– Men vår studie visar också att det lönar sig att sluta röka. Risken för grå starr kommer visserligen inte ner till samma nivå som för icke-rökare, men ju längre tid som gått efter rökstopp, desto mer avtar risken, säger Birgitta Ejdervik Lindblad.

Den studie hon arbetar med är en av de största i världen. Den bygger på en enkät bland män i Örebro län och Västmanland, som gjordes 1997. Alla män mellan 45 och 79 år fick frågor för att ge underlag för studier av hur olika livsstilsfaktorer påverkar olika kroniska sjukdomar, bland dem grå starr. Männen har sedan under tolv år följts upp vid ett par tillfällen i register över gråstarrsoperationer.

Sammanlagt var det 5 700 av dem som opererats under den tiden och forskarna fann således att de som slutat röka också avsevärt hade minskat risken att drabbas av grå starr

– Ju fler cigaretter som männen rökte per dag, desto längre tid tog det för risken att avta. Men även hos de män som rökte mer än 15 cigaretter per dag kunde man se en halvering av risken 20 år efter att de slutat.

Resultaten från den här studien har på kort tid väckt stor uppmärksamhet i hela världen. Studien har Birgitta Ejdervik Lindblad gjort tillsammans med Niclas Håkansson och Alicja Wolk vid Karolinska institutet.

Doktoranden Trandur Ulfarsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en serie studier undersökt de långsiktiga effekterna av traumatisk hjärnskada som orsakats genom yttre våld, till exempel vid en olycka eller misshandel.

Studierna, där totalt 280 svenska och isländska patienter följts upp 1-11 år efter skadetillfället, visar att det finns ett tydligt samband mellan hur snabbt patienter får tillgång till rehabilitering och hur bra de tillfrisknar.

– Vi ser att funktionsaktiviteten, det vill säga hur självständig patienterna är i sina dagliga aktiviteter och hur fort de kommer tillbaka i arbete, förbättras betydligt hos de som snabbt blir inskrivna till en rehabiliteringsmedicinsk enhet, säger Trandur Ulfarsson, som presenterar resultaten i sin avhandling.

Studierna visar också att en svår hjärnskada ofta leder till brist på tillväxthormon och sämre funktion i hypofysen, vilket kan ge den drabbade övervikt. 

Den som är sjukfrånvarande eller arbetslös vid skadan har dessutom ofta en sämre funktions- och aktivitetsförmåga samt lägre livskvalitet flera år efter skadan.

Göteborgstudierna visar också att män som råkar ut för en svår traumatisk hjärnskada löper fem gånger högre risk att dö 10 år efter skadan, medan risken för kvinnor är åtta gånger högre. Dessa resultat bekräftar en studie som nyligen presenterades vid Karolinska Institutet.

Riskökningen kan förklaras av att sjukdomar och omfattande funktionshinder kvarstår flera år efter hjärnskadan.

– Det handlar både om komplexa fysiska och psykiska besvär och om en låg hälsorelaterad livskvalitet, säger Trandur Ulfarsson som presenterar resultaten i sin avhandling.

Sammantaget har studierna enligt Trandur Ulfarsson stor betydelse både för de som drabbats, för deras närstående och för sjukvården.

– En slutats är att en svår traumatisk hjärnskada bör betraktas som ett kroniskt medicinskt tillstånd, som kräver stöd och uppföljning i sjukvården under mycket lång tid. Våra studier ger ytterligare värdefull information som hjälper oss att förfina prognoser, optimera rehabiliteringsinsatser och utvärdera behandlingseffekter för dessa patienter, säger han.

Som konkreta åtgärder som skulle kunna öka långtidsöverlevnaden nämner Trandur Ulfarsson vikten av att få rehabiliteringsmedicinskt stöd vid rätt tidpunkt, särskilda insatser för de som är arbetslösa eller sjukskrivna före hjärnskadan, samt en funktionsundersökning av hypofysen för överviktiga personer.

Avhandlingen Predictors of long-term outcome after severe traumatic brain injury försvarades vid en disputation den 17 januari.

Européer tål mjölk i mycket större utsträckning än människor i andra världsdelar och man vet ännu inte fullt ut vad detta beror på.

De flesta av oss drack mjölk när vi växte upp. Vi lärde oss att det var den ultimata hälsodrycken. Den är fullpackad med näringsämnen som kalcium och andra mineraler, vitaminer, inklusive vitamin D, protein, fett och socker i form av laktos.

De flesta av oss drack mjölk när vi växte upp. Vi lärde oss att det var den ultimata hälsodrycken. Den är fullpackad med näringsämnen som kalcium och andra mineraler, vitaminer, inklusive vitamin D, protein, fett och socker i form av laktos.

I väst tar vi mjölkdrickandet för givet eftersom de flesta av europeisk härkomst som vuxna kan producera enzymet laktas och därmed spjälka sockret i mjölk, laktos. Detta är dock inte det vanliga i större delen av världen och var inte det vanliga hos våra förfäder under stenåldern. Tvärt om, genetisk data har visat att vuxnas förmåga att producera laktas har utvecklats under de senaste tiotusen åren, under stark selektion. Utan detta enzym kan mjölkdrickande leda till obehagliga sidoeffekter som uppsvälldhet, kramper, gasbildning och diarré, ett tillstånd känt som laktosintolerans.

Varför denna förmåga – känd som laktostolerans – har utvecklats så fort har varit lite av ett mysterium. Arkeologer och antropologer har visat att laktostolerans utvecklades hos befolkningar som höll sig med tamdjur och det är lätt att förstå varför. Det finns ingen vits att kunna spjälka laktos om du inte dricker mjölk. 

Men varför var detta en sådan stor fördel för våra förfäder? I en artikel som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution tar Oddný Sverrisdóttir vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet med kollegor oss med ett steg närmare svaret på frågan.

Under en lång tid trodde forskare och kliniker att den största fördelen med laktostolerans i Europa var att göra det möjligt för tidiga bönder att undvika konsekvenserna av kalciumbrist. Mjölk är en fantastisk källa till kalcium och där finns lite vitamin D också, vilket är nödvändigt för att människor ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Tidiga jordbrukare, särskilt de långt norrut, borde också ha haft svårigheter att tillgodogöra sig tillräckliga mängder vitamin D från solen under en stor del av året. Den allmänna uppfattningen är att deras diet, som främst var baserad på spannmål, var fattig på vitamin D.

– För dessa tidiga jordbrukare kan mjölk ha varit den nya superfödan, säger Oddný Sverrisdóttir.

Men hur var det med våra kusiner i det soliga Spanien? Den största delen av året får de tillräckligt med solsken för att producera vitamin D och ändå är många laktostoleranta. Sverrisdóttir och hennes kollegor undersökte DNA från ben från tidiga spanska bönder och kunde inte hitta genen som orsakar laktostolerans hos européer (LCT -13910*T).

Att utvinna DNA från mycket gamla ben kan vara svårt eftersom DNA bryts ner över tid och proverna förorenas lätt av DNA från moderna människor som kommer i kontakt med dem (arkeologer, laboratoriepersonal osv.). Proverna som användes i denna studie har dock visa sig vara av mycket god kvalitet.

– Vi har jobbat med detta material i flera studier nu och DNA:t i dessa prover är mycket väl bevarat, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet, medförfattare till studien.

För att undersöka hur mycket naturligt urval som behövdes för att driva upp laktostoleransen till dagens nivåer på den Pyreneiska halvön kontaktade Sverrisdóttir sin kollega professor Mark Thomas i London. Genom att använda datasimulationer kom de fram till att svaret var – väldigt mycket.

– Om det naturliga urvalet gynnar laktostolerans på en plats där människor inte har några problem att få i sig tillräckligt med vitamin D från solen, blir det tydligt att vitamin D/kalcium-förklaringen inte håller måttet. Hypotesen kan ha relevans i norra Europa men det är tydligt att den inte står för hela förklaringen, säger Sverrisdóttir.

– Laktostoleransens evolution är ett av de mest välkända och dramatiska exemplen på mänsklig evolution i närtid. En av ironierna med att forska om dessa frågor är att vi vet att det hände men vi förstår fortfarande inte riktigt varför, menar Sverrisdóttir.

Laktostolerans är allra vanligast i södra Sverige och på Irland. Givet att kalciumupptag inte står för hela förklaringen till att detta karaktärsdrag utvecklades så hastigt föreslår Sverrisdóttir och hennes kollegor en annan orsak:

Trots att de flesta europeiska bönder inte kunde spjälka laktos skulle de fortfarande ha kunnat äta fermenterade, jästa, mjölkprodukter som yoghurt och ost eftersom jäsningen omvandlar mycket av laktosen till fett. Men i tider av svält, som när skörden slog fel, hade dessa bönder troligtvis redan ätit upp alla sina jästa mjölkprodukter. Kvar att äta fanns då bara de mjölkprodukter som innehöll mycket laktos. Ätandet av dessa skulle ha orsakat de vanliga symptomen på laktosintolerans hos bönderna, som diarré. Om en frisk person drabbas av diarré är detta sällan livshotande men hos en mycket undernärd person kan tillståndet bli allvarligt. Svält kan alltså ha lett till perioder av väldigt stark selektion till fördel för de människor som kunde spjälka laktos.

Sverrisdóttir Oddný et al. (2014) Direct estimates of natural selection in Iberia indicate calcium absorption was not the only driver of lactase persistence in Europe, Molecular Biology and Evolution

Vinnova finansierar projektet där syftet är att etablera ett långsiktigt indiskt-svenskt forsknings- och utvecklingssamarbete kring tillämpad hälsoteknik i framkanten av teknikutvecklingen. Fokus är på innovativa mobila tjänster som ska främja hälsa och hälsovård, i både Indien och Sverige.

– Det handlar om mobila tjänster som kan informera, motivera och möjliggöra för människor att sköta sin egen hälsa och samtidigt stödja kommunikation, kunskapsutbyte och nätverkande bland både patienter och vårdgivare, berättar professor Sara Eriksén, projektledare på BTH

Bland annat ska medverkande forskare, som representerar design- och ingenjörsvetenskap samt hälsovetenskap i Sverige såväl som i Indien, i samarbete med medverkande företag, leverera två olika mobila tjänster för hälsovård.

– Dessutom ska vi utveckla och förfina metoderna för design av mobila hälsotjänster samt hur vi kan mäta kvalitet, användbarhet och tjänsternas påverkan på hälsan, både på individ- och populationsnivå, avslutar Sara Eriksén.

FAKTA
Pengarna som BTH fått kommer från utlysningen ”Indo-Swedish Innovation Call: Health and Disease prevention”. Det vänder sig till sökande med konstellationer med forskning/företag från både indisk och svensk sida. Projekten ska tydligt främja både forskning och industri samt bidra till ökad hälsa och/eller sjukdomsprevention. Utlysningen görs i samverkan med Vetenskapsrådet och den statliga indiska forskningsfinansiären Department of Biotechnology.

Doktoranden Josefine Roswall och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, försöker i sin forskning identifiera tidiga riskfaktorer för fetma, samt i detalj att studera kostens betydelse för fetmautvecklingen under förskoleåren.

Studierna, som presenteras i Josefine Roswalls kommande avhandling, visar bland annat att barn som föds för tidigt uppvisar ett ökat bukomfång under spädbarnsåret, trots att de är smala.

– Det tyder på att en snabb förändring i bukomfång i spädbarnsåldern kan förutsäga vilka barn som får en farlig bukfetma, något som i sin tur kan leda till att de tidigt drabbas av åldersdiabetes, säger hon.

Josefine Roswalls forskning visar också att låga nivåer av D-vitamin vid födelsen, vilket ungefär 15 procent av alla nyfödda har, kan kopplas till ett högt BMI vid tre års ålder – även om barnen får D-vitamindroppar efter födseln.

– Det pekar på att gravida kvinnor behöver ett tillskott av D-vitamin, särskilt vintertid, säger Josefine Roswall, till vardags verksam vid Hallands Sjukhus i Halmstad.

På senare tid har forskargrupper uppmärksammat ett samband mellan fetma hos vuxna och en förändrad tarmflora. Göteborgsforskarna har nu studerat hur tarmfloran etablerar sig under det första levnadsåret, och drar slutsatsen att barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot fetma.

– Genom amningen överförs många gynnsamma bakterier från modern till barnet, vilket ger den skyddande effekten, säger Josefine Roswall.

Många barn som utvecklar fetma gör det redan i förskoleåldern. Det är därför angeläget att tidigt identifiera riskindivider. Josefine Roswall hoppas att hennes forskning ska öppna för riktade förebyggande insatser.

Avhandlingen Fetma och övervikt i barndomen – tidig identifiering av riskfaktorer försvarades vid en disputation den 16 januari.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34392

Christel Häggström baserar sin avhandling på en stor studie med hälsokontroller från en halv miljon män och kvinnor i Sverige, Norge och Österrike. I avhandlingsarbetet konstaterar hon att övervikt, högt blodtryck, samt höga värden av blodsocker och blodfetter är riskfaktorer för njur- och urinblåsecancer hos både män och kvinnor, samt för prostatacancerdöd hos män.Av dessa cancerformer var njurcancer starkast kopplat till ohälsosam livsstil, och framförallt till övervikt och högt blodtryck. Övervikt är kopplat till en ökning av risken att drabbas av njurcancer med mer än 30 procent, jämfört med normalviktiga, för både män och kvinnor.

Övervikt och högt blodtryck ökade risken att dö av prostatacancer, men samtidigt visar hon också det något motsägelsefulla resultatet att män med dessa faktorer hade en minskad risk att få diagnosen prostatacancer. I en separat studie med en annan typ av metod visar hon att män som hade hög förekomst av riskfaktorer visserligen hade lägre sannolikhet att få prostatacancerdiagnos, men en mycket högre sannolikhet att dö tidigt. Förekomsten av prostatacancer har ökat kraftigt i Sverige och det är nu den bland svenska män med cirka 10 000 fall per år. Behovet av att kartlägga vad som bidrar till denna sjukdom är därför stort.

– Välfärdssjukdomar som beror på en stillasittande livsstil och ohälsosam diet är ett stort problem både i västländer och globalt, eftersom det för med sig både ökad sjuklighet och för tidig död. Detta är något som vi även kan se i mina studier. I västländer är cancer den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar och genom att ta hand om sin hälsa och bibehålla en hälsosam vikt kan man minska riskerna för båda dessa dödsorsaker, säger Christel Häggström.

Avhandlingen: Metabola faktorer och risk för prostata-, njur- och urinblåsecancer. (Engelsk titel: Metabolic factors and risk of prostate, kidney and bladder cancer.)

Länk till avhandling.