Biodiesel framställs av naturliga oljor och fetter, till exempel rapsolja. Vid tillverkningen bildas också betydande mängder glycerol, en energirik biprodukt som producenterna ofta har svårt att hitta avsättning för.

I takt med ett ökande utbud och sjunkande priser ökar dock intresset för att använda glycerol i djurfoder, eftersom det både har ett mycket högt energiinnehåll och kan omvandlas till blodsocker (glukos). Anna Werner Omazic har i sitt doktorsarbete vid SLU tagit fram grundläggande information om hur glycerol fungerar som fodertillskott för mjölkkor och kalvar. Denna kunskap är direkt användbar för rådgivare, mjölkproducenter och fodertillverkare.

Energitillskott för nykalvade kor
För mjölkkor är det framförallt aktuellt med glycerol som energitillskott under de första veckorna efter kalvning, då kornas energibehov är stort samtidigt som foderkonsumtionen inte är på topp.

I dagsläget är priset på raffinerad, ren glycerol (>99 %) omkring 5–6 kr per kg i Sverige, medan rå glycerol (ca 80 %) kostar ungefär hälften så mycket. Anna Werner Omazics undersökningar visar att både rå och raffinerad glycerol kan ingå i foderstater till kor i tidig laktation, i givor på minst 500 gram per dag. Raffinerad glycerol kan öka mjölkavkastningen och kornas foderutnyttjande under denna period.

Anna Werner Omazic har visat att den största delen av glycerolen absorberades från magtarmkanalen, och det var bara en mindre del glycerol som omsattes av våmmens mikroorganismer. Detta är ett viktigt resultat eftersom glycerol som absorberats kan omvandlas till glukos, vilket särskilt kor i tidig laktation lider brist av.

I vätskeersättning till kalvar
Det andra användningsområdet för glycerol är i vätskeersättningar till unga kalvar som drabbats av vätske- och energibrist i samband med sjukdom, till exempel diarré. Idag används glukos som energikälla i dessa vätskeersättningar, men enligt de försök som Anna Werner Omazic genomförde skulle raffinerad glycerol fungera minst lika bra.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 47–50 i avhandlingen.

FAKTA
Husdjursagronom Anna Werner Omazic, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Glycerol supplementation in dairy cows and calves vid SLU i Uppsala. Opponent: Professor Karl Heinz Südekum, University of Bonn, Tyskland
Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/10898/

Internationell forskning visar att unga på ungdomshem har sämre sexuell hälsa jämfört med sina jämnåriga. Nu visar den första svenska studien på området att tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga.

– Kunskapen om dessa ungdomars sexuella hälsa har varit begränsad eftersom de är svåra att nå i nationella studier, säger Malin Lindroth vid Malmö högskola.

Ungdomarna på SiS, Statens institutionsstyrelses, ungdomshem debuterar sexuellt tidigare än övriga ungdomar. Det är en högre andel som har erfarenhet av oönskade graviditeter, av att ha sex under påverkan av droger, att ha varit utsatt för sexuella handlingar mot sin vilja och av att ha sålt eller köpt sex.

– De tvångsomhändertagna ungdomarna har i högre grad erfarenheter som kan leda till sexuell ohälsa än andra ungdomar, säger Lindroth.

Ungdomarna är medvetna om de sexuella risker de tar.

– Min studie visar att ungdomarna tycker att chansen att uppleva något positivt i det sexuella mötet väger tyngre än riskerna. Andra saker är helt enkelt viktigare. Många tycker att osäker sex är värt risken eftersom de ser en potentiell vinst i form av njutning, bekräftelse, närhet, status eller att vara som andra, förklarar Lindroth.

Lindroth har tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

– Det är viktigt att inte vara fördömande utan att tala om sex på ett, för gruppen, realistiskt och positivt sätt.

Det kan till exempel handla om att undervisningen tar hänsyn till saker som att ungdomarna i gruppen debuterar sexuellt tidigare än andra. Lindroth har presenterat modellen för ungdomarna i studien och fått positiv respons.

– Jag hoppas att min forskning har ökat kunskapen inom området och att undervisningsmodellen kan användas på såväl ungdomshem som i andra verksamheter där personalen vill förmedla sexualkunskap till utsatta ungdomar.

Avhandling ”Utsatthet och sexuell hälsa”

Det tycks alltså inte finnas fog för den oro som finns för att utplanterad ål inte skulle hitta hem igen. Om detta skriver forskare från bland annat SLU i en kommande artikel i tidskriften Marine Ecology Progress Series.

Ett sammandrag på engelska av artikeln ”Behaviour of stocked and naturally recruited European eels during migration” kan läsas på http://www.int-res.com/prepress/m10646.html .

Ålarnas liv är fortfarande något av ett mysterium. De föds i Sargassohavet utanför södra USA och flyter som yngel med strömmarna mot Europa – en resa som man tror tar två till tre år. De anpassar sig sedan till ett liv i sötare vatten, antingen i bräckt kustvatten eller så letar de sig upp i bäckar och floder för att leva i insjöar. Vid ungefär 12–20 års ålder vandrar de tillbaka mot Sargassohavet för att föröka sig. Vad som händer på vägen och vilka som når fram vet man fortfarande ganska lite om.

Ålinvandringen till Europa och Sverige har minskat dramatiskt under de senaste årtiondena, och för att stärka de svenska ålbestånden görs utsättningar av ålyngel från Frankrike eller England. En invändning mot denna förvaltningsåtgärd är att omflyttad och utplanterad ål skulle kunna sakna förmåga att finna vägen tillbaka till lekområdet i Sargassohavet. Antagandet är att ållarverna under vägen till uppväxtområdet inpräglar vägen de färdats, och som vuxna orienterar sig i motsatt väg. Nu visar forskare från SLU:s institution för akvatiska resurser, och kollegor från Danmark och England, att denna oro tycks vara obefogad, åtminstone när ålarna påbörjat sin vandring på svenska västkusten.

– Vi har följt lekvandringen hos märkta ålar i upp till 200 mil från den svenska kusten, och det finns inget som tyder på att ålarna är beroende av en inpräglad vandringsväg från barndomen, säger SLU-forskaren Håkan Westerberg som har lett studien.

Under åren 2010 och 2011 förseddes ålar med olika typer av sändare och märken för att testa om ål som flyttats 120 mil från England till Sverige hade ett annorlunda vandringsmönster än naturligt invandrade ålar. Försöksålarna kom dels från Enningdalsälven där inga ålutsättningar skett, dels från Ätran där ett flertal dammar hindrat åluppvandring och där utsättning skett i stor skala i över 20 år.

Första året sattes likstora grupper av ål från båda älvarna ut innerst i Gullmarsfjorden. Med hjälp av ultraljudsändare kunde båda gruppernas vandringshastighet i fjorden studeras, samtidigt som datasamlingsmärken gav information om den fortsatta vandringen i havet. Andra året användes satellitsändare och ålarna sattes ut vid Marstrand.

Alla ålar som kunde följas efter att ha lämnat västkusten följde samma tidigare okända väg, längs norska rännan västerut och sedan norrut längs norska västkusten upp till cirka 62°N, varefter de rundade Shetlandsöarna och vände sydväst väster om Skottland. Flera ålar kunde följas över mer än 200 mil, vilket är det längsta någon lyckats följa lekvandrande ålar i havet.
Ingen skillnad kunde påvisas i vandringshastighet, val av väg, simdjup eller annat beteende mellan de naturligt invandrade ålarna och de ålar som flyttats och satts ut.

FAKTA
Artikeln heter: Behaviour of stocked and naturally recruited European eels during migration. Håkan Westerberg, Niklas Sjöberg, Ingvar Lagenfelt, Kim Aarestrup & David Righton. Marine Ecology Progress Series. doi: 10.3354/meps10646
(Artikeln är accepterad, men har ännu inte publicerats. Ett sammandrag kan dock läsas på http://www.int-res.com/prepress/m10646.html)

Mer om ålforskning på SLU-institutionens hemsida

– Reglerna för den tunga trafiken bör ändras så att det blir tillåtet att köra med längre och tyngre transportfordon. Det blir både ekonomiskt och klimatmässigt effektivare, säger Sogol Kharrazi, forskare på VTI.
 
HCT (High Capacity Transport) är ett begrepp för längre och tyngre godstransporter. I dag är den maximala tillåtna längden på lastbilar som kör på svenska vägar 25,25 meter, den maximala vikten är 60 ton. Med de så kallade HCT-fordonen, som i dag är olagliga på det svenska vägnätet, skulle flera problem lösas. Forskare på VTI anser därför att reglerna bör ändras så att sådana fordon kan användas i Sverige.
 
Transportsystemet behöver bli effektivare
Transportsektorn står inför utmaningar som att minska energiförbrukningen och begränsa negativ miljöpåverkan. Därför finns det ett stort intresse för att öka effektiviteten i det svenska transportsystemet. HCT kan vara lösningen som skulle innebära stora fördelar både ekonomiskt och miljömässigt.
 
VTI har lång erfarenhet av att forska om effektivare transporter med tung trafik. Och flera tidigare försök i Sverige med tyngre och längre transporter har fallit väl ut. Nu har VTI fått ytterligare ett uppdrag som kan göra Sverige till Europas ledande aktör inom transportindustrin.
 
Lärdomar från andra länder
I projektet som VTI nyss startat ska forskarna bland annat se över reglerna och kontrollen av tillgången på HCT-fordon.

– Här har vi länder som Australien, Kanada och Nya Zeeland att dra lärdomar i från. De länderna har haft ett framgångsrikt tillvägagångssätt just kring regler och kontroller, säger Sogol Kharrazi.
 
FAKTA
I det nyligen påbörjade projektet, som samordnas av VTI, ingår även Transportstyrelsen, Trafikverket, Chalmers tekniska högskola, Volvo Group Trucks Technology, Scania och Parator Industri AB. Projektet ska pågå till slutet av 2016. Den totala budgeten är 15,2 miljoner kronor. Av dessa kommer 7,4 miljoner kronor från innovationsmyndigheten Vinnovas satsning ”Fiffi” inom Programmet för fordonsstrategisk forskning och innovation.

I det här projektet ska forskarna arbeta tvärvetenskapligt med biologiska, medicinska, sociala och psykologiska data för att hitta verktyg för att bemöta, behandla och förebygga de här problemen.

– Vi hoppas kunna bistå vården med allsidiga kunskapsverktyg. Ett exempel är att vi inte bara kommer att titta på risk- och friskfaktorer, som man brukar göra. Vi kommer också att kunna säga i vilka kombinationer de är särskilt verkningsfulla för utvecklingen mot ett friskt eller sjukt åldrande, för vilka, och under vilka skeden av livet insatser bör sättas in, säger professor Åke Wahlin på Hälsohögskolan.

Vetenskapsrådet har gett 12 miljoner kronor till det fyraåriga projektet, som kommer att bedrivas vid Hälsohögskolans forskningsmiljö ”Åldrande – livsvillkor och hälsa” tillsammans med Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Pengarna fördelas lika mellan de två lärosätena.

– Det här är fantastiskt roligt. Vi är otroligt stolta över att Hälsohögskolan har kunnat hävda sig i den skarpa konkurrens som rådde vid Vetenskapsrådets senaste stora utlysning inom området Åldrande och Hälsa, säger Hälsohögskolans vd Ewa Wigaeus Tornqvist.

Namnet på projektet är ”Hälsans utveckling sent i livet: Med sikte på en funktionell vård av äldre med multipla sjukdomar och funktionshinder genom förståelse av utvecklingsmönster och orsakerna till dessa”.

Forskningsledare vid Hälsohögskolan är professor Åke Wahlin, och vid Karolinska institutet professor Nancy Pedersen.

När växtplankton blommar i Östersjön leder det till sedimentation av organiskt material. Detta är en del av en cykel av kol, näringsämnen och föroreningar som har stor inverkan på hela Östersjösystemet. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en ny uppskattning av hur stort det vertikala kol- och kväveflödet egentligen är – information som kan användas för att förbättra modeller för Östersjön och därmed bistå havsförvaltningen.  Baserat på en tidsserie på 24 månader från åren 1998-2000 har forskare inom det strategiska forskningsprogrammet Baltic Ecosystem Adaptive Management (BEAM), beräknat hur mycket av det organiska kol och kväve som produceras i Östersjön som sjunker ned från ytskiktet varje år.

Exporten av kväve och kol från det ytnära vattnet, den biologiska pumpen, är en viktig process för havens biogeokemiska kretslopp. Kolexporten som andel av primärproduktionen beräknades från fleråriga observationer i öppna Östersjön. Flera olika metoder användes, bland annat sedimentationsfällor, torium-234 och näringsbudgetar. Fyra metoder gav liknande och rimliga uppskattningar i intervallet 0,21-0,30. Det betyder att av det kol som fixeras av plankton via fotosyntesen, så exporteras årligen 21-30 procent från den övre delen av vattenpelaren.

– Detta är ett mått på den årliga nettoproduktionen av organiskt material. Återstående 70-79 procent av den årliga produktionen bryts ner eller återanvänds i näringsväven i övre delen av vattenpelaren, säger Johan Gelting, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet. De nya beräkningarna ger oss en bättre bas att stå på från vilken nuvarande Östersjömodeller kan utvecklas ytterligare vad gäller omsättning av kol och näringsämnen.

Dessa modeller syftar till att beskriva hur stora utsläpp som havsmiljön väntas klara av och ligger till grund för de utsläppsmål som länderna runt Östersjön satt upp för att återställa och skydda havsmiljön i Östersjön, den så kallade Baltic Sea Action Plan.

FAKTA
Forskningsprogrammet Baltic Ecosystem Adaptive Management (BEAM) är ett femårigt forskningsprogram om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön. BEAM sammanför forskare från tio institutioner vid Stockholms universitet och flera av universitetets framgångsrika forskningsområden om Östersjön.

Publikationen: An assessment of upper ocean carbon and nitrogen export fluxes on the boreal continental shelf: A 3-year study in the open Baltic Sea comparing sediment traps, 234Th proxy, nutrient, and oxygen budgets http://www.aslo.org/lomethods/free/2013/0495.html

Baltic Ecosystem Adaptive Management, BEAM, www.su.se/beam
Stockholms universitets Östersjöcentrum www.su.se/ostersjocentrum

Haven speglar förändringarna av koldioxid (CO2) i atmosfären. När halten koldioxid ökar blir havsvattnet surare och hotar välbefinnandet av havets organismer.

Gasen kan kväva fisken
Koldioxid är också av stort intresse för vattenbruk och fiskindustrier eftersom den i stora mängder kan orsaka kvävning av den odlade fisken.

– Vi har utvecklat en ny metod för att mäta koldioxid i havsvatten som kommer att bidra till bättre förståelse av de processer som leder till förändringar av koldioxid i vattnet, säger, Dariia Atamanchuk, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Har utvecklat nytt mätinstrument
Det tryck som koldioxidgasen utövar är en av de parametrar som beskriver mängden löst oorganiskt kol i vatten och det är den parameter, som faktiskt mäts av den sensor forskarna utvecklat.

– Vår strategi för utvecklingen av en ny sensor grundar sig på idén att använda en välkänd och pålitlig teknik av syremätning och anpassa det för våra ändamål. Vi har ändrat sensorn så att den istället för att mäta syre mäter koldioxid.

Utveckling av det nya instrumentet för att mäta trycket av koldioxid har sina utmaningar. Gasen måste skiljas från vattnet innan mätningarna, och instrumentet ska kunna mäta mycket små mängder koldioxid.

Kontinuerliga mätningar viktigt
Det finns också ett behov av att mäta koldioxidgasen fortlöpande under långa tidsperioder för att beskriva den förändring som sker i havet från år till år och som är en följd av klimatförändringar.

– Då kan vi observera när koldioxidnivåerna för till exempel fiskodling blir farligt höga.
Koldioxidsensorn har använts i vetenskapliga studier av Koljöfjorden i Bohuslän. Studierna omfattade bland att upptäcka när vårblomningen börjar, hur länge den varar, och hur den påverkar koncentrationerna av löst oorganiskt kol och syrgas, samt förhållandet mellan dessa ämnen. En annan viktig tillämpning av sensorn var att upptäcka av koldioxidläckage till havsvatten från platser där gasen lagrats, så kallade Carbon Capture Storage.

– Vi fortsätter att arbeta på att ytterligare förbättra sensorn, så att den till exempel kan mäta extremt små förändringar av koldioxid. Vi hoppas att sensorn kommer att bli ett användbart verktyg för forskare och att den kommer att bidra till att besvara många aktuella forskningsfrågor.

Avhandlingens namn: Development and use of an optical pCO2 sensor in marine studies
Handledare: Prof. Per Hall and Assoc. Prof. Anders Tengberg?
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/33847

Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för forskningsområdet vårdvetenskap som innebär att fokus varit riktat mot att skapa ny kunskap för ett vårdande som kan bidra till hälsa och välbefinnande.  

I en högteknologisk och främmande miljö ska patienterna hantera tvehågsenheten i att vilja överlämna sig i vårdarnas händer samtidigt som viljan att ha kontroll över situationen är påtaglig. Resultatet visar att det uppstår en spänning och en balansgång mellan att överlämna åt vårdarna att behandla kroppen som objekt och att våga tillåta sig själv ta plats som subjekt. Patienterna uttrycker en önskan om att bli sedda och bekräftade samtidigt som det finns ett behov av att vara osynlig och att inte utgöra ett hinder för vårdarna. En filosofisk belysning av patienternas situation och deras upplevelser av att inte ha full tillgång till sina bedövade kroppsdelar visar hur viktigt det är att anestesisjuksköterskan finns i den vakna patientens omedelbara närhet. Genom närhet skapas möjligheten till ögonkontakt, kommunikation och interaktion vilket stärker patienternas välbefinnande under pågående operation.

Avhandlingens resultat har sammanförts i en modell med syftet att tillföra kunskap om hur vårdaren kan stödja och stärka den vakna patientens välbefinnande genom närhet, interaktion och kommunikation. Denna kunskap bidrar på så sätt såväl till vårdvetenskapens teoriutveckling som vårdpraxis.

FAKTA
Avhandlingen ”Att vara vaken under operation i regional anestesi. Från patienters upplevelser till en vårdande modell” försvaras vid en offentlig disputation den 13 december 2013. Opponent är bitr. professor Åsa Engström, Luleå tekniska högskola. Avhandlingen kan beställas via lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se

Ann-Christin Karlsson är sjuksköterska med mångårig erfarenhet från dialyssjukvård på Gotland. Hon är anställd som universitetsadjunkt vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona.

Tiden från 1960-talet och fram till 1990-talet utmärks av en strävan i gymnasiereformer mot att ungdomar i olika utbildningar ska få en alltmer gemensam kärna av kunskaper. Genom gymnasiereformen Lpf 94 infördes gemensamma kärnämnen, däribland engelska, som skulle ge alla ungdomar gemensamma allmängiltiga kunskaper. Tiden efter 1990 och fram till 2009 präglas dock av en gradvis omorientering bort från en gemensam kunskapsbas mellan gymnasieprogram.

I en avhandling från Linnéuniversitetet visar Jan Berggren att såväl policytexter efter 1990 som ungdomar och lärare har en gemensam strävan efter kunskapsfördelning mellan gymnasieprogram. Medan utbildningspolicy motiverar en anpassning av kunskap i gemensamma ämnen till programmens inriktning främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena, så uttrycker både lärare och ungdomar att ungdomar har behov av kunskap i engelska som anpassats till det liv som de kan förväntas komma att leva. Yrkesungdomar ska därför erbjudas kunskap som anpassats för användning i specifika yrkes- och vardagssammanhang, medan ungdomar på studieförberedande program ska erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang, såsom skrivande av argumenterande texter. Den eftersträvade kunskapsfördelningen innebär att ungdomar på yrkes- respektive studieförberedande program blir ojämlikt rustade inför framtida sammanhang såsom högre utbildning och livet som medborgare med offentliga samtal. Maktrelationer skapas mellan ungdomar på olika program som inverkar på deras livschanser.  

I ett uppföljande steg ställs analysresultaten av Lpf 94 i relation till vad som uttrycks i utbildningspolicy inför den senaste reformeringen av gymnasieskolan, GY 2011. En central poäng är att utbildningspolicy inför GY 2011 uttrycker ett tydligt krav på att skolan ska åstadkomma åtskillnad av kunskapsurval mellan program. Med utgångspunkten i att kunskap ger förmåga att handla antyder detta att ungdomar på olika program förbereds än tydligare för olika möjlighet att handla i sociala sammanhang. En konkret återverkning som kunskapsfördelningen har för yrkesungdomar är att de inte längre med självklarhet erhåller grundläggande behörighet till högskolestudier.   

I studiens avslutning diskuteras vad en förändrad fördelning av kunskap mellan program skulle kunna innebära. En tanke som framförs är att kunskap och undervisning även på yrkesprogram kan få omfatta principiella diskussioner och författande av texter för medborgerligt deltagande rörande allmängiltiga ämnen såsom samhällsfrågor eller miljöfrågor. På denna väg skulle då alla gymnasieungdomar erbjudas både ämnesfördjupande och medborgarförberedande kunskaper.

Jan Berggren, fil. mag. i pedagogik är verksam dels vid Linnéuniversitet, dels som gymnasielärare i engelska och har många års erfarenhet av läraryrket. Handledare för avhandlingen är professor Per Gerrevall och docent Stefan Lund, båda verksamma vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser” försvaras offentligt 13 december. Opponent är professor Dennis Beach, Göteborgs universitet.
Avhandlingen går att beställa från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se.

Forskare har i tidigare undersökningar funnit att fullkorn verkar skydda mot tjocktarmscancer. Den kunskapen är emellertid baserad på information genom enkäter. Nu har forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i samarbete med bland annat danska cancerforskare i en stor europeisk studie påträffat ett ämne som kan mätas i ett blodprov, och som visar hur mycket fullkorn man har ätit. Det tyder på att personer med en förhöjd nivå av detta ämne i blodet och som visar att man har ätit mycket fullkorn har en lägre risk att utveckla tjocktarmscancer.

För några år sedan slogs det fast att kostfibrer skyddar mot tjocktarmscancer och att i synnerhet fullkornsfibrer har gynnsamma effekter. Fullkorn är vår viktigaste källa till kostfibrer och flera undersökningar har också pekat i riktning mot att personer som äter mer fullkorn löper mindre risk att utveckla tjocktarmscancer. Ett genomgående problem med tidigare undersökningar är, att intaget av fullkorn är svårt att mäta precist. I tidigare undersökningar har man bara fått kunskap via enkäter, men det kan vara svårt för deltagarna att säga exakt hur mycket fullkorn man har ätit och det kan vara stora skillnader i fullkornsinnehållet till exempel i olika slags rågbröd.

I skalet på råg och vete finns en grupp ämnen som heter alkylresorcinoler. När man producerar fullkornsmjöl tas skalet med, därmed också alkylresorcinolerna. Vitt mjöl, däremot, innehåller inte alkylresorcinoler. Dessa ämnen är mycket stabila, varken bakning eller matsmältning påverkar dem och de rör sig från tarmen över i blodet. Därför kan blodets innehåll av alkylresorcinoler användas som en biomarkör för hur mycket fullkorn man har ätit.

Forskare från danska Kraeftens Bekaempelse (danska cancerfonden) har lett ett forskningsprojekt tillsammans med bl a SLU-forskare där man har använt blodprover från en av världen största befolkningsundersökningar, European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition, där en halv miljon europeiska män och kvinnor ingår. De har alla lämnat blodprover och fyllt i enkäter om kost och livsstil. Blodets innehåll av alkylresorcinoler har mätts hos 1 372 personer som utvecklat tjocktarmscancer och som jämförelse hos 1 372 personer som inte har utvecklat cancer. Slutsatsen blev att personer med en förhöjd nivå av alkylresorcinoler i blodet löpte en lägre risk att utveckla tjocktarmscancer. Undersökningen är publicerad i den erkända vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

– Det unika med denna studie är att vi använt en oberoende metod som visar att ett högt intag av fullkornsbaserade livsmedel verkar ge ett skydd mot tjocktarmscancer, säger Rikard Landberg, forskare vid institutionen för Livsmedelsvetenskap vid SLU. Vi hoppas nu att metodiken att mäta fullkornsintag med en blodmarkör kan användas i flera epidemiologiska undersökningar av den här typen, för att på så sätt öka studiernas tillförlitlighet.

Det är SKL – Sveriges kommuner och landsting – som i en bred satsning vill utveckla arbetet inom socialtjänsten. Forskarna inom forskningsmiljön Forskning och ekonomi för folkhälsans praktik, policy och politik, FEF – 3P, har fått stöd för att i tre delstudier följa och samla kunskaper från projektet för att det sedan ska höja kvaliteten på socialtjänstens arbete. Barn i missbruksfamiljer har ofta en utsatt vardag och riskerar att senare i livet själva hamna i problem.

Barnen glöms bort
–  I en studie, som SKL gjorde 2012, konstaterades det att 60 procent av alla inom socialtjänstens missbruksvård också har barn. Men barnen blir inte uppmärksammade i den utsträckning som behövs och nu vill SKL öka samverkan mellan barn- och vuxenvården, berättar professor Charli Eriksson vid Örebro universitet. Vår uppgift som forskare är att finna former för kunskapsutveckling av det praktiska arbetet.

Sedan 2011 satsar staten varje år pengar för att utveckla insatserna till barn och familjer i riskzonen genom samverkan mellan praktiker i kommuner och landsting och forskare vid olika lärosäten. I detta arbete ingår Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och SKL. Satsningen omfattar bland annat ett engagemang för unga inom familjer med problem, som socialtjänsten får kontakt med. För att bidra till ny forskning inom området har forskarna i Örebro skapat forskningsprogrammet Kunskapsutveckling för ökad samverkan mellan barn & vuxenvård inom socialtjänsten.

Erfarenheter sprids
Tack vare att så många kommuner från många län finns med kan kunskaper om vad det är som hindrar och vad är det som främjar bra resultat av socialtjänstens arbete spridas i större skala. Praktiker, personer som arbetar inom socialtjänsten, kommer att finnas med i projektet som medforskare. De kommer att samla in erfarenheter och också arbeta med att sprida kunskaper bland kolleger.
–  Vi har väldigt lite av kollegial granskning av vad det är som fungerar bra eller inte. Det finns också stora variationer mellan olika kommuner hur man arbetar och vilken organisation man har. Här följer vi en process under nästan två år och kan se vad det är som gör skillnad.
Forskning visar stora skillnader i effektivitet mellan olika former av förändringsarbete. Exempel från skolan visar att teoretiska föredragningar och diskussion är sämst, demonstrationer fungerar något bättre, rollspel är ytterligare effektivare men allra bäst är coaching i klassrummet. Sådana erfarenheter vill man ta med sig här för kunskapsöverföring och -utveckling.
Bestående resultat

En poäng med att det är så många kommuner inblandade – över 40 – är att man inte bygger upp en liten projektorganisation med särskilda pengar, som pågår under en begränsad tid och sedan rinner ut i sanden när pengarna och projektetet är slut.

I den första delen av projektet ska man utveckla en modell för det som kallas participatorisk (deltagande) forskning, en interaktiv arbetsform där forskarna tillsammans med olika parter planerar och diskuterar uppläggning och resultat. Andra delen studerar hur man skapar strukturer för att samverka kring förebyggande arbete för barn i missbruksmiljöer och i en tredje del ser man vad som genomförts och vilka resultat det gett.

–  Syftet är att bidra med kunskaper om hållbara processer för att samverka kring barn och familjer i riskzonen, säger Charli Eriksson.

I avhandlingen “Same, same but different, Lesbian couples undergoing sperm donation” studeras och jämförs kvaliteten i parrelationen, psykisk hälsa och föräldrastress hos lesbiska och heterosexuella par som genomgår assisterad befruktning. Studien har genomförts vid starten av behandling med assisterad befruktning och efter avslutad behandling cirka 3 år senare.

– Man vet sedan tidigare att tiden från att man planerar att skaffa barn fram till det första året efter barnets födelse är en särskilt skör tid. Att genomgå assisterad befruktning kan göra denna tid extra utsatt. Lesbiska par är dessutom en ny grupp av patienter och föräldrar i Sverige som vi hittills inte har mycket kunskap om, säger Catrin Borneskog, barnmorska och doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet.

Studien visar att de lesbiska paren är nöjda med sina relationer. De har en god psykisk hälsa och rapporterar låg föräldrastress. Kvaliteten på deras relationer är också högre jämfört med de heterosexuella IVF-paren.

– Dessa fynd är särskilt viktiga då assisterad befruktning till samkönade par i många länder inte är tillåten eller tillgänglig för lesbiska par, säger Catrin Borneskog.

Tillfredställelsen med parrelationen minskar dock hos båda grupperna när man jämför den första mätningen med mätningen efter avslutad behandling.

När föräldrastress hos lesbiska jämförs med heterosexuella som genomgått IVF-behandling och en grupp med spontant gravida föräldrar, visar de lesbiska paren de lägsta nivåerna av föräldrastress jämfört med de andra grupperna. Resultaten visar också att mammor upplevde mer föräldrastress på skalan ”rollbegränsning” än vad medmammor och pappor gjorde. En utökad analys visar ett tydligt samband mellan hög nöjdhet med parrelationen och låg föräldrastress.

Avhandlingen ingår i den svenska nationella multicenterstudien om köncellsdonation.  Studien är en psykosocial långtidsuppföljning av IVF-behandling och ägg- och spermiedonation i Sverige där både donatorer och mottagarpar ingår. Från början ingick 165 lesbiska par och 151 heterosexuella par och i den avslutande studien ingick även par med en spontangraviditet. Data insamlades via enkäter.

Disputationen äger rum den 13 december.

Kundorientering, resultatuppföljning, lagstiftning, miljömål, benchmarking, budget i balans, professionella omdömen, samverkan och brukarinflytande; det är ett komplext styrningslandskap som kommunala chefer på operativ nivå måste handskas med.

Många vill vara med och utöva inflytande över verksamheten. Inte sällan lämnas chefen ensam med att prioritera bland otydliga och ibland motstridiga mål.

– Ledarskapslitteratur och ledarskapsutbildningar fokuserar främst på chefen som individ, hur chefen kan lära sig att hantera stress eller motivera sina medarbetare, säger Lisa Björk, Göteborgs universitet

I en situation där många tvekar inför att ta uppdraget som operativ chef i kommuner och landsting ville hon undersöka de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har för att hantera en komplex arbetssituation.

Lisa Björk visar i sin avhandling bland annat att chefer som arbetar i organisationer med otydlig styrning måste handskas med arbetsuppgifter som upplevs som orimliga och onödiga, och att de gör det i högre grad än kollegor i organisationer med tydlig styrning. Den typen av illegitima arbetsuppgifter kan i sin tur leda till stress och missnöje med den egna insatsen.

– Jag har pratat med chefer som måste rapportera in uppgifter till tjugo olika digitala uppföljningssystem, chefer som själva får ta itu med toaletthaveri eftersom vaktmästarfunktionen är utlokaliserad, eller som måste lägga in en order i ett datasystem innan de kan hämta sig en penna i förrådet. De uppgifterna upplevs så klart som påfrestande i en redan pressad arbetssituation, menar Lisa Björk.

Avhandlingen visar också att chefer inom traditionellt kvinnodominerade områden, som vård/omsorg och förskoleverksamhet, bedömer de organisatoriska förutsättningar som sämre än vad chefer gör inom mer ”manliga” områden, exempelvis gymnasieskola och teknisk verksamhet.

– Forskning och debatt fokuserar gärna på individuella skillnader i kvinnligt och manligt ledarskap. Jag synliggör istället hur den sociala ojämlikheten mellan könen har satt sig i väggarna i ´genusmärkta´ kommunala organisationer. De organisatoriska förutsättningarna är systematiskt sämre i traditionellt kvinnliga verksamheter, konstaterar Lisa Björk.

FAKTA
Materialet till avhandlingen är insamlat inom ramen för projektet CHEFiOS och består i både intervjuer och enkäter med kommunala chefer. CHEFiOS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Göteborgs universitet och sju kommuner i Västsverige. Syftet är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveckling. Projektet pågår mellan 2008 och sommaren 2014.

Om avhandlingen: Contextualizing managerial work in local government organizations Avhandlingsförfattare: Fakultetsopponent: Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde.
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/34265

Professor Markus Heilig är idag forskningschef vid NIAAA, USA:s ledande alkoholforskningsinstitut i Washington DC. Efter ansökan från Linköpings universitet har Vetenskapsrådet (VR) beslutat stödja rekryteringen med 130 miljoner kronor över tio år. Det är det största enskilda forskningsbidraget någonsin till LiU. Samtidigt bidrar Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland med över 70 miljoner kronor.

Det forskningscentrum Markus Heilig planerar i Linköping – Center for Translational Psychiatric Research – är inspirerat av hans nuvarande arbetsplats på NIH i Washington DC. Här ska prekliniska och kliniska forskare jobba nära läkare och patienter i vårdmiljön.

– Det ger möjlighet att snabbt utveckla prekliniska upptäckter till klinisk behandling, och åt andra hållet ta ett problem som dyker upp i vården till forskningen, säger Markus Heilig.
Grunden till centrumet är redan lagd i och med det kontaktnät av forskare han har byggt upp under två år som gästprofessor vid Linköpings universitet.

– Vi hoppas bli en magnet för begåvade studenter som vill ge sig i kast med den medicinska vetenskapens ”last frontier”, säger Markus Heilig.

– Det är ett mycket glädjande besked och en oerhört värdefull rekrytering för Sverige och för Linköpings universitet, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Professor Markus Heilig är en världsledande och mycket citerad forskare inom sitt område och han kommer att kunna bygga upp en forskningsmiljö för att ta fram nya rön inom beroendeforskningen och skola in nya unga forskare i området.
Även landstingsdirektör Barbro Naroskyin gläds över bidraget från VR.

– Ett oerhört positivt besked. Satsningen innebär en bra förstärkning av psykiatrin för universitetssjukhuset,  i landstinget och vår sjukvårdsregion, säger hon.

Psykiska störningar innefattande beroende och missbruk är bland de främsta förebyggbara orsakerna till död och funktionshinder i världen. Även om avsevärda framsteg gjorts inom vissa områden av den psykiatriska forskningen, finns stora medicinska behov. En viktig del av den forskning Markus Heilig kommer att bedriva handlar om att finna individuella behandlingar matchade mot både genetiska variationer och skiftande livsomständigheter.

Bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare

Kan man återställa ett område med jordbruksmark och naturskog där marken blivit obrukbar och träden huggits ned genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk och samtidigt både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Och hur förändras genusrelationer i hemmet och i samhället när grödan Kassava, en av Afrikas viktigaste stapelgrödor, går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del i värdekedjan som säljs vidare på marknaden? Om detta handlar några av de sju projekt som tillsammans beviljats totalt 32 miljoner kronor för åren 2014-2017 av Formas och Sida.

– Projekten som beviljats medel är spännande och handlar om allt från genusfrågor till kolbrytning och konflikthantering i Afrika och Asien. De frågor som ska studeras är komplexa och kräver ett brett angreppssätt. Syftet med utlysningen var att stärka forskning som kan bidra till en hållbar

användning av naturtillgångar, från en naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig samt humanistisk synvinkel, vilket dessa projekt gör, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. 

– Utlysningen vände sig till unga forskare som nyligen avlagt doktorsexamen för att de ska kunna vidga sina vyer och besöka nya forskningsmiljöer. De förväntas utveckla sin akademiska karriär genom att utvidga sina nätverk, arbeta med nya forskningsfrågor och lära sig nya forskningsverktyg.

Bakgrund
I juli utlyste Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bidrag till nya forskningsprojekt inom samhällsvetenskap, humaniora samt  naturvetenskap. Det övergripande syftet var att bidra till utveckling av ny kunskap för att stödja global hållbar utveckling samt för att främja ett kapacitetsbyggande, långsiktigt samarbete mellan svenska forskare och forskare i låginkomstländer. Projekten skulle behandla hållbarhet med avseende på användning och förvaltning av naturtillgångar, ökad jordbruksproduktion och miljöförvaltning i låginkomstländer.

Namn på forskare och beskrivning av de sju projekt som beviljats medel nedan:

Patrik Oskarsson, Göteborgs universitet, +46 763 25 30 00

Hur kan framtida hantering av kolgruvor påverka klimatförändringar, konflikthanteringar och lokala ekonomier i Indien och Mocambique? I två fattiga områden med stora koltillgångar – Jharhand i Indien och Tete i Mocambique, ska forskarna undersöka möjligheterna att nå en långsiktig hållbar användning av kol. Nationella intressen och lokala protester mot kolbrytning i Indien har föranlett indiska företag att investera i kolgruvor i Mocambique för att därifrån exportera kol till stålverk i Indien. Kol är en intressant resurs att studera pga dess stora markanvändning i ett område där befolkningen lever på det som jorden kan ge. En annan viktig aspekt är kolets kopplingar till koldioxidutsläpp och storskaliga globala klimatförändringar. En tredje angreppspunkt är att kol kan bli en ekonomisk resurs som lokala och nationella intressen, inklusive rebellrörelser vill ha kontroll över då den ger ökat inflytande. Fältarbete ska ske på plats i Indien och Mocambique för att i detalj studera kolprojekt men också på högre nivå för att se hur beslutsfattande, resurshantering och ekonomin kring kol på regional nivå fungerar.  Skapa motståndskraftiga landskap – möjligheter att restaurera degraderad och sårbar mark med integrerat jord- och skogsbruk.

Matilda Palm, Chalmers, +46 31 772 34 53

Kan man genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk på försämrad mark både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Det stora befolkningstrycket i många delar av världen ger en skev fördelning av tillgångar och marken i dessa områden brukas för hårt. Naturen pressas att leverera jordbruksprodukter och bioenergi vilket ofta leder till att skogar huggs ned och mark-kvaliteten försämras. Detta minskar produktiviteten. Vanligtvis försöker man återställa marken med trädplanteringar vilket ger ett näringsrikt jordlager. Det räcker dock inte för att återställa ekosystemen med de ekosystemtjänster som gått förlorade. Genom att använda sig av ett integrerat jord- och skogsbruk, dvs genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk ökar möjligheten att återställa mark som erbjuder en variation av både ekonomiska tjänster och miljömässiga tjänster som ekosystemtjänster. Studien utgår från befintlig vetenskaplig litteratur och fältarbete i Indien och Vietnam där effekten av en sådan restaurering ska undersökas. Resultatet av forskningen ska publiceras i manualer till lokala beslutsfattare och markägare.

Kristin Piikki, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 51 16 72 22

Marken är en viktig naturresurs för en hållbar och säker livsmedelsproduktion. För att kunna bruka marken på ett långsiktigt hållbart sätt och för att kunna ta fram säkra råvaror behöver odlare ta beslut baserade på markens och jordens genskaper och förutsättningar vilket kräver omfattande information. Kan man genom att mäta markens egenskaper få ett hållbart jordbruk och därmed en ökad livsmedelsproduktion i Afrika?  Söder om Sahara är markens produktivitet beroende av markens vattenhållande förmåga och mängden av organiskt kol. Med nya digitala mätmetoder via fjärranalys, ska grundliga undersökningar av jordens och markens egenskaper utföras. Information som tas fram, ska användas för att hjälpa lokala användare av marken att förutsäga vilka grödor som passar i framtida odlingsområden i Östafrika vid olika klimatscenarier. Workshops kommer att anordnas för att utbilda växtodlingsrådgivare.

Sahar Dalahmed, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 18 67 16 61

Vad händer med läkemedelsresterna när de lämnar våra kroppar och hamnar i miljön? Med spridningen av läkemedel ökar mängden av läkemedelsrester som cirkulerar i samhället, vilket innebär ett ökat hot mot vår miljö och de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. I Europa pågår
omfattande forskning om vilken inverkan restsubstanserna har på mark, växter och vatten. Men hur ser det ut i Indien och Ghana? Här används ofta läkemedel fel samt blandas med vanligt avfall och vanligt avloppsvatten renas knappt alls. Trots detta, används avloppsvatten i dessa regioner i växtodlingen, då rena och billiga alternativ saknas. Kommer läkemedelsresterna ackumuleras i
jorden eller hamna i grundvattnet? Leder det till att mikroberna i vattnet blir resistenta mot läkemedel? Målet med undersökningen är att undersöka förekomst av läkemedelsrester i jordbruksmark och växter i samband med bevattning med avloppsvatten samt att föreslå enkla och billiga lösningar för att minska belastningen av läkemedelsrester i odlingsmarken.

Maria Johansson, Stockholms universitet, +46 70 262 22 90

I afrikanska betesskogar försöker forskarna att minska växthuseffekten genom att minska ökningen av koldioxidutsläpp som uppstått genom att skogar huggits ned och använts till betesmarker. Detta sker genom att skogar restaureras för att öka kolinlagringen i jorden och därmed minska koldioxidutsläpp. Lokalbefolkningen får betalt för utebliven vedproduktion och bete, samt gynnas dessutom genom ökade ekosystemtjänster som blir av skogsplanteringar såsom bland annat ökad infiltrering av regnvatten och pollinering. Risken med dessa restaureringar är dock en ökad brandrisk på grund av bränsleansamlingar och eventuellt socialt missnöje som leder till vådabränder. Dessutom har dessa försämrade skogar under lång tid använts som betesmarker och därigenom fått ett historiskt värde som går förlorat i och med restaureringen. Forskarna försöker hitta tröskelvärden som tar hänsyn till brandrisken med olika vegetationer. Resultaten kommer att bistå förvaltare och i skötselbeslut för att minimera framtida brandrisker och för att öka förståelse för kolinlagring i ett socioekonomiskt perspektiv.

Frida Miriam Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 70 410 17 26

Hur minskar man antalet skadegörande insekter, ökar deras naturliga fiender och därmed minskar risken för att bönderna i Västafrika förlorar sina mangoskördar? Mangofrukterna angrips av fruktflugor från familjen Tephrithidae. Fruktflugor från denna familj orsakar stora skördeförluster för många bönder och är en av världens allvarligaste skadegörare i frukt och grönsaker. Forskarna vill studera hur böndernas odlingsteknik och landskapets vilda växter indirekt och direkt påverkar parasiteringsgraden hos dessa fruktflugor och relatera detta till grödor, ogräsrensning, jordbearbetning, sanitetsmetoder, växter i omgivningen och se vilka faktorer som gynnar eller missgynnar naturliga fiender till fruktflugan.

Johanna Bergman Lodin, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 739 46 27 85

Hur förändras genusrelationer i hemmet, i samhället när grödan Kassava går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del av en värdekedja där den säljs vidare på marknaden? Kassava är en av Afrikas viktigaste stapelgrödor. Det är även den billigaste kalorikällan på kontinenten med mycket kolhydrater och protein och vitaminer. Kassavan är en tålig gröda som tål allt mer opålitliga regn och alltmer oförutsägbara världsmarknadspriser på säd. Den framstår därför som mycket ekonomiskt intressant då den kan bidra till ökade inkomster och en förbättrad livsmedelssäkerhet hos fattiga hushåll. Det har visat sig att när Kassava inte längre främst odlas för hushållsbehov utan för försäljning så blir män alltmer involverade i kassavaodlingen. Vem tjänar på detta? Och hur påverkas familjernas nutrition och hälsa? Forskarna kommer att titta på hur genusrelationer i hemmet, samhället och värdekedjorna för Kassavan förändras när grödan kommersialiseras allt mer och möjligheterna i landet för förädling ökar.

Resultatet är framtaget av Nelly Romani Vestman i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 13 december. I kroppen finns fler mikroorganismer än egna celler. De miljontals bakterier som finns på ut- och insidan av kroppen är som regel harmlösa och vissa är till och med till nytta för oss. Mag-tarmkanalen, som startar med munnen, är den kroppsdel som härbärgerar flest bakterier. Till exempel har man bara i munnen identifierat mer än 700 olika bakteriearter.

En av dessa bakteriearter är Lactobacillus, som har visat sig ha positiva probiotiska egenskaper, det vill säga att den bär med sig gynnsamma hälsoeffekter. Hos spädbarn anses bröstmjölk vara en källa till Lactobacillus i tarmen. Om bröstmjölken är en källa till laktobaciller i munnen och vilka effekter dessa kan ha i munnen har dock hittills varit oklart.

Nelly Romani Vestman, doktorand vid institutionen för odontologi, har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt mikrofloran i munnen hos spädbarn som ammas och jämfört resultaten med motsvarande mikroflora från barn som får bröstmjölksersättning. Totalt studerades prover från 400 friska, tre till fyra månader gamla spädbarn.

Avhandlingen visar att ammade barn hade en mer hälsoassocierad mikroflora i munnen. Laktobaciller fanns hos vart tredje ammande barn, men inte hos de barn som fick bröstmjölksersättning. Totalt identifierades sex laktobacillarter hos de ammande barnen. Lactobacillus gasseri var den vanligast förekommande arten. Den visade sig kunna binda till saliv och epitelceller och förhindra bindning och tillväxt av bakterien Streptococcus mutans, som orsakar karies. Laktobacillarten hämmade även växt av andra munbakterier.

Nelly Romani Vestman har även undersökt om intag av bakteriearten Lactobacillus reuteri påverkar mikrofloran i munnen hos vuxna, om arten etablerar sig hos alla, och om etablering är nödvändig för probiotisk effekt. Det senare mättes som hämmad återväxt av mutans­streptokocker efter antimikrobiell behandling.

I två olika studier fick deltagarna i en testgrupp äta tabletter med Lactobacillus reuteri och deltagarna i en kontrollgrupp fick identiska tabletter utan bakterier upp till 12 veckor. Bakterieprov samlades vid start, under försökstiden och upp till sex månader efter testperiodens slut.

Studierna visar att Lactobacillus reuteri fanns i munnen hos två tredjedelar av testpersonerna under testperioden, men förekomsten minskade gradvis efter man slutade äta den probiotiska produkten. De som hade laktobaciller i munnen hade fördröjd återväxt av mutansstreptokocker, jämfört med de som inte hade laktobaciller i munnen. Dessutom förändrades sammansättningen i munmikrofloran som helhet hos de som hade Lactobacillus reuteri i munnen.

– Avhandlingen visar att en stor andel ammande barn och även vuxna som äter laktobacill­produkter kan ha ett skydd mot etablering av kariesutvecklande bakterier i munnen. Men förekomsten av laktobaciller och därmed skyddet mot karies finns inte hos alla. Vad den individuella variationen beror på och om skydd finns i den komplexa kliniska situationen måste vi undersöka närmare, säger Nelly Romani Vestman.

FAKTA
Fredagen den 13:e december försvarar Nelly Romani Vestman, institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Karaktärisering av laktobaciller och effekter på den orala mikroflorans sammansättning”. Fakultetsopponent är prof. Jukka Meurman, Helsingfors universitet, Finland.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Nelly Romani Vestman kommer ursprungligen från Peru och efter sin examen jobbade hon som tandläkare i Uppsala. År 2010 flyttade hon till Örnsköldsvik och antogs som doktorand vid Umeå universitet, institutionen för odontologi. Efter disputationen kommer hon att genomföra sin specialistutbildning inom endodonti i Västerbottens läns landsting, Umeå. Nelly Romani