Den som köper ett företag köper mer än vad som syns i bokföringen. Man köper också företagets framtid. I en ny doktorsavhandling har Berit Hartmann undersökt hur standardiserade redovisningsmetoder skapar en växelverkan mellan intern och extern redovisning, och hur det påverkar hur företaget uppfattar och beskriver sin framtid.

Intern och extern redovisning har i grunden olika syften. Internredovisning är en del av ett företags värdeskapande. Det är en bas för beslut och kan fungera som en sporre för bolagets ledning. Syftet med externredovisning är från början att presentera företaget utåt. I internredovisningen kan bilden av framtiden variera och vara mer flexibel. Men när ett företag börjar använda International Financial Reporting Standards (IFRS), blir den interna rapporteringen ihopkopplad med den externa presentationen och en del av flexibiliteten offras på standardiseringens altare.

­– Jag har upptäckt att användandet av IFRS hjälper företag att övervinna vissa hinder, till exempel när det gäller problemlösning och kommunikation mellan olika delar av verksamheten. Men det skapar också nya problem, eftersom man förlorar flexibilitet, säger Berit Hartmann.

Under arbetet med sin avhandling arbetade Berit Hartmann på ett stort internationellt medieföretag, som har integrerad intern och extern redovisning sedan 2002. Med huvudkontoret som bas arbetade hon med företagets olika operativa enheter och avdelningar. Hon undersökte hur de nya standardiserade redovisningsmetoderna hade påverkat deras dagliga arbete, och hur deras prestanda mättes annorlunda än tidigare.

– Det gäller att överbrygga klyftan mellan intern och extern redovisning, säger Berit Hartmann och fortsätter: Fast egentligen är det mer som siamesiska tvillingar, för de har vitala organ gemensamt! Spänningarna uppstår mellan målet att beskriva företagets framtid på ett rättvisande sätt, och målet att motivera och skapa ett värde för samma framtid.

Avhandlingens titel är Bridging the GAAP? IFRS in accounting practice.

Sanna Wolk, docent i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet, har nyligen slutrapporterat sitt RJ-projekt ”Immaterialrättsligt skydd för datorprogram: Som upphovsrättsliga verk eller patenterbara uppfinningar?”.

Hennes mest intressanta resultat handlar om hur upphovsrätten, som diskuterats högljutt det senaste decenniet, nu är på väg att ändras i grunden. Men anledningen är inte ett digert lagstiftningsarbete. I stället är det ett par EU-domar där domstolen valt att göra en nytolkning av den EU-lagstiftning som ligger till grund för förändringarna.

– Om upphovsrätten inte ligger i fas med hur folk i gemen uppfattar rätt och fel, kommer lagstiftningen så småningom att förändras, och det är just det som håller på att hända med upphovsrätten, säger hon.

När EU-domstolen märkte det, gjorde de en nytolkning av hur upphovsrätten ska förstås. Det hela gäller en dom om berör programindustrin och särskilt datorspelsmarknaden.

– Det är en mindre kontroversiell marknad än den för musik, film och ljudböcker, men det här kommer att få betydelse också för de marknaderna, säger Sanna  Wolk.

I en dom från 2012 slår EU-domstolen fast att nedladdade datorprogram från internet får säljas vidare på en andrahandsmarknad, precis som vilka andra prylar som helst, förutsättningen är dock att man gör sig av med sin egen kopia. Försäljningen av datorprogram karaktäriseras i domen inte som tidigare som ett licensförhållande, utan som just en vara som går att sälja vidare. EU-domstolen har därmed gått förbi de många och långa debatter som förs kring konsumtion av upphovsrätten i den digitala världen. Dessutom skiljer sig den europeiska rätten i och med detta från den amerikanska, som fortfarande skiljer på licenser och digitala verk i form av fysiska produkter (cd eller dvd).

– Det här kommer att ställa till det på den globala mjukvarumarknaden, vilket är olyckligt eftersom just programmarknaden numera i stor utsträckning är digital och global, säger Sanna Wolk.

I framtiden skulle hon gärna fortsätta att studera skärningspunkten mellan upphovsrätten, konsumenträtten, avtalsrätten och konkurrenslagstiftningen på internationell nivå. Och det har hon chans att göra, eftersom hon nyligen blivit nominerad av Uppsala universitet till spetsforskningsprogrammet Pro Futur.

Processen har precis börjat, och bara ett fåtal når ända fram, men nomineringen värmer.

– Det är roligt att bli utvald, och forskning om upphovsrätten ligger mig verkligen varmt om hjärtat, eftersom det är en form av juridik som många människor stöter på i sin vardag i dagens digitaliserade värld. Jag tror också att många vill behålla upphovsrätten och skydda upphovsmännen, men då måste lagstiftningen anpassas till dagens samhälle, säger Sanna Wolk

FAKTA
Läs mer om Sanna Wolks projekt

Läs mer om Sanna Wolk – http://www.imk.uu.se/sv-se/omimk/imksforskare.aspx eller  www.wolk.se


Det blir oftast den som skriker högst som skapar opinion i det splittrade medielandskap som vi numera lever i. Men hur påverkar detta mediernas demokratiska roll? Kan man ha en massdemokrati utan en masspublik och vad händer med informationskvaliteten? En annan fråga är också vad som händer när mediepubliken får sin information om samhälle och politik från många olika källor, där traditionella nyhetsmedier faktiskt spelar mindre och mindre roll. Detta vill Henrik Örnebring, professor, och Michael Karlsson, docent, båda i medie- och kommunikationsvetenskap, titta närmare på.

– Vi vill skapa en infrastruktur för att kunna ta oss an dessa frågor på lång sikt, säger Henrik Örnebring. Därför skapar vi det nya forskningscentret ”The Ander Centre Research on News and Opinion in the Digital Era, NODE”. Där samlar vi kvalificerade forskare som arbetar i samspel med representanter för medieindustrin.

Dagspressen är historiskt sett en av de viktigaste institutionerna när det gäller nyhetsförmedling och opinionsbildning. Den övergripande frågan för det nya centret är vad som händer i samhället när dagspressen mer och mer utmanas av andra institutioner, kommunikationsformer och samhälleliga problem.

– Vi vill ta initiativet till ett nytt forskningsprogram, ”Om pressen försvinner”, som bygger på två ben. Det ena undersöker människors vägar till världen i det nya medielandskapet. Det andra undersöker konsekvenserna av journalistisk frånvaro dels ur ett demokratiskt perspektiv, dels ur organisationers, företags och myndigheters horisont, säger Michael Karlsson.

FAKTA
Det nya centret finansieras av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning. Satsningen sträcker sig över tre år och omfattar även rekrytering av en doktor i medie- och kommunikationsvetenskap samt en doktorand med inriktning på nyheter, opinionsbildning och digitala medier. Idag finns redan en doktorand på ämnet med inriktning nyheter och mobila medier, som kommer att knytas till centret. Även seminarier och andra aktiviteter inom området kommer att vara i centrets regi.

Hanan El Malla har jobbat som psykolog i Egypten under fjorton år. Den egyptiska cancervården ser annorlunda ut från den svenska, och chansen för ett egyptiskt barn att överleva en cancersjukdom är betydligt lägre än för ett svenskt.

Som doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har Hanan El Malla studerat psykosociala faktorer kring barncancer. I sin avhandling, som bygger på djupintervjuer och enkäter med föräldrar till cancersjuka barn på Egyptens största barncancersjukhus Children’s Cancer Hospital in Egypt, visar Hanan El Malla att:

– Huvudsyftet med våra studier är att skapa en bättre cancervård i Egypten. Även om vi inte kan se något direkt samband mellan överlevnad och psykosociala faktorer, visar min avhandling att en ökad tillit mellan föräldrar och läkare är en viktig faktor i detta arbete. Ett första led skulle kunna vara att utbilda sjukvårdspersonalen i kommunikation och bemötande, säger Hanan El Malla.

Resultaten har enligt forskarna betydelse även för andra länder med arabiska befolkningar, och troligen även för minoriteter i Sverige.

Avhandlingen Improving Care of Children with Cancer in Egypt försvaras vid en disputation den 10 januari.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/34400

Resultatet har redan fått vingar och presenteras idag, den 15 januari, på världskonferensen för flyg- och rymdforskning ”SciTech2014” i Maryland USA.

I sin forskning simulerar Hoffman turbulenta luftflöden kring flygplan genom att med kraftfulla datorer göra beräkningar på ett nytt sätt.

Hans forskning har resulterat i en metod där det turbulenta flödet kring flygplan kan analyseras på ett mer noggrant och samtidigt mer effektivt sätt. Metoden kan till exempel användas för simuleringar i samband med framtagning av nya flygplansmodeller där den aerodynamiska designen ska optimeras för bästa lyftkraft.

– Mer aerodynamiskt anpassade flygplan skapar mindre luftmotstånd. Det bidrar till att sänka bränsleförbrukning, minska koldioxidutsläppen och ger kostnadsbesparingar, säger Johan Hoffman som är professor i numerisk analys.

Med hjälp av datorsimuleringar kan modeller av hela flygplan utformas och testas i datorn utan att de behöver byggas fysiskt förrän sent i processen. Det minskar antalet prototyper och sänker utvecklingskostnader. Förhoppningen är att det ska skynda på utvecklingen av nya effektiva flygplan med lägre koldioxidutsläpp.

Konferensen, där resultatet presenteras, arrangeras av The American Institute of Aeronautics and Astronautics (AIAA) och pågår 13-17 januari, med deltagare från flyg- och rymdforskningen samt industrin från 45 nationer.

Det är Nasa, tillsammans med den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing, som har bett KTH-forskarna att berätta om metoden och sina resultat på konferensen. Nasa och Boeing har tidigare låtit KTH-forskarna testa sina simuleringsberäkningar mot detaljerade experimentella mätningar. Dessa tester har bekräftat att resultaten stämmer väl mot verkligheten.

Det speciella med metoden som forskargruppen har utvecklat är bland annat ett nytt och automatiskt sätt att placera ut de datapunkter som används för turbulensberäkningarna. Punkterna bildar ett nät som beskriver luften utanför flygplanet. Systemet lär sig successivt var det ska placera ut datapunkterna för att få fram de mest effektiva och noggranna beräkningarna. För att kunna göra dessa beräkningar använder Johan Hoffman, Rodrigo Vilela De Abreu, Niclas Jansson och Johan Jansson bland annat Nordens mest kraftfulla datorsystem som finns på KTHs superdatorcenter PDC: ett 306 TF Cray XE6 system, som kallas Lindgren.

Ju fler datapunkter som används i en beräkning desto noggrannare resultat. Samtidigt ökar kostnaden i takt med antalet punkter. Det har tidigare inneburit att vid beräkningar av turbulent luftflöde har forskare behövt göra förenklingar och uppskattningar, vilket har minskat noggrannheten i simuleringarna.

– Antingen väljer du själv var punkterna bäst ska placeras över flygplanet, vilket är svårt och tidskrävande, eller så använder du vår metod för att hitta det mest lämpliga nätet av punkter, säger Johan Hoffman.

Metoden tillhör framtidens beräkningssätt och gör teamet till ett av de främsta i världen. Forskarlaget beräknar inte bara ett medelvärde av det turbulenta flödet, vilket kan liknas vid en bild, utan kan även följa rörelsen av det turbulenta flödet kring flygplanet, vilket skulle kunna liknas vid en film. Metoden är närmast revolutionerande kostnadseffektiv.

Andra unika delar av metoden är att forskarna inte sätter ut mängder av datapunkter allra närmast flygplanets yta, där friktion mot luften uppstår. Istället har de funnit en enkel modell av denna effekt. Den förenklingen har visat sig ha en så liten betydelse för noggrannheten i resultatet att det nästan inte spelar någon roll, men bidrar stort till kostnadseffektiviteten i metoden.

Forskargruppen simulerar mer än turbulens kring flygplan. Redan 2010 uppmärksammande Nasa och Boeing deras metod när de simulerade turbulens kring landningsställ – det vill säga de hjulkonstruktioner under flygplanet som fälls in under färd.

För beräkning av turbulenta flöden som beskriver temperatur, hastighet och tryck använder forskarvärlden de 250 år gamla Navier-Stokes ekvationer. Tidigare har forskare behövt förändra ekvationerna genom att lägga till nya parametrar för att kunna göra beräkningar. KTH-forskarna har hittat ett sätt att lösa ekvationerna utan att först behöva föra in nya parametrar, vilket leder till noggrannare resultat.

Johan Hoffman ser att hans forskning kommer att kunna fortsätta utvecklas i takt med att datorerna blir allt kraftfullare.

– Idag kan vi analysera flödet kring en hel flygplanskropp, så småningom kommer vi att kunna simulera fullständiga lyft och landningar inklusive det buller som genereras från motorer och landningsställ. Vi kommer också att kunna studera i detalj hur ett flygplan påverkas av att vingar böjer sig och vibrerar under start och landning.

Det är just lyft och landningar som är de mest extrema situationerna för flygplanen och som därför särskilt intresserar forskarna.

Datorsimuleringarna kan användas till mer än flygplan och deras landningsställ. Luftmotstånd för bilar och andra fordon är ett exempel. Men simuleringsverktygen och beräkningsmetoderna löser generella matematiska ekvationer, så kallade differentialekvationer, och kan tillämpas även på helt andra områden som inom klimat och energiforskning för strömmande vatten och vågkraft till exempel. Men även biologi och medicin är forskningsfält där beräkningarna används. Ett exempel är simulering av luftflöden och stämband i halsen kopplat till den mänskliga rösten, vilket också är målet för EU-projektet ”Eunison” som leds av KTH. Metoden ligger även till grund för ett annat KTH-projekt som går ut på att bygga en simuleringsmodell av blodflödet i det mänskliga hjärtat.

FAKTA
Om Navier-Stokes ekvationer
Navier-Stokes ekvationer har fått sitt namn från Claude-Louis Navier och George Gabriel Stokes som i början av 1800-talet beskriv hur flöden av vätskor och gaser beter sig. Ekvationerna bygger vidare på de ekvationer som matematiker Leonard Euler hade introducerat i mitten av 1700-talet. Även om ekvationerna togs fram för 250 år sedan så har de kunnat lösas för turbulent flöde först med datorernas hjälp.

Filmer av simuleringar:
Ett simulerat turbulent luftflöde kring ett flygplan nära landning:
https://www.youtube.com/watch?v=TSxCFoBgxUw&list=PLE2FCB8CABFBC0965&index=1

Ett simulerat turbulent luftflöde kring landningsställ
http://www.youtube.com/watch?v=s-oBE-QWuGo

Det hävdas allt oftare att klimatet blir varmare, vilket bland annat skulle kunna medföra problem för Vasaloppet. Hur ser då verkligheten ut från det första Vasaloppet 1922 och fram till i dag? Det har Christer Karlsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) försökspark Siljansfors i Dalarna analyserat.

– Temperaturdata finns det gott om, medan man får leta efter snödjupsmätningar som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger Christer Karlsson.

År 1922 startades en klimatstation i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i samarbete mellan dåvarande Statens skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi. Siljansfors torde vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia (diagram 1). Mätstationen ligger 240 meter över havet, och har ett klimat som ungefär motsvarar klimatet i Oxberg, känt som matkontroll i Vasaloppet knappt tre mil innan målgången i Mora.

 

I genomsnitt är snödjupet den 1 mars cirka 40 cm i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1). Variationerna är dock stora från år till år. Vasaloppet ställdes in på grund av snöbrist år 1932, det enda år hittills som uppvisat noll cm snö i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in pga snöbrist, trots att snödjupet var 10 cm. Övriga krisår med minimal snötillgång har varit 1930, 1933, 1935, 1938, 1943, 1949, 1952, 1961, 1971, 1973, 1974, 1975, 1976, 1989, 1992, 1993, 1997, 1999 och 2005. Det blir 21 av 92 vintrar, det vill säga mer än var femte vinter. Den längsta perioden med stabila vintrar, tolv år, var under åren 1977–1988. Dessa vintrar föregicks av den längsta perioden med snöfattiga vintrar, de sex åren 1971–1976. De snörikaste vintrarna under Vasaloppets historia har varit 1951, 1966 och 1977. Snödjupsmätningarna visar inte på någon signifikant trend mot mindre snö.

Hur ser det då ut med temperaturstatistiken sedan 1922? I diagram 2 visas medeltemperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors. Den röda trendlinjen visar en ökande trend för medeltemperaturen från -7,5 °C till -6,5 °C, men denna är inte statistiskt signifikant.

– Under Vasaloppets historia är det endast under åren 1989 och 1990 som medeltemparaturen har varit över noll i februari. Slutsatsen av våra historiska snö- och temperaturdata är att Vasaloppet kan köras på natursnö fyra av fem vintrar. Övriga vintrar, en av fem, måste man komplettera Vasaloppsspåret med konstsnö. Februaritemperaturerna visar att detta är möjligt i 90 av 92 vintrar (98 procent).

Hur företag med färre än 50 anställda utvecklar och kommersialiserar nya varor och tjänster, visar Lars Löfqvist, doktorand i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, i sin avhandling

Innovation ses som en förnyande faktor som bland annat kan bidra till jobbskapande och ekonomisk tillväxt.

Trots detta ökade fokus har mycket varit okänt kring hur små etablerade företag egentligen gör när de utvecklar och kommersialiserar nya produkter och då speciellt hur de gör detta med sina ofta begränsade resurser.

Avhandlingen behandlar frågor som vad som motiverar små etablerade företag att ta fram nya produkter, hur nya produkter utvecklas och kommersialiseras samt hur resursbrist hanteras under dessa innovationsprocesser.

Ingen brist på goda idéer. Forskningen har bedrivits i samarbete med små företag från Söderhamns kommun och resultaten visar att det inte råder brist på goda idéer till nya produkter. Men för att dessa ska realiseras krävs det att de potentiella kunderna involveras under hela innovationsprocessen.

Snabb kommersialisering nödvändig. Man behöver både kunna utnyttja kundernas resurser samt säkerställa en snabb kommersialisering. Resurser investerade i en produktutveckling måste snabbt återbetalas så att ett jämnt kassaflöde kan säkerställas. Vidare används ett stort antal så kallade ”Bootstrapping-metoder” (alternativ till extern finansiering) för att få resurser som kan genomföra innovationsprocesserna.

En slutsats är att innovationsprocesser i små etablerade företag är resurseffektiva samt att företagens resursbrist även verkar förhindra misslyckad innovation.

Hjälp att förbättra stöd- och supportåtgärder. Avhandlingen bidrar med en rik och fyllig beskrivning om hur produktinnovation går till i små etablerade företag.

Detta med syftet att hjälpa små företag att på ett effektivare sätt skapa bättre produkter åt sina kunder men även för politiker och supportorganisationer att förbättra sina stöd- och supportåtgärder när det gäller innovation i små etablerade företag.

Fredagen den 17 januari försvarar Lars Löfqvist sin avhandling, Product innovation in small established enterprises: Managing processes and resource scarcity vid KTH, Stockholm.

KBT på internet har visat sig vara effektivt mot ett stort antal psykiatriska tillstånd i en rad studier de senaste 15 åren. Men behandlingsmanualerna som används riktas oftast bara mot en enda diagnos, och när det gäller ångest så är det vanligtvis så att en och samma person lider av flera ångestsjukdomar (och även depression) samtidigt.

– Därför har vi undersökt effekten av att skräddarsy internetförmedlad KBT-behandling för patienter med en eller flera psykiatriska diagnoser, till exempel samtidig social fobi, paniksyndrom och depression, säger Lise Bergman Nordgren. Hon har nyligen disputerat med en avhandling om just detta, vid Linköpings universitet.

Lise Bergman Nordgren och hennes kollegor har skräddarsytt behandlingar för varje patients unika sjukdomsbild och bakgrund. Både självrekryterade patienter och patienter remitterade från vårdcentraler och studenthälsor upplevde en i genomsnitt medelstor förbättrad livskvalitet och symtomreduktion efter behandlingen. Effekter som håller i sig i upp till två år efter behandlingsavslut.

– Effekten är likvärdig den förbättring som en patient i traditionell öga mot öga-terapi upplever, säger Lise Bergman Nordgren.

Detta trots att patienten alltså själv ”äger” sin behandling.

Varje vecka får patienten en ny modul att läsa och i samråd med sin internet-behandlare bestäms nya hemläxor och uppgifter att utföra. Men behandlarens insats, som går ut på att stötta och ge feedback via mejl, är så liten som 15 minuter i veckan. Modulerna har plockats från befintliga behandlingsprogram, samt i viss mån skrivits om.

Men KBT mot ångest innehåller, förutom utbildning i om varför och hur ångestsymptom uppstår, också exponeringsövningar. Patienten måste utsätta sig själv för det som skrämmer i en ökande svårighetsgrad. I vanlig terapi har KTB- behandlaren inledningsvis ofta en aktivt stödjande roll i exponeringsövningarna – men i IKBT (internetbaserad kognitiv beteendeterapi) måste patienten själv utsätta sig för skrämmande situationer.

– Det kan faktiskt vara en bidragande orsak till att det fungerar så bra. Patienten väljer själv situationer som verkligen är viktiga och relevanta för sin vardag, och det blir svårt att ”fuska” och lura sig själv. Sedan blir framgångarna, när man klarat en skrämmande situation, helt och hållet ens egna, säger Lise Bergman Nordgren.

Andra fördelar med IKBT ser hon i att patienten har kvar ett omfattande textmaterial om just sina problem när terapin har avslutats. Något konkret att gå tillbaka till om problemen blossar upp igen.

– Sedan finns det en rad andra fördelar också. Det råder brist på utbildade KBT-terapeuter, och på det här sättet kan fler patienter komma i behandling, oavsett var de bor i landet. Lidandet minskar och vårdköerna kortas, säger Lise Berman Nordgren.

Lise Bergman Nordgren disputerade den 20 december 2013 med Individually tailored internet-based cognitive behavioural therapy for anxiety disorders, vid Linköpings universitet.

Forskarna undersökte hjärnskador (förkortat TBI, efter engelskans traumatic brain injury) som uppstått vid kraftigt slag mot huvudet och medfört skallbensfraktur, inre blödningar eller medvetslöshet längre än en timme. Hjärnskakningar är mindre allvarliga och undersöktes därför separat. Studien använde information från svenska medicinska register under 41 år, och följde 218 300 TBI-överlevare, 150 513 syskon till TBI-överlevare och över två miljoner matchade kontrollpersoner i normalbefolkningen utan TBI. Tidig död definierades som att personen avlidit innan 56 års ålder.

Forskarna fann att personer som överlevde minst sex månader efter kraftigt våld mot huvudet hade tre gånger högre risk att dö i förtid jämfört med kontrollgruppen och 2,6 gånger högre risk än syskon som inte drabbats av TBI. Syskonjämförelsen innebär att hänsyn togs till möjlig samtidig inverkan av genetiska faktorer och uppväxtmiljö. Högst risk för tidig död hade TBI-överlevare med en historia av narkotikamissbruk eller psykisk sjukdom.

De vanligaste orsakerna till förtidig död hos TBI-överlevare var självmord och nya skador, till exempel vid bilolyckor eller fall. Den exakta mekanismen bakom är oklar men forskarna menar att det kan handla om att överlevarna skadat delar av hjärnan av betydelse för bedömningsförmåga, beslutsfattande och risktagande. Många överlevare fick också en psykiatrisk diagnos efter sin TBI.

– Risken att personer som överlever kraftigt våld mot huvudet senare begår självmord är mer än fördubblad jämfört med deras syskon som inte drabbats av huvudskador. Våra resultat antyder att det kan vara viktigt att vårdpersonal uppmärksammar TBI-drabbades tecken på depression, missbruk eller andra psykiatriska störningar, tillstånd som dessutom är behandlingsbara. Vissa personer med TBI bör troligen behandlas som kroniskt sjuka som vid epilepsi eller diabetes, säger Niklas Långström, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Även vid relativt lindriga hjärnskador, som hjärnskakningar, sågs en ökad risk att dö i förtid. Riskökningen var då fördubblad jämfört med normalbefolkningen, med dödliga skador och självmord som huvudsakliga dödsorsaker. Något som forskarna menar kan vara viktigt i debatten om risker för huvudskador inom många idrotter.

FAKTA
Forskningen har finansierats med anslag från brittiska Wellcome Trust, Kriminalvården och Vetenskapsrådet.

Publikation: “Suicide, Fatal Injuries, and Other Causes of Premature Mortality in Patients With Traumatic Brain Injury; A 41-Year Swedish Population Study”, Seena Fazel, Achim Wolf, Demetris Pillas, Paul Luchtenstein, Niklas Långström, JAMA Psychiatry, online 15 January 2014, doi: 10.1001/jamaphsychiatry.2013.3935.

Livsbetingelserna för honor och hanar inom samma djurart skiljer sig ofta åt. Evolutionen gör därför att de efterhand utvecklar olika egenskaper. Hos trastsångaren borde urvalet över tid resultera i korta vingar hos honorna. Sådana vingar fungerar bäst för att manövrera och söka föda till ungarna i vassmiljön där trastsångarna har sina bon.

Hanarna borde i stället få allt längre vingar eftersom de fungerar bäst för att snabbt flyga långa sträckor. De hanar som hinner hem först från vintervistet i Afrika kan nämligen komma över de bästa reviren och på så sätt bli fäder till många ungar. Forskarnas resultat visar dock att honornas vingar faktiskt blir längre med tiden medan hanarnas inte blir så långa som de borde kunna bli.

Evolutionsprocessen hindras på grund av att vinglängden styrs av samma gener hos båda könen. Detta innebär att varken hanarna eller honorna utvecklar sin optimala vinglängd. Att den genetiska konflikten kan vara så stark att evolutionens förväntade riktning vänder förvånade mig, säger Maja Tarka, biologiforskare vid Lunds universitet.

Forskarna har under drygt trettio år studerat en trastsångarpopulation som häckar vid sjön Kvismaren som ligger två mil sydost om Örebro.

– Vår studie är en av de första och mest övertygande där vi ingående kunnat studera en genetisk konflikt hos en vild organism, säger Maja Tarka.

Resultatet av studien visar hur komplicerat samspelet är när egenskaper ärvs och utvecklas.

Inte bara i vilda populationer utan även vid avel på djur och växter som är viktiga för vår försörjning. Det kan även leda till bättre förståelse av könsspecifika sjukdomar.

– Det är oerhört fascinerande att vissa egenskaper hos en organism bestäms av en kompromiss mellan vad som skulle vara bäst för hanarna respektive honorna. Resultatet förändrar delvis vår syn på hur evolution fungerar, eftersom man tidigare ofta sett det så att evolutionen driver på förändringar av en egenskap så att den till slut blir optimalt anpassad för sitt ändamål, säger Maja Tarka.

FAKTA
Inspelning på Youtube av hur en trastsångare låter. Foto: Fotograf: Gunnar Fernqvist. http://www.youtube.com/watch?v=s-3SD0ZsLXM (inspelningen har ingen koppling med ovanstående projekt).

Världen över rapporteras om en diabetesepidemi och att personer med diabetes har betydande överdödlighet jämfört med personer utan diabetes. Många patienter har dessutom redan hunnit få komplikationer vid diagnos. Screening för tidigare upptäckt rekommenderas därför av många myndigheter

Forskningen är baserad på ett lokalt diabetesregister där alla patienter som diagnosticerats med diabetes i Laxå mellan 1972 till 2001 har införts. Laxåregistret innehåller närmast världsunika data över samtliga diabetespatienter på en liten ort. Det följer dem i deras kliniska vardagssituation under trettio år.

Syftet med studien har varit flerfaldigt. Ett syfte har varit att studera om screeningupptäckt diabetes innebär mindre risk för komplikationer än klinisk upptäckt. Ett annat har varit att studera om höga socker- och blodtrycksvärden och läkemedelsbehandling av dessa tillstånd kan påverka risken för hjärt-kärlkomplikationer och förtida död. Ytterligare ett syfte har varit att studera nyinsjuknande, förekomst och mortalitetstrender över tid.

Tidigare studier har visat att individer som insjuknar i diabetes i hög grad har någon form av komplikation vid sjukdomsdebut, att sjukdomen har en lång latensfas samt att många personer är odiagnosticerade. Av dessa anledningar har många diabetesorganisationer i världen rekommenderat screening av individer med hög risk att insjukna i diabetes.

Personer med diabetes drabbas ofta av hjärt-kärlsjukdomar. Stefan Jansson har tillsammans med kollegor därför undersökt om dödlighet och insjuknande i kardiovaskulär sjukdom skiljer sig åt hos patienter med diabetes i Laxå beroende på om de är diagnosticerade via screening eller kliniskt.

Alla individer i Laxå som var mellan 35 år till 79 år ingick i screeningen som upprepades i cykler om fem år.

– Vi fann ingen signifikant skillnad i dödlighet eller insjuknande i kardiovaskulär sjukdom mellan de screening- respektive kliniskt diagnosticerade patienterna, berättar Stefan Jansson.

Studien visar vidare att läkemedelsbehandling mot diabetes minskar risken för att få hjärt-kärlkomplikationer.

I ett av avhandlingens delarbeten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia (2007, 50:703-710) visar Stefan Jansson att den åldersjusterade frekvensen av nyinsjuknande och förekomst av diabetes inte ökade över tid. Totalt upptäcktes 776 nyinsjuknade patienter med diabetes, 36 med typ 1- och 740 med typ 2-diabetes.

En annan tidigare publicerad studie i avhandlingen visar att patienter med diabetes uppvisade en 17 procent högre död oavsett orsak jämfört med personer utan diabetes, den hittills lägst rapporterade överdödligheten i världen. För kvinnor och män med diabetes var motsvarande siffror 22 procent och 13 procent. Trenden över tid visade att hjärt-kärldödligheten för personer utan diabetes samt män med diabetes har minskat medan ingen sådan positiv effekt kunde påvisas hos kvinnor med diabetes (Diabetes Care 33: 551-556).

FAKTA
Jansson, Stefan P.O., A Longitudinal Study of Diabetes Mellitus: With Special Reference to Incidence and Prevalence, and to Determinants of Macrovascular Complications and Mortality, Acta Universitatis Upsaliensis, ISBN: 978-91-554-8819-2

Granulära material är ämnen som består av ett stort antal fasta makroskopiska partiklar. Dessa material uppvisar väldigt spännande fysikaliska beteenden då de ibland kan ”flyta” nästan som vätskor och ibland låsa sig, ”jamma”, så att de mer liknar fasta material. De är varken fasta, flytande eller gasformiga material, men de delar egenskaper med dem.

I sin avhandling undersöker Daniel Vågberg med hjälp av avancerade datorsimuleringar jamming-övergången, det vill säga när ett granulärt material övergår från att vara i ett löst flytande tillstånd till ett fast ”jammat” tillstånd. I avhandlingen jämför Daniel Vågberg olika modeller för att representera granulära material i datorsimuleringar och hur dessa kan användas för att beräkna olika fysikaliska parametrar associerade med jamming-övergången.

>Modellerna som används är väldigt förenklade beskrivningar av granulära material. Ett av syftena med studien var nämligen att se hur mycket modellerna går att förenkla och vad man kan ändra i modellerna utan att det observerade jamming-fenomenet ändras.

En typisk situation där jamming ofta uppkommer är om man försöker hälla ett granulärt material igenom en trång öppning.

– Ta till exempel en påse med riskorn, om man klipper ett litet hål i hörnet och sedan försöker hälla ut riset ur påsen så kommer bara några få korn att rinna ut, även fast hålet är flera gånger större än storleken på riskornen. I det här fallet har riset ”jammat” och man måste skaka påsen för att fler riskorn ska falla ut. Om man i stället gör hålet lite större så kommer riset att rinna ut betydligt lättare ur påsen, förklarar Daniel Vågberg.

Den här typen av vardagsfenomen är förvånansvärt komplicerade och det är fortfarande många aspekter av jamming som inte är helt utredda.<br />Daniel Vågberg är uppvuxen i Örnsköldsvik, och har studerat vid Umeå Universitet sedan 2002. Han tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik 2009, och har sedan dess forskat vid institutionen för fysik.

Om disputationen:<

http://svt.easycruit.com/vacancy/1104995/45059?iso=se

Avhandlingens titel: Jamming and Soft-Core Rheology. Svensk titel: Jamming och reologi i system av elastiska partiklar.

Rödlistan redovisar vilka arter som riskerar att dö ut i Sverige. Vid den senaste uppdateringen kunde fem av de nio rödlistade fågelarter som häckar i våtmarker tas bort från listan, bland annat smådoppingen och mindre strandpipare. Ytterligare en fågelart flyttades till en lägre hotkategori. När det gäller groddjur har fyra arter tagits bort från listan, bland annat lövgrodan, och två arter har flyttats till en lägre hotkategori.

Stor effekt på den biologiska mångfalden

En forskningsstudie vid Högskolan i Halmstad visar att anläggandet av våtmarker är ett av de viktigaste skälen till att arterna inte längre är hotade.

– Ett viktigt syfte med att anlägga våtmarker är att minska övergödningen. Det är överraskande positivt att de även har haft så stor effekt på den biologiska mångfalden, säger Stefan Weisner, professor i biologi med inriktning miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Under 1800- och 1900-talet minskade antalet våtmarker kraftigt i Sverige – uppemot en fjärdedel av landets ursprungliga våtmarker har försvunnit genom utdikning och uppodling. Det har påverkat många av de växter och djur som är beroende av dessa typer av miljöer.

Billigt sätt att minska övergödning

De senaste 15 åren har närmare 3 000 våtmarker anlagts i jordbrukslandskap runtom i Sverige. Lantbrukare har möjlighet att få ekonomiskt stöd för detta, bland annat från Jordbruksverket. Den främsta anledningen är att våtmarkerna fångar upp övergödande näringsämnen från jordbruket, som kväve och fosfor, ämnen som annars skulle ha läckt ut i hav och sjöar och bidragit till övergödning.

Studien visar att våtmarker är ett kostnadseffektivt sätt att minska övergödningen.

– Det är ett mycket effektivt sätt att rena vatten. Billigare än att anlägga reningsverk och det bidrar dessutom till den biologiska mångfalden, säger Stefan Weisner. 

Forskningsstudien, som är en sammanställning av tidigare studier inom området, är författad av Stefan Weisner, Högskolan i Halmstad, och John Strand, Hushållningssällskapet i Halland. Studien har publicerats i tidskriften Ecological Engineering

Länk till rapporten ”Effects of wetland construction om nitrogen transport and species richness in the agricultural landscape – experiences from Sweden”

– Med vårt system kan robotar eller självgående truckar som det gäller i det här fallet lära sig hur miljön ändras över tid. De klarar av att hitta nya vägar om den de använde tidigare har blivit blockerad. Det är lätt för oss människor men en stor utmaning för en robot, säger Achim Lilienthal, professor vid Örebro universitet.

Om robotar kan uppfatta vad som händer runt omkring dem kan de röra sig fritt och arbeta mer effektivt i miljöer där människor korsar deras väg eller i lagerlokaler där varor kommer och går. I framtiden skulle de kunna användas i större utsträckning inom industrin och jordbruket men också i gruvor eller på flygplatser till exempel.

Snabbare och mer pålitlig
För att ge robotar en möjlighet att se vad som händer runt omkring dem bygger forskarna 3D-kartor. En karta som uppdateras kontinuerligt gör det möjligt för roboten att röra sig fritt i utmanande miljöer. Den nya karttekniken, som Örebroforskarna nu presenterar, är snabbare, mer pålitlig och mer precis än tidigare.

Tekniken bygger på två olika metoder: Normal Distribution Transform, NDT och Occupancy Grid Maps, OM. NDT bygger tredimensionella kartor genom att komprimera de många mätpunkter, 500 000 per sekund, som reflekteras från olika föremål. Men istället för att spara alla punkter separat grupperas de i ett rutnät. I varje ruta pekas mätpunkter ut genom att räkna ut medelvärde och spridning. Mätdatan komprimeras och punkterna blir elipsoider, ovala områden, istället för separata punkter, som sparas i minnet.

När miljön omkring den förändras
– Om man ska spara alla punkter blir utrymmet snabbt fullt. Dessutom tar det lång tid för roboten att jämföra ny mätdata, speciellt när miljön omkring den förändras, säger Achim Lilienthal.

Roboten måste hela tiden jämföra det den ser med det den har sett tidigare, eftersom nya hinder tillkommer och varor som tidigare stod i vägen försvinner. OM-tekniken hjälper roboten att avgöra om hindret finns kvar eller inte.

– Vår lösning för samman det bästa av två världar. NDT gör att stora mängder data kan sparas på ett effektivt sätt medan OM bidrar med stabilitet och stadga.

– Vi har haft möjligheten att testköra systemet i en lagerlokal under en lång period och våra resultat visar att systemet är stabilt och konsekvent. NDT-OM producerar 3D-kartor som roboten kan navigera efter i förändliga industrimiljöer, säger Achim Lilienthal.

– Förhoppningsvis kommer resultaten att kunna användas i Sveriges
övervakningsprogram för att uppnå en god miljöstatus i havet, säger Pia
Norling, utredare på enheten för forskning och miljömål på HaV.

Varje år tilldelar regeringen Naturvårdsverket pengar genom miljöforskningsanslaget, för 2013 låg anslaget på totalt cirka 90 miljoner kronor. Naturvårdsverket och HaV ska se till att dessa pengar används till forskning som gynnar myndigheternas arbete med bland annat miljökvalitetsmålen och internationella miljökonventioner.

I oktober delades pengar ut till tio projekt som får dela på totalt 68 miljoner kronor. Dessa projekt rör luftföroreningars effekter, styrmedel för miljöarbetet och värdet av ekosystemtjänster.

– Nu är det också klart vilka projekt som får pengar för forskning om ”God miljöstatus i Sveriges marina vatten. Totalt rör det sig om fyra projekt som får dela på drygt åtta miljoner kronor, säger Katarina Schough, forskningssekreterare på Naturvårdsveket.

– Det är projekt som fokuserar på indikatorerna i EU:s havsmiljödirektiv, det vill säga vilka metoder vi ska använda för att mäta en god miljöstatus. Exempelvis gäller det bevarande av biologisk mångfald och att de marina näringsvävarna säkerställs, säger Pia Norling.

Totalt fick Naturvårdsverket och HaV in tolv ansökningar för forskningsprojekt om ”God miljöstatus i Sveriges marina vatten”. Ansökningarna har sedan granskats och rangordnats utifrån vetenskaplig kvalitet och relevans av experter.

– Vi tycker att de fyra projekt som nu fått finansiering ger en god täckning inom ett område där det behövs mer forskning. Meningen är att resultaten ska kunna användas i Sveriges övervakningsprogram, säger Pia Norling.

Här är de fyra forskningsprojekt om ”God miljöstatus i Sveriges marina vatten” som får dela på åtta miljoner kronor:

Här kan du läsa mer om de fyra forskningsprojekt om ”God miljöstatus i Sveriges marina vatten” som fick pengar.

Länk till Naturvårdsverkets pressmeddelande i oktober

Mer information om forskningsprojekten som riktar sig mot miljömålen hittar du på Naturvårdsverkets webbsida. 

Mitokondrierna är cellernas egna kraftverk. De bär på sina egna gener, som bara nedärvs på mödernet, och dessa gener uppvisar stor variation mellan individer. I det senaste numret av den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Ecology Letters visar forskare från Uppsala universitet för första gången att skillnader i vilka varianter av mitokondriernas gener individer bär har stor betydelse för hur väl de överlever och reproducerar sig.

Det tog forskarna två år att genomföra experimenten där de följde 180 olika populationer av skalbaggen Callosobruchus maculatus i tio generationer. Resultaten är baserade på gensekvenseringen från cirka 2000 skalbaggsindivider.

Forskarna fann anmärkningsvärt nog att de individer som bar sällsynta mitokondriegener alltid var de som klarade sig bäst.

– Detta ger oss en förklaring till varför genetisk variation bibehålls. Ungefär som en svängande pendel i ett golvur aldrig stannar i endera ytterläge, säger professor Göran Arnqvist, en av forskarna bakom studien.

En stor mängd biologisk forskning har under decennier vilat på antagandet att olika varianter av samma mitokondriegen är likvärdiga vad gäller genernas funktion. Dessa gener har därför använts flitigt som neutrala ”markörer” för att till exempel bestämma populationers storlek eller för att spåra olika arters invandringshistoria i ett område.

Författarna bakom den nya studien påpekar att detta användande kan vara direkt felaktigt om resultaten för den nu undersökta skalbaggsarten är generella och att olika mitokondriegener inte alls är funktionellt likvärdiga.

FAKTA
Erem Kazancıoglu, Göran Arnqvist, The maintenance of mitochondrial genetic variation by negative frequency-dependent selection, Ecology Letters (2014) 17: 22–27, doi: 10.1111/ele.12195

Studien har finansierats av Europeiska Forskningsrådet och Vetenskapsrådet.