På grund av de stora effekter som mänskligheten har på naturen, utrotas arter i en takt som aldrig sett förut på grund av intensifierat jordbruk, urbanisering och industrialisering. Även skyddade naturområden i Västerbotten löper risker för att arter utrotas.

André Frainer frågar sig om alla arter verkligen är nödvändiga för att bibehålla en fungerande natur. Kanske är det som vissa anser; att vi skulle kunna överleva i framtiden som vi gör nu med bara en handfull arter och lite teknik.

I sin studie valde han att undersöka ett antal vattendrag i Umeå, Lycksele, Hörnefors, Vindeln, Botsmark, Robertsfors och flera andra orter i Västerbotten. I dessa bäckar spelar vanliga vattenlevande insekter som bäcksländor och nattsländor en viktig roll i att upprätthålla en fungerande sötvattensmiljö.

De små insekterna är basföda för många fiskar och de hjälper också till med att sönderdela löv som faller ner i vattendraget under hösten. Genom att äta dött växtmaterial bryts löven ner i mindre partiklar och bäcken ”renas”. Även om denna uppgift inte låter så sofistikerad, har processen stora konsekvenser för tillståndet i våra vattendrag, sjöar och kustvatten.

Nedbrytningen av löv är ett naturligt gödningsmedel för sötvatten, eftersom det gör alla näringsämnen som finns i bladet tillgängliga för andra vattenlevande organismer, vilket är grundläggande för livet i vattendragen.

André Frainer fann att flera olika störningar i ett vattenekosystem påverkar antalet insektsarter, eller åtminstone vilken typ av arter som förekommer.

Exempel på störningar är minskad strandvegetation och ökad markgödsling runt bäckar som går genom jordbruksmark, vilket påverkar kvaliteten och kvantiteten av bäcksländor och nattsländor. En annan vanlig störning i Västerbotten är kanalisering av bäckar för timmertransporter, vilket utfördes för flera decennier sedan,. Kanaliseringen och rensningen av fåran från block och död ved påverkar fortfarande sammansättningen av insektsarter och vatteninsekternas roll.

Som en följd av minskad artrikedom bryts inte löven i bäckarna ner lika effektivt, vilket kan påverka omsättningen av näringsämnen, vattenkvaliteten och bäckarnas allmänna tillstånd.

– Även om vattenförhållandena i Västerbotten är bra jämfört med bäckarna i södra Sverige och större delen av Europa, kan vi fortfarande göra mer för att hjälpa till att bevara mångfalden av vattenlevande insekter och det naturliga förhållandena i bäcken, betonar André Frainer.

”Friska” bäckar har stenblock och döda träd i sin fåra. Dessa strukturer förbättrar livsmiljön för vattenlevande insekter, vilket gör att nedbrytningen av löv ökar. Stora restaureringsinsatser för att öka mängden stenblock och träd i vattendragen har gjorts i Västerbotten.
Strandvegetationen bör också vara så utbredd som möjligt, vilket både ökar tillförseln av löv till bäcken och utgör en naturlig absorbent av gödningsämnen som kan rinna av från jordbruksmarker.

FAKTA
André Frainer är född i Brasilien och studerade biologi vid the Federal University of Rio Grande do Sul. Han har också studerat och forskat i Schweiz, Tyskland och Frankrike, men valde att göra sina doktorandstudier i Umeå, där orörd natur fortfarande kan hittas.

Om disputationen:
Fredagen den 6 december försvarar André Frainer, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet , sin avhandling med titeln: Ecosystem functioning in streams: disentangling the roles of biodiversity, stoichiometry, and anthropogenic drivers. Svensk titel: Ekosystemfunktioner i vattendrag: den relative betydelsen av biologisk mångfald, stökiometri och mänsklig påverkan.
Fakultetsopponent är docent Jonathan Benstead, Department of Biological Sciences, University of Alabama, Tuscaloosa, USA. Handledare är är Roland Jansson, Umeå universitet och Brendan McKie, Svenska Lantbruksuniversitet i Uppsala
Läs hela eller delar av avhandlingen

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där familjer från olika länder med olika kulturell bakgrund blandas. Hur stor betydelse har ett barns kulturella sammanhang för barnets tandhälsa? En ny doktorsavhandling från Hälsohögskolan i Jönköping visar på behovet av förebyggande åtgärder och kunskap om olika kulturella värderingar.

De faktorer som direkt och indirekt medverkar till förekomsten av en sjukdom i befolkningen kallas för bestämningsfaktorer. I en ny doktorsavhandling undersöker Brittmarie Jacobsson oral hälsa hos barn med fokus på Sverige och Vietnam för att se om kultur kan vara en bestämningsfaktor. Hälsohögskolan i Jönköping har sedan 2000 ett samarbete med Da Nang University of Medical Thechnology and Pharmacy.

Brittmarie Jacobssons resultat i Sverige visar att 3-, 5-, 10- och 15-åringar med två utrikes födda föräldrar har mer karies än barn med två svenskfödda föräldrar, och att klyftan mellan de båda grupperna hade ökat under en tioårsperiod. I en annan studie hade 15-åringar som fötts i Sverige, och vars föräldrar fötts utomlands men där barnet kom till Sverige före ett års ålder, en förekomst av karies som liknande den hos 15-åringar med svenskfödda föräldrar. Däremot hade barn som invandrat till Sverige efter sju års ålder en 2-3 gånger högre kariesförekomst. I Studien med enbart 15-åringar i Sverige visade också gruppen med utländsk bakgrund ett högre intag av sötsaker mellan huvudmåltider jämfört med ungdomar med svensk bakgrund.

I Da Nang hade 98 % av alla 3- och 5-åringar karies. Hos 10- och 15-åringar var motsvarande siffra 91 %. Ungefär hälften av barnen i Vietnam borstade tänderna med fluortandkräm, och åt sötsaker mellan huvudmåltiderna minst en gång om dagen. Sötad mjölk var den vanligaste källan till detta sockerintag för 3- och 5-åringar.

Resultaten i Brittmarie Jacobssons avhandling ger ett starkt stöd för att kultur är en viktig bestämningsfaktor för oral hälsa hos barn. Kunskap och beteende som ett barn får med sig från sin barndom utgör grunden för deras framtida levnadsvanor. Därför är det viktigt att tandvårdspersonal har kunskap om olika länders medvetenhet om munhälsofrågor och kulturella värderingar när det gäller kostvanor. Det finns ett uppenbart behov av att förbättra förebyggande munhälsovård för barn i Sverige med utrikes födda föräldrar såväl som för barn i Vietnam, och att stärka hälsokommunikationen med familjer från olika kulturer.

FAKTA
Brittmarie Jacobsson är universitetsadjunkt på Tandhygienistprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon försvarar sin doktorsavhandling On Oral Health in Young Individuals with a Focus on Sweden and Vietnam: A Cultural Perspective den 6 december.

Mängden kablar i samhället ökar stadigt. Behovet av att på ett hållbart sätt kunna återvinna både metaller och plaster i kablar är enormt. Den stora drivkraften är att återvinna metallerna, koppar och aluminium, som har ett högt ekonomiskt värde. Drivkrafter för att återvinna kabelplasten är att undvika kostnader för avfall och att tjäna pengar på återvunnen plastråvara som kan ersätta nyråvara.

Lagstiftning ställer krav på ökad materialåtervinning av kvalitetsplast. Ett EU-ramdirektiv för plastavfall är på gång. Förbränning med energiutvinning och ”down recycling” av kabelplast är vanligt i Norden, men det är inte godtagbara alternativ enligt EUs ramdirektiv.

Borealis, Ineos, NKT Cables, ABB HVC, Axjo Plastic, Riflex Film, Bolon, Snapp Products of Sweden,Stena Metall och Swerea IVF samarbetar i det nystartade projektet ”Resurseffektiv kabelplaståtervinning”.

Projektet bygger vidare på erfarenheter och metoder utvecklade inom Swerea IVFs FoU-Program Kabel, med samarbetspartners i kabelbranschen och pågående återvinnings-projekt.
Ambitionen med projektet är att vända återvinningsindustrins fokus från att enbart återvinna metallerna i kablar till att också återvinna plasterna på ett resurseffektivt sätt och att förändra synen på plasten som avfall till att bli en råvara att sälja. Det ställer stora krav på fungerande metoder för sortering av kablar, på separering av ingående material, både metaller och olika plaster, och på kvalitets-kontroll.

Gamla kablar som kan innehålla miljö- och hälsofarliga tillsatser ska sorteras separat. Detta för att undvika att kvalitetsplast förorenas. Vidare ska fullskaliga återvinningsförsök med kvalitetsplast från kablar genomföras i samarbete med tillverkningsindustrin.

Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produktionsteknik samt produktframtagning. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och övriga kunder och att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Koncernen har ca 550 medarbetare och omsätter 650 Mkr/år. Verksamheten bedrivs i fem forskningsinstitut (Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST) Verksamhet finns i Jönköping, Luleå, Linköping, Mölndal, Piteå, Stockholm och Oslo samt i Brest och St Etienne i Frankrike.

Anlagen till människans tänder utvecklas redan i fosterstadiet. Så fort de första mjölktänderna spricker fram utsätts de för bakterier i munhålan.

– Om ett barn får en tillsats av ”goda” bakterier tidigt i livet så kan ett bra immunförsvar byggas upp, vilket skulle kunna påverka utvecklingen av karies. Det säger Malin Stensson, odontologie doktor och lektor i oral hälsa vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon är också försteförfattare till artikeln i tidskriften Caries Research där resultaten presenteras.

Hål i tänderna uppstår när specifika kariesbakterier får fritt spelrum. När de får tillgång till kolhydrater ger de ifrån sig en syra som fräter på emaljen. Även en påverkan på den tidiga bakteriefloran i munnen skulle därför kunna förebygga karies.

113 barn från Småland och Östergötland deltog i studien. Drygt hälften av dem fick under sitt första år en daglig dos av mjölksyrabakterier (Lactobacillus reuteri) utspädda i vegetabilisk olja. Dessutom hade deras mödrar fått samma dos bakterier fyra veckor före beräknad förlossning.

Resten av barnen utgjorde en kontrollgrupp som fick olja utan bakterier, så kallad placebo. Studien – som ursprungligen genomfördes för att visa om probiotikabehandling kunde förebygga allergi – var ”dubbelblind” vilket innebär att varken föräldrarna eller forskarteamet visste vilka barn som lottats till grupperna.

Efterhand som barnen fyllt nio år undersöktes de av en och samma tandläkare. Resultatet var tydligt: 82 procent av barnen som fått bakterietillskott var fria från karies, jämfört med 58 procent i placebogruppen.

För att kontrollera om andra faktorer spelade roll fick föräldrarna svara på frågor om tandborstning, fluortillskott och matvanor. Det visade sig att det inte fanns några signifikanta skillnader utom när det gällde fluortillskott, men då var det barnen i kontrollgruppen som vägde över.

En svaghet som författarna tar upp är att det inte gjordes någon studie av familjernas socioekonomiska situation.

– Man vet att sociala och ekonomiska faktorer påverkar förekomsten av karies. Men eftersom familjerna lottades till behandling med probiotika eller placebo så minskar risken för att dessa faktorer skulle skilja sig mellan grupperna, säger Malin Stensson.

Hon säger att de publicerade resultaten ger en intressant indikation på vad en tillförsel av ”snälla” bakterier kan betyda, och att flera studier på senare tid pekat åt samma håll. Nu arbetar delar av forskargruppen med en större probiotikastudie där odontologerna kan få möjlighet att undersöka barnens tandstatus tidigare i livet. I denna studie startar behandlingen redan under graviditetsvecka 20.

FAKTA
Artikel: Oral administration of Lactobacillus reuteri during the first year of life reduces caries prevalence in the primary dentition at 9 years of age av M. Stensson, G. Koch, S. Coric, T.R. Abrahamsson, M.C. Jenmalm, D. Birkhed and L.-K. Wendt. Caries Research online 29 november 2013.

Precis som hjärtat pulserar så pulserar också hjärnan vid varje hjärtslag, därmed uppstår tryckvariationer i skallen. Pulsationerna innebär att hjärnan utsätts för en regelbunden påfrestning under lång tid, vilket misstänks kan bli skadligt och bidra till utveckling av demens och så kallad hydrocefalus.

Hydrocefalus innebär att de hålrum som alla människor har i sina hjärnor är något förstorade. Den vanligaste formen av sjukdomen, normaltryckshydrocefalus, misstänks drabba upp till 4 procent av alla äldre människor över 65 år och leder till problem att gå, balansrubbningar, och demens. Utan behandling kan detta leda till att patienten blir rullstolsburen och inte kan klara sitt dagliga liv utan assistans.

För att behandla detta kan en så kallad likvorshunt opereras in i skallen. Det förbättrar hjärnans miljö, och kan även leda till ordentlig förbättring både när det gäller gång- och minnessvårigheter. Sara Qvarlander, doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, visar i sitt avhandlingsarbete att behandlingseffekten blir större ju mer man lyckas minska de pulsationer som hjärnan utsätts för. De nya rönen tyder dock också på att likvorshunten bara är en effektiv behandlingsmetod om det sker en förbättring av patientens egen förmåga att dämpa de tryckvariationer som hjärnan utsätts för.

För att bedöma om dämpningsförmågan kan förbättras, och därmed förutse om behandlingen kommer att hjälpa, har Sara Qvarlander utvecklat en ny metod som går ut på att bestämma den så kallade pulsationskurvan.

— Med hjälp av pulsationskurvan kan vi nu hjälpa till att hitta de patienter som verkligen drar nytta av en likvorshunt, och därmed också förhindra att patienter opereras i onödan. De nya rönen om att dämpning av pulsationerna leder till minskade symtom visar att pulsationerna som hjärnan utsätts för sannolikt är mycket viktiga för sjukdomsutvecklingen, säger Sara Qvarlander.

Hon stöder denna uppfattning med hjälp av en studie där hon har undersökt både friska personer och personer med normaltryckshydrocefalus med magnetkamera. I denna studie bekräftades att det pulserande flödet i den vätska som omger hjärnan var större hos patienter med normaltryckshydrocefalus än hos friska äldre.

– Min förhoppning är nu att resultaten från avhandlingen ska användas för att förbättra rutinerna kring behandlingen av demens vid normaltryckshydrocefalus, och även utgöra en grund för framtida forskning om hur sjukdomen uppstår, säger Sara Qvarlander.

Sara Qvarlander kommer från Stockholm, hon är civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik, samt doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. Nästa år inleder hon en post-doc vid Cleveland Clinic i Ohio, USA.

FAKTA
Den 6 december försvarar Sara Qvarlander, institutionen för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln: Analys av ICP Pulsationer och CSF-dynamik – Pulsationskurvan och effekter av ändrad kroppsposition, med implikationer för Idiopatisk Normaltryckshydrocefalus. (Engelsk titel: Analysis of ICP Pulsatility and CSF Dynamics – The Pulsatility Curve and Effects of Postural Changes, with Implications for Idiopathic Normal Pressure Hydrocephalus.) Opponent: Martin U. Schuhmann, professor of neurosurgery, Department of Neurosurgery, Eberhard Karls University Tübingen, Germany Huvudhandledare: Anders Eklund

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Alia Amir är språkvetare vid Linköpings universitet och har närgranskat engelskundervisningen i klasserna 8 och 9 i en svensk skola med internationell profil. Hennes studiematerial är tjugo timmars videobandade lektioner.

– En grundläggande regel var att alla skulle prata enbart engelska på lektionerna, berättar hon.
Klassen hade tillsammans 40 poäng och varje gång en elev blev påkommen med att prata svenska under lektionen kunde läraren dra ett antal poäng ifrån dem. Regeln att enbart prata engelska gällde förstås också läraren.

Den här regeln fungerar för det mesta, det ser både elever och lärare till, konstaterar Alia Amir. Det är inte bara läraren som ibland får korrigera elever, elever korrigerar också läraren, och varandra. Alia Amir har myntat begreppet ”language policing” för detta beteende. Under de totalt tjugo timmars undervisning som hon bandat och analyserat förekommer language policing vid ett 20-tal tillfällen.

Men ibland kan målet att lära ut engelska kollidera med målet att bara prata engelska.
Alia Amir analyserar några tillfällen under lektionerna då den här regeln blir kontraproduktiv och till och med hindrar inlärandet istället för att underlätta det.

Ett exempel är när läraren ska förklara användningen av konjunktiv och är på väg att säga det svenska ordet ”vore”, men avbryter sig halvvägs – man får ju inte säga något på svenska! Efter fruktlösa försök att förklara det med enbart engelska ord väljer läraren till slut att skriva ”vore” och kommer på så sätt runt regeln.

Andra exempel där regeln blir svår att tillämpa är vid orts- eller landskapsnamn – vad heter exempelvis Småland på engelska?

– Regeln att endast använda undervisningsspråket är förstås inrättad med goda intentioner. Men alla regler behöver tolkas för att kunna tillämpas. Här finns alltid ett utrymme för reflektion, säger Alia Amir.

– Engelska är det största undervisningsspråket, inte bara i Sverige utan även internationellt. Inget annat språk har en sådan prestige och lärs ut så mycket.

FAKTA
Alia Amir kommer själv från Pakistan där engelska är ett stort språk.
Alia Amir disputerade den 29 november. Avhandlingen heter ”Doing Language Policy. A Micro-Interactional Study of Policy Practices in English as a Foreign Language Classes”.

Under våren 2013 har Swerea KIMAB drivit en förstudie rörande möjligheterna att använda ett verktyg för online-analys (LIBS) för att analysera aluminiumskrot för ökad återvinning och minskat ekologiskt fotavtryck av aluminiumproduktion. Förstudien drevs med avsikten att mynna ut i svensk-kinesiska samarbeten. Under våren var Rein Vainik och Bertrand Noharet från Acreo Swedish ICT på besök i Kina och träffade representanter från stora delar av den kinesiska aluminiumindustrin, vilket senare ledde till ett gemensamt projektförslag.

VINNOVA har nu beslutat att satsa 5 miljoner kronor på forskning kring aluminiumåtervinning. Projektet har en total budget på 10 miljoner kronor inklusive industribidrag. Projektet startar omgående.

En satellitbild över en upplyst natthimmel är ett sätt att mäta ekonomisk aktivitet och utveckling. Från rymden ser man ljusflödet från de snabbt växande ekonomierna i Sydostasien och i den jämförelsen framstår Nordkorea som ett svart hål. Men räcker det som bevis för att där inte sker någon tillväxt?

Nej, menar kulturgeograferna Magnus Andersson och Ola Hall som tycker att en upplyst natthimmel är ett alldeles för trubbigt instrument; det förutsätter att ekonomisk aktivitet och energianvändning alltid går hand i hand. Därför har de kommit på en ny metod där de kompletterar satellitbilderna över energianvändningen med bilder över jordbruksmark. När de sedan sammanställer data från tiotals år tillbaka i tiden får de en mer rättvis bild över utvecklingen.

– Metoden är särskilt användbar i länder med en stor jordbrukssektor och i slutna diktaturer som Nordkorea där inga andra data finns att tillgå, säger Ola Hall. Det är ett sätt att mäta utvecklingen oberoende av regimens eventuella vilja att frisera siffror.

Särskilt bra fungerar metoden i länder med traditionellt jordbruk. Sedan Sovjetunionen fall har Nordkorea inte haft tillgång till konstgödsel och därmed måste allt ökning av produktionen ske genom expandering av den uppodlade marken.  I länder med modernt jordbruk ökar man produktionen genom intensifiering av den redan uppodlade marken, inte expandering.

År 2002 lät den nordkoreanska ledningen utfärda ett dekret som innebar en viss uppluckring av planekonomin. På en mycket liten yta fick bönder lov att odla grönsaker och sälja på små lokala marknader där priserna sattes efter utbud och efterfrågan. Försöket går att se på satellitbilder genom att den uppodlade marken ökade. Redan efter två år tog dock regimen tvärt tillbaka reformen. Utvecklingen gick för snabbt och man var rädd att förlora kontrollen.

Därmed avstannade utbredningen av den uppodlade marken, men inte helt. Långsamt har jordbruksmarken fortsatt öka i Nordkorea.  Det har skett en fläckvis expansion på ställen bortom huvudstadsområdet Pyongyang.

Detta kan enligt Magnus Andersson tolkas som att den starka centralmakten långsamt håller på att släppa sitt järngrepp om landet.

– Det ser ut som om den ekonomiska makten sakta decentraliseras, säger han.
Vad detta betyder rent politiskt är förstås svårt att säga. Drar man paralleller till processer i andra diktaturer brukar en decentralisering av centralmakten vara ett första steg mot större demokrati.

Projektet kommer att studera 6000 personer i Sverige som utretts för missbruksproblem inom socialtjänsten. Fokus ligger på vilka insatser som ges, specifika kombinationer av insatser anpassade efter behov, och vilka av dessa kombinationer som leder till positiva behandlingsresultat.

– Studien kommer att kunna vara en modell för alla som bedriver missbruksbehandling. En registerdatabas kommer att byggas upp som ger stöd och visar vilka tjänster som fungerar bäst och främjar klientens välbefinnande och positiva behandlingsresultat, säger Lena Lundgren, forskningsledare för projektet.

Projektet om missbruksbehandling är ett internationellt samarbete mellan forskare från ämnena socialt arbete, psykologi, psykiatri samt epidemiologi- och folkhälsovetenskap i Sverige och USA. Lena Lundgren, adjungerad professor vid  institutionen for socialt arbete vid Umeå universitet, och professor vid Boston University School of Social Work leder projektet. Medarbetare/konsulter är: Bengt-Åke Armelius, Kerstin Armelius, Björn Blom, Jan Brännström, Deborah Chassler, Mojgan Padyab, Mikael Sandlund och Lisa Sullivan.

– ABBA-turismen visar hur betydelsefulla fans av popkultur är för turismen generellt och för destinationer specifikt. Destinationer blir intressanta för nya besökargrupper tack vare sin koppling till ett populärkulturellt fenomen, säger Christine Lundberg, forskare vid ETOUR.

Sedan öppningen i maj 2013 har museet räknat omkring en kvarts miljon besökare varav drygt hälften är från utlandet. Många ABBA fans har varit fans länge, sedan de var unga — nästan sju av tio var 12 år eller yngre när de blev ABBA fans och har varit fans sedan 1970-talet visar undersökningen.

– ABBA har många trogna fans och är en stark reseanledning. Tidigare forskning visar att nästan åtta av tio uppger att de inte skulle ha rest till just den destination som man besökte under sin senaste ABBA-resa om det inte vore för deras intresse för bandet, säger Maria Lexhagen, forskare vid ETOUR.

Hela 5 av 10 ABBA-fans i undersökningen har besökt Sverige på grund av ABBA. 8 av 10 uppger att ABBA var huvudsaklig reseanledning för deras senaste ABBA-relaterade resa medan motsvarande siffra för besökarna vid ABBA The Museum var 9 av 10.

75 procent av besökarna vid ABBA The Museum besökte också andra attraktioner i Stockholm. De mest besökta var: andra museer, exempelvis Vasa och Fotografiska, Skansen, Gamla sta´n och ABBA-relaterade upplevelser såsom platser, konserter, musikaler.

– Det visar att ”ABBA-turisterna” är turister som kan ses som kulturturister och som gärna deltar i andra ABBA-relaterade upplevelser under sitt besök, säger Christine Lundberg.

Drygt 8 av 10 av besökarna räknar också med att återkomma till ABBA The Museum och majoriteten av dessa uppger att det sker inom ett par år. Hela 96 procent har eller kommer att rekommendera ABBA The Museum till andra vilket ger en indikation om hur nöjda de är med sitt besök. Nästan 9 av 10 av alla undersökta ABBA-fans i den internationella undersökningen uppger att det är troligt att de kommer att besöka Stockholm i framtiden.

– ABBA The Museum följer med stor nyfikenhet den forskning ETOUR gör för att kartlägga ABBA-turismen som nu växer sig starkare och starkare över hela världen, inte minst med hjälp av olika Mamma Mia!-uppsättningar, samt givetvis just hos oss på ABBA The Museum på Djurgården i Stockholm. Det är häftigt att se hur pop-kulturen nu äntligen tar sin givna och rättmätiga plats som en del av vår viktiga historia, säger Mattias Hansson, vd, ABBA The Museum.

På museet kan besökaren följa bandets fantastiska karriär från det att ABBA bildades i slutet på 1960-talet, genombrottet med Waterloo, de stora världsturnéerna, fram till pausen 1982. Besökaren kan sjunga i Polarstudion, virtuellt prova scenkläderna och känna hur det känns att gå upp på scen tillsammans med bandet via en hologramliknande scenlösning.

ABBA The Museum är nominerad som bästa svenska upplevelse i priset Trip Global Award som delas ut under Svenska Turistgalan 4 december i Stockholm och där också ETOUR deltar.

FAKTA
ETOUR driver ett forskningsprojekt, PopCultour, som skapar kunskap om hur exempelvis film, TV och litteratur motiverar människor att resa. Popkulturturism kan ses som ett system av tjänster där turismnäring och andra kreativa näringar som film, TV och förlag tillsammans skapar värde för turister. Se tre korta filmer om PopCultour här:
Jorden runt i popkulturens fotspår – del 1
Jorden runt i popkulturens fotspår – del 2
Jorden runt i popkulturens fotspår – del 3
Undersökningen genomfördes under månaderna augusti till oktober 2013 och hade mellan 213 till 1239 deltagare beroende på fråga.

Fakta
ABBA The Museum slog upp portarna för allmänheten den 7 maj 2013 och ligger på Djurgården. ABBA är Sveriges mest framgångsrika musikgrupp med över 378 miljoner sålda skivor världen över. ABBA The Museum presenterar en samlad bild av gruppens historia fram till pausen 1982.

I en avhandling i pedagogik har Håkan Fleischer undersökt vilka konsekvenser skoldatorer fått för lärandet. En dator per elev och lärare (en-till-en) är en relativt ny företeelse i Sverige, som började kring 2007, som ett svar på den massiva satsning som startade i USA vid millenniumskiftet.

– Det är uppenbart att de näst intill provocerande positiva utvärderingarna i USA har påverkat svensk skola. Vid närmare granskning är såväl utvärderingar som forskning ytlig till sin karaktär, menar Håkan Fleischer.

Håkan Fleischers avhandling visar att en-till-en fokuserar på att eleverna ska bli duktiga på att hantera information och presentera den på ett bra och lättillgängligt sätt. Dessvärre kan en-till-en i värsta fall bidra till att eleverna istället får sämre kvalitet på sina kunskaper. Detta kan ha flera orsaker, menar Håkan Fleischer:

– Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. De blir vilsna i mångfalden av information som de förväntas automatiskt kunna navigera inom. De blir famlande, och redovisningen handlar väldigt lätt om att bara svara på frågor, istället för att reflektera och sätta kunskapen i nya sammanhang.

Håkan Fleischers undersökning visar på flera negativa erfarenheter i svensk skola. Exempelvis blir eleverna stressade och upplever att de blir störda av både sin egen och klasskamraternas användning av sociala medier i samband med skolarbetet. Även om eleven själv vill fokusera på
skolarbetet är det inte säkert att det finns reella möjligheter till det.

Hur ska då skolan möta situationen när alla elever har var sin dator, för att inte effekterna i värsta fall ska bli negativa? Ett sätt är att utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap, som Håkan Fleischer kallar stretchad kunskap. Den stretchade kunskapen kännetecknas av  hänsyn till att datorn och internet både är verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i, varför skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir en naturlig följd. Förutsättningarna för vad som kan upptäckas och läras förändras helt enkelt, och skolan måste ta hänsyn till det. 

– Frågan om en-till-en är komplicerad, men min forskning visar att om alla får var sin dator, och man förlitar sig på elevernas förmåga att hantera den för att man tror att det finns en digital generation som klarar av det per automatik, då är man farligt ute. Oavsett vilken, är det viktigt att aktivt välja en strategi i skolan och inte enbart investera i datorerna och lämna resten åt slumpen. En ”business-as-usual pedagogik” kan alltså i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre, menar Håkan Fleischer.

FAKTA
Fredagen den 6 december 2013  med start kl. 13.15 försvarar Håkan Fleischer sin doktorsavhandling i pedagogik: ”En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan”. Opponent är professor Lars Naeslund, Stockholms Universitet.

Håkan Fleischer har en filosofie magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap och är doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation. Han har undervisat i praktisk retorik och kommunikationsrelaterade ämnen under många år. 

Länk till avhandlingen

– Eftersom resultaten från den här typen av undersökningar, kommit att få ett betydande inflytande på utbildningspolitik och skoldebatt har vi från redaktionens sida bedömt det som synnerligen viktigt att närmare belysa Pisa, säger Tomas Englund.

De senaste Pisa-undersökningarna har visat på försämrade resultat relativt sett för svenska elever. Resultaten som presenteras idag visar att denna utveckling fortsätter och nedgången fördjupas i samtliga ämnen. Den svenska nedgången i mätningen 2012 är den största nedgången av samtliga mätningar sedan PISA påbörjade sina tester. Förändringarna är statistiskt säkerställda och de svenska resultaten är lägre än OECDs medelvärde i samtliga ämnen. Svenska elever visar den sämsta kunskapsutvecklingen av samtliga deltagande länder.

Lågpresterande pojkar
Den främsta förklaringen, enligt de svenska Pisa-forskare som skriver i tidskriften, är att de lågpresterande och i viss mån de medelpresterande elevernas resultat sjunker rejält. Gruppen lågpresterande pojkar ökar också kraftigt i Sverige. Det är framförallt dessa resultat som förklarar den nationella nedgången under hela 2000-talet.

Samtidigt visar mer djupgående analyser att den nedåtgående kunskapstrenden kan förklaras utifrån en alltmer ökande mellanskolevarians (resultat på skolnivå) i Sverige. Med andra ord innebär detta att avstånden mellan skolorna kunskapsmässigt ökar.

I naturvetenskap har kunskapsskillnaderna fördubblats och i läsning tredubblats under 2000-talet. Detta har inneburit att vi under det senaste decenniet fått en förstärkt skolsegregation.

– Man skulle kunna uttrycka detta så som att det existerar ett samband mellan en alltmer förstärkt skolsegregation och en ökad kunskapssegregation i naturvetenskap och läsning i den svenska grundskolan, säger Tema-redaktören professor Anders Jakobsson, Malmö högskola. Kunskapssegregation kan då sägas vara ett uttryck för hur elever på vissa skolor ämnesmässigt missgynnas av en generell skolsegregation.

Vinnare och förlorare
Det fria skolvalet har inneburit att vi fått tydliga ”vinnar- och förlorarskolor” och detta har varit negativt för kunskapsutvecklingen. Genom det fria skolvalet har lågpresterande elever gått miste om den stimulans det innebär att ha även högpresterande elever i sin klass. De blandade klasserna och den för alla gemensamma skolan var också den främsta orsaken till den höga nivå som svenska elever kunde uppvisa tidigare, det vill säga före skolvalsreformen.

– Det kan alltså ifrågasättas om den svenska skolan kan sägas nå de mål om likvärdighet som finns uttryckta i skollagen och om den svenska skolan för närvarande kan erbjuda en likvärdig utbildning. Det leder till frågan om att skolpolitiker på nationell nivå och svenska kommuner måste börja fundera på principerna kring det fria skolvalet om man vill åstadkomma en förbättrad likvärdighet i svensk skola och förbättrade kunskapsresultat i framtiden.

Övriga analyser finns i tidskriften: Utbildning & Demokrati 22:3
http://www.oru.se/PageFiles/15299/UD%20nr%203.pdf

Studien från doktoranden Anneli Stranz vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet jämför arbetsvillkor i äldreomsorgen i Danmark och Sverige.

– Det finns flera studier som visar på att äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor hänger tätt samman med den omsorg som kan ges till de äldre. Om en majoritet av personalen dagligen känner sig trötta och utslitna på grund av resursbrister i arbetet kan man fråga sig hur de ska kunna vara lyhörda för och uppmärksamma de äldres behov. Studien visar också att många upplever att arbetsvillkoren och möjligheten att ge de äldre den omsorg som behövs har försämrats under senare år, säger Anneli Stranz. 

Jämförelserna mellan länderna visar att den fysiska arbetstyngden och de äldres behov är mer omfattande i den svenska äldreomsorgen. Detta innebär till exempel att den svenska äldreomsorgspersonalen i högre omfattning flyttar och lyfter tungt under ett arbetspass. I Danmark är det vanligare att arbeta utan full personalstyrka vilket 25 procent av de som besvarat enkäten uppger att de gör dagligen. Brister i det dagliga arbetet leder till att omkring en fjärdedel av alla respondenter oftast känner sig otillräckliga i relation till den som de hjälper.

– Personalen beskriver en pressad arbetssituation där allt ska göras snabbare vilket försätter personalen i en sårbar position. De försöker ge en god omsorg samtidigt som de yttre villkoren är otillräckliga. Flera av bristerna, som personalbrist och otillräckliga hjälpmedel vid tunga lyft, som delvis tycks permanentats i äldreomsorgen kan bidra till en försämrad hälsa för personalen. Många av studiens respondenter vill gärna arbeta kvar i äldreomsorgen men uttrycker en ovisshet över om de orkar, med hänvisning till om deras kroppar håller för det, säger Anneli Stranz.
 
Anneli Stranz menar att personalens kroppar är deras främsta arbetsredskap och därmed bärare av arbetets villkor. Något som bör uppmärksammas för att skapa en hälsosam arbetsmiljö och en möjlighet att ge de äldre en värdig omsorg.

– Nyttan av hormonbehandling för barnets omedelbara hälsa och överlevnad är väletablerad, och uppväger andra tänkbara långsiktiga risker. Beteende- och känslomässiga svårigheter, som ADHD, orsakas av många olika faktorer, inklusive genetiska, och en enskild riskfaktor räcker inte för att utveckla ADHD-symtom, säger Alina Rodriguez, huvudansvarig för studien, professor i psykologi vid Mittuniversitetet och gästprofessor vid School of Public Health vid Imperial College i London.

Kortisol produceras i fostret sent i graviditeten för att hjälpa lungorna att utvecklas och för att förbereda barnet för livet utanför livmodern. Lungproblem är vanliga bland för tidigt födda barn och kan leda till livshotande andningssvårigheter. Syntetiska glukokortikoider, som liknar naturligt kortisol, kan ges för att minska risken för dessa problem.

Det har funnits en oro för att exponering av höga nivåer av glukokortikoider i livmodern kan ge skadliga långtidseffekter på hjärnans utveckling. Tidigare forskning har sett samband mellan stress under graviditet och symtom på ADHD hos barn och eftersom kortisol produceras vid stress, har hormonet föreslagits som en förklarande faktor.

Forskarna studerade 37 barn som genomgick hormonbehandling med syntetiska glukokortikoider före födsel och jämförde dem med 185 barn, födda i samma graviditetslängd, men som inte genomgått behandling. En större jämförelsegrupp med 6 079 barn undersöktes för att bekräfta resultaten.

Resultaten visar att de barn som hade genomgått behandlingen visade en sämre allmän psykisk hälsa vid en uppföljning i åldrarna 8 och 16 år, och visade oftare symtom på ADHD.

– Det finns flera studier som visat kopplingar mellan stress under graviditet och effekter på barns psykiska hälsa, särskilt ADHD, och det kan vara kopplat till kortisol, säger Alina Rodriguez. Även om det här är den största studien hittills för att titta på dessa risker, så är vår undersökningsgrupp fortfarande relativt liten och fler studier behövs för att bekräfta resultaten.

Deltagarna i studien kommer ur ”Northern Finland Birth Cohort” som är en studie bland finska kvinnor i tidig graviditet 1985-86 och som samlade in information om hälsotillståndet för barnen vid 8- och 16-årsålder.

FAKTA
Studien har genomförts av forskare knutna till Imperial College London, Mittuniversitetet och Universitetet i Uleåborg, Finland, och är publicerad i tidskriften PLoS ONE.

Forskningen har finansierats av Finlands Akademi, Sigrid Juselius stiftelse, Finland, Thule -institutet, Uleåborgs universitet, National Institute of Mental Health, och EURO – BLCS (biologiska, kliniska och genetiska faktorer för framtida risk för hjärt- och kärlsjukdomar). Alina Rodriguez har fått finansiering från bland annat Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Läs hela artikeln här: Prenatal Glucocorticoid Treatment and Later Mental Health in Children and Adolescents

Riskerna för patienter att drabbas av olika infektioner i samband med operationer uppmärksammas allt oftare. Forskning vid Kärl-­thoraxkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro har lett till ett nytt slags operationslakan, som kan minska infektionsriskerna i samband med hjärtoperationer.

– Jag tycker det är intressant med kliniska frågor, som rör mitt arbete. Den plastfilm, som används vid operationer har känts bra, men jag började fundera på om den verkligen gjorde nytta och det var den funderingen som nu har blivit till min avhandling, säger operationssjukköterskan Karin Falk Brynhildsen,vars forskning är grunden till den nya produkten.

Infektioner i sårområdet efter kirurgiska ingrepp hör till de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. De kan orsakas av bakterier från patientens hud och där finns en bakterieflora som kan orsaka infektioner, särskilt i samband med ortopedoperationer, hjärt-kärlkirurgi eller när man opererar in implantat. På varje kvadratcentimeter av huden lever i genomsnitt tre miljoner bakterier och sammantaget finns det fler bakterier än antalet egna celler hos människan.

Plast som växthus
Vid till exempel en hjärtoperation kan man täcka operationsfältetmed en plastfilm, som kirurgen sedan skär igenom. Den har en del praktiska fördelar och ska även låsa hudbakterierna så att de inte kontaminerar operationssåret och därmed ökar risken att orsaka en sårinfektion.

– Men jag började fundera på om den inte den här plastfilmen  lika gärna fungerar som ett växthus för bakterierna och i stället ökar risken för bakterietillväxt.

Det visade sig att om man desinfekterade operationsområdet utan att täcka huden med plastfilm fick man en lägre grad av bakterietillväxt än med täckt hud. Resultatet av avhandlingen The effect of preoperative preparation on bacterial growth during cardiac surgery, har redovistas för sjukvårdsproduktföretaget Mölnlycke, som nu tagit fram ett operationslakan som ska kunna användas utan plastfilm.

Infektionsskydd
– Det preventiva arbetet för att skydda patienten mot olika infektioner i samband med operationer har stor betydelse och det finns fortfarande mycket outforskat om rutiner i samband med en operation. Därför är det viktigt att öka patientsäkerheten genom fortsatt forskning för att hitta metoder som förbättrar operationssjuksköterskans arbete under operationerna ytterligare.

 – Det känns väldigt bra att få göra en sådan här studie med utgångspunkt från våra metoder och hur vi arbetar med patienterna under svenska förhållanden, de kliniska förutsättningar som gäller här, säger Karin Falk Brynhildsen.

Världshaven har förmåga att ta upp en del av den koldioxid som tillförts atmosfären från mänskliga aktiviteter. Det här bromsar växthuseffekten, men resultatet blir samtidigt att havsvattnet blir surare eftersom koldioxiden bildar kolsyra då den reagerar med havsvattnet.

– En surare havsmiljö kommer högst troligt påverka och förändra det ekosystem vi har idag, säger Moa Edman vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Ny modell kan analysera flera miljöhot samtidigt
Moa Edmans avhandling har bidragit till utvecklingen av ett modellsystem som kan användas till att analysera flera miljöhot samtidigt, som till exempel övergödning, försurning och klimatförändringar.

Modellsystemet användes för att utvärdera flera framtida pH- och syrgasförändringar i Östersjön.

– Resultaten visade att vi kan vänta oss försurning i hela Östersjön, samt att fortsatt övergödning kommer att öka svängningsvidden i den årliga pH-cykeln, säger Moa Edman.

Studien pekade på att den största orsaken till försurningen är de mänskliga utsläppen av koldioxid.

Nya metoder för att motverka försurningen krävs
För att undersöka vad som påverkar havets förmåga att möta och neutralisera pH-förändringar genomfördes en studie som införde fördjupad koppling mellan havets biologiska och kemiska processer och beräkningarna av pH. De nya kopplingarna visade sig vara speciellt viktiga i områden med periodiskt eller permanent syrefria förhållanden, vilket blir allt vanligare i Östersjön.

Även betydelsen av lösta organiska näringsämnen i havet har utvärderats, eftersom dessa potentiellt kan vara en viktig näringskälla för alger i Bottniska viken.

– Det visade sig att det biologiska upptaget av koldioxid förbättrades märkbart i modellen när växtlanktonen utnyttjade de organiska formerna av löst näring. Det gör modelleringen i området mer realistisk, vilket är viktigt då den nya forskningen även påvisar att de norra delarna av Östersjön är speciellt känsliga för förändringar av atmosfärens koldioxidhalt. säger Moa Edman.

FAKTA
Avhandlingens heter: Modelling the Dissolved Inorganic Carbon System in the Baltic Sea (http://hdl.handle.net/2077/33736). Handledare: Anders Omstedt