Just nu arbetar 35 forskare från 12 länder i laboratorierna vid internationella Ocean Discovery Program (IODP) i Bremen i Tyskland. Under ledning av de två forskningscheferna Thomas Andrén från Södertörns högskola och Bo Barker Jørgensen från Aarhus universitet, öppnas borrkärnorna och de första analyserna görs av sedimentproven som totalt omfattar 1623 meter.

Det övergripande målet med projektet är att få en ny och betydligt mer exakt förståelse för Östersjöbassängens klimat- och miljöhistoria under den senaste istiden och den nuvarande varma perioden. Ett mål är även att förutse Östersjöregionens framtida respons på förändringar i klimatet i relation till mänsklig påverkan.

– Den kunskap vi får gör att vi kan förutse Östersjöns framtida miljöutveckling på ett mycket säkrare sätt, säger Thomas Andrén, docent i marin kvartärgeologi vid Södertörns högskola.

Under höstens forskningsexpedition borrades prover upp på sju platser i Östersjön från ett speciellt borrfartyg, Greatship Manisha. Havsdjupet på borrplatserna varierade mellan 23 och 437 meter. Flera av borrplatserna är belägna längs den svenska kusten; i Hanöbukten, utanför Landsort samt i Ångermanälven.

Thomas Andrén berättar att proverna är oerhört detaljerade. Från Landsort finns till exempel prover från för 13.000 år sedan och fram till nu. I dem kan man se varje enskilt år för sig och därmed läsa ut när förändringar skedde på ett år när. Han berättar även att forskarna redan ser att resultaten kommer att omkullkasta en del tidigare teorier, bland annat för inlandsisens utbredning och hur iskanten rört sig.

 Danmark kommer sannolikt att få fundera över delar av sin glacialhistoria. Isen har sannolikt inte haft så stor utbredning över Danmark som man tidigare trott. Dessutom har vi upptäckt att en ny issjö i Lilla Bält uppenbarligen väldigt hastigt tappades på sitt vatten för att sedan inte återfyllas förrän kanske tusentals år senare.

Forskningsexpeditionen är helt unik, borrningar i Östersjöns bottensediment har aldrig tidigare genomförts i vetenskapligt syfte.

– Den klimatinformationen vi får fram är helt unik. Vi kan se att vi kommer att få fram information 130.000 år tillbaka, även om den ännu så länge är fragmentarisk.

Analyserna kommer nu att fortsätta. Först i Bremen, sedan kommer varje forskare att ta med sig underlag eller prover till sina labb för att fortsätta analyserna runt om i världen. Om ett par år kan alla resultat som kommit fram summeras

Men vi kommer sannolikt att få återkomma till Thomas Andrén och hans forskningsprojekt många gånger fram till dess – så snart nya upptäckter görs och slutsatser dras utifrån det omfattande underlaget de fått fram.

Thomas Andrén bloggar om forskningsprojektet: http://blogg.sh.se/geo

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och leder på sikt till nervcellsdöd kopplad till ökande grad av minnesstörningar. Liksom andra neurodegenerativa sjukdomar karaktäriseras Alzheimers av en inflammatorisk process i hjärnan. Långvarig inflammation, med frisättning av inflammatoriska och giftiga substanser, kan orsaka ytterligare skada och nervcellsdöd.

Inflammationsprocessen avslutas normalt med så kallad resolution eller upplösning. Detta är en aktiv process som regleras av olika molekyler, där vävnaden rensas från avdödade mikroorganismer, rester från döda celler och liknande genom en upptagsmekanism (fagocytos) och där frisättning av tillväxtfaktorer stimulerar vävnadens reparation.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu tillsammans med kollegor i USA visat att nivåerna av resolutionsreglerande molekyler är lägre än normalt i hjärnan och i ryggmärgsvätskan vid Alzheimers sjukdom. Forskarna har också visat att den lägre halten av dessa molekyler korrelerar med lägre grad av kognitiv funktion, det vill säga minnesförmåga. Resultaten bygger på analyser av ryggmärgsvätska från 15 patienter med Alzheimers sjukdom, 20 patienter med mild kognitiv svikt och 21 kontrollpersoner. Forskarna analyserade också hjärnvävnad från 10 Alzheimerpatienter och 10 kontrollpersoner.

– Vår hypotes är att ökad resolution vid inflammationsprocessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom minskar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjukdomsutveckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvinkel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprinciper för Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg, som lett studien vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

I pågående studier undersöker forskarna nu hur de molekyler som bidrar till upplösning påverkar nervcellsdöd i cellodling och om man i djurexperiment kan förhindra neurodegeneration och förbättra minnesfunktionen genom behandling med dessa substanser. De hittills kända molekyler som fungerar upplösande vid inflammation är derivat från omega-3-fettsyror, vilka utgör populära kosttillskott som tillskrivits flera hälsofrämjande effekter och även visats kunna ha effekt på faktorer av betydelse för sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom, i linje med de nya resultaten som beskrivs ovan. Forskarna bakom de aktuella resultaten har i tidigare studier visat att omega-3 också kan stimulera celler att ta hand om så kallad beta-amyloid, ett protein som dödar nervceller och finns i hjärnan i form av plack vid Alzheimers sjukdom.

Forskningen har finansierats med stöd från bland annat Vetenskapsrådet, Swedish Brain Power, Stockholms läns landsting, Chinese Scholarship Council, Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, Alzheimerfonden, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse.

Publikation: ”Resolution of inflammation is altered in Alzheimer’s disease”, Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés Toro V, Eyjolfsdottir H, Graff C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sambamurti K, Fitzgerald JM, Serhan CN, Granholm A-C & Schultzberg M, Alzheimer’s & Dementia, online 14 February 2014.

I Danmark väljer två procent av alla gravida en planerad förlossning i hemmet, i Norge och på Island är andelen ungefär en procent. Men i Sverige är det bara en av tusen förlossningar som sker planerat i hemmet.

Riktlinjerna för och organisationen kring hemförlossningar skiljer sig också avsevärt inom Norden, trots att länderna liknar varandra i övrigt när det gäller befolkning och en huvudsakligen skattefinansierad hälso- och sjukvård.

Forskare vid Sahlgrenska akademin som studerat hemförlossningar i Sverige, Norge, Danmark och Island kan bland annat visa att

• I Danmark, Norge och Island ingår hemförlossning som en del i vårdorganisationen och finansieras via skattesystemet. I Sverige bekostas en planerad hemförlossning av föräldrarna själva. Undantaget är Stockholms läns landsting som enligt lokala riktlinjer ersätter barnmorskan förutsatt att vissa kriterier uppfylls.

• I Danmark finns möjlighet att ringa till förlossningsavdelningen och boka en barnmorska till den planerade hemförlossningen, eller begära att en barnmorska kommer till hemmet när förlossningen startat. I Sverige måste föräldrar kontakta en barnmorska privat.

• I Danmark, Norge och Island finns nationella riktlinjer som anger vilka kriterier som bör uppfyllas för att förlossningen ska ske i hemmet. I Sverige saknas sådana riktlinjer, även här med undantag för Stockholms läns landsting.

– Sammanfattningsvis ger de övriga nordiska länderna fler alternativ för kvinnor som inte vill föda på sjukhus. De kan välja att föda i hemmet, på mindre fristående födelsehus eller sjukhusbelägna enheter som leds av barnmorskor. Svensk forskning har tidigare föreslagit att varje svenskt sjukhus bör ha en Alternative Birth Center-enhet, men detta saknas helt i Sverige liksom möjligheten att få en barnmorska till hemmet vid en planerad hemförlossning, säger forskaren Helena Lindgren som lett studien.

Den forskning som gjorts på området har inte funnit några skäl att avråda friska kvinnor i höginkomstländer från en planerad hemförlossning, förutsatt att kvinnan fött barn tidigare, har en normal graviditet och förväntas ha en normal förlossning.

När det gäller förstföderskor är forskningsresultaten mer motsägelsefulla, bland annat visade en brittisk studie från 2011 att förstföderskors barn har en ökad risk för negativa utfall vid förlossning i hemmet jämfört med på sjukhus.

– Kvinnor som vill föda barn i hemmet motiverar ofta detta med att det känns tryggt att inte behöva åka iväg under värkarbetet, och med att de gärna vill veta vem som kommer att vara med vid förlossningen. Vid en hemförlossning har barnmorskan dessutom bara ansvar för just den kvinnan, medan man på sjukhus kan ansvara för flera samtidiga förlossningar, säger Helena Lindgren.

Det pågående forskningsprojektet Nordic Homebirth, där forskare från de fyra olika länderna ingår, gör just avslutat en datainsamling över alla planerade hemförlossningar.

Materialet kommer nu analyseras med fokus på att jämföra det medicinska utfallet vid planerade hemförlossningar med utfallet hos friska kvinnor som fött på sjukhus samt att undersöka förekomsten av överflyttningar till sjukhus vid planerad hemförlossning.

Artikeln Praxis and guidelines for planned homebirths in the Nordic countries – An overview publiceras i Sexual & Reproductive Healthcare i mars.

Länk till artikel

Instrumentet har utvecklas och byggs vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Instrumentet heter XSAN (eXtra Small Analyzer for Neutrals). Om allt går som planerat kommer XSAN att vara det första instrumentet byggt i Sverige som landar på ytan av en annan himlakropp.

Månen har ingen atmosfär och solvinden kan därför direkt träffa månens yta. När väte i solvinden reagerar med syre i månens mineraler, kan denna reaktion bygga upp de små mängder vatten som upptäckts i månens yta. XSAN kommer att studera hur solvinden påverkar månens yta, och kan därmed bidra till att svara på frågan om ursprunget till månens vatten.

I februari 2014 passerade projektet en viktig milstolpe. Forskargruppen vid IRF i Kiruna levererade de två första modellerna av instrumentet till sina ryska kollegor. En modell kommer att användas för mekanisk kontroll och den andra modellen för att kontrollera den termiska utformningen av instrumentet. I mars 2014, kommer den ryska gruppen till Kiruna igen för leverans av nästa XSAN modell, den elektriska modell som har samma elektriska funktioner som den slutgiltiga modellen.

– Vi är mycket glada för det här projektet, säger Martin Wieser, ansvarig forskare för XSAN. Den typ av mätningar XSAN kommer att utföra har aldrig tidigare gjorts vid månens yta. Utan dessa lokala mätningar vid ytan kan vi inte fullt ut förstå hur solvinden påverkar månytan. Framförallt hoppas vi på överraskande resultat, något som ofta blir följden av helt nya mätningar.

– Att resa rätt är stort, men att resa fritt är större. Så sammanfattar Malin Henriksson kommunala planerares föreställningar om hållbara resor.

Hennes avhandling bygger på intervjuer med planerare som arbetar med att öka det hållbara resandet i Helsingborg. De hade ett starkt engagemang för hållbara resor, men tog sällan upp resors negativa påverkan på miljön när de talade om människors resor.

– Trots att bilismen påverkar miljön negativt såg planerarna ingen motsättning mellan bilism och hållbara resor. Bilismen som system är för starkt för att ifrågasätts, säger Malin Henriksson.

Planerarna såg bilen som nödvändig i många människors tillvaro. Det gällde särskilt barnfamiljer som behöver bilen för att få vardagslivet att fungera. Därför menade planerarna att man inte kunde kräva att just barnfamiljer ska resa hållbart för klimatets skull.

– Ofta pratade planerarna utifrån sig själva när de delade med sig av sina föreställningar om resor och resande. De berättade om hur de hade rest i sina egna liv, framförallt i en period i livet när de tillhört en kärnfamilj. De pratade om resor som positiva och lustfyllda och om individuella vinster med olika färdsätt, säger Malin Henriksson.

Hon menar att planerarnas föreställningar i första hand handlade om individens fria val av färdsätt och inte om hållbarhet som en samhällsfråga eller miljöfråga. Det hållbara resandet förlorade därmed sina politiska dimensioner.

Planerarna talade gärna om män som åker bil, men skulle kunna välja att resa hållbart och i så fall gör det för att de själva vill.

– Män som valde bort bilen för att cykla eller åka buss framställdes dessutom som bra förebilder för hållbart resande. Alla de som redan åker buss eller cyklar därför att de inte har något annat val var osynliga i planerarnas föreställningar.

Malin Henriksson har också analyserat bilder i dokument som används i planeringen av hållbart resande för att undersöka vilken bild man vill ge av Helsingborg och dess invånare.

– Bilderna visar enbart glada, lyckliga, vita människor som har kul. Alla de som bor i Helsingborg och inte är vita ingår inte i den bild man vill ge av staden.

Avhandlingen heter Att resa rätt är stort, att resa fritt är större. Kommunala planerares föreställningar om hållbara resor. Malin Henriksson disputerade den 7 februari 2014.

– Det är mycket stimulerande för oss som litet universitet att få vara med i svensk spetsforskning på området, säger Sven Forsberg, delprojektledare vid Mittuniversitetet. Anledningen är att vi under några år valt att fördjupa vår forskning inom området för nanoteknik och materialfysik. I ett projekt byggs superkondensatorer, en sorts energilagringsenhet, som bl a kan användas i bilar för att spara energi och bränsle. Forskargruppen har visat att grafen bestruket på papper kan ge billig och effektiv energilagring med högt effektinnehåll.

Lagrar energi med hjälp av papper Vid Mittuniversitetet, och forskningscentrumet Fibre Science and Communication Network (FSCN), pågår forskning kring papper och energi sedan flera år tillbaka. Man studerar hur man kan lagra energi med papper som grund och genom stora projekt för energieffektivare pappersprocesser.

– Trots de i vissa fall dystra tongångarna inom den grafiska pappersindustrin, ser vi forskare stor potential i det produktions- och processkunnande som skogsindustrin har, säger Håkan Olin, professor i experimentell nanoteknik.

– Lagring av energi är dyrt idag och vi kommer att utveckla sätt att bygga enheter för energilagring som är betydligt mer kostnadseffektivt, säger Sven Forsberg. Vår studie ska förhoppningsvis mynna ut i nya energieffektiva och prisvärda lagringsenheter med bra miljöprestanda. Man kan jämföra utvecklingen med datorer som gått från stora komplicerade sammankopplingar med många komponenter till små integrerade kretsar som kan göra mer, är mindre och som är lättare att kundanpassa. Vår förhoppning är att vi med projektet startar utvecklingen för batterier åt samma håll.

MODULIT syftar på att energilagring och den styrelektronik, som alltid behövs, byggs samtidigt och därmed blir integrerade i samma enhet. Projektet löper under fyra år och målet är att demonstrera att tekniken fungerar.

Projektet finansieras av Energimyndigheten med totalt 16 miljoner, av dem tillfaller två miljoner Mittuniversitetet. Projektet leds av forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT. Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet, Innventia och SICS East Swedish ICT deltar också i projektet.

Ryggradsdjuren kan uppdelas i två huvudgrupper, käklösa och käkförsedda. De enda nulevande käklösa ryggradsdjuren, eller rundmunnarna, är nejonögonen och pirålarna, medan det finns mer än femtio tusen arter av käkförsedda ryggradsdjur, däribland vi själva. Vi vet att de käkförsedda vertebraterna utvecklades ur rundmunnarna, en dramatisk ombyggnad som så att säga vände ut och in på ansiktet.

Hos rundmunnarnas embryon växer två vävnadsblock framåt, ett på var sida av hjärnan, och möts framför hjärnan där de skapar en stor ”överläpp” med en enda ”näsborre” i mitten strax framför ögonen. Hos käkförsedda ryggradsdjur växer samma vävnad framåt i mittlinjen under hjärnan och tränger sig mellan höger och vänster nässäck. Dessa öppnar sig med separata näsborrar på utsidan. Det är därför vi har två näsborrar i stället för ett stor hål mitt i ansiktet. Framhjärnan är också mycket längre hos käkförsedda ryggradsdjur än hos rundmunnar, med resultatet att vår nos är placerad längst fram på ansiktet, inte långt bak mellan ögonen.

Fram till nu har forskare vetat väldigt lite om mellanstegen i denna egendomliga omvandling. Det är därför Romundina, en tidig fossil pansarhaj (primitiv käkförsedd fisk) från arktiska Kanada, är så intressant. Skallen av Romundina, bevarad på Muséum national d’Histoire naturelle i Paris, har två näsborrar men dessa sitter långt bak, bakom en ”överläpp” liknande rundmunnarnas.

– Skallen uppvisar en blandning av primitiva och moderna drag, och är en perfekt övergångsform mellan en rundmun och ett käkförsett ryggradsdjur, säger Vincent Dupret från Uppsala universitet, försteförfattare och en av projektets två ledare.

På basis av en skiktröntgenstudie utförd vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble i Frankrike visar forskarna att Romundina hade en kort framhjärna liknande rundmunnarnas.

– Man kan säga att Romundina är konstruerad som ett käkförsett ryggradsdjur men har en rundmuns proportioner. Det visar att organisationen av de stora vävnadsblocken ändrades först, och att huvudets proportioner han ikapp senare, säger andre projektledare Per Ahlberg, också från Uppsala.

Genom att placera Romundina i en serie av fossila fiskar, somliga mer primitiva och andra mer avancerade, lyckas författarna kartlägga stegen i omvandlingen från rundmunnarnas egendomliga ansikte till den mer bekanta modell vi ser i spegeln varje morgon.

Dupret et al. (2014) A primitive placoderm sheds light on the origin of
the jawed vertebrate face, Nature,  DOI: 10.1038/nature12980

Målet med att förena vetenskap och kommunikation inom Baltic Eye är skapa en helhetssyn och bidra till att länken mellan forskning och beslutsfattare stärks. Tillsammans med tre kommunikationsexperter och i samverkan med ett brett internationellt nätverk av marina forskare ska teamet i Baltic Eye öka kunskapen om Östersjön och förstärka samhällets möjligheter att hantera Östersjöns miljöproblem. 

– Vid Stockholms universitet har vi en enorm kompetens inom marin forskning. Genom etableringen av Östersjöcentrum 2013 som även har ett uttalat kommunikationsuppdrag kan vi nu på ett helt nytt sätt samverka för att öka kunskapen om Östersjön och förbättra samhällets åtgärder mot miljöproblemen. Storsatsningen Baltic Eye blir en hörnsten i detta arbete, säger Tina Elfwing som är föreståndare för Östersjöcentrum.

Just nu pågår rekryteringen av de sju forskare som ska leda analys- och syntesarbetet inom Baltic Eye. För att leda kommunikationsarbetet har Östersjöcentrum rekryterat Helena Markstedt, tidigare generalsekreterare för Fairtrade Sverige.

Projektet presenteras den 12 februari då över 250 marint verksamma
forskare vid Stockholms universitet bjudits in för presentation och
samtal kring Östersjöcentrums uppdrag och verksamhet.

FAKTA
Stockholms universitets Östersjöcentrum inrättades 1 januari 2013, och är en sammanslagning av det internationella samarbetet Baltic Nest Institute, BNI, och före detta Stockholms universitets marina forskningscentrum med Askölaboratoriet. Dessutom ingår administrering av det strategiska forskningsprogrammet Baltic Ecosystem Adaptive Management, BEAM. I februari 2013 ingick Östersjöcentrum ett strategiskt partnerskap med stiftelsen BalticSea2020 för att skapa Baltic Eye – åtgärdsinriktad analys, syntes och kommunikation.

http://www.su.se/ostersjocentrum/
http://www.su.se/ostersjocentrum/balticeye

– En sådan kraftsamling med målet att ta fram en helt ny antibiotikafamilj är unik. Satsningen svarar upp mot något som hittills saknats: Finansiering för att i samarbete ta fram det nya läkemedel som så innerligt behövs för att kunna hantera infektionssjukdomar i framtiden, säger Anders Karlén, vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet, och en av två vetenskapliga koordinatorer i projektet.

Nya antibiotika behövs
De senaste 30 åren har endast två nya klasser av antibiotika tagits fram, samtidigt som problemen med antibiotikaresistens ökat i samhället. Dels är det vetenskapligt svårt eftersom de så kallade gramnegativa bakterierna har flera inbyggda ”barriärer” mot läkemedel. Dels är det begränsad lönsamhet kopplad till antibiotikautveckling eftersom försäljningen begränsar sig till korta kurer. Dessutom kommer ett nytt antibiotikum att användas endast när det är absolut nödvändigt för att minimera risken för resistensutveckling.

Nya affärsmodeller för att utveckla antibiotika
Forskare, företag och även beslutsfattare har insett problematiken och efterfrågat nya affärsmodeller för att få fart på antibiotikautvecklingen. En sådan modell kallas ”public private partnerships” (PPP) där offentliga och privata intressen sammarbetar. EU och läkemedelsindustrin satsar stort på att främja sådana samarbeten genom olika anslag.

Bland annat har IMI, som är ett samarbete mellan Europeiska unionen och Efpia, den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag initierat ”New Drugs for Bad Bugs” (ND4BB), en serie utlysningar med syfte att stödja utveckling av nya effektiva antibiotika.

Det är inom IMI som Uppsala universitet nu tillsammans med ett antal partners fått ett stort anslag för att skapa en plattform för utveckling av nya antibiotika. Ett sexårigt projekt, ENABLE (European Gram Negative Antibacterial Engine), sjösätts nu med en finansiering på drygt 750 miljoner kronor. Uppsala universitet har en central roll i den läkemedelsplattform som ska ta ett antal molekyler genom hela utvecklingskedjan och förhoppningsvis fram till en ny läkemedelskandidat som testas i människa.

–  Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci har vi en stark kompetens kring läkemedelsutveckling och antimikrobiell resistens. Därför passar detta projekt oss oerhört väl, säger Britt Skogseid, vicerektor för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Förutom uppbyggnaden av läkemedelsplattformen har ett antal lovande antibakteriella projekt identifierats av partners i ENABLE vilka kommer att bearbetas och förädlas vidare i plattformen. Nya projekt beräknas också tillkomma under projektet.

–  Man kan säga att vi kommer att försöka dammsuga Europa på de bästa idéerna och attrahera dem till vår plattform, säger Anders Karlén.

I konsortiet ingår sammanlagt 32 parter vilka inkluderar universitet, bioteknikindustri och läkemedelsbolag. En betydande del av verksamheten kommer att finnas vid Uppsala universitet.

Läs mer om EU:s IMI-program (Innovative Medicines Initiative): http://www.imi.europa.eu/

Läs EU-kommissionens ”Action plan against the threats from antimicrobial resistance”: http://ec.europa.eu/dgs/health_consumer/docs/communication_amr_2011_748_en.pdf

Järnbaserade mineraler, även kända som rost, är allmänt förekommande i naturen – i mark och atmosfär. De spelar en viktig roll i tekniska tillämpningar. Vanliga produkter där de används är till exempel färg, elektroder och batterier, liksom billiga sorbenter som kan rena stora volymer luft eller vatten.

Det fenomen som ger upphov till de många tillämpningarna som dessa mineraler har är känt som adsorption, det vill säga att molekyler fäster till mineralernas ytor. Adsorption resulterar i utvecklingen av laddning, vilket märks som en liten men mätbar elektrostatisk potential. Denna laddning uppvägs i sin tur av adsorption av motsatt laddade joner, till exempel natrium- och kloridjoner.

I sin avhandling har Philipp A. Kozin använt laboratorietillverkade rostnanopartiklar, goethit, akaganéit samt lepidocrocit av olika form och ytojämnhet för att studera hur ytstruktur, sammansättning och jonslaget påverkar laddningsutveckling på rostpartikelytor av nanostorlek.

– Mitt arbete visar att även om partikelmorfologi och sammansättning har stor inverkan på laddningsutveckling, så har ojämnheter en ännu större, utslagsgivande effekt, säger Philipp A. Kozin.

Ojämnheter på plana ytor tenderar att exponera ytterligare reaktiva säten vid kanterna, vilka kan laddas lättare eftersom de stabiliseras av vattenmolekyler. Under andra förhållanden kan vattenmolekyler lokaliserade i mineralytans porer begränsa spridningen av stora joner och på så sätt dämpa den möjliga laddningsutvecklingen som skulle kunna ha främjats av mindre joner. Detta gäller även för spridning av laddning längs strukturella tunnlar av nanostorlek på exempelvis mineralen akaganéit.

Philipp A. Kozin försvarar sina resultat vid Umeå universitet torsdagen den 20 februari. Avhandlingen är publicerad digitalt.

FAKTA
Torsdagen den 20 februari försvarar Philipp A. Kozin, kemiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln: Surface charge development at mineral surfaces: the interplay between surface structure, particle morphology and background electrolyte identity. Svensk titel: Uppbyggnaden av laddning på mineralytor: samspelet mellan ytstruktur, partikelmorfologi och bakgrundselektrolyter. Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Univ. Prof. Dr. Ir. Michael Kersten, Geoscience Institute, Johannes Gutenberg-University Mainz, Germany. Huvudhandledare är Prof. Jean-François Boily.För mer information, kontakta gärna:

Avhandlingen fokuserar främst på tillämpning av ”fuzzy set theory” på medicinska frågeställningar gällande cancerpatienter. Syftet är att besvara läkarnas frågor med hjälp av matematiska komplement. ”Fuzzy set theory” är en utvidgad version av den klassiska mängdläran. Enligt den klassiska mängdläran får ett element endast tillhöra en mängd. Men i ”fuzzy set theory” är det tillåtet att ett element får tillhöra mer än en mängd med olika styrkor. Den första delen av avhandlingen handlar om att uppskatta överlevnad och operationsmöjligheter för magsäckscancerpatienter.

När diagnosen magsäckscancer är fastställd blir det aktuellt och viktigt att uppskatta patientens överlevnadsperiod. Även om operation är den mest effektiva behandlingsmetoden vid magsäckscancer, får operationen konsekvenser för patienten. Då kan forskarna, med hjälp av lämpliga matematiska algoritmer, undersöka om patienten behöver opereras eller inte. I den senare delen av avhandlingen tas behandlingsmetoder för prostatacancer upp.

Enligt de medicinska experterna finns det olika behandlingsalternativ för prostatacancer och oenigheter förekommer ofta om vilka behandlingsmetoder som är effektivast. Att undersöka vilken behandlingsterapi som blir den mest effektiva utgör en central fråga i den senare delen av avhandlingen där forskarna prövar olika beslutstagande algoritmer för att finna en optimal lösning.

Fredagen den 14 februari försvarar Hang Zettervall, BTH, sin avhandling i ämnet matematik med tillämpningar. Hon disputerar på avhandlingen ”Fuzzy Set Theory Applied to Make Medical Prognoses for Cancer Patients”.

– BBIC har använts i Sverige några år nu men har mött en del kritik angående brister i tydlighet, struktur och inte minst forskningsunderbyggnad. Att vi får det här uppdraget är otroligt spännande och ärofyllt. Det handlar om att vara med och påverka sociala barnavårdsutredningar i hela Sverige på ett genomgripande sätt, säger Henrik Andershed, professor i psykologi och docent i kriminologi.

Det övergripande målet med BBIC är att fungera som redskap för att kunna ge de barn och unga som är i behov av insatser från socialtjänsten, samma chanser i livet som andra barn i samhället.

Projektet pågår under hela 2014 och ska mynna ut i konkreta förslag på hur BBIC kan stärkas vad gäller innehåll, struktur, forskningsunderbyggnad och möjlighet till statistiska uppföljningar.

– Vi har utvecklat belysningskomponenter som är helt fria från metaller och som vi kan tillverka på ett enkelt och billigt sätt i vanlig rumsmiljö. Med de nya pengarna vill vi förstå hur vi kan få komponenterna att fungera ännu bättre, bland annat hur vi ska få ut mer ljus från den energi vi tillför, säger Ludvig Edman, professor i fysik vid Umeå universitet, som är huvudsökande för projektet ”Lysande tapeter på rulle”.

Det nya anslaget kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och Ludvig Edman ska genomföra projektet tillsammans med Nathaniel Robinson och Mats Fahlman från Linköpings universitet. Forskarna använder sig av olika typer av trycktekniker, som påminner om hur böcker och tidningar tillverkas, för att framställa belysningskomponenterna.

– I dagsläget kan vi tillverka ultratunna ytor på 20 gånger 20 centimeter som vi kan få att lysa i alla olika färger, även i vitt ljus, berättar Ludvig Edman.
Till utskriften används en speciell typ av bläck som de kallar för elektroniskt bläck. De skriver ut tre olika lager av elektroniskt bläck på varandra, och med hjälp av spänningen från ett vanligt batteri skapas ljus. Allting sker på nanonivå och det handlar om att i detalj ta reda på hur elektroner omvandlas till ljus.

En stor fördel är att komponenterna är billiga och enkla att tillverka. Det krävs inga höga temperaturer, vakuum och extrem renlighet. Forskarna har dessutom visat att tillverkningen kan ske i ett vanligt laboratorium. Komponenterna kan också vara helt fria från dyra metaller som kräver återvinning.

– I dag ligger fokus på att belysningen ska vara energieffektiv, men det talas desto mindre om hur mycket energi som krävs för att tillverka eller återvinna denna belysning. Detta är dock minst lika viktigt ur en miljösynpunkt, säger Ludvig Edman.

Till skillnad från en vanlig glödlampa går forskarnas komponenter att böja. Det öppnar upp för fler intressanta tillämpningar. Ludvig Edman nämner behandling av hudsjukdomar med hjälp av ett plåster som innehåller en liten belysningskomponent och en salva som aktiveras av ljus. En annan tillämpning är hemdiagnostik, där man skickar ljus genom ett blod- eller salivprov för en preliminärdiagnos innan man bestämmer om man behöver uppsöka en läkare.

– Det går egentligen att göra hur mycket som helst med vår teknik, säger Ludvig Edman och berättar att de också planerar att kombinera belysningskomponenterna med tunnfilmsbatterier och solceller för att skapa en självförsörjande ljuskälla.

Ludvig Edman är grundare av företaget LunaLEC som kommersialiserar de nya belysningskomponenterna.

– Det unika med vår verksamhet i Umeå är att vi utför både grundforskning och tillämpad forskning, och att vi aktivt arbetar med att använda vår kunskap för  att utveckla riktiga produkter. Dessa höga ambitioner möjliggörs av att jag har förmånen att arbeta med väldigt många duktiga medarbetare, och jag vill speciellt nämna Andreas Sandström i min forskargrupp och Patric Stafshede som driver LunaLEC, avslutar han.

FAKTA
Ludvig Edman föddes 1967 i Lund och växte upp i Umeå. Han tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Umeå universitet 1996, där han 2001 disputerade på ämnet litiumbatterier. Efter att ha varit postdoktor vid University of California etablerade han 2004 en ny verksamhet inom området organisk elektronik vid Umeå universitet. År 2010 utnämndes han till professor i fysik. Edman har erhållit flera priser och anlitas som granskare, bland annat av Vetenskapsrådet. Han har även grundat företagen LunaLEC och LunaMicro.

Projektet handlar om att testa och utveckla ett kommunikationverktyg, som ska underlätta mötet mellan vårdpersonal och barn med cancer. Nyligen beviljades projektet 300 000 kronor från Barncancerfonden.

– Barn har ofta svårt att förmedla sina upplevelser via text eller prata om sina känslor genom att svara på direkta frågor. Här får barn möjlighet att ”leka” fram sina upplevelser utan att behöva tänka på hur det de säger tas emot, säger Petra Svedberg, forskningsledare och docent i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad.

Förmedlar upplevelser i virtuell värld
I det digitala verktyget får barnet en karaktär i en virtuell värld, som består av fem olika ”öar”, eller sjukdomsrelaterade situationer. Genom att barnen ställs inför konkreta situationer får de en chans att förmedla sina upplevelser. Det kan handla om allt från provtagningar till hur barnen upplever sitt dagliga liv när det gäller exempelvis kompisar, skola eller sömn. Resultaten får sedan vårdpersonalen ta del av.

– Tidigare forskning visar att detta påverkar relationen mellan barnen och vårdpersonalen. Kommunikationen underlättas och blir mer inriktad på barnens upplevelser, säger Petra Svedberg.

Tio barn medverkar i forskningsprojektet
Verktyget är utvecklat av professor Cornelia Ruland vid Universitetet i Oslo. Hon kommer att ingå i den forskargrupp vid Högskolan som nu ska översätta systemet och anpassa det till svenska förhållanden.

I projektet kommer tio barn med cancerdiagnoser och deras föräldrar att medverka. Barnen är mellan åtta och tolv år.

– På Högskolan i Halmstad har vi stark forskning som handlar om att främja barns psykiska hälsa där vi arbetar med användarmedverkan. Det innebär att barn är med i alla projekt, samt påverkar både process och forskningsutfall, säger Petra Svedberg.

FAKTA
Projektet går under namnet SISOM och medverkande forskare är – förutom Petra Svedberg och Cornelia Ruland – Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap, Susann Arvidsson, universitetslektor i omvårdnad och Britt-Mari Gilljam, doktorand i omvårdnad vid Region Halland.

”Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa” är en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad inom forskningsmiljön CVHI (Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott). Forskargruppen samarbetar tvärvetenskapligt inom omvårdnad, informatik och interaktionsdesign samt folkhälso- och handikappvetenskap. Gruppen har två forskningsinriktningar: hälsofrämjande digitala tjänster och samhällsbaserade och användarcentrerade interventioner.

Livmoderhalscancer är globalt sett den näst vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor. Över en kvarts miljon kvinnor avlider i sjukdomen varje år, varav en överväldigande majoritet (86%) av fallen sker i utvecklingsländer. Orsaken till obalansen är att det i rikare länder erbjuds proaktiva åtgärder baserade på ett diagnosiskt test, ett så kallat Pap-test, som kan upptäcka förstadier till cancer. Cellprovet är en effektiv och relativt billig åtgärd för att motverka livmoderhalscancer, men avsaknaden av specialistkunskap för att genomföra den visuella analysen av de insamlade proverna är ofta ett problem i fattiga regioner.

I avhandlingen ”Image Analysis in Support of Computer-Assisted Cervical Cancer Screening” presenterar Patrik Malm ett antal bildanalysmetoder avsedda att användas i ett automatiserat system för cancerscreening. Målet är att utveckla ett lågkostnadssystem för automatiserad Pap-prov analys.

– Den här typen av screeningsystem minskar behovet av experter, och gör det möjligt att erbjuda proaktiva åtgärder till fler kvinnor, säger Patrik Malm, doktorand vid Institutionen för informationsteknologi.

Systemets funktion ska vara att separera klart normala prover från prover som indikerar någon form av malignitet. Det kommer inte att fullständigt eliminera behovet av specialister, men belastningen på den befintliga personalen kan minska, menar Patrik Malm.

Arbetet har genomförts inom ett samarbetsprojekt mellan Centrum för Bildanalys, Centre for Development of Advanced Computing och Regional Cancer Centre, de två sistnämnda belägna i Thiruvananthapuram, Kerala, Indien. Projektet är initierat på regeringsnivå i Indien och har resulterat i ett prototypsystem som nu ska testas inom ett flertal regioner i södra Indien.

I den 505 miljoner år gamla skiffern i Yoho National Park i Kanada har man tidigare hittat exemplar av jordens tidigaste djur, inklusive en mycket primitiv släkting till ryggradsdjuren. Platsen, ”the Burgess Shale” har varit känd i över hundra år och betraktas som en av de allra viktigaste för forskare som jobbar med fossil. 

Sedan upptäckten för hundra år sedan har man stött på flera andra intressanta fyndplatser i området.

Den plats som nu beskrivs i Nature Communications upptäcktes av en kanadensisk/svensk forskargrupp 2012. Den ligger i Kootenay National Park, fyra mil från den ursprungliga Burgesskiffern och verkar minst lika lovande som denna. Forskarna samlade under en tvåveckorsperiod in tusentals fossil som representerar mer än 50 olika djurarter. Flera av arterna är inte kända sedan tidigare.

Många djurarter som man tidigare hittat i Burgesskiffern i Yoho National Park har man nu också hittat i bättre skick. En del fossil innehåller väldigt delikata anatomiska detaljer som är viktiga för förståelsen för hur djurarterna har utvecklats.

Forskarna som hittade platsen menar att området och de exceptionellt välbevarade fossilen kommer att bidra med betydande kunskap om den plötsliga explosionen av djurliv under den Kambriska perioden.

– En sådan här plats hittar man bara en gång i livet. Det fascinerande med upptäckten är att den har så många paralleller till de anekdoter som berättas om Charles D. Walcott ursprungliga upptäckt av Burgesskiffern 1909. Även om det inte finns någon snubblande häst med i vår berättelse så var det en av dessa otroliga och tursamma sista minuten-upptäckter. Terrängen var oländig och det vi hade sett tidigare under dagen verkade inte alls lovande, berättar Michael Streng, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

– Det var när vi började prata om att lämna denna del av berget för gott och gå tillbaka till lägret som Bob Gaines (forskare i geologi vid Pomona College) upptäckte lämningar efter leddjur i en stenbit på marken. Direkt blev det spänning i luften. När ett slag med en hammare mot ett annat stenblock frilade ett leddjur med detaljer som aldrig setts förut förstod vi att vi verkligen var något på spåren. Jakten hade börjat!

Den nya fyndplatsen skyddas av Parks Canada som ser efter landets natur och kulturhistoriska tillgångar. Platsens exakta läge hålls än så länge hemlig för att skydda den.

Följande forskare ingick i gruppen: Jean-Bernard Caron (Royal Ontario Museum), Robert Gaines (Pomona College), Cédric Aria (University of Toronto), Gabriela Mángano (University of Saskatchewan) och Michael Streng (Uppsala universitet).