta i Indonesien. Hon är psykolog och arbetar som universitetslektor vid psykologiska instiutionen vid Ahmad Dahlan Universitet i Yogyakarta. Elli
Porträttfoto för nedladdning. [Ref 1]
Den 6 december försvarar Elli Nur Hayati, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mäns våld mot kvinnor i Indonesien – förebyggande insatser på flera nivåer. (Engelsk titel: Domestic violence against women in rural Indonesia: Searching for multilevel prevention). Opponent: Professor Gunilla Krantz. Huvudhandledare: Malin Eriksson.
Avhandlingen är publicerad digitalt.

– Vi kommer att följa individer över delar av livet och analysera påverkan av livsstil och sociala förhållanden på äldre människors fysiska hälsa och minnesfunktioner, säger Gunnar Malmberg, kulturgeograf och forskningsledare för programmet.

De utmaningar som den åldrande befolkningen medför väcker också frågor om ansvaret för individen, familjer och offentliga institutioner, samt om villkoren för de äldres vård och boende.

– Därför undersöker vi också hur livsstil och levnadsvillkor påverkas av olika nätverk. Vi kommer att studera i vilken utsträckning sociala och ekonomiska skillnader ökar mellan olika samhällsgrupper, och hur dessa skillnader påverkas av livsstil och sysselsättning under hela livet. Vi granskar också debatten om samhällets ansvar för de äldres sociala och ekonomiska situation.

Att förlänga arbetslivet och främja ett aktivt och hälsosamt åldrande har föreslagits som en väg att möta effekterna av en åldrande befolkning. Men även om många äldre kommer att ha god hälsa är ett längre arbetsliv inte möjligt för alla. Det finns risk att de ekonomiska och hälsomässiga skillnaderna kommer att öka.

– I projektet studerar vi hur möjligheterna till ett längre arbetsliv påverkas av sociala, fysiska och psykiska faktorer samt av arbetsförhållanden och yrkeskomplexitet.

FAKTA
Forskningen baseras på nationella och europeiska data men också på unika forskningsmaterial som byggts upp vid Umeå universitet. Programmet är tvärvetenskapligt och involverar forskare med samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk bakgrund.
Medverkande forskare: Gunnar Malmberg (projektledare ), Xavier de Luna , Anna Sofia Lundgren, Emma Lundholm, Nawi Ng , Lars-Göran Nilsson, Carl-Johan Olsson, Mikael Stattin, Anna Sundström och Lars Weinehall.

Fjärilsfaunan minskar i en alarmerande takt i många länder. En nypublicerad forskningsstudie från Lunds universitet har sammanställt förändringarna i fjärilsfaunan i södra Sveriges jordbrukslandskap under de senaste 100 åren. I vissa av dessa områden har hälften av arterna försvunnit.

Orsaken till minskningen är den förändrade markanvändningen och det intensivare jordbruket. Exempelvis har öppna betesmarker omvandlats till tät skog, och tidpunkten för höskörd har tidigarelagts. Sådana förändringar i landskapet gör att det blir både mindre nektar till fjärilarna och minskade möjligheter för larvutveckling hos fjärilarna.

– En enkel och väldigt positiv sak man kan göra är att vänta med att klippa vägkanter till i slutet av sommaren. Då hinner fjärilarna kläckas och det finns också gott om föda för dem, säger Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegorna Sven G Nilsson och Markus Franzén har han i den aktuella forskningsstudien lagt fram tolv konkreta förslag på åtgärder som med ganska små medel kan förbättra fjärilarnas situation. Förutom att senarelägga tidpunkten för att klippa vägrenarna kan man exempelvis använda roterande betestryck, vilket innebär att man varje år lämnar en del av betet utan betesdjur – detta gynnar fjärilar och andra insekter. Och hemma i den egna trädgården kan även allmänheten bidra, genom att odla växter som gynnar fjärilar, bland annat timjan, kungsmynta och olika väddarter.

– Vi vill också lyfta fram de blomrika markerna i Götalands skogsbygder, vilka tills nyligen varit betesmarker, men nu har lämnats. De har stor betydelse för många hotade arter, men har inte tidigare uppmärksammats, framhåller Sven G Nilsson.

– Det går att vända negativa trender. I exempelvis Belgien har fjärilsfaunan minskat länge, men nu börjar det gå åt rätt håll igen, säger Lars Pettersson.

Att förstå hur bakterier snabbt kan anpassa sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi.

Studien, som nu publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), presenterar en teoretisk modell som fastställer den yttersta gränsen för hur snabbt bakterier kan anpassa sina proteinnivåer till förändringar i livsmiljön.  
För snabb tillväxt i olika miljöer måste bakterier kunna anpassa sina enzymnivåer för att snabbt kunna tillgodogöra sig den näringsmix som för tillfället råder i omgivningen. Om livsmiljön genomgår snabba förändringar måste bakteriens egen produktion av proteiner på ett effektivt sätt följa förändringarna.

Bakteriers tillväxt bestäms inte bara av omgivningens komposition av näringsämnen, utan också av snabba förändringar i livsmiljön. Detta är känt sedan mitten av 1900-talet. Hög bakterietillväxt i en stabil miljö kräver en viss sorts fysiologi, men miljörändringar ställer också krav på snabba omställningar av bakteriens proteinkomposition. Modellen, som nu tagits fram, visar den ”minimitid” det tar för sådana omställningar.

– Detta är ett försök att börja svara på detaljerade frågor om hur bakteriers snabba anpassning går till. Modellen visar den optimala strategin för bakterien att genetiskt anpassa sitt proteom, dvs sammansättning av proteiner. Modellen kan nu testas och därmed bli viktig utgångspunkt för fortsatt forskning på området, säger Måns Ehrenberg, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, och Scilifelab Uppsala.

Med hjälp av modellen kan man förutsäga och testa viktiga aspekter av bakteriers fysiologi. Den kopplar också samman bakteriers fysiologi med populationsgenetik och tillväxt/evolution och representerar därmed en ”helhetssyn” på bakterien som organism.

I Göteborg får alla barn genomgå en screening för autismspektrumstörningar i samband med  2,5-årskontrollen vid BVC. Alla barn under fyra år som misstänks ha autism remitteras till Barnneuropsykiatriska kliniken, där de utreds av läkare, psykolog, logoped och specialpedagog.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att det finns en risk att screeningen inte fångar alla flickor med misstänkt autism.

Doktoranden Gunilla Westman Andersson har kartlagt de barn som identifierats med misstanke om autism i Göteborg och funnit att de noterade symtomen och utvecklingsprofilerna ser likadana ut för flickor som för pojkar i tidiga förskoleår.

Samtidigt pekar tidigare forskning på att flickor, åtminstone i äldre åldrar, ofta har en annorlunda symtombild.

– Det väcker misstanken om att vi trots screening för autism av barn i tidiga år fortfarande missar flickor, säger Gunilla Westman Andersson:
  
– Många fler pojkar än flickor diagnostiseras med autism. Flickor, speciellt de med högre allmän begåvning, upptäcks dessutom senare än pojkar. Många flickor har då haft problem som har fått andra förklaringar än autism.

Avhandlingen bygger på studier av totalt 87  barn som utretts med misstanke om autism i Göteborg under 2009-2010. Studierna visar att såväl föräldrar som förskollärare i de flesta fall hade börjat oroa sig för barnens utveckling redan innan barnet fyllde 2 år.

Enligt Gunilla Westman Andersson, som är verksam vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs univiersitets Gillbergcentrum, bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

– Autism innebär svårigheter med ömsesidighet i samspel, kommunikation, lek och föreställningsförmåga. För barn med sådana problem blir förskolemiljön ofta utmanande. Detta gör att eventuella svårigheter ofta blir uppenbara när man ser barnet i förskolan tillsammans med jämnåriga.

– Observationer i förskolan som genomförs av en specialpedagog med god kunskap om autism ger ungefär samma resultat som observationer på en specialistklinik. Den sammanlagda informationen vi kan få från förskolan, genom observation och intervju med personal, och från föräldraintervjuer stämmer påfallande ofta överens med barnets slutliga diagnos, säger Gunilla Westman Andersson.

Avhandlingen Autism in preschoolers – Assessment, diagnostic and gender aspects försvaras vid en disputation den 29 november.
Länk till avhandling