Tillåten längd på lastbilar i Sverige är max 25,25 meter. I större delen av Europa ligger maxgränsen på 18,75 meter, med några undantag, främst i Skandinavien.

För att kunna mäta effekten på trafiksäkerheten av den här skillnaden har en jämförande statistisk studie gjorts av forskare vid trafiksäkerhetscentrumet Safer på Chalmers. De har jämfört hur ofta tunga lastbilar av olika längd var inblandade i svåra olyckor eller dödsolyckor, per antal körda kilometer, i Sverige under tioårsperioden 2003 till 2012.

Lastbilarna i studien delades in i tre längdgrupper:

Det visade sig att långa lastbilar var inblandade i något färre svåra olyckor eller dödsolyckor per miljard körda kilometer än medellånga lastbilar. Korta lastbilar var inblandade i ungefär tre gånger så många svåra olyckor eller dödsolyckor per miljard körda kilometer som de långa lastbilarna.

– Vi har alltså inte hittat några tecken på att långa lastbilar är mindre säkra än vanliga europeiska lastbilar, säger András Bálint, trafiksäkerhetsanalytiker på Safer. Det måste dock påpekas att exponeringsdatan inte var klassificerad efter vägtyp eller typ av område. Därför är det möjligt att långa lastbilskombinationer har visat bättre prestationer än de andra på grund av att de kör i en säkrare vägmiljö. En annan möjlig orsak till skillnaden kan vara att de bästa chaufförerna brukar få köra de längsta lastbilarna.

– Resultatet visar dock att med de nuvarande trafikvanor, såsom vägval och chaufförval, är långa svenska lastbilar inblandade i färre svåra olyckor eller dödsolyckor per miljard körda kilometer i Sverige än europeiska lastbilskombinationer. 

Studien är ett projekt inom HCT-programmet som drivs hos Safer och finansieras av Trafikverket. Så kallade högkapacitetsfordon (High Capacity Transport, HCT), är lastbilar som är längre och tyngre än de som i nuläget är tillåtna i Sverige. Dessa är tillåtna exempelvis i Kanada, USA, Australien och Brasilien. Högkapacitetsfordon ger lägre kostnad, energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser per transporterad godsmängd än vanliga lastbilar.

I HCT-programmet undersöker man vad det skulle ha för effekt på trafiksäkerheten om högkapacitetsfordon blev tillåtna. Redan nu pågår försök i Sverige med drygt tio lastbilar som är över 30 meter långa och väger upp till 90 ton.

– Resultatet av Safers lastbilsstudie säger inte vad olycksfrekvensen skulle bli med högkapacitetsfordon, säger András Bálint. Men det är viktigt att veta att de längsta tillåtna lastbilskombinationerna som vi har redan idag inte har presterat sämre än de i de andra längdgrupperna. <br /><br />Fakta om studien

Olycksdata för 10-årsperioden 2003-2012 hämtades ur Strada, den svenska nationella olycksdatabasen, medan exponeringsdata uppskattades från statistik från Trafikanalys.

Läs studien

Det betyder det tredje genombrottet på kort tid i forskningen kring den svåra ärftliga sjukdomen. Preparatet, det antiinflammatoriska läkemedlet Diflunisal eller Donobid, tycks dessutom ha effekt på alla stadier av sjukdomen, berättar Ole Suhr, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som tillsammans med kollegan Erik Nordh är medförfattare till den studie som nu publiceras i tidskriften JAMA.

130 patienter vid FAP-centrum i Sverige, Italien, Japan, England och USA har under åren 2006–2012 deltagit i försöken och slumpats till behandling med antingen läkemedel eller placebo. Studien har finansierats av amerikanska National Institute of Health med Boston University Hospital som huvudcentrum. Den är intressant på flera sätt, anser Ole Suhr.

– Det är något så ovanligt som en internationell multicenterstudie initierad av läkare på ett preparat som numera är avregistrerat.

Det är, förklarar han, mycket svårt för läkare att genomföra kontrollerade studier av denna typ utan uppbackning av läkemedelsindustri och speciella företag som specialiserar sig i att genomföra kliniska studier.

– Preparatet är tyvärr avregistrerat. Men eftersom det inte längre finns något patent skulle det vara relativt billigt och tillgängligt på licens, när det nu finns en kontrollerad studie som visar att det har effekt, menar han.

Läkemedlet avregistrerades i samband med att patentet gick ut och försäljningen var dålig. Avregistreringen hade alltså inte med biverkningar att göra.

Från klarhet till klarhet

Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP, är en dödlig, ärftlig sjukdom som orsakas av att proteinet transthyretin klumpar ihop sig och fortskridande skadar perifera nerver. Eftersom de flesta fall som diagnostiserats i Sverige har koppling till Västerbotten kallas sjukdomen här Skelleftesjukan. Levertransplantation har länge varit den enda verksamma behandlingsmöjligheten.

– Men för flertalet patienter är transplantation inte ett alternativ. Det är därför bra att vi under det senaste året har upplevt att utvecklingen av behandlingen gått från klarhet till klarhet, säger Ole Suhr.

Nyligen redovisade en studie kring genterapi vid sjukdomen mycket positiva resultat när det gäller möjligheten att stoppa bildandet av det farliga äggviteämnet. Strax därpå presenterades en långtidsuppföljning av patienter som hade behandlats med läkemedlet Vyndaqel, som visat sig framgångsrikt kunna förhindra att transthyretin splittras och bildar den skadliga substansen amyloid.

Att denna behandling har effekt hade redovisats i en tidigare studie, men nu kunde man slå fast att effekten håller i sig under längre tid. Diflunisal har en liknande verkningsmekanism som Vyndaqel. Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet ingick i båda studierna.

Kombinationsbehandling

Med ytterligare en framgångsrik behandlingsmetod inom räckhåll menar Ole Suhr att möjligheterna till behandling aldrig varit bättre.

– Vi är i dag i den lyckliga situationen att vi kan föreslå olika behandlingsmöjligheter för våra patienter. I framtiden kan vi sannolikt med kombinationsbehandling effektivt stoppa sjukdomsförloppet och undvika organskada, säger Ole Suhr.

Läs studien i JAMA.

VINNOVA har i uppdrag av regeringen att stödja lärosätenas strategiska samverkan med det omgivande samhället.

– Det behövs en ökad samverkan mellan akademin, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, men också för att möta de samhällsutmaningar som vi står inför. Ett ökat utbyte bidrar dessutom till att stärka den vetenskapliga kvaliteten i forskningen och till att göra svenska lärosäten mer internationellt attraktiva, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.

Många av de projekt som nu får finansiering vill på ett bättre sätt involvera studenterna som en resurs för att utveckla lärosätenas samverkan. Flera handlar också om att ta fram samverkansmodeller genom att jämföra pågående initiativ och genom att göra internationella jämförelser. Ungefär hälften av projekten är samarbetsprojekt mellan två eller flera lärosäten

Bland de lärosäten som får stöd finns Blekinge tekniska högskola, som ska koppla ihop 100 studenter med 40 små och medelstora företag i regionen inom ramen för grundutbildningen.

Ett större projekt leds av Uppsala universitet som tillsammans med KI, Lunds universitet och Linköpings universitet ska skapa samarbeten genom att sammanföra universitetens vetenskapsområden och externa aktörer i skräddarsydda partnerskap.

Ett annat exempel är Luleå tekniska universitet som ska utveckla en campusmiljö och en virtuell miljö som är gränsöverskridande och som involverar företag, offentlig verksamhet och andra lärosäten.

Högskolan Dalarna får stöd till två forskningscentrum som ska utveckla kunskapsutbytet med lokala och regionala aktörer inom vård och omsorg.

Följande universitet och högskolor får stöd för strategisk samverkan:

Uppsala universitet
Luleå tekniska universitet
Umeå universitet
Högskolan i Kristianstad  
Linnéuniversitetet
Göteborgs universitet  
Stockholms universitet
Högskolan Dalarna
Sveriges Lantbruksuniversitet
Gymnastik- och idrottshögskolan 
KTH
Chalmers tekniska högskola
Lunds universitet
Högskolan i Jönköping
Karolinska Institutet
Malmö Högskola
Högskolan i Gävle
Blekinge tekniska högskola

En undersökning som genomförts av TNS-Sifo på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut visar att åtta procent av de tillfrågade föräldrarna tycker att det kan vara okej att låta tonåringen smaka på alkohol i samband med nyår.

– Nyårsfirandet kan vara ett tillfälle då man som förälder frångår sina principer när det gäller alkohol, säger Pi Högberg, enhetschef vid Statens folkhälsoinstitut. Men den förälder som bjuder sin tonåring på alkohol signalerar att det är okej att dricka alkohol fastän man inte har åldern inne. Det finns ett starkt samband mellan föräldrars attityder och beteenden kring alkohol och barnens drickande.

De flesta föräldrar väljer dock att inte bjuda sina barn på alkohol. I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga undersökning ( Skolelevers drogvanor 2013) uppger bara fem procent av 16-åringarna att de fått alkohol med lov av sina föräldrar. För tre år sedan var motsvarande siffra tolv procent.

– Den här glädjande trenden visar tydligt att de allra flesta föräldrar idag är medvetna om att deras förhållningssätt påverkar tonåringens drickande, och det lönar sig. I takt med att svenska föräldrar har fått en mer restriktiv attityd, ser vi att landets ungdomar skjuter upp sin alkoholdebut och dricker allt mindre, konstaterar Pi Högberg.

Fakta om att bjuda

Nyårstips till föräldrar
1. Låt årets nyårslöfte bli att säga nej till att bjuda underåriga på alkohol.

2. OM din tonåring ber om alkohol – förklara att det inte är okej att bjuda underåriga på alkohol eftersom hjärnans utveckling kan ta skada.

3. Enas om gemensamma regler kring alkohol inom familjen och med andra föräldrar, så blir det enklare för både barn och vuxna att säga nej.

4. Ordna festliga alternativ – visa att alkohol inte behövs för att ha kul och känna gemenskap.

FAKTA
TÄNK OM är en informationsinsats som vill ge tonårsföräldrar kunskap och stöd kring ungdomar och alkohol. Forskning visar att föräldrar spelar en viktig roll för att motverka drickande bland ungdomar. Bakom TÄNK OM står Statens folkhälsoinstitut, Systembolaget, Länsstyrelserna, IOGT-NTO och Polisen. Läs mer på www.tänkom.nu

Om undersökningen
På uppdrag av Statens folkhälsoinstitut ställde TNS-Sifo i början av december följande fråga per telefon till 2 100 föräldrar till barn födda 1998 i hela landet:

”Tycker du att det kan vara okej att låta din tonåring född 1998 smaka på alkohol hemma i samband med nyår, eller tycker du inte det?”
Riket:
Ja, det är okej 8%
Nej, det är inte okej 91%
Tveksam/vet ej 1%

En tät tallungskog ger en lägre andel skadade huvudstammar av tall, troligen eftersom mängden tillgänglig bete ökar.

– Däremot verkar inslag av björk i beståndet öka de färska älgskadorna. Björken växer snabbt och kan hålla tillbaka unga tallar inom älgens beteshöjd längre. Då koncentreras skadorna, eftersom älgarna ofta återkommer till samma platser och träd för att beta under flera år, säger Märtha Wallgren, viltforskare vid Skogforsk.

Slutsatsen är att man kan minska de slutliga nivåerna av älgskador i tallskog genom att hålla en hög stamtäthet, undvika överskuggande löv samt att röja gallra bort skadade träd i slutröjningen.

– Men det viktigaste är en genomtänkt förvaltning av skog och vilt, där mängden vilt står i proportion till foderresurserna, säger Märtha Wallgren.

När en person använder narkotika så passerar den, antigen oförändrad eller som metaboliter, genom kroppen och hamnar i avloppsvattnet. Genom att ta ett vattenprov i reningsverk och mäta halterna av droger får man en ögonblicksbild av hur användningen av narkotika på en ort ser ut. Metoden har använts tidigare både i Sverige och utomlands och är ett komplement till andra metoder för att uppskatta narkotikaanvändning i samhället.

– Det som är unikt med vår studie är dess omfattning och det här är första gången som metoden används för att screena hela landet för droger. Tidigare mätningar har bara gällt enstaka orter och ett begränsat antal substanser. Dessutom så har vi utvecklat en snabbare och mer kostnadseffektiv mätmetod för att göra den här typen av undersökningar, säger Marcus Östman, som lett studien och är doktorand på kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Mätningarna utfördes under ett dygn i januari 2012. Halterna var generellt låga om man jämför med motsvarande studier från övriga Europa.

– Resultaten var ganska väntade, men skillnaderna mellan olika orter och olika delar av Sverige var förvånansvärt stora. Vissa mindre orter hade ganska höga halter av den mycket farliga drogen metaamfetamin till exempel. Eftersom vi mäter på kemisk väg är det inga problem att skilja metaamfetamin från amfetamin, säger Marcus Östman.

Forskargruppen hittade rester av sammanlagt 13 olika narkotikaklassade substanser i inkommande avloppsvatten till de undersökta svenska reningsverken. De vanligaste substanserna var de som används som läkemedel: oxazepam (ångestdämpande), kodein (smärtstillande), morfin (smärtstillande) och tramadol (smärtstillande). Dessa substanser hittades i samtliga reningsverk.

Av de undersökta narkotikasubstanserna som används illegalt hittades spår av kokain (12 orter), amfetamin (13 orter) och metaamfetamin (16 orter). Varken heroin, ecstasy eller LSD kunde detekteras. Högst halt av kokain liksom amfetamin hittades i Göteborg, den största staden i studien. Därefter så såg mönstret annorlunda ut. För metaamfetamin verkade halten inte vara korrelerat till stadens storlek på något sätt. Köping hade högst halt av metaamfetamin. Mindre orter som Bollebygd och Lycksele hade generellt färre detekterade narkotika och i lägre halter jämför med andra orter.

– Spårning i avloppsvatten är ett nytt kraftigt verktyg som är intressant ur ett folkhälsoperspektiv. Det är ett betydligt snabbare sätt att få en överblick över narkotikaanvändning än de klassiska indirekta metoder som beslag i tullen och enkätundersökningar. Vi kan till exempel se om en ny drog kommit till en stad, säger Marcus Östman.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment. Medförfattare är Jerker Fick, Richard Lindberg och Elin Näsström, forskare vid kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Undersökta substanser och orter i studien:
Följande narkotikaklassade substanser ingick i studien: alprazolam, flunitrazepam, midazolam, oxazepam, LSD, ketamin, amfetamin, khat, kokain, MDA, MDMA, MDEA, MBDB, mefedron, metaampfetamin, metylfenidat, buprenorfin, kodein, fentanyl, heroin, metadon, morfin, oxykodon, tramadol och zolpidem.

Följande platser ingick i studien: Gällivare, Haparanda, Luleå, Piteå, Skellefteå, Lycksele, Umeå, Örnsköldsvik, Östersund, Härnösand, Söderhamn, Mora, Borlänge, Gävle, Arvika, Karlstad, Örebro, Köping, Eskilstuna, Nyköping, Norrköping, Stenungsund, Göteborg, Bollebygd, Borås, Visby, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona, Halmstad, Helsingborg, Hässleholm och Trelleborg.

Originalartikel:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969713013648

– Resultaten visar att det pågår en högst oväntad biokemisk process i skogs-, jordbruks- och gräsmarker. Det här är kunskap som bör vara möjlig att tillämpa i det fortsatta arbetet med att minska koldioxid i atmosfären och motverka växthuseffekten, säger professor Siegfried Fleischer vid Högskolan i Halmstad, som initierade studien ”Dark Oxidation of Water in Soils”, som i dagarna publicerades i tidskriften Tellus B: Chemical and Physical Meteorology.

Upptäckten är en följd av ett forskningsspår som från början inte var i linje med nuvarande synsätt på ekosystemet i marken. Siegfried Fleischer stötte på fenomenet när han studerade en syreförbrukande process i jorden, nitrifikation. Genom att tillföra ammonium förväntades markens förbrukning av syre öka, men analyserna i laboratoriet visade snarare att mer syre bildades. När försöken upprepades visade sig denna ”anomali” igen, och igen. Detta nya och entydiga mönster i resultaten antydde behov av ett nytt koncept. Siegfried Fleischer antog utmaningen.

Han gjorde antagandet att de förbryllande resultaten skulle kunna förklaras om markvattnet – som är överallt närvarande – medverkade till att koldioxid reducerades till organiskt material nere i markens mörker. Att denna process då skulle ske utan tillgång till solinstrålning som är fallet hos växterna var emellertid något som låg helt utanför nuvarande kunskap och accepterade synsätt. Siegfried Fleischer gick emellertid vidare med detta som arbetshypotes.

Ett sätt att närma sig frågan blev att arbeta med isotopmärkt vatten (H218O) och på så vis avslöja om det bildade syret verkligen kom från vatten. För några år sedan tog Siegfried Fleischer därför kontakt med forskare vid avdelningen för kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola där rätt utrustning fanns, och senare även med en specialist på Vattenfall. Forskargruppen kunde visa att det bildade syret kommer från vattnet i marken, och att vattnet oxiderades på biologisk väg.

En internationell utvärdering av den naturvetenskapliga forskningen som genomfördes vid Högskolan i Halmstad 2013 benämnde resultaten potentiellt banbrytande.

Siegfried Fleischer har genomfört det femåriga projektet i samarbete med Lovisa Bauhn, och Arvid Ödegaard-Jensen vid avdelningen för kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola samt Patrik Fors vid Vattenfall.

Länk till rapporten ”Dark Oxidation of Water in Soils”

En av artiklarna i den avhandling Max Strandberg nyligen lade fram vid Stockholms universitet lyfter fram betydelsen av att lärare noga presenterar och följer upp elevernas läxor. Läxors kvalitet har inte bara med uppgiften i sig att göra utan även med hur den presenteras och följs upp i undervisningen. I artikeln framgår att det saknas forskning om läxors kvalitet och likvärdighet.

– Läxor är en del av undervisningen och därför är det lika angeläget att diskutera läxors kvalitet som undervisningens kvalitet.Det centrala är inte frågan om läxor eller inte läxor utan om hur läxors kvalitet kan förbättras. Av läxforskningen kan man dra slutsatsen att lärares introduktion och uppföljning av läxorna har stor betydelse för om läxorna ska vara meningsfulla eller inte, säger Max Strandberg.

Feedback kan ha stor betydelse för om läxor ska leda till att eleverna utvecklar sina kunskaper. Men att ge feedback är inte lätt då den riskerar att färgas av lärarens omedvetna förväntningar på eleverna, särskilt svårt kan det vara att ge feedback om innehållet i det eleverna berättar är okänt för läraren. En av artiklarna i avhandlingen studerar lärares feedback till elever när de redovisar läxor som de diskuterat med sina föräldrar. Läraren använde sju olika sorters feedback varav sex bidrog till elevernas lärande.

–  När föräldrar istället för att förhöra läxor får bidra med sina egna livserfarenheter skapas det ett samarbete som bidrar till undervisningens innehåll, säger Max Strandberg.

De läxor som fungerade i väl samarbetet mellan hem och skola var de som innehöll värderingsfrågor av typen ”Är det rätt att döda de som dödat?” och frågor som berörde föräldrarnas barndom och skolgång. När målet är att alla föräldrars oavsett bakgrund ska kunna bidra med sina livserfarenheter innebar det att läxornas frågor måste anpassas så att de kan diskuteras i alla hem.

De så kallade samarbetsläxor som ingår i avhandlingen delades ut i en flerspråkig och mångkulturell skola och syftade bland annat till att utveckla kunskaper om och för kulturell mångfald. Kulturell mångfald visade sig vara ett komplicerat innehåll i undervisningen, till exempel hävdade kritiker att det kunde leda till att elever med utländsk bakgrund upplevde att de blev exkluderade.

 – Resultaten visade dock att det var möjligt att undervisa om och för kulturell mångfald utan att elever med utländsk bakgrund exkluderades. En av mina artiklar som berör hur kulturell mångfald tolkas på kommunal nivå visar att det främst var de elever som levde i kulturell mångfald som ansågs behöva lära sig om kulturell mångfald. Det finns ett behov av forskning om vad elever som inte omges av kulturell mångfald ska lära sig om kulturell mångfald, säger Max Strandberg.

FAKTA
Abstrakt av Max Strandbergs avhandling i didaktik Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs – några kritiska aspekter. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&amp;pid=diva2:662241

Intresset för lärmiljöns betydelse för forskning och utbildning växer sig allt starkare. Internationellt sett utmärker sig bland annat Stanford University i USA och Nanyang Technological University i Singapore. Men även för Umeå universitet är frågeställningen högt prioriterad och universitetsstyrelsen har avsatt 72 miljoner kronor för att utveckla fem interaktiva miljöer på campus 2014–2018.

– Initiativet är grundat i visionen att Umeå universitet ska vara ett av Europas ledande universitet när det gäller fysiska och virtuella miljöer som främjar nyskapande. Miljöerna ska bli platser som förstärker och förtätar samarbeten – mellan studenter, forskare, lärare och samarbetspartner, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.

Nu tar Umeå universitet satsningen till en ny nivå genom att initiera två forskningsprojekt, tack vare finansiering från Akademiska Hus. Projekten har som mål att följa och utvärdera de fem interaktiva miljöerna. Resultaten kan komma att få stor betydelse för planering och utformning av existerande och nya universitets- och högskolelokaler.

– Utifrån vår kännedom är vi först i landet med att göra en sådan här omfattande satsning på interaktiva miljöer och därför är det också viktigt att följa upp resultaten. Historien visar att miljön har en stor betydelse för ämnesöverskridande forskning – och nya forskningsgenombrott. Dagens studenter vill också vara delaktiga, aktiva och gärna experimentella i sitt lärande. Då krävs andra lokaler än traditionella lektionssalar, säger Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet.

Totalt går Akademiska Hus in med 5 miljoner kronor för att möjliggöra forskningsprojekten.

– Akademiska Hus har tjugo års erfarenhet av att skapa framgångsrika kunskapsmiljöer för Sveriges lärosäten, och nu vill vi intensifiera det arbetet genom att både upprätta expertnätverk och stödja forskning inom området. Samarbetet med Umeå universitet ger oss möjligheter att ta del av spännande resultat som vi hoppas kunna använda när vi utvecklar nya lärmiljöer i Umeå och runt om i landet, säger David Carlsson regiondirektör för Akademiska Hus Region Norr.

Om de två forskningsprojekten
Det ena forskningsprojektet leds av Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete. Hon kommer att undersöka vilken betydelse undervisnings- och lärmiljön har för studenternas lärande och upplevelser av studierna. Vilka skillnader uppstår när studenterna undervisas i traditionella klassrum jämfört med i miljöer där det enkelt går att växla mellan lärarledd undervisning, diskussion i mindre grupper, handledning och datorstött arbete?

Det andra projektet leds av Patrik Svensson, professor i digital humaniora. Han ska studera hur kunskap produceras i de interaktiva miljöerna. Det handlar bland annat om hur samspelet mellan det digitala och fysiska fungerar och hur miljöerna kan bidra till gränsöverskridande forskning, till att koppla samman utbildning och forskning, och öka samverkan med omvärlden. Wallenberg Hall på Stanford University kommer att fungera som referensmiljö i projektet.

En stor framgång för oss, konkurrensen om forskningsmedel inom medicin och naturvetenskap är blytung, säger professor Magnus Grenegård på institutionen för läkarutbildning. Det är också en styrka att vi fått så mycket pengar till två olika projekt.

Tidigare diagnos
Magnus Grenegårs har fått 1,5 miljoner kronor för att undersöka vilken betydelse ett protein som kallas AGP och som finns i levern har för utvecklingen av åderförkalkning. I framtiden kan det leda till en tidigare diagnos, vilket minskar risken för att senare drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

– Åderförkalkningen, eller man borde egentligen kalla det åderförfettning, är en sjukdom som 90 procent av befolkningen i välfärdslandet Sverige bär på i olika hög grad. Den utvecklas under lång tid utan symtom, men kan så småningom leda till allvarliga tillstånd.

Ungas levnadsvanor
Det andra projektet handlar om att undersöka hur åderförkalkning kan förebyggas hos unga personer. Docent Anita Hurtig Wennlöf, som är huvudsökande, har tillsammans med professor Allan Sirsjö och universitetslektor Maria Fernström har tilldelats 3,7 miljoner kronor för tre års forskning.

Tusen individer mellan 18 och 26 år ska undersökas och tillfrågas om hälsa och levnadsvanor. Genom att jämföra två grupper, en med tunnaste och en med tjockaste kärlväggar, ska man få fram fakta om hur åderförkalkning utvecklas hos unga individer. Kunskaperna  ska bidra till strategier för förebyggande åtgärder.

– Det är ju två projekt med delvis likartade frågeställningar inom den nybildade forskningsmiljön CKF och det är mycket glädjande, säger Anita Hurtig Wennlöf vid institutionen för hälsa och medicin, IHM.

Ida Lindblad är doktorand vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs universitets Gillbergcentrum och har i sin forskning studerat förekomsten av lindrig utvecklingsstörning – en funktionsnedsättning som inte uppmärksammas i lika stor grad som till exempel ADHD och autism, men som för den enskilde kan vara svår att leva med eftersom den påverkar vardagliga funktioner som inlärning, abstrakt tänkande, bedömning av sociala situationer och risker och att kunna anpassa sig till de krav och förändringar som omgivningen ställer.

Mellan 1 och 1,5 procent av Nordens befolkning antas ha en lindrig utvecklingsstörning. En särskilt utsatt grupp är barn vars mödrar har en utvecklingsstörning.

Ida Lindblad har i sin avhandling intervjuat tio unga vuxna i sydvästra Sverige vars mödrar har en utvecklingsstörning, samt följt upp ytterligare 21 personer i olika register.

Studierna visar att bland de totalt 31 unga individerna hade en dryg tredjedel en egen lindrig utvecklingsstörning och ytterligare en tredjedel hade ADHD.

Fjorton av de 31 unga i studien hade placerats i familjehem eller haft en kontaktfamilj under uppväxten.

– Resultaten visar att barn till mödrar med utvecklingsstörning är en mycket sårbar grupp som är utsatta för dubbla risker: de har både en ökad ärftlig risk att drabbas av funktionsnedsättning och är utsatta för risker relaterade till bristande föräldrastöd, vård och omsorg, säger Ida Lindblad – som med sina studier hoppas öka kunskapen om och förståelsen för människor med lindrig utvecklingsstörning:

– För att denna utsatta grupp ska få relevant information och en förklaring till de svårigheter som föreligger, samt för att de ska garanteras tillgång till de stödinsatser som skolan, sjukvården och samhället erbjuder, är möjligheten att ställa diagnos helt avgörande, säger Ida Lindblad.

Avhandlingen Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects försvaras vid en disputation den 20 december.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34073

Hur många arter som finns i ett ekosystem har länge setts som den viktigaste indikatorn för biologisk mångfald. Den nya studien visar att det är arters roll och funktion snarare än artantalet som är avgörande ekosystemens hälsa och funktion. Enligt studien är det också viktigt att ha kontroll på hur många individer det finns av varje art, s k abundans, för att förstå deras bidrag till olika ekologiska funktioner.

– Olika arter bidrar med olika saker i processerna i ett ekosystem. Därför behöver vi veta mer än bara hur många arter som är närvarande i systemet om vi är intresserade av de ekologiska processernas hållbarhet och förmåga att återhämta sig om ekosystemet blir utsatt för störningar, förklarar Stuart Kininmonth som är forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och en av författarna bakom artikeln.

– Genom att titta på arternas specifika egenskaper och beteenden, till exempel hur de äter och var de rör sig, får vi en bättre uppfattning om vilka funktioner de fyller, säger Stuart Kininmonth.

Författarna hävdar i artikeln att det är viktigt att ta med denna aspekt i globala utvärderingar för att få en bättre bild av hur den biologiska mångfalden påverkar ekologiska funktioner.

– I ett system där det finns få arter, och var och en har en unik roll och funktion kommer förlusten av en art att innebära svårare konsekvenser för systemet som helhet än det hade gjort i ett system där många arter har samma funktion. Det här innebär att det finns ett slags biodiversitetsvärde som vi inte tidigare beaktat fullt ut, säger Kininmonth.

– Detta stärker argumenten för att utöka skyddet av vissa system, som tidigare inte setts som särskilt viktiga, avslutar han.

Studien är den första av sitt slag och täcker in stora delar av världen. Författarna har gått igenom data från 1844 platser, med kvantitativa bedömningar av 2473 korallrevslevande fiskarter, de täcker in 133 grader latitud och inkluderar alla världshav.

Resultaten visar också att arter i tropiska hav, där det ofta finns ett större antal arter, bidrar mindre till ekosystemens funktioner än i tempererade områden där det finns färre arter.

– På ett korallrev lever det många olika arter men många av dem gör ungefär samma saker, de fyller samma funktion på revet. I andra system, som till exempel kring Galapagos, är antalet arter mycket lägre men mångfalden av funktioner är fortfarande hög, förklarar Stuart Kininmonth.

Med andra ord visar studien att medan korallrev fortfarande är de mest artrika marina systemen kan andra system ha en högre biologisk mångfald när det gäller funktioner. Idag ligger de flesta skyddade områden i tropiska regioner där artantalet är högt, men genom att lägga till funktion i ekvationen ändras det som ligger till grund för skydds- och bevarandeåtgärder.

I Sydamerika finns många olika fågelarter som tillhör familjen ugnsfåglar (Furnariidae). Namnet har fåglarna fått efter boets form, som liknar en gammaldags ugn. Forskarna har bland annat analyserat sången hos fåglarna för att se hur lik den är hos de arter som lever på samma plats. De har använt sig av egna och andra forskares sånginspelningar av ugnsfåglar från hela Sydamerika, och studien är den hittills största som gjorts i sitt slag.

– Det är en fundamental fråga inom biologin varför vissa arter samexisterar medan andra inte gör det, eftersom det i slutänden avgör nivån av biodiversitet, säger Charlie Cornwallis, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet.

Forskarna fann att om man tar med de olika ugnsfågelarternas ålder i beräkningen, det vill säga hur länge de existerat som självständig art, så visar det sig att sången hos de arter som finns inom samma område faktiskt är mer lika än för dem som lever åtskilt.

– Det är allmänt accepterat att samexistens är mer sannolik för närbesläktade arter om de är olika eftersom det minskar konkurrensen och risken för att arter korsas. Våra resultat tyder dock på att det inte är fallet för de sydamerikanska ugnsfåglarna, säger Charlie Cornwallis.

Forskarna kan se flera möjliga fördelar för de olika arterna av ugnsfågel som finns på samma plats att ha liknande sång.

– Det är förvånande, men det ger mening. Genom att ha liknande sång, kan fåglarna kommunicera både med individer inom den egna arten och inom närliggande arter, säger Cornwallis.

Forskarna tänker sig att fåglar som så att säga pratar samma språk exempelvis lättare kan försvara sina revir och undvika potentiellt skadliga sammanstötningar. Mer forskning behövs dock.

– Utmaningen är nu att studera andra fågelkolonier i exempelvis Europa, och vidare att undersöka om liknande mönster finns för andra djur än fåglar, säger Cornwallis.

Blir det mycket risgrynsgröt över i år? Det kanske beror på förpackningen. Det slängs mycket ris i hushållen, vilket kan kännas konstigt eftersom ris till skillnad mot många andra livsmedel håller sig länge i skafferiet. Många livsmedel slängs för att de blivit dåliga, för att datummärkningen passerats, eller för att det är svårt att tömma förpackningen, men inget av detta gäller för ris. Förklaringen är helt enkelt att vi kokar för mycket mot vad som går åt, och slänger resterna. En förklaring kan vara att det är svårt att uppskatta hur mycket som går åt och att vi inte kommer ihåg hur mycket vi kokade förra gången.

Förpackningar som hjälper konsumenterna att dosera
Ris har en relativt hög klimatpåverkan beroende på den metangas som bildas i risfälten, dessutom går det åt onödig energi för att transportera och koka ris som sedan slängs. Forskarna Fredrik Wikström och Helén Williams, vid Karlstads universitet, har därför tillsammans med forskare vid RMIT University i Melbourne undersökt miljönyttan av att utveckla förpackningar som skulle kunna hjälpa konsumenten att dosera bättre. Under de senaste åren har stort fokus legat vid att minska mängden förpackningar ur miljöskäl. Ibland kan det vara smartare ur miljösynpunkt att addera funktioner till förpackningen om det kan minska matspillet, eftersom maten i regel har flerdubbelt större miljöpåverkan än förpackningen i sig.

– Vi vet från tidigare studier att olika förpackningsegenskaper spelar roll för hur mycket matsvinn det blir i hushållen säger Fredrik Wikström. Däremot vet vi inte hur starkt sambandet är för olika livsmedel och förpackningstyper. Därför räknar vi på olika scenarier och ser hur mycket en adderad förpackningsegenskap ”kostar” miljömässigt och hur mycket ris man måste spara för att miljöpåverkan totalt sett ska minska. Då kan man få en fingervisning om det är rimligt att lägga till funktioner på förpackningen.

Mer förpackning men mindre matspill
Forskarna har jämfört en rispåse i plast för ett kilo ris, en plastbehållare med doseringsmått i locket för ett kilo ris samt portionspåsar för ris som stoppas direkt i kastrullen. Gör man en livscykelanalys på dessa förpackningar har portionspåsarna cirka fyra gånger större klimatpåverkan än den vanliga rispåsen medan behållaren sticker ut med hela nitton gånger större klimatpåverkan, räknat per mängd ris i förpackningen.

När klimatpåverkan istället beräknas per mängd konsumerad ris så visar det sig att både portionspåsarna och behållaren får lägre klimatpåverkan om spillet av ris kan minska med några enstaka procent. För ris är det uppenbart att det ur klimatsynpunkt är värt att investera mycket i förpackningen om man kan minska spillet.

Husmorskunskaperna minskar
– Syftet med vår studie är att visa på hur viktigt det är att inkludera förpackningens roll för matspillet, sägerr Helén Williams. Allt för ofta räknar man bara på förpackningsmaterialet i miljösammanhang och tänker inte på hur stor betydelse förpackningens funktioner kan ha. Ibland behövs det inte ens mer material utan bättre information kan hjälpa konsumenten att undvika spill. Man kan tipsa om vad en normalportionen är, behoven skiljer sig ju mellan en tonårsidrottande pojke eller en stillasittande pensionär. Det är bara att konstatera att husmorskunskaperna minskar och att konsumenterna idag behöver mer hjälp för att minska matspillet. Och där har förpackningarna en liten men viktig roll att fylla.

FAKTA
Studien ”The influence of packaging attributes on consumer behaviour in food-packaging LCA studies e a neglected topic” är under publicering i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Cleaner Production. Samarbetet med RMIT University har möjliggjorts genom att Helén Williams tilldelades Gunnar Sundblads kompetensutvecklingspris för att kunna arbeta på plats i Melbourne under ett halvår.

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, SIK och Malmö Högskola får 10 miljoner i forskningsmedel från Vinnova för att utveckla en dynamisk datummärkning på mat. Genom nya sensorer i våra förpackningar får man information om temperaturen och bakterietillväxten, och det blir lättare att avgöra om en produkt är ätbar eller inte.

Fredrik Nilsson, professor i förpackningslogistik och ansvarig för projektet, tror att samtidigt som matsvinnet minskar kommer också konsumentförtroendet öka.

– Det blir ett mer korrekt hållbarhetsdatum och minimerar möjligheten att fuska, säger han.

Dagens lagstiftning säger att livsmedelsproducenten är skyldig att märka sin vara med bäst-före-datum.

Men denna märkning tar inte hänsyn till vilken kylhantering produkten utsätts för under sin resa hem till konsumenten. De livsmedelskedjor vi har idag kan bestå av upp till 15 olika aktörer innan matvaran befinner sig i någons kylskåp.

Den nya dynamiska teknologin innebär att en produkts temperatur och bakterietillväxt kontrolleras längs logistikkedjan och sparas digitalt i ”molnet”. Med en app kan aktörer i kedjan liksom konsumenten se kvalitetsförändringar och man behöver inte gissa om ett livsmedel fortfarande är ätbart eller inte.

– Man kommer upptäcka att produkter håller längre, säger Fredrik Nilsson. Mycket som kastas idag är tjänliga produkter och hälften av svinnet skulle minska om man kunnat avgöra kvaliteten direkt, fortsätter han.

Klara Båth, forskare i mikrobiologi på SIK, tillägger att om temperaturen i livsmedelskedjan är lägre än vad varorna är märkta med, så är bakterietillväxten långsammare och maten håller längre.

Projektet inriktas framför allt mot kött, fisk och mejeri eftersom det är produkter med ett högt ekonomiskt värde och en hög miljöpåverkan.

– När teknologin är mogen kan man även använda den på andra produkter som mjölk, fågel, frukt och grönt, säger Fredrik Nilsson.

I projektet medverkar förutom LTH, SIK och Malmö Högskola även Arla, Bergendahls, Bring, Bröderna Hanssons, Electrolux, Flextrus, GS1, IBM, Konsumentföreningen Stockholm, LUIS, Mobile Heights, Packbridge, SCAN, Sony Mobile, Svenska Retursystem och Tetra Pak.

Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning
Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.

– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.

– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.

Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Lyhörda sponsorer
Skolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på vad hon kallar sponsorer. Det kan vara föräldrar, andra anhöriga, kamrater eller bibliotekarier som kan uppmuntra och hjälpa barn att hitta böcker som passar dem.

– Genom att vara lyhörda kan sponsorerna, som ofta är föräldrarna, hjälpa till att hitta böcker eller tidningar. De kan följa med till biblioteket, läsa högt för barnen eller se till att stunden då barnet läser hemma blir en mysig stund. De kan passa på att läsa själva samtidigt och prata om vad de har läst efteråt.

– Det handlar om att uppmuntra allting. Det finns många sätt att lära sig läsa. Serietidningar passar en del barn bättre än böcker. Att skriva egna berättelser tycker många barn är roligt och de utvecklas som läsare genom att skriva också.